HSNS 2016-00207 Årsredovisning 2016 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänd 2017-02-02
Sida 1(34) Årsredovisning 2016 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Numreringen i dokumentet är kopplad till en gemensam mall för alla Västra Götalandsregionens nämnder och styrelser. I årsredovisningen redovisas endast det som är relevant för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa kapitel- och avsnittsnummer saknas. En fördjupad uppföljning av mål, vårdöverenskommelser och avtal för södra hälso- och sjukvårdsnämnden görs i nämndens Beställarbokslut som behandlas på nämnden 31 mars 2017. Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska... 4 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården... 5 5.1 Prioriterade mål... 5 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 5 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 5 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser... 5 5.2 Fokusområden... 6 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin... 6 Genomföra den regionala psykiatriplanen... 6 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa... 7 Uppfylla vårdgarantin... 8 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården... 9 Förbättra akutvårdkedjan...10 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...10 Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning...11 Skapa ett sammanhållet vårdsystem...11 5.3 Produktion/Konsumtion... 12 8. Rättigheter och folkhälsa... 13 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård... 13 8.2 Folkhälsa... 14 9 Budget i balans... 16 9.1 Ekonomiskt resultat... 16 9.3 Eget kapital... 21 10. Bokslutdokument och noter... 21 11. Tillkommande rapportering... 22 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen... 22 11.2 Verksamheternas säkerhetsarbete... 22 11.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016... 22 12. Fördjupad rapport till egen nämnd... 23 SÄS ekonomi... 23
Sida 2(34) 1. Sammanfattning Nämndens uppdrag är att företräda befolkningen och att verka för en god hälsa och vård på lika villkor. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att 2016 särskilt fokusera på att förbättra tillgängligheten och på att få en väl fungerande nära vård med samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård. Tillgängligheten till hälso- och sjukvård har i vissa delar förbättrats under 2016, exempelvis telefontillgängligheten till vårdcentraler, väntetiden till första besök inom specialistsjukvården och väntetiden till behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Dock är tillgängligheten i stort en av de största utmaningarna för hälso- och sjukvårdsnämnden och utförarna av hälso- och sjukvård i södra Älvsborg. Exempel där väntetiden inte är på en acceptabel nivå är till neuropsykiatriska utredningar, fördjupade utredningar inom BUP, akutvårdscentralen, besök inom lungmedicin samt behandlingar inom ögon och ortopedi. En stor utmaning för, inte bara hälso- och sjukvården utan många aktörer i samhället, är att förbättra befolkningens psykiska hälsa. Psykiatrin har haft en brist på kompetens de senaste åren och detta har inte förbättrats under 2016. Här krävs bland annat nya metoder och insatser som till viss del utvecklats under 2016, t.ex. gruppbehandlingar och digitala tjänster samt ökat förebyggande arbete. Arbetssättet med mobila team har under 2016 utvecklats och nya team har startat. Det mobila ätstörningsteamet vid SÄS har varit ett projekt 2014-2016. I samband med vårdöverenskommelsen 2017 beslutade södra hälso- och sjukvårdsnämnden att lägga in finansiering för det mobila ätstörningsteamet i sjukhusets ram. Under 2015 och 2016 har mobil närvård för målgruppen äldre med multisjuklighet utvecklats inom närvårdssamverkan Sjuhärad. Dels finns ett närsjukvårdsteam med två sjuksköterskor och en läkare och dels finns team med mobila vårdcentralsläkare. Mobil närvård är en regional satsning som under 2017 går in i ett breddinförande och fler team kommer att startas i södra Älvsborg. Med stöd av statliga flyktingmedel gav under våren 2016 södra hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag till Närhälsan om ett mobilt flyktingteam för att stötta vårdcentralerna i Svenljunga, Tranemo och Kinna. Dessa områden har 2015 och 2016 haft ett stort tryck på grund av ett stort antal asylsökande och nyanlända. Det mobila flyktingteamet har bemannats av en sjuksköterska eller läkare samt en undersköterska. Denna utveckling med mobila team ligger väl i linje med Västra Götalandsregionens arbete med omställningen av vården och att utveckla den nära vården. Utvecklingen med mobila team kommer att fortsätta under 2017. Under 2016 har arbetet med omställningen av vården påbörjats. I samtliga vårdöverenskommelser som beslutades i oktober 2016 finns omställningen av hälso- och sjukvården med. Information om omställningens syfte och om kommande målbild har varit uppe ett flertal gånger vid nämndens sammanträden under 2016.
Sida 3(34) Under 2016 har nya folkhälsoavtal slutits med de åtta kommunerna i nämndens område. Avtalets utformning kommer att förbättra möjligheten för nämnden att följa upp och utvärdera insatser inom folkhälsoområdet. Södra hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat 2016 är ett överskott på 5,3 mnkr. Kostnaden för riks- regions- och länssjukvård överskrider budget med 16 mnkr, vilket främst hänger samman med att nämnden vid sitt möte i september 2016 beslutade att tillskjuta SÄS 20 mnkr för att säkerställa ökad produktion. Samtidigt är det andra poster som visar ett överskott, bland annat nämndens kostnader för primärvård, +10,8 mnkr, vilket gör att sammantaget är nämndens resultat +5,3 mnkr.
Sida 4(34) 2.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Nämnden samverkar med kommunerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom i nämndens område. Samverkan regleras via folkhälsoavtal som finansieras av båda parter. Enligt avtalen ska de insatser som görs främja utvecklingen av, och förutsättningarna för, en jämlik hälsa. I uppföljningen av avtalen frågar nämnden om, och på vilket sätt, de folkhälsoinsatser som kommunen gör bidrar till minskade skillnader i livsvillkor och hälsa. Nämnden finansierar ett projekt på Boda familjecentral i Borås. Projektet drivs av folktandvården och syftar till att förbättra såväl munhälsa som levnadsvanor hos familjer som bor i närområdet. Familjecentralen ligger i ett socioekonomiskt utsatt område där ohälsan är större än i andra områden. En något trög start på projektet gjorde att nämnden den 23 juni 2016 beslutade om att förlänga projektet ett år, fram till den 31 december 2017. Det behövs ytterligare tid och erfarenheter innan det är möjligt att fatta beslut om tandhygienist som permanent resurs på familjecentralen Boda. Boda-projektet bidrar också till folktandvårdens arbete med att finna och utarbeta formella ramar för samverkan med familjecentraler i allmänhet. I närvårdsamverkan pågår ett projekt inom Borås Stad som ska leda till minskad skolfrånvaro. Projektet handlar om barn som i tidig ålder har frånvaro (giltig eller ogiltig) på 40 procent, d.v.s. 2 dagar per vecka. Det har visat sig att det är dessa barn som sedan skolkar i äldre åldrar. Projektets syfte är att fler ska ha godkända betyg. Att genomgå skolan med godkända betyg har ett starkt samband med minskad risk för utanförskap senare i livet. Nämnden har ett samverkansavtal med RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (HBTQ). Avtalet innebär bland annat att RFSL får ersättning för att informerar på högstadie- och gymnasieskolor. Detta ska bland annat bidra till att minska fördomar och förtryck genom att påverka attityder till HBTQ-personer. Nämnden träffar årligen kommunernas politiska företrädare för att följa upp och diskutera gemensamma prioriteringar inom folkhälsoområdet. Årets dialoger landade i några konkreta åtgärder där vissa är genomförda och andra är påbörjade. Konferensen Vägen in i samhället samverkan för integration och hälsa, som genomfördes i Borås den 22 september, arrangerades gemensamt av hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. I avsnitt 8.2 Folkhälsa, beskrivs ytterligare insatser som bidar till förbättrad folkhälsa.
Sida 5(34) 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Information om vad som gjorts för att den psykiska ohälsan ska minska finns under avsnittet fokusområde och avsnitten förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatri, genomföra den regionala psykiatriplanen och stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Information om vad som gjorts för att stärka patientens ställning finns under avsnittet fokusområde och avsnitten uppfylla vårdgarantin, utveckla ett personcentrerat arbetssätt och förbättra akutvårdskedjan. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Information om vad som gjorts för att samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet finns under avsnittet fokusområde och avsnitten minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner, arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning och skapa ett sammanhållet vårdsystem.
Sida 6(34) 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin I nämndens beställning till SÄS ligger ett uppdrag att sjukhuset ska förbättra tillgängligheten till barnpsykiatriska utredningar. Väntetiden till första besök inom BUP på SÄS har förbättrats jämfört med 2015. Förbättringen har skett trots att BUP har haft ett ökat inflöde av patienter. Tillgänglighet till första besök är mycket god och ligger på 99 procent per november 2016. SÄS bedömer att tillgängligheten fortsatt kommer att ligga på 90 procent eller högre. Tillgänglighet till behandling är 59 procent per november. Trots ett ökande inflöde bedömer SÄS att kön kommer att minska till följd av annat utbud av behandlingsmetoder, till exempel gruppbehandlingar. BUP har infört effektivare behandlingsmetoder, framförallt för patienter med ADHD- och autismdiagnos genom behandlingsgrupper. Verksamheten kommer fortsätta att utveckla gruppbehandling för en stor grupp patienter med depressionsdiagnos: Hantera livet är en gruppbehandling/utbildning för dels patienter och dels närstående i separata grupper. Tillgänglighet till fördjupad utredning är fortsatt låg, 15 procent, per november 2016. Av de 124 personer som väntade den 30 november 2016 hade 106 personer väntat mer än 30 dagar. SÄS bedömer det tveksamt om kön till utredning kommer ett minska framförallt på grund av läkarbrist. Ett mobilt team vid ätstörningsenheten har varit ett projekt under 2014-2016. Nämnden har i samband med beslut om vårdöverenskommelsen 2017 säkerställt en ökad tillgänglighet från och med 2017 genom att lägga in finansiering av teamet i sjukhusets ram. Genomföra den regionala psykiatriplanen Utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin implementeras stegvis genom olika regionuppdrag och reviderade regionala medicinska riktlinjer. Ett exempel på detta är implementeringen av riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. I likhet med vad som gäller inom den somatiska vården ökar subspecialiseringen även inom psykiatrin. I enlighet med intentionerna i den regionala psykiatriplanen har SÄS gjort en översyn av utbudsstrukturen inom den öppna vuxenpsykiatrin. Bakgrunden var bland annat att mindre enheter spridda i det geografiska området inte själva klarade av att erbjuda den nödvändiga kvalificerade vård som krävs. Öppenvården kommer på sikt att centreras till mottagningar i Borås, Skene, Alingsås och Lerum. Vårdutbudet kommer även fortsättningsvis att samordnas mellan mottagningarna. Kliniken har, för att säkra upp tillgången till specialistpsykiatriska insatser för de mest sårbara patienterna som sällan är självsökande, ökat de mobila insatserna, vilket inneburit ökat antal hembesök. En väsentlig utgångspunkt för detta arbete är att samtliga invånare i nämndområdet ska ha en god och nära tillgång till rätt psykiatrisk kompetens. Detta kommer bland annat att ske genom tillskapande av mobila team, en utveckling som ligger i linje med omställning av hälso- och sjukvården.
Sida 7(34) I genomförandet av de regionala satsningarna kommer SÄS Vuxenpsykiatriska klinik bland annat att fortsätta säkra kompetensförsörjning avseende nyckelkompetenser, läkare, sjuksköterskor och psykologer. SÄS bedömning är att kompetensförsörjning kommer att vara den enskilt viktigaste utvecklingsfrågan de kommande åren. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har i oktober 2016 lämnat synpunkter på en reviderad regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin. Utifrån planens förslag till utvecklingsområden och åtgärder kommer barn- och ungdomspsykiatrin att förändras under 2017 och framåt. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Vårdcentralerna har ett ansvar som första linjens vård. I krav- och kvalitetsboken ställs från och med 2016 krav på att vårdcentralerna ska tillhandahålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs. Vårdcentralerna har på olika sätt byggt upp sitt arbete när det gäller psykisk ohälsa. Många av vårdcentralerna har psykologer, det är dock svårt för vissa vårdcentraler att rekrytera psykologer på grund av vårdcentralens geografiska läge. I det psykiska ohälsoteamet på vårdcentralerna finns bland annat kuratorer, psykoterapeuter och psykiatrisköterskor. Vårdcentralerna har upplevt att söktrycket har ökat de senaste åren och orsaken till att behoven många gånger handlar om livskriser. Flera vårdcentraler har tidigare år beskrivit att de har haft en kö till psykisk ohälsoteamen. Under hösten 2016 har ett projektarbete i Västra Götalandsregionen påbörjats vars mål är att stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa för barn och unga. Sex vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har fått ökade resurser för att ta emot barn och unga i åldrarna 6-18 år med psykisk ohälsa, om insatserna på den vårdcentral där patienten är listad inte räcker till. Vårdcentralen med extra resurser kan ge vård till fler barn och unga med mildare till måttlig psykisk ohälsa samt genom konsultation och handledning vara ett stöd för andra vårdcentraler i närområdet. I södra Älvsborg har Närhälsan Södra Torget vårdcentral fått uppdraget och de startar denna verksamhet när rekryteringsprocessen är färdig och planen är att verksamheten ska vara igång i mars 2017. BUP deltar i två projekt, tillsammans med kommunen, som syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa; Tidiga insatser för ökad skolnärvaro och Tidiga insatser för ökad integration och ökad skolnärvaro. Detta är projekt som drivs i närvårdssamverkan och där skola, individ- och familjeomsorg samt BUP samverkar. Projekten har fått pengar från Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. SÄS har i överenskommelsen 2016 ett uppdrag att utveckla en modell för konsultation till primärvården. BUP erbjuder regelbundet konsultationer till primärvården och elevhälsan. Sjukhuset har tillsammans med primärvården överenskommit om utbildningsinsatser. Samverkan på individnivå sker via Västbusmöten/annan samverkan gällande planering för patienter. I projektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro ger BUP konsultationer/ handledning till elevhälsans personal på de sex projektskolor som ingår i projektet. Detta kommer att ske med regelbundenhet under hela projekttiden fram till 2018-01-31. Inom vuxenpsykiatrin fungerar konsultationsmodellen med de flesta vårdcentraler.
Sida 8(34) År 2016 gjorde hälso- och sjukvårdsstyrelsen en satsning på ungdomsmottagningarna i syfte att åstadkomma en mer jämlik vård samt för att öka stödet till unga med psykisk ohälsa. Satsningen innebar utökning av bemanningen. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att 2017 fullfölja den planerade satsning på ungdomsmottagningar som hälso- och sjukvårdsstyrelsen började 2016. Uppfylla vårdgarantin Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, mäter tillgängligheten inom primärvården där de bland annat mäter andel telefonsamtal som får svar samma dag. Vid mätningen hösten 2016 var telefontillgängligheten i regionen 89 procent, vilket var samma resultat som riket. I Södra Älvsborg var resultatet också 89 procent, med ett spann från 49 till 100 procent. Detta är en förbättring jämfört med hösten 2015, då Södra Älvsborgs resultat var 81 procent, vilket då var lägst i Västra Götalandsregionen. För läkartillgängligheten vid vårdcentralerna (inom 7 dagar utifrån ett medicinskt behov) var vid höstens mätning medelvärdet för riket 89 procent och för Västra Götalandsregionens 93 procent. I Södra Älvsborg var snittet 92 procent, där tillgängligheten på de enskilda vårdcentralerna varierade mellan 56 och 100 procent. Tillgänglighet är en av södra hälso- och sjukvårdsnämndens prioriterade mål och väntetiderna till SÄS följs månatligen på nämndens sammanträden. Tillgängligheten till vård på SÄS är god inom många specialiteter. Men vissa specialiteter har en sämre tillgänglighet, bland annat till besök vid hud- och lungmottagningarna. SÄS har där vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, bland annat genom att rekrytera hudläkare samt att förändra arbetssätt inom lungmottagningen. Nedan redovisas hur SÄS på sjukhusnivå klarade vårdgarantin per november 2016. Mottagningsbesök (90 dagar): 82 procent (november 2015: 76 procent) Behandling (90 dagar): 77 procent (november 2015: 80 procent) November 2015 var måluppfyllelsen för SÄS för väntande till första besök 76 procent, vilket då vara samma resultat som Västra Götalandsregionen totalt. Ett år senare har SÄS förbättrat siffran till 82 procent, medan resultatet för Västra Götalandsregionen totalt har försämrats till 72 procent. Främsta orsaken till att Västra Götalandsregionen totalt har försämrat måluppfyllelsen är försämrad måluppfyllelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När det gäller behandling var SÄS måluppfyllelse november 2015 80 procent, vilket då var något bättre än Västra Götalandsregionen totalt, 78 procent. SÄS har försämrat sin måluppfyllelse till 77 procent samtidigt som Västra Götalandsregionen totalt har försämrats till 69 procent. Även när det gäller behandling hänger Västra Götalandsregionens försämrade resultat ihop med försämrad måluppfyllelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För patienter med välgrundad misstanke om cancer är kravet att alla vuxna patienter ska erhålla första besök i specialistvård inom 14 dagar. Tillgängligheten vid SÄS har i slutet av 2016 försämrats och november och december 2016 var måluppfyllelsen 85 respektive 88 procent, vilket är sjukhusets lägsta måluppfyllelse sett ett år tillbaka.
Sida 9(34) I december 2016 finns det inom specialisttandvården i nämndområdet inga väntetider för patienter med prioritet 1 (remisser med högst medicinsk prioritet). I vårdöverenskommelsen 2016 fick SÄS ett resurstillskott på 15,5 mnkr, vilka har använts till: Att förbättra tillgängligheten för cancerpatienter och SÄS har gjort personalförstärkningar vid kirurg-, öron, medicin- och kvinnoklinikerna för arbetet med standardiserade förlopp. Dock har väntetiden för cancerpatienter försämrats, snarare än förbättrats Ögonsjukvård, där personalförstärkningar har lett till ökad produktion och något minskade köer. Måluppfyllelsen för första besök har förbättrats från 85 procent i november 2015 till 95 procent ett år senare Neonatalvård, där bemanningen ökat med två tjänster och inför 2017 har södra hälsooch sjukvårdsnämnden tillskjutit ytterligare medel för att öka bemanningen Tre barnlogopeder och SÄS räknar med att nå vårdgarantin under våren 2017. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Närsjukvård Sjuhärad är ett pågående projekt där syftet är att åstadkomma en samordnad, tillgänglig och trygg vård för den multisjuka och sköra äldre och deras närstående. Vården ska i samverkan mellan kommun, sjukhus och primärvård, erbjuda en mobilt specialiserad och sömlös vård utifrån ett symtomorienterat helhetsperspektiv. Detta sker dels genom ett närsjukvårdsteam som åker hem till patienten och dels genom mobila vårdcentralsläkare där läkaren åker hem till patienten och har en god samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården. Ett mål är att patienten inte ska behöva uppsöka slutenvård för de symtom och sjukdomar som kan behandlas hemma. Målet att stärka patientens ställning ingår i beställningen till SÄS. Två förändringsledare arbetar för SÄS på 50 procent vardera och har fått utbildning i personcentrerad vård. Pilotavdelningar på SÄS är infektionsmottagningen och neurologi-/strokeavdelningen. Under 2016 har SÄS bedrivit ett pilotprojekt för att utveckla en modell som går ut på att aktivt involvera patienter och närstående i vård och behandling, informera patienter om egenvård, genomföra systematiska mätningar av patienternas syn på vården och lägga dessa till grund för förbättringsarbete. SÄS har också arbetat med att anpassa information så att den är tillgänglig för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktig i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera huvudmän är SIP 1 ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. I SIP:en tydliggörs vilken vårdnivå/vårdverksamhet som har ansvar för vad och till vilken vårdnivå/vårdverksamhet som patienten och anhöriga ska kontakta i olika frågor. Detta är ett arbetssätt som används mer och mer, men fortfarande i liten skala. En ny betalningsansvarslag, Lagen om samverkan vid 1 SIP, Samordnad Individuell Plan, är lagstadgad sedan 2010 i både Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Planen ska upprättas tillsammans med den person som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård när insatserna behöver samordnas.
Sida 10(34) utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, planeras att träda i kraft 1 januari 2018 och denna lag ställer ökade krav på att SIPar ska upprättas. Förbättra akutvårdkedjan I beställningen till SÄS ingår att sjukhuset ska förbättra akutvårdkedjan. Ett mått på väntetiden vid akutmottagning är total vistelsetid, TVT. Västra Götalandsregionen har som mål att 90 procent av patienterna ska vistas maximalt 4 timmar på akuten. Målet ska vara uppfyllt senast i slutet av 2018. Under perioden januari-december 2016 varierade andelen patienter som vid besök på SÄS akutmottagning hade en total vistelsetid på högst fyra timmar mellan 55 och 64 procent. Detta är något lägre än genomsnittet i Västra Götalandsregionen där andelen under samma period varierade mellan 59 och 64 procent. Antalet sökande till akutmottagningen har ökat under 2016. SÄS rapporterar att ökningen av antal besökande varit större på SÄS än vid övriga akutmottagningar i Västra Götalandsregionen. Vid närmare granskning av orsaken till ökningen av antal patienter så är det flera faktorer som bidrar. SÄS kan se fler sökande från MittenÄlvsborg samt från Mark, Härryda och Göteborg. Akutvårdskliniken på SÄS arbetar fokuserat för att förbättra akutvårdkedjan och öka tillgängligheten. Exempelvis har personalförstärkningar av sjuksköterskor, undersköterskor och omsorgskoordinatorer gjorts. Kliniken arbetar även med förbättra förutsättningarna för ledning och styrning av verksamheten och att utveckla arbetssätt. Tillgängligheten till akutvårdscentraler är ett fortsatt problemområde för SÄS och för hela Västra Götalandsregionen. Trots fokuserat förbättringsarbete under många år och ökade resurser är tillgängligheten på en låg nivå. Frågan är om det inte krävs större förändringar i systemet med akutvårdscentraler för att hitta en lösning på tillgängligheten för patienter som söker vård akut. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner I beställningen till SÄS ingår att sjukhuset ska fortsätta sitt arbete med förebyggande av vårdskador. Ett fokusområde för SÄS är att minimera antalet vårdskador och att ytterligare minska vårdrelaterade infektioner och trycksår som uppkommer på sjukhuset. I delårsrapporten för augusti redovisar SÄS att resultaten 2016 ligger något under 2015. Arbetet pågår och vårdhygien på sjukhuset har utvecklat ett mer proaktivt arbetssätt för att stödja verksamheterna på ett tydligare sätt. Koncernkontorets kvalitetscontrolling har konstaterat att SÄS bedriver ett långsiktigt och ambitiöst patientsäkerhetsarbete, som hänger samman från verksamhet till ledning. SÄS bedriver också ett strukturerat, effektivt och bra stramaarbete med goda resultat. Stramaarbetet har som övergripande syfte att verka för en rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens.
Sida 11(34) Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Det finns ett ordinationsverktyg som heter Pascal. Detta verktyg används inte av samtliga ordinatörer inom primärvård och slutenvård. Om samtliga ordinatörer använder Pascal blir läkemedelshanteringen säkrare och mer överblickbar. Anledningen till att Pascal inte används är att många ordinatörer upplever systemet som svårarbetat. I samband med det årliga uppföljningsmötet på vårdcentralerna tas Pascalfrågan upp. SÄS har rutiner för läkemedelsgenomgångar (systematisk granskning och utvärdering av läkemedelsbehandlingen) och läkemedelsberättelser (redogörelse för vilka läkemedelsförändringar som gjorts under ett vårdtillfälle), för att tillgodose behovet vid exempelvis utskrivning eller remiss till nästa vårdgivare. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Inom närvårdsamverkan Södra Älvsborg har med regionala projektmedel ett mobilt närsjukvårdsteam bildats. Teamet är knutet till SÄS och dess målgrupp är äldre med multisjuklighet i södra Älvsborg. Arbetet i projektet mellan kommuner, primärvård och sjukhusvård är mycket positivt och det gemensamma målet är hur vi utformar vården för att det ska bli så bra som möjligt för den äldre, vilket då oftast är att vara kvar i det egna hemmet istället för att åka in till akutvårdscentralen. Hälften av kommunerna i södra Älvsborg är nu anslutna till nationell patientöversikt, NPÖ. NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. NPÖ ökar patientsäkerheten dels för att information inte behöver faxas mellan olika vårdgivare och dels då kommunerna får tillgång till aktuell information direkt där den är dokumenterad. Andel kommuner som anslutit sig är sämre i södra hälso- och sjukvårdsnämndens område än i övriga Västra Götalandsregionen. Fyra kommuner i södra Älvsborg är anslutna, en kommun är på gång in i NPÖ, dock är det tre kommuner som inte är anslutna. I juni 2016 beslutade regionfullmäktige att säga upp avtalet om Samrehab i Mark-Svenljunga. Samrehab har avslutas siste november 2016 och verksamheten har övergått till respektive huvudman, istället för att drivas av Samrehabnämnden, Marks kommun. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har gjort vårdöverenskommelse om primärvårdsrehabilitering med styrelsen för beställd primärvård och om länssjukvårdsrehabiliteringen med styrelsen för SÄS.
Sida 12(34) 5.3 Produktion/Konsumtion Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är lägre än budget både räknat i antal vårdtillfällen och antal DRG-poäng. Konsumtionen av vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är något högre än budgeterat. Eftersom antalet vårddagar samtidigt är lägre så är den genomsnittliga vårdtiden något kortare än förväntat. Befolkningens konsumtion av öppenvårdsbesök vid sjukhusen är högre än budgeterat inom den somatiska vården och BUP och lägre inom vuxenpsykiatri. Öppenvården vid SÄS har ökat med omkring 3 procent jämfört med 2015. En förklaring till ökningen är en ökning inom BUP som är en planerad ökning inom regionens psykiatrisatsning. Besöken till sjukhusets akutvårdscentral har ökat 2016. Inom VG Primärvård är antal besök 2016 högre än budget. Konsumtionen av besök inom Vårdval Rehab är också högre än budget, sannolikt beroende på den ökade tillgängligheten. Även konsumtionen av besök inom övrig primärvård (där bland annat ungdomsmottagningar och MVC ingår) överstiger budget - det är besök hos andra yrkeskategorier än läkare som är högre än budget. Även jämför med utfall 2015 är antal läkarbesök och antal övriga besök klart högre 2016. Befolkningen har konsumerat mer slutenvård utanför länsgränsen än förväntat. Detsamma gäller specialiserad öppenvård medan konsumtionen av utomregional primärvård är något lägre än budgeterat.
Sida 13(34) 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har en kommunikationsplan 2015-2018 samt upprättar årligen en handlingsplan för kommunikation. I handlingsplanen står att all information och kommunikation ska vara tillgänglig för alla och språket ska vara enkelt och begripligt. Handlingsplanen säger också att nämnden ska ha dialog med olika målgrupper. Under 2016 har nämnden haft fyra dialoger med representanter för funktionsnedsatta och äldre. Under 2016 har nämnden haft två dialogmöten med representanter för personer med psykisk ohälsa. Dialogernas syfte är att fånga behov och erfarenheter samt föra samtal om inriktning, prioritering och aktuella frågor inom nämndens ansvarsområde. En av hälso- och sjukvårdsnämndens uppgifter är att verka för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer. Nämndens folkhälsoarbete utgår från att hälsan ska var jämlik. Exempel på insatser för att skapa mer jämlik hälsa är bidrag till RFSL för bland annat informationsinsatser i skolor och tandhygienist vid en familjecentral i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Mer om vad som skett under 2016 finns beskrivet i avsnitt 2.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har under flera år beställt verksamheten Utväg av styrelsen för beställd primärvård. Utvägs verksamhet är en samfinansierad verksamhet med kommunerna i södra Älvsborg. Utvägs målgrupper är personer som utsätts för våld i nära relation samt de barn som bevittnat våld i dessa relationer. Även personen som utövar våldet i nära relation tillhör målgruppen liksom de som själva uppfattar sig vara i riskzonen för våldsamt beteende i nära relation. Familjer med barn ska ha högsta prioritet. Utväg ska i allt sitt arbete ha barnens bästa för ögonen med hänvisning till Barnkonventionen.
Sida 14(34) 8.2 Folkhälsa Genom nämndens överenskommelser verkar nämnden för att sjukdomsförebyggande metoder implementeras och att det bedrivs ett hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Att minska skillnader i livsvillkor och hälsa är centralt i nämndens folkhälsoarbete. Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all verksamhet på SÄS. Sjukhuset har ett ansvar för att i sitt möte med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SÄS är medlem i det nationella nätverket HFS, Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård. I överenskommelsen för 2016 åtog sig SÄS att utveckla arbetet med hälsofrämjande och förebyggande vård. Ett steg i detta arbete är att SÄS under året tagit beslut om att etablera en ny huvudprocess Att förebygga patienters framtida ohälsa, vilket innebär att det hälsofrämjande arbetet i patientperspektivet kommer att drivas processinriktat och införlivas i SÄS modell för processarbetet. SÄS arbetar med alkoholprevention, tobaksprevention och förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. I överenskommelsen med SÄS ger nämnden medel till en samordnare för FaR. SÄS har skrivit ut 774 FaR under 2016, vilket är en förbättring jämfört med 2015 då 744 FaR skrevs ut. Inom alkoholprevention används AUDIT som är ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. År 2016 har 3 165 AUDIT genomförts, varav 2 858 inom psykiatrin (år 2015; 3 297 varav 2 928 i psykiatrin). Ett av nämndens prioriterade mål är en väl fungerande närvårdssamverkan. I närvårdsområdet arbetar de lokala ledningsgrupperna bland annat med handlingsplaner för att arbeta förebyggande när det gäller de mest sjuka äldre och överenskommelsen för psykisk hälsa. Nämnden har bland annat i uppdrag att samverka med kommunerna avseende det lokala folkhälsoarbetet. Samverkan med kommunerna regleras via folkhälsoavtal som tecknas mellan nämnden och kommunerna. Då tidigare avtal gick ut den 31 december 2016 förhandlade nämnden under året fram nya avtal perioden 2017-2020 och som nu är undertecknade av hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. För att sätta ytterligare fokus på att främja utvecklingen av en jämlik hälsa ska de insatser som görs inom avtalen bidra till minskade skillnader i livsvillkor och hälsa. I samband med de nya avtalen införs en ny modell för uppföljning. Den förändrade uppföljningen kommer innebära ökad möjlighet för hälso- och sjukvårdsnämnden att inom valda områden följa upp och utvärdera de insatser som görs. Nämnden träffar årligen politiska representanter från samtliga kommunerna i området i syfte att följa upp och diskutera gemensamma prioriteringar inom folkhälsoområdet. Årets dialoger landade i några konkreta åtgärder varav merparten har genomförts, ett fåtal pågår fortfarande och någon har strukits. Konferensen Vägen in i samhället samverkan för integration och
Sida 15(34) hälsa genomfördes i Borås den 22 september och arrangerades av hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna gemensamt. Det munhälsoprojekt med en tandhygienist på Boda familjecentral, som folktandvården driver på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden, har utvecklats positivt efter att en rad hinder undanröjts. I projektet är en tandhygienist verksam vid familjecentralen och denne stödjer familjer att utveckla goda levnadsvanor som främjar munhälsan och den allmänna hälsan. Nämnden beslutade den 23 juni 2016 om att förlänga projektet ett år. till den 31 december 2017. På hälso- och sjukvårdsnämndens novembermöte redovisades projektets kommande arbete och vad som kommer att finnas med i den slutrapport som ska redovisas i början av 2018. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden ger bidrag till RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (HBTQ). RFSL har under året genomfört 111 skolinformationer till högstadie- och gymnasieskolor i området. RFSL samarbetar även med Utväg Södra Älvsborg i frågor om våld i nära relationer, de är en aktiv part och stödjande mötesplats för HBTQ-personer samt verkar för att verksamheten är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Den under våren genomförda CAN-enkäten om ungdomars drogvanor redovisades på nämndens möte i november. Resultatet spreds bland annat via ett gemensamt pressmeddelande med folkhälsokommittén och via Västra Götalandsregionens webbsida Hälsolägesbeskrivning. Undersökningens resultat kommer att tas tillvara i nämndens arbete och dialoger med andra parter.
Sida 16(34) 9 Budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Södra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar 2016 ett positivt resultat på 5,3 mnkr. Resultat och avvikelser mot budget framgår av tabellen nedan. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter finns som bilagor. Utfall t.o.m per 2016-12-31 Ansvar Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård -252 031-253 304 1 273-286 235 Summa Region- o rikssjukvård -252 031-253 304 1 273-286 235 Länssjukvård Sjukhus i regionen -3 002 024-2 982 542-19 482-2 840 402 Privata specialister i regione -32 424-35 411 2 987-30 061 Utomregional länssjukvård -48 387-48 969 582-59 034 Summa Länssjukvård -3 082 835-3 066 922-15 912-2 929 497 Primärvård VG Primärvård 0 0 0-440 Vårdval Rehab -32 276-36 000 3 724-97 585 Övrig primärvård -141 639-148 276 6 637-146 343 Utomregional primärvård -8 615-9 055 440-7 584 Summa Primärvård -182 531-193 331 10 801-251 952 Tandvård Tandvård -107 433-106 466-967 -101 269 Summa Tandvård -107 433-106 466-967 -101 269 Handikappverksamhet Handikappverksamhet -112 626-112 455-171 -107 426 Summa Handikappverksamhet -112 626-112 455-171 -107 426 Folkhälsomedel -7 184-8 330 1 146-7 621 Läkemedel -30 759-32 063 1 304-31 257 Sjukresor -37 481-35 431-2 050-35 625 Samordningsförbund -5 761-6 079 318-4 759 Nämndkostnader -2 725-4 080 1 355-2 797 Kanslikostnader -13 866-13 858-8 -13 480 Övrigt Särskild projekt -799-4 172 3 373-1 659 Utvecklingsmedel 0 0 0 0 Medicinsk service 0 0 0-214 Finansiella kostnader/intäkter -23-100 77 12 Summa Övrigt -821-4 272 3 451-1 861 Totalsumma -3 836 052-3 836 591 539-3 773 779 Regionbidrag 3 825 529 3 820 747 4 782 3 784 404 Övriga intäkter Övriga intäkter 15 844 15 844 0 0 Summa Övriga intäkter 15 844 15 844 0 0 Balansansvar Balansansvar 0 0 0-1 Summa Balansansvar 0 0 0-1 Resultat 5 322 0 5 322 10 624
Sida 17(34) Ekonomiskt resultat 2016 i förhållande till prognosen i delårsrapporten augusti I delårsrapporten augusti 2016 var södra hälso- och sjukvårdsnämndens prognos för 2016 ett överskott på 30 mnkr att jämföra med utfallet 2016 på drygt 5 mnkr. Förändringen på 25 mnkr mellan augusti och utfallet i december förklaras till största delen av följande: I samband med att södra hälso- och sjukvårdsnämnden vid septembermötet behandlade delårsrapporten beslutade nämnden att tillskjuta SÄS 20 mnkr för att säkerställa en ökad produktion 2016. Befolkningens konsumtion av riks-, region- och länssjukvård har kostat 14 mnkr mer årets fyra sista månader än vad som beräknades vid delårsrapporten. Konsumtionen av vården är den av nämndens kostnadsposter som kan variera mest och som vid prognossättning har störst osäkerhet, så variationen under 2016 är inte onormal. Övrig primärvård, som är ersättning till styrelsen för beställd primärvård samt ersättning till vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin enligt nationella taxan, har 2016 haft 4 mnkr lägre kostnader än vad som prognostiserades i delårsrapporten augusti. Orsaken är bland annat lägre kostnader än beräknat för rehab- och sjukskrivningsprocessen till styrelsen för beställd primärvård samt lägre kostnader än beräknat för vårdgivare på nationella taxan. Offentlig sjukhusvård (Region- och rikssjukvård samt länssjukvård) I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. År 2016 har alla sjukhus i Västra Götalandsregionen, förutom Frölunda Specialistsjukhus, nått sitt ersättningstak. Med anledning av tidigare års betydande budgetavvikelser för flera av hälso- och sjukvårdsnämnderna påbörjades under hösten 2015 en utredning i syfte att klargöra orsakerna till budgetavvikelserna. Det noterades då skevheter i fördelningen mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen. I syfte att minimera felaktiga budgetavvikelser, förutsatt oförändrad konsumtionsandel, har de fasta kostnaderna för 2016 fördelats så likt respektive nämnds budget som möjligt. Ett enhetligt arbetssätt med enhetliga principer för fördelning av kostnader mellan nämnderna har tillämpats. I budget 2015 tillfördes de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar har 2016 hanterats på samma sätt som 2015. Finansieringen till sjukhusen för tillgänglighetssatsningar har skett solidariskt mellan nämnderna upp till respektive nämnds erhållna medel. Södra hälso- och sjukvårdsnämndens andel av medlen har fullt ut används för att finansiera insatser inom de aktuella områdena. Det innebär att ingen avvikelse mot budget uppstått för nämnden kopplat till dessa medel. Region- och rikssjukvård, +1,3 mnkr Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Budgetbeloppet baseras huvudsakligen på 2014 års konsumtion, men nämnden har 2016, utöver budgeten som är baserad på konsumtion, gjort en budgetförstärkning om 11,8 mnkr. Detta har gjorts på grund av att kostnaderna inom denna post kan variera kraftigt mellan enskilda år.
Sida 18(34) En viss minskning har skett av antalet vårdtillfällen jämfört med 2014 (som ligger till grund för budget) men samtidigt har den genomsnittliga vårdtyngden ökat. Dessutom har antalet öppenvårdsbesök ökat. Kostnaderna för den högspecialiserade vården är 1,3 mnkr lägre än budget, vilket innebär att en stor del av den budgetförstärkningen på 11,8 mnkr har förbrukats. Länssjukvård, 15,9 mnkr Sjukhus i regionen, -19,5 mnkr Här ingår de kostnader som södra hälso- och sjukvårdsnämnden haft mot samtliga sjukhus i regionen, inklusive Lundby sjukhus som är i privat regi. Den negativa avvikelsen är framför allt hänförbar till den extra ersättning på 20 mnkr till SÄS för att säkerställa ökad produktion som södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om 2016-09-30 i samband med delårsrapport augusti. I slutet av 2016 gjorde nämnden också tilläggsöverenskommelser med SÄS avseende besök inom hud (1,8 mnkr) samt för länssjukvårdsrehabilitering i Mark (0,8 mnkr). En ökad konsumtion syns avseende den öppna vården inom somatik och psykiatri, samtidigt som slutenvården minskar, vilket är i linje med en medveten flytt mellan vårdformer. Den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle har dessutom minskat medan kostnaden per besök har ökat jämfört med tidigare år. Resultatet för länssjukvården har belastats med 4,5 mnkr för kostnader för fria läkemedel barn och unga. Detta finns inte med i budgeten och kostnaden motsvaras också av ett högre regionbidrag än budgeterat (se texten om regionbidrag längre ned i detta kapitel). Privata specialister, +3,0 mnkr Denna kostnadspost avser privata specialister som ersätts enligt nationella läkarvårdstaxan, genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen samt mammografi. Nämnden redovisar högre kostnader för 2016 jämfört med föregående år, vilket förklaras av högre kostnader för mammografi. Att utfallet för privata specialister visar en positiv budgetavvikelse på +3,0 mnkr beror på att budgeten för 2016 baseras på helårsprognosen per september 2015 som var högre än bokslutet 2015. Då hudmottagningar inom den nationella taxan sålts och verksamheten flyttats från Borås fick SÄS under hösten en ökad beställning för 2016 på 800 besök och 1,8 mnkr, en kostnad som redovisas på kostnadsposten länssjukvård. Utomregional länssjukvård, +0,6 mnkr Med utomregional vård avses här den så kallade Ria-vården (Ria= riksavtal) som främst utgörs av vård av akut karaktär av vårdgivare utanför regionen. Här ligger också kostnader för EU-vård. Utomlandsvården går över budget med -2,9 mnkr medan den utomregionala vården understiger budget med +3,5 mnkr, vilket sammantaget ger en positiv avvikelse mot budget på +0,6 mnkr. För utomlandsvården har det under året kommit stora samlingsfakturor med vård utförd under 2014 och 2015.
Sida 19(34) Primärvård, +10,8 mnkr Vårdval rehab (inklusive hjälpmedel), +3,7 mnkr Inför 2016 har finansiering och kostnadsansvar för Vårdval Rehab övertagits av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kvar i hälso- och sjukvårdsnämndernas budget finns kostnaderna för hjälpmedel. Ett nytt samarbetsavtal mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen, baserat på självkostnadspris, trädde i kraft oktober 2015 och har inneburit lägre kostnader. Utfallet på +3,7 mnkr jämfört med budget beror på prisjusteringen som har gjorts under 2016, men även på en lägre förskrivning av hjälpmedel än väntat. Övrig primärvård, +6,6 mnkr Inom övrig primärvård ingår både offentlig och privat primärvård. Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med styrelsen för beställd primärvård. Verksamheter som ingår är till exempel mödrahälsovård och 1177- vårdguiden på telefon. Här ligger även kostnader för inkontinenshjälpmedel. Offentligt beställd primärvård visar ett positivt resultat på +3,5 mnkr. Detta beror i huvudsak på att sjukskrivnings- och rehabprocessens ( sjukskrivningsmiljaderns ) kostnader är lägre än budgeterat. En annan orsak till den positiva budgetavvikelsen är att nämnden under året fått medel, men inte haft kostnad, för grön rehab. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan. Inom privat primärvård övrigt redovisar nämnden en budgetavvikelse på +3,1 mnkr. Kostnaden för konsumtionen hos privata vårdgivare var 2016 på 31,7 mnkr, vilket är på samma nivå som 2015, 30,8 mnkr. Budgetavvikelsen på 3,1 mnkr beror inte på en minskning av verksamhet och kostnader 2016, utan hänger samman med att budget 2016 är lagd på en högre nivå än utfallet 2015. Utomregional primärvård, +0,4 mnkr Denna post avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Totalt har nämnden en positiv avvikelse på +0,4 mnkr för den utomregionala primärvården. Tandvård, -1,0 mnkr Kostnaderna för tandvård avser i princip tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. Utfallet för 2016 visar en negativ avvikelse på -1,0 mnkr jämfört med budget, vilket främst beroende på ökade kostnader inom barntandvården. Handikappverksamhet, -0,2 mnkr Kostnaderna inom denna post avser främst ersättning till Habilitering & Hälsa samt privat behandlingshemsjukvård och vissa körkortsprövningar. Totalt sett har posten för 2016 en mindre budgetavvikelse om -0,2 mnkr. Offentlig handikappverksamhet: Nämnden har ett nettounderskott på -0,1 mnkr mot budget. Det består av underskott för fria läkemedel till barn och unga 0,3 mnkr och ett överskott för hörselrehabiliteringar som debiteras mellan nämnderna +0,2 mnkr. Privat handikappverksamhet: Nämnden har för 2016 ett underskott om -0,1 mnkr. Högre kostnadsnivå jämfört med föregående år beror delvis på nytt avtal avseende konduktiv
Sida 20(34) pedagogik som tidigare redovisades under utomregional länssjukvård. Nämnden har även haft kostnad för barnhabilitering 2016, men inte under 2015. Folkhälsomedel, +1,1 mnkr Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att i samverkan med kommunerna påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa samt att tillse att såväl primärvård som sjukhus har ett hälsofrämjande arbetssätt. Nämndens visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på +1,1 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att medel avsatta till utveckling inte har tagits i anspråk. Läkemedel, +1,3 mnkr Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Nämndens positiva budgetavvikelse om +1,3 mnkr kan till största delen förklaras av försäljning av samverkansavtal till annat nämndområde, vilket minskat läkemedelsförskrivningen och därmed kostnaderna inom denna kostnadspost. Sjukresor, -2,1 mnkr Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av serviceförvaltningen. Kostnaderna för året är 2,1 mnkr högre än budget och beror till merparten på dyrare avtal för taxiresor. Samordningsförbund/vårdsamverkan, +0,3 mnkr Kostnaderna avser nämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för närvårdsamverkan. Kostnaderna för 2016 är 0,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket kan förklaras av en något lägre kostnad för närvårdssamverkan än beräknat. Nämndkostnader, +1,4 mnkr Avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Budgetavvikelsen är +1,4 mnkr, vilket dels kan förklaras av lägre arvodeskostnader än vad som enligt en generell modell budgeterats för. Dessutom har färre konferenser och kurser genomförts än vad utrymmet medger. Kanslikostnader, +0,0 mnkr I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader faktureras respektive hälso- och sjukvårdsnämnd i tolftedelar utifrån lagd budget, därför är kanslikostnader för 2016 i nivå med budgeten. En översyn pågår för att fastställa den faktiska kostnaden för tjänstemannastödet för nämnder, styrelser och kommittéer. Övrigt, +3,5 mnkr Särskilda projekt. +3,4 mnkr Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Posten visar ett budgetöverskott om +3,4 mnkr. Detta beror till stor del på en återbetalning av överskottsmedel för 2015 från Samrehab på 2,0 mnkr. IS/IT-kostnader har även haft ett lägre utfall än budgeterat.
Sida 21(34) Finansiella kostnader/intäkter, +0,1 mnkr Avser i huvudsak ränta på nämndens likvidkonto. Nämndens räntekostnader är för 2016 något lägre än budget, +0,1 mnkr. Regionbidrag, +4,8 mnkr Alla hälso- och sjukvårdsnämnder visar för 2016 en positiv avvikelse avseende regionbidrag. Det är hänförbart till statsbidrag fria läkemedel barn och unga men är inte resultatpåverkande då motsvarande kostnader återfinns under flera kostnadsposter, framförallt Sjukhus i regionen, Övrig primärvård, Tandvård och Habilitering & Hälsa. Totalt sett för nämnden handlar det om 4,8 mnkr. Medlen var inte kända när budget 2016 beslutades. Resultat, +5,3 mnkr För år 2016 redovisar södra hälso- och sjukvårdsnämnden ett positivt resultat på 5,3 mnkr. 9.3 Eget kapital Regionfullmäktige beslutade i samband med behandlingen av bokslutsdispositionerna för år 2015 att ersätta hälso- och sjukvårdsnämnderna för merkostnader på 127,5 mnkr avseende Vårdval Rehab. För detta fick södra hälso- och sjukvårdsnämnden en bokslutsdisposition på 8,3 mnkr. Ovanstående beslut innebär att nämndens egna kapital, tillsammans med det positiva resultatet för 2015, uppgick till 18,9 mnkr. Årets positiva resultat om 5,3 mnkr bidrar till ett förstärkt eget kapital som nu uppgår till 24,2 mnkr. 10. Bokslutdokument och noter Se bilagor.