Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting Forsker Vidar Lund, Nasjonalt folkehelseinstitutt Fagtreff Norsk vannforening 10. mars 2014
Fra dass til glass Drikkevann Avløpsutslipp Avløpstransport Avløp 150 200 liter/p.d. Ca. ¼ går i do, under 5% til mat/drikke I løpet av et år produseres 250.000 tonn kloakkslam Vannverk Vannkilde Avløpsrensing Slam
Resultater fra Undersøkelser utført av Stockholms läns landsting. Atenolol Drikkevanns kilden for Stockholm er innsjøen Mälaren, så tilførslene er fra ovenfor liggende utslipp! Kontakt: Johanna.Borgendahl@sll.se
Cetirizin
Citalopram
Dextropopoxifen
Ibuprofen
Metoprolol
Naproxen
Oxazepam
Tramadol
Trimetoprim
Karbamazepin [ng/l] 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Uppmätt halt av karbamazepin i råvatten vid tre vattenverk 2005-2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 NORSBORG IN LOVÖN IN GÖRÄLVN IN TOTALT [ng/l] 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Uppmätt halt av karbamazepin i dricksvatten vid tre vattenverk 2005-2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 NORSBORG UT LOVÖN UT GÖRÄLVN UT TOTALT
Vedr. Stockholms läns landstings målinger: Anders Woldegiorgis, WSP Environmental har utarbeidet en rapport for SLL: SLLs mätningar av läkemedel i vatten och korresponderande regional försäljning av läkemedel i Storstockholm 2005-2009. Hovedkonklusjonene er (1): 14 ulike legemidler (flest i ATC*-gruppene N og C) er påvist i lave konsentrasjoner i råvann fra Mälaren og i renvann fra vannverkene (0,1-10 ng/l) av ca 80 stoffer som ble analysert. Det mest fremtredende er den «høye» konsentrasjonen av Tramadol.(Årsak: spesielt høyt forbruk i Mälardalen eller illegal parallellimport!) *NB: ATC-systemet, WHOs Anatomic Therapeutical Classification system
Hovedkonklusjoner (2): ATC-gruppe N stoffene har en påvirkning på nervesystemet og de fleste passerer blod-hjernebarrieren! Prøvetakingen av både drikkevann og overflatevann fra Mälaren og Skärgåden bør fortsette, men omfanget kan diskuteres. Ingen enkelt rapportert innhold av legemidler i denne studien av overflatevann ansees å utgjøre noen miljørisiko i henhold til de effektdata som finnes i dag. Kunnskapen om synergieffekter av legemidler er imildertid svært dårlig kartlagt, så det er nødvendig med mer kunnskap for å kunne gjøre en mer realistisk risikobedømmelse!
Stockholm Vattens projekt (2005-2010) (kilde: Cajsa Wahlberg): Åtgärder vid källan - förebyggande arbete Val av ämnen, kemisk analys och kvalitetssäkring Förekomst av läkemedel i ytvatten, råvattentäkt och dricksvatten Utsläpp och reduktionsgrader i befintliga avloppsreningsverk Förekomst i slam Försök med kompletterande reningsmetoder Effektstudier och riskbedömning Kostnader för ytterligare reningssteg
Så här renas dricksvattnet på Lovö
Mälarens tillrinningsområde
Val av läkemedel 59 läkemedel valdes ut i projektet De mest sålda i olika ATC-koder Representerar olika fysikalisk/kemiska egenskaper Försålda DDD i Stockholm räknades om till kg/år Analysmetoder utvecklades och standardsubstanser letades upp (Eurofins, ITM, Gryaab) I slutet av projektet kunde totalt 96 läkemedel analyseras I dricksvatten analyserades 82 läkemedel.
Läkemedel detekterade i rå- och dricksvatten (ng/l) Mälaren Råvatten Dricksvatte n n=8 n=11 n=11 antal antal detekt detekt MV. MV. MV Atenolol 1,6 4 1,2 11 0,40 2 Cetirizine 0,64 7 0,63 5 0,57 3 Citalopram <0,5 0 0,51 4 0,71 3 Dextropropoxife n 0,13 5 0,16 3 0,12 4 Diklofenak <0,3 0 0,46 4 0,28 1 Furosemid 1,1 4 0,68 3 0,67 3 Ibuprofen 0,50 5 0,55 5 0,55 4 Metoprolol 1,1 8 1,3 11 0,56 10 Naproxen 1,1 8 0,89 8 0,43 4 Oxazepam 1,9 4 1,7 3 1,6 3 antal detekt. Sulfametoxazol <0,6 0 1,1 2 <0,6 0 Tramadol 9,3 8 6,4 5/5 5,9 5/5 Trimetoprim 0,27 7 0,27 5 0,21 3 Medtagna i tabellen är de 13 av de 82 analyserade läkemedel som detekterats mer än en gång i råeller dricksvatten Även karbamazepin har hittats i senare analyser av bl a stockholms läns landsting (SLL)
Oxazepam i Lovö vattenverk Halt: 1,6 ng/l En tablett Sobril, lägsta dosen: 5 mg (= 5 000 000 ng) Motsvarar 3 000 m 3 vatten Dvs 4 000 års förbrukning (2 L/d)
Jämförelse med andra dricksvattenanalyser IVL/NILU hittade inga läkemedel i svenska dricksvatten i analyser 2007 (analysgränserna var dock högre) Benotti et al, 2009 visade liknande halter i USA för Atenolol, Diklofenak, Naproxen, Sulfametoxazol och Trimetoprim I tidigare analyser från bl a USA och Tyskland har man hittat betydligt högre halter av vissa (enstaka) analyserade läkemedel En WHO-rapport från 2011 fastställer att det finns god säkerhetsmarginal mellan uppmätta halter i dricksvatten och de lägsta terapeutiska doserna och anser att risken för människors hälsa är låg
Provtagningspunkter Nyvarp Oxdjupet Lambarfjärde n Långhällsudd e Centralbron (Stockholm City) Halvkakssundet Blockhusudden Koviksudde NV Eknö Ytvatten Mälaren Recipientprovtagning Råvattenintag Utsläpp renat avloppsvatten
Läkemedelsrester i recipienten (Saltsjön) 2006-2008 (n=4), ng/l 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Furosemid Metoprolol Atenolol Tramadol Hydroklortiazid Oxazepam Naproxen Cetirizine 10,0 5,0 0,0 Centralbron Blockhusu. Halvkaks. Koviksudde Oxdjupet Nyvarp NV Eknö Analyserat av Eurofins AB
Halter i in- och utgående avloppsvatten vid Henriksdal (ng/l) (Mv av 61 resp. 80 prover) 4000 3500 7 700 3000 2500 Inkommande Utgående 2000 1500 1000 500 0
Studerade reningsmetoder Huvudkategorier: Biologiska metoder Separerand emetoder Aktivt Slam (AS) Membranbioreaktor (MBR) Biofilm System (MBBR) Nanofiltrering(NF) Omvänd osmos (RO) Aktivt kol (AC) Oxidativa metoder (kem/fys) Ozonering (O 3 ) Ultraviolett ljus + väteperoxid (UV/H 2 O 2 )
Sammanfattning Spår av läkemedel hittas i råvatten och dricksvatten Det kommer troligen främst från samhällen uppströms råvattentäkterna WHO anser att risken för människors hälsa är låg Kompletterande reningsmetoder vid avloppsreningsverken kan avlägsna läkemedel ur avloppsvatten Dessa kan även reducera andra ämnen och mikroorganismer Det kostar energi och resurser vem ska betala? Vi bör invänta forskningsresultaten från MistraPharma
Til slutt litt kort om antibiotikaresistens Antibiotikaresistens. ESBL-bildande E. coli i svenskt råvatten en pilotstudie. Forfattere: Maria Egervärn og Mats Lindblad, Livsmedelsverket; Stina Englund og Stefan Börjesson, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hensikt: Forekomst av ESBL-dannende E.coli er en indikasjon på spresning av disse bakterier i miljøet og øker derfor forståelsen av kretsløpet for hvordan denne typen antibiotikaresistens sprer seg i samfunnet. Resultater: ESBL-dannende E.coli var vanlig forekomne i råvannsprøver fra to av de fem undersøkte vannverkene, i konsentrasjoner på 1-3 cfu/100 ml. Ingen E.coli påvist i renvannsprøvene.
For mer info: Resultatene fra undersøkelsene utført for Stockholms läns landsting finnes på deres hjemmeside: www.sll.se. Kontakt er johanna.borgendahl@sll.se For ytterligere opplysninger om undersøkelsene som er utført av Stockholm Vatten, ta kontakt med: cajsa.wahlberg@stockholmvatten.se For info om rapporten: Antibiotikaresistens ESBLbildande E.coli i svenskt råvatten en pilotstudie, ta kontakt med: maria.egervarn@slv.se For informasjon om EU prosjektet MistraPharma, kontakt: jerker.fick@chem.umu.se