Kommunstyrelsen 7 juni 2005 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Tisdagen den 7 juni 2005 kl 13.00 OBS! Tiden! Kommundirektör Kjell Johansson Sekreterare Marianne Sarberg Vallentuna den 24 maj 2005 Sten-Åke Adlivankin Ordförande Marianne Sarberg Sekreterare Tfn: 08 587 850 11 marianne.sarberg@vallentuna.se 1. Justerande:... 1 (59)
Innehållsförteckning: 1. Justerande:...1 2. Avyttring av Vallentuna centrum och Tellusområdet...3 3. Kommunplan 2006-2008...5 4. Förslag till ökat partistöd fr o m 2006...10 5. Motion. I alla kommuner ska finnas en skolplan antagen av kommunfullmäktige.12 6. Motion, dela kontot för oförutsedda utgifter...15 7. Motion. Belysning på Fågelsångsvägen...16 8. Budgetuppföljning 1, VaSaRu 2005, för hela kommunen...17 9. Näringslivsstrategi för Vallentuna kommun...20 10. Lokalresursplan 2005-2015 samt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden...24 11. Översiktsplan för Danderyds kommun - samråd...26 12. Översiktsplan för Österåkers kommun - samråd...28 13. SL. Inbjudan till yttrande över trafikförändringar 2006...32 14. Förslag till Personuppgiftsombud för kommunstyrelsen...40 15. Ansökan om bidrag till Lugna gatans verksamhet i Vallentuna 2006...41 16. Ändring i Käppalaförbundets förbundsordning...42 17. Ny förbundsordning för Södra Roslagens Brandförsvarsförbund (SRB)...44 18. Slutrapport Repa-projektet...46 19. AB Össebyhus begäran om godkännande av nybyggnadsprojekt i Karby...47 20. Bostadsbyggnadsprognos för 2005-2014...48 21. Beslutsattestanter för kommunstyrelsens verksamhetsområden år 2005...51 22. Särskild satsning på lärmiljö, läromedel och kompetensutveckling i Vallentuna grundskolor 2006...52 23. Ersättning för förtroendevalda...57 24. Anmälningslista...58 Sid 2 (59)
2. Avyttring av Vallentuna centrum och Tellusområdet Dnr 2005.022 253 Arbetsutskottets förslag Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen föreslog vid extra sammanträde den 23 maj 54 kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna rapport om Vallentuna Centrum och Tellusområdet, samt rapport från Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 2. uppdra åt kommunstyrelsen att fortsätta förhandlingar och ta fram erforderliga avtal kring försäljning av kommunens centrumfastigheter, utveckling och utbyggnad av centrum samt utveckling av Tellusområdet. 3. kommunfullmäktige skall vid nästa sammanträde fatta beslut om de avtal som skall innefattas i affären, vilka i huvudsak redovisas i kommunledningens rapport. De mindre delar som eventuellt inte är färdighanterade vid denna tidpunkt skall snarast möjligt föreläggas kommunfullmäktige för godkännande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. under förutsättning av kommunfullmäktiges godkännande uppdra åt kommunledningskontoret att fortsätta förhandling och ta fram erforderliga avtal kring försäljning av kommunens centrumfastigheter, utveckling och utbyggnad av centrum samt utveckling av Tellusområdet. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 23 maj 31 att återremittera ärendet. Yrkanden vid kommunstyrelsens extra sammanträde 23 maj Den borgerliga koalitionen lämnar genom Sten-Åke Adlivankin (m) skriftligt förslag till beslut. Föreslagna revideringar i borgerliga gruppens yrkande godkänns av kommunstyrelsen. Hans Strandin (s) yrkar i första hand återremiss för att 1. reda ut oklarheter som finns 2. göra en alternativ utvärdering av budet av ytterligare en konsult 3. göra en utredning om köparen. 3 (59)
Hans Strandin (s) yrkar i andra hand att kommunstyrelsen beslutar att i nuläget inte sälja centrumfastigheterna. Bo Eknert (mp) biträder Strandins yrkanden. Ove Ekström (c) yrkar avslag till Strandins yrkanden och att ärendet förs vidare till kommunfullmäktiges sammanträde senare i dag. Beslutsgång vid kommunstyrelsens extra sammanträde 23 maj Ordföranden ställer proposition på Strandins yrkande om återremiss och finner att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs och verkställs med följande propositionsordning: Ja-röst för avslag till återremissyrkandet Nej-röst för bifall till återremissyrkandet Med 8 ja-röster (Sten-Åke Adlivankin (m), Gunnel Orselius-Dahl (fp), Ray Idermark (m), Leif Öhman (m), Ove Hahn (m), Jörgen Hellberg (fp), Ove Ekström (c) och Lars-Bertil Olsson (kd)), mot 5 nej-röster (Hans Strandin (s), Kenneth Bylund (s), Mauritz Lindroth (s), Tommy Eckelöf (s) och Bo Eknert (mp) beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Ordföranden ställer därefter proposition på Strandins yrkande om att ej försälja centrumfastigheterna och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet. Votering begärs och verkställs med följande propositionsordning: Ja-röst för avslag till Strandins yrkande Nej-röst för bifall till Strandins yrkande Med 8 ja-röster (Sten-Åke Adlivankin (m), Gunnel Orselius-Dahl (fp), Ray Idermark (m), Leif Öhman (m), Ove Hahn (m), Jörgen Hellberg (fp), Ove Ekström (c) och Lars-Bertil Olsson (kd)), mot 5 nej-röster (Hans Strandin (s), Kenneth Bylund (s), Mauritz Lindroth (s), Tommy Eckelöf (s) och Bo Eknert (mp) beslutar kommunstyrelsen avslå yrkandet om att ej försälja centrumfastigheterna. Kommunstyrelsen beslutar med föreslagna revideringar i enlighet med den borgerliga koalitionens skriftliga förslag till beslut, biläggs. Reservationer De socialdemokratiska ledamöterna och Bo Eknert (mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina båda yrkanden. Handlingar i ärendet Borgerliga koalitionens skriftliga förslag till beslut. Övriga handlingar utsänds senare. 4 (59)
3. Kommunplan 2006-2008 Dnr 2004.094 011 Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Kommunstabens synpunkter Det finns inget utrymme att öka de ramar som är föreslagna 2006-2008 förutsatt att man vill sänka utdebiteringen med 50 öre from 2006. Om man beaktar den reviderade intäktsprognosen som ger oss 12 Mkr i minskade intäkter så blir resultatet för 2006 0 Mkr. Till detta skall läggas eventuella ökade driftskostnader vid en försäljning av centrum och driftbidrag för en simhall på sammanlagt 10-12 mkr. Resultatet blir då negativt med 10-12 Mkr obeaktat kraven på ökade ramar i remissvaren. De remissvar som inkommit kräver en sammanlagd ramökning på 16 Mkr 2006 för att successivt öka till 25 Mkr 2008. De stora differenserna finns hos Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden. Ärendet Nedan redovisas: En sammanfattning av remissvar från respektive nämnd samt de ekonomiska konsekvenser som dessa svar får på Kommunplanen 2006-2008. En reviderad intäktsprognos för perioden 2006-2008 och dess konsekvenser på Komunplanen. Sammanfattning i siffror En sammanställning av samtliga nämnders remissvar, de reviderade intäktsprognoserna och effekter av försäljning av centrum och kostnader för simhall ger följande resultaträkningar för åren 2006 2008: 5 (59)
Driftramar 2005 2005 2006 2006 2006 2007 2007 2007 2008 2008 2008 Urspr Just Förslag Remiss- diff Förslag Remiss- diff Förslag Remiss- diff Budget Budget Ram svar ram/remiss Ram svar ram/remiss Ram svar ram/remiss Nämndernas driftskostnader -912 521-929 961-956 700-973 064-16 364-996 800-1 021 508-24 708-1 048 001-1 073 489-25 488 Pensionsutbetalningar -11 500-11 500-12 000-12 000-12 500-12 500-13 000-13 000 Intäkt kapitalkostnadförd. 83 000 78 000 78000 78000 78 000 78 000 78 000 78 000 Avskrivningar netto -47 000-45 000-45000 -45000-45 000-45 000-45 000-45 000 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER -888 021-908 461-935 700-952 064-16 364-976 300-1 001 008-24 708-1 028 001-1 053 489-25 488 Kommunalskatt 843 000 843 000 865000 865000 0 910 000 910 000 0 955 000 955 000 0 Skatteutjämning netto 73 000 73 000 88000 76300-11 700 105 000 94 200-10 800 110 000 98 800-11 200 Nationell LSS-utjämning 5 000 5 000 7000 7000 0 7 000 7 000 0 7 000 7 000 0 Statsbidrag netto 12 000 12 000 11000 11000 0 0 0 0 0 0 0 Räntenetto -6 000-6 000-6000 -5000 1 000-6 000-5 000 1 000-7 000-6 000 1 000 SUMMA SKATTER OCH FINANSNETTO 927 000 927 000 965 000 954 300-10 700 1 016 000 1 006 200-9 800 1 065 000 1 054 800-10 200 SUMMA TOTALT 38 979 18 539 29 300 2 236-27 064 39 700 5 192-34 508 36 999 1 311-35 688 AVGÅR RESULTATKRAV -16 860-16 860-17 300-17 300-18 200-18 200-19 100-19 100 224 EFFFEKTER AV CENTRUM+SIMHALL -10 000-10 000-10 000-10 000-10 000-10 000 NETTORESULTAT 22 119 1 679 12 000-25 064-37 064 21 500-23 008-44 508 17 899-27 789-45 688 Intäkterna är beräknade med sänkt utdebitering från 2006, dvs med skattesats 18:68. I enlighet med kravet på god ekonomisk hushållning har ett resultatkrav dragits från nettoresultatet. Beloppet är 2% av intäkterna för kommunalskatt. Beloppet är rimligt med tanke på att vi har ett eget kapital på ca 500 Mkr samt ett pensionsåtagande på ca 400 Mkr. Resultatkravet täcker en värdesäkring av dessa två poster vid 2% inflation. Dock ligger ingen uppbyggnad av reserv för framtida investeringar, framtida negativa resultat etc. I planerna har ökade driftskostnader i samband med försäljning av centrum samt driftskostnader för en simhall uppskattats till 10 Mkr. Nämndernas driftskostnader ökar med 7% 2006 och 5% per 2007 och 2008. Befolkningen beräknas öka med 1,4% 2006, 2,1% 2007 och 2,9% 2008. Lönekostnadsökning och inflation beräknas vara ca 2% under perioden. Vi kan alltså konstatera att nämndernas driftskostnader ökar i betydligt högre takt än den beräknaden volymoch kostadsökningen för Vallentuna vilket tyder på att man har lagt in en kvalitetshöjning i planerna. Det finns inte några effektiviseringar inlagda i planerna. Det borde vara naturligt att ha ett krav på effektivisering med en viss procent varje år. Intäktsprognserna har reviderats neråt. Detta beror dels på att kompensationen för eftersläpning vid befolkningsökning har minskat sedan senaste prognosen och dels på att regleringsposten för statens bidrag till kommunerna har minskat. I tidigare prognoser räknade Kommunförbundet med att Vallentuna skulle får kompensation för eftersläpning vid befolkningsökning i samma utsräckning som vi fick 2005, detta stämmer dock inte med 6 (59)
de nya befolkningsprognoserna. I prognosen per april får vi ca 200 kr lägre kompensation per invånare vilket gör 6 Mkr på totalen. Regleringsposten var för Vallentunas del 6 Mkr i tidigare prognos och i denna prognos är den 0 kr. Vi får viss kompensation i form av direkt statligt bidrag för komvux men det är bara en bråkdel av de 6 Mkr. Intäktsprognoserna för 2006-2008 är dock fortfarande osäkra. Den kompensation vi får är i stora delar avhänging befolkningsutvecklingen och skulle en lågkonjunktur eller andra faktorer hämma denna så minskar vår kompensation. Om så blir fallet kan man dock anta att även våra kostnader minskar i samma takt. Remissvaren per nämnd I bilaga 1 10 finns siffror redovisade per nämnd och totalt för kommunen. Sammanställningarna visar föreslagna ramar, remissvar och differenser. Kommunstyrelsen (Bilaga 1) Kommunstyrelsen äskar extra pengar för projekt där den största delen är ny översiktsplan. Kommunstaben anser att det borde läggas in ett årligt krav på effektiviseringar. De pengar som ligger som oförutsedda lönekostnader bör tillföras socialnämnden då de var avsedda för den i ursprunglig ram. Barn- och ungdomsnämnden (Bilaga2) Nämnden önskar räkna upp sin fasta ram med hänvisning till att de även adminsitrerar UN och att antalet gymnasieungdomar ökar. Kommunstaben anser inte att detta är relevant, administrationen bör kunna fungera med befintliga resurser. Kommunstaben anser att det borde läggas in ett årligt krav på effektiviseringar. För att uppnå målet i Kommunplanen En bra skola för alla anser man att skolpengen ska höjas. Utöver befintlig volymhöjning i ramen vill man höja den med 500 kr per barn och år. Kommunstaben anser detta vara helt och hållet ett politiskt ställningstagande men påtalar att det inte finns något utrymme för höjd skolpeng förutsatt sänkt utdebitering from 2006. Utbildningsnämnden (Bilaga 3) Nämnden ställer sig bakom förslaget till ramar. De pekar dock på en oro att kunna ta hand om stora gymnasiekullar from 2008. Socialnämnden (Bilaga 4) I ramarna är hänsyn tagen till volymökning för befolkning på över 80 år för äldreomsorg och för total befolkning på övrig omsorg. Nämnden anser dock inte att denna volymökning är tillräcklig utan ser en ökning på 6-7% per år för perioden. 7 (59)
Det råder stor omsäkerhet kring både kostnader och intäkter för LSS. From 2005 tar man succesivt över 25 personer och alla kostnader för dessa är inte beaktade. Det råder också osäkerhet kring ekonomiska effekter i frågan om samarbetet mellan landsting och kommun. I remissvaret är hänsyn tagen till att man behöver satsa på kompetensutveckling och till en lönesatsning för låglönegrupper. Nämnden anser att man tömt ut möjligheter till effektiviseringar under de senaste årens tuffa år. Kommunstaben anser att man bör uppdra åt socialnämnden att utreda effekterna kring LSS, både kostnads- och intäktssidan. Dessutom bör något mått av effektivisering läggas in i planerna. Nämnden bör tillföras de pengar som nu ligger i Kommunstyrelsens budget som oförutsedda lönekostnader då de från början var avsedda för socialnämndens räkning. Samhällsbyggnadsnämnen (bilaga 5) Utöver ramen äskar man pengar för driftkostnader för GIS mm. Kommunstaben anser att dessa kostnader ska tas inom den föreslagna ramen,då det inte finns något utrymme för ökningar, tillsammans med ett krav på årlig effektivisering. Kulturnämnden (bilaga 6) Utöver ramen äskas medel för utökad verksamhet för barn och ungdom pga volymökning, medel för kulturmiljöprogram mm Bibilioteket bedöms vara klart tidigare och därav tidigareläggs en ökad driftskostnad. Kommunstaben anser detta vara helt och hållet en politisk fråga, dock finns inget utrymme att höja ramarna. Fritidsnämnden (bilaga 7) Nämnden äskar extra medel för att ha fältare ute varje helg samt en anpassning av verksamheten till befolkningens utveckling. Kommunstaben anser detta vara helt och hållet en politisk fråga, dock finns inget utrymme att höja ramarna. Fritidsnämnden trycker på behovet av en sporthall och har lagt in ett belopp i investeringsramen för att utreda detta. Totala driftskostnader samt investeringar (bilaga 8) Sammanställningen visar alla nämnders påverkan på total driftskostnad samt investeringar. De stora differenserna mot föreslagnar ramar ser vi på barn- och ungdomsnämden. Dock kommer Kommunplanens investeringsramar att korrigeras enligt den lokalresursplan som presenteras i samband med Kommunplanen. 8 (59)
Resultaträkningar för hela kommunen (bilaga 9 och 10) Bilaga 9 visar en totalbild av remissvarens effekter, den nya intäktsprognosens effekter samt effekter av försäjning av centrum och tillkommande kostnader för simhall vid en sänkt utdebitering med 50 öre (skattesats 18:68). Bilaga 10 visar samma totalbild men med bibehållen utdebitering (skattesats 19:18). Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade 12 maj 64 att bordlägga ärendet till sammanträdet den 19 maj. Arbetsutskottet har den 19 maj 69 överlämnat förslaget till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Beslutsgång vid arbetsutskottets sammanträde den 19 maj Arbetsutskottet lämnar förslaget till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. De socialdemokratiska ledamöterna lämnar förslag till budget 2006-2008, vilket bifogas protokollet. Handlingar i ärendet Kommunplan 2006-2008, utkast 2005-05-18 Socialdemokraternas förslag till budget 2006-2008 9 (59)
4. Förslag till ökat partistöd fr o m 2006 KS Dnr 2005.054 024 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. det årliga partistödet utgår med ett grundbelopp på 1,0 prisbasbelopp till alla partier som är representerade i kommunfullmäktige samt med 0,4 prisbasbelopp per fullmäktigemandat. 2. Det nya partistödet börjar gälla från 2006-01-01. Ersättningsbeloppen justeras årligen med prisbasbeloppets förändring. Ärendet Arvodeskommittén beslutade 2005-04-07 att föreslå att det årliga partistödet utgår med ett grundbelopp på 1,0 prisbasbelopp till alla partier som är representerade i kommunfullmäktige samt med 0,4 prisbasbelopp per fullmäktigemandat. Det nya partistödet börjar gälla från och med 2006. Ersättningsbeloppen justeras årligen med prisbasbeloppets förändring. Höjningen av partistödet motiveras av behovet av ökade ekonomiska resurser för att partierna ska kunna nå ut med sin information till allt fler väljare i vår snabbt växande kommun. Det konstaterades även att kommunens nuvarande stöd till de politiska partierna i Vallentuna är det näst lägsta i hela länet samt att det varit oförändrat sedan 1998. Även efter föreslagen höjning kommer Vallentuna att ha ett jämförelsevis lågt partistöd. Den föreslagna nivån innebär att vi fortfarande placerar oss i den lägsta kvartilen bland kommunerna i Stockholms län. Kommunstabens synpunkter Ersättningsbeloppen för det årliga partistödet är beräknat på antalet mandat i fullmäktige. Ersättningen för 2005 är 475 tkr. Enligt arvodeskommitténs föreslås att ett årligt partistöd utgår med 1,0 prisbasbelopp per parti i fullmäktige samt 0,4 prisbasbelopp per fullmäktigemandat. Kostnaden har beaktats i kommunstyrelsens budgetram i förslag till kommunplan 2006-2008. Se nedanstående beräkning. Antal partier i fullmäktige: 7 st Antal mandat uppgår till: 41 st Prisbasbeloppet för år 2005 är 39 400 kr, varav totalt partistöd 2006 (beräknat på 2005 års prisbasbelopp) blir 921 960 kr. Partistödet fördelar sig enligt följande: 10 (59)
Parti Antal Årligt Stöd per mandat partistöd mandat summa m 11 39400 173360 212760 fp 6 39400 94560 133960 kd 4 39400 63040 102440 c 4 39400 63040 102440 mp 2 39400 31520 70920 s 13 39400 204880 244280 dex 1 39400 15760 55160 summa 41 275800 646160 921960 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 maj 71 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet Minnesanteckningar Arvodeskommittén 11 (59)
5. Motion. I alla kommuner ska finnas en skolplan antagen av kommunfullmäktige Dnr 2004.083 600 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2004-09-20 att skicka nedanstående motion inlämnad av Karin Dahl Strandin (s) till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har inhämtat yttranden från barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden, fritidsnämnden och kulturnämnden. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben instämmer i barn- och ungdomsnämndens samt utbildningsnämndens synpunkter att det utöver kommunplan som antas av kommunfullmäktige och verksamhetsplan som antas av respektive nämnd inte finns anledning arbeta fram en fristående plan. Kommunstaben föreslår därför att motionen avslås. Inkomna remissvar Barn- och ungdomsnämnden anför till kommunstyrelsen att nämnden inte finner anledning att utöver kommunplan och verksamhetsplan åter arbeta fram en fristående skolplan. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på information för utdelning till föräldrar i Vallentuna kommun. Karin Dahl strandin (s), Ing-Marie Elfström (s) och Jaana Tilles (s) reserverade sig för eget förslag. Utbildningsnämnden finner ingen anledning att utöver kommunplan och verksamhetsplan åter arbeta fram en fristående skolplan. Rolf Lindblad (s) reserverar sig mot beslutet. Socialnämnden anför att varje kommun har en skyldighet att planera sin verksamhet. Vad planen som dokument kallas, exempelvis äldreomsorgsplan, skolplan eller verksamhetsplan torde dock enligt socialnämndens mening vara av mindre betydelse. Huvdsaken att det i planen framgår hur de kommunala verksamheterna skall bedrivas och utvecklas enligt kommunala riktlinjer och lagstiftning. Fritidsnämnden och kulturnämnden avstår från att yttra sig över motionen. Motion Motion inlämnad av Karin Dahl Strandin (s). 12 (59)
I skollagens kap 2 om Den kommunala organisationen för skolan står följande i 8: I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Vi hade en skolplan fram t.o.m. 2003. Därefter anses de många åtagandena i verksamhetsplanen ersätta vår skolplan. Varje kommun med minsta självaktning borde självklart gå in för att följa den lagstiftning som riksdagen förelagt oss. Så länge lagen gäller, så länge borde också vår kommun följa lagen. Det finns ingen motsättning mellan att ha antagit åtaganden och att ha arbetat fram en skolplan. Det går utmärkt att kombinera dessa båda redskap, som ska användas som styrinstrument i det vardagliga arbetet. I de kommuner i vår omgivning där man arbetat fram och antagit goda dokument, där personal, elever och föräldrar fått möjlighet att påverka i det direkta arbetet med framtagandet, där är man också mycket medveten om hur skolan ska utvecklas och stolt över kommunens engagemang och deklarerade satsningar inför framtiden. I dessa dagar ska vi besluta om åtaganden och vi kommer i Barnoch Ungdomsnämnden fokusera på 7 eller 8 åtaganden. De är bra att använda till vardagsarbetet, men har inte kommit till som ett resultat efter diskussioner i skolan mellan lärare, elever och föräldrar. Jag saknar den genomgripande diskussionen i kommunen, som ska leda till hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas samt vilka åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen. Därför föreslår jag att Kommunfullmäktige beslutar att ge Barn- och Ungdomsnämnden i uppdrag att ta fram en ny skolplan till beslut i fullmäktige. Att arbetet får hela läsåret på sig, så att hela skolvärden med personal, elever och föräldrar inom samtliga kommunala skolformer hinner delta med rimlig tidsmarginal. Kommunstabens förslag Kommunstyrelse föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 maj 72 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 13 (59)
Beslutsgång vid arbetsutskottet den 19 maj De socialdemokratiska ledamöterna yrkar genom Hans Strandin (s) bifall till motionen. Ordförande ställer proposition på kommunstabens förslag och socialdemokraternas yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Reservation De socialdemokratiska ledamöterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Handlingar i ärendet Motion 14 (59)
6. Motion, dela kontot för oförutsedda utgifter Dnr 2005.057 049 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Ärendet Parisa Molagholi föreslår i en motion från Demoex att anslagen för oförutsedda utgifter som har gått till kommunstyrelsens konto KSOF i stället fördelas jämnt mellan detta konto och ett konto som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstabens synpunkter Normalt sett ska kommunens budget inte innehålla anslag för oförutsedda utgifter. De senaste åren har dock sådana anslag förekommit, dels för specifika ändamål inom driftbudgeten såsom utrymme för höjning av politikerarvoden, dels för investeringsändamål av mindre omfattning. Dessa medel har då anvisats under rubriken KS OF men de ärenden som medfört disposition ur anslagen har i praktiken alltid förts fram till beslut i kommunfullmäktige. Kommunstabens uppfattning är att det inte ska behöva förekomma anslag för oförutsedda utgifter i den budget som fastställs av kommunfullmäktige. Om så ändå är fallet är ju fullmäktige suveränt att bestämma hur sådana anslag ska budgeteras liksom att besluta om ändringar i kommunens budget under löpande budgetår. Mot denna bakgrund föreslår kommunstaben att motionen avslås. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet föreslår den 19 maj 73 i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet Motion 15 (59)
7. Motion. Belysning på Fågelsångsvägen Dnr 2004.143 317 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Ärendet Parisa Molagoli (dex) inlämnade 2004-12-22 en motion till kommunfullmäktige om att belysning bör sättas upp på Fågelsångsvägen mellan Tunavägen och Solgårdsgärde. Sträckan är ca 500 meter och är en fyra meter bred grusväg. Det är ett mycket populärt promenadstråk men används också mycket av cyklister och för att motionera hundar. Kommunstyrelsen har inhämtat yttranden från samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2005-04-22 föreslå att motionen bifalles. Kostnaden, 100 tkr, ryms inom befintligt anslag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 19 maj 74 i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. Handlingar i ärendet Motion SBN 61 16 (59)
8. Budgetuppföljning 1, VaSaRu 2005, för hela kommunen Dnr 2004.096 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen överlämnar Budgetuppföljning 1 med bilagda VaSaRu-rapporter och 1. föreslår kommunfullmäktige besluta att uppmana berörda nämnder att vidta de åtgärder som krävs för att klara 2005 års verksamhet inom ramen för den reviderade driftbudgeten. 2. ge socialnämnden i uppdrag till att analysera sin budgetavvikelse ytterligare för att komma fram till åtgärder. 3. ge socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, undervisningsnämnden samt fritidsnämnden i uppdrag att redovisa en samarbetsmodell för gemensamma insatser för ungdomar med behov av extra stöd. Ärendet Den första budgetuppföljningen för 2005 med nämndernas VaSaRurapporter redovisar en bedömning baserad på utfall till och med den 30 april 2005. Sammanfattning av resultatprognosen Resultatprognosen för 2005 visar på en negativ avvikelse mot budget på knappt 5 Mkr. Det är driftskostnader som prognostiseras bli sämre än budgeterat. Följande nämnder avviker; KS SBN BUN UN SN - 0,3 Mkr - 0,3 Mkr - 0,5 Mkr 1,9 Mkr - 5,7 Mkr Kommunstyrelsen prognostiserar högre kostnader för att påbörja arbetet med ny översiktsplan samt för utveckling av det kommungemensamma personalsystemet. Dock finns ramen för KS Oförutsett fortfarande outnyttjad och utnyttjas inte denna fullt ut till andra poster så uppstår troligtvis inget underskott på kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet beräknas i stort sett att gå enligt budget, dock beräknar man ett underskott på resultatenheten TuFa främst pga ökade kostnader för underhåll. Fritidsnämnden håller sin budget liksom kulturnämnden. Barn- och ungdomsnämnden bedömer att de kommer att hålla sin fasta ram medan de ser en marginell kostnadsökning för skolpengen. Resultatenheterna planeras att gå enligt budget totalt trots en ansträngd ekonomi. Det finns dock variationer i resultat för de olika skolorna. Utbildningsnämnden 17 (59)
ser ett överskott i sin verksamhet. Förklaringen är att man tror sig kunna hålla budgeten för interkommunala ersättningar, man har färre ungdomar i särgymnasium samt att man har reserverat medel för ytterligare en klass som inte blir av. Socialnämnden står för den största delen av underskottet. 2 Mkr av underskottet hänför sig till ökade kostnader för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dessa kostnader kommer av att staten har lagt över ansvaret för LSS på kommunerna och det kan nämnden inte påverka. Den resterande delen av underskottet är en kombination av volym- och prisökning för placeringar inom individ och familjeomsorg samt för psykiskt långtidssjuka. Sammanfattning investeringar Den prognostiserade investeringsnivån ligger något lägre än budget. Dock är det KS oförutsett som står för den största avvikelsen. Denna är avsedd att ha i beredskap om behov uppstår. Exploateringsverksamheten visar ett lägre underskott i sin senaste plan än i lagd budget, detta leder till en något bättre likviditet för kommunen. Skatter och finansiella poster De senaste prognoser vi fått från Sveriges kommuner och landsting visar att de intäkter vi antagit i vår reviderade budget håller. Räntenettot är prognostiserat till 1 Mkr lägre än budgeterat men håller de låga räntorna i sig så lär det bli ännu lägre. Likviditet Kommunens likviditet ser något sämre ut som följd av det lägre resultatet, dessutom har vi kunnat amortera 80 Mkr på vår låneskuld vilket är positivt men ger en negativ avvikelse mot budget. Som läget ser ut med liggande prognoser ser vi inga behov att ta upp fler lån under 2005. Nämndernas VaSaRu-rapporter Kommunstaben anser att kvaliteten i nämndernas VaSaRu-rapporter behöver förbättras. Den verbala analysen av inriktningsmål och åtaganden känns relevant men generellt så haltar analyserna kring budgetuppföljning och nyckeltal. Analyser till budgetuppföljning består visserligen av förklaringar till avvikelser men de är mer ett konstaterande än en analys av vad man kan göra åt dem. Nyckeltalen behöver gås igenom och kvalitetssäkras. Det förekommer nyckeltal som är svåra att tyda (de kommenteras inte i analysen), det förekommer nyckeltal med värdet 0 utan kommentarer och nyckeltal som fluktuerar mellan åren utan kommentarer. Ibland finns det rena felräkningar i rapporterna. 18 (59)
Redovisning av investeringar behöver också förbättras. De flesta nämnderna har inte lagt in den investeringsbudget som är beslutad av kommunfullmäktige utan en annan budget. Även här finns rena felräkningar i blanketterna. Kommunstaben kommer att ha genomgångar med respektive förvaltningschef och förvaltningsekonom i syftet att förbättra kvaliteten i respektive nämnds VaSaRu-rapport. Kommunstabens förslag Kommunstyrelsen överlämnar Budgetuppföljning 1 med bilagda VaSaRu-rapporter och föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Kommunfullmäktige uppmanar berörda nämnder att vidta de åtgärder som krävs för att klara 2005 års verksamhet inom ramen för den reviderade driftbudgeten. 2. Ge ett uppdrag till socialnämnden att analysera sin budgetavvikelse ytterligare för att komma fram till åtgärder. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 maj 76 föreslagit att kommunstyrelsen ger socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, undervisningsnämnden samt fritidsnämnden i uppdrag att redovisa en samarbetsmodell för gemensamma insatser för ungdomar med behov av extra stöd. Handlingar i ärendet 1. Drift- och investeringsredovisning 2. Resultat- och likviditetetsprognos 3. Nämndernas VaSaRu-rapporter 19 (59)
9. Näringslivsstrategi för Vallentuna kommun Dnr 2004.092 140 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi för Vallentuna kommun. Ärendet Näringslivsstrategin är ett måldokument och en beskrivning av hur näringslivsarbetet organiseras i syfte att utveckla näringslivet i Vallentuna kommun. Kommunen är till för sina invånare. Ett levande näringsliv medverkar till att ge ett ökat välstånd för kommuninvånarna. En positiv näringslivsutveckling leder till att fler personer kan arbeta inom kommunen. Detta ger bättre underlag för kommersiell service. Arbete nära bostaden ger bl a kortare arbetsresor och större trygghet. Kommunens ekonomi och möjlighet att utveckla den kommunala servicen förbättras genom intäkter från fler skattebetalare och genom minskade sociala kostnader. Statistik Ca 200 arbetstillfällen har tillkommit i genomsnitt under åren 1998-2002. En god planberedskap och en positiv inställning till en mångsidig företagsamhet har möjliggjort denna utveckling. År 2004 fanns det 2814 företag registrerade i Vallentuna, varav 2165 enmansföretag. År 1994 var antalet företag 1484. (Källa SCB). Syftet Syftet med näringslivsstrategin är att utveckla det lokala näringslivet skapa ett gott näringslivsklimat som också lockar till sig nya företag underlätta samverkan i näringslivsfrågor med företag och grannkommuner näringslivets behov beaktas i samhällsplaneringen få en samordning och effektivisering av kommunens handläggning av frågor som berör näringslivet Förutsättningar Vallentuna kommuns möjligheter som en del av den växande Stockholmsregionen är ett nätverk av nyskapande småföretagare som tar till vara småskaligheten och kommunens särart av levande landsbygd och stolta företagartraditioner. Vallentuna har möjlighet att erbjuda större arbetsområden till konkurrenskraftiga priser. 20 (59)
Med den nya IT-tekniken kan Vallentuna kommun bli en attraktiv etableringsort för högteknologisk verksamhet med krav på både teknisk infrastruktur, levande miljö med ett utvecklat och varierat näringsliv samt tillgång till högre distansutbildning som minskar utpendlingen. Den småskalighet som Vallentuna är präglat av, är en tillgång för de mindre företagen som vill ha korta beslutsvägar vilket gör det enklare att vara småföretagare i Vallentuna. En stor tillgång är det strategiska läget med närheten till Stockholm city, Kista och Arlandastråket med stora företag, myndigheter, organisationer och högskolor. Kommunens förutsättningar kan i korthet sammanfattas med följande fyra nyckelord: Boende: god boendemiljö i småskaliga bostadsområden. Närhet: till skolor, fritid, handel, Stockholms närmsta vildmark, golfbanor, hästar, högskolor, Stockholms centrum och Arlanda flygplats. Service: bra kommunal service, stadsnät för datakommunikation, småföretagarcentrum och ett aktivt föreningsliv. Samverkan: Nätverk för småföretagare, aktiv föreningsverksamhet, utveckling för en ökad samverkan mellan kommunen och småföretagarna, småskalighet med korta beslutsvägar. Övergripande mål Vallentuna kommun skall: skapa gynnsamma förutsättningar för företag och organisationer som vill etablera sig och vidareutvecklas verka för ökad sysselsättning och en breddning av näringslivet underlätta samverkan mellan företag, myndigheter, fackliga och andra organisationer i näringslivsfrågor genom god tillgång på färdigställd industrimark och markreserver ha hög beredskap för nyetableringar och omlokaliseringar. Årliga mål Konkreta mål och åtaganden anges i kommunens årliga verksamhetsplaner. Det kan t ex avse vilka arbetsplatsområden som ska färdigställas eller andra uppdrag som skall genomföras. Målen och åtaganden utgör således den handlingsplan efter vilket arbetet ska bedrivas. Organisation och ansvarsfördelning Företagen Det är hos företagen själva och i näringslivets organisationer och nätverk som drivkraften och kompetensen finns för att utveckla det lokala näringslivet och skapa tillväxt. Kommunstyrelsen 21 (59)
Kommunstyrelsen har det övergripande politiska ansvaret för näringslivsfrågorna. Kommunstyrelsen har för verkställande av beslut kommunstaben till sitt förfogande. Kommunens främsta uppgift skall vara att ge näringslivet goda förutsättningar och undanröja så mycket som möjligt av de problem och hinder, som kan finnas både vid utveckling av det befintliga näringslivet som vid nyetableringar. Staben tar fram underlag för och deltar i samhällsplaneringen. Kontakter och samverkan med andra kommuner, länsstyrelse, landsting samt andra organisationer för utveckling av det lokala näringslivet, ingår i dessa uppgifter. Näringslivsråd Ett rådgivande forum bestående av kommunen tillsammans med näringslivsorganisationer och enskilda företagare med uppgift att främja näringslivets utveckling i Vallentuna kommun. Rådet representeras av kommun, näringsliv och organisationer/föreningar. Näringslivsrådet består av 18 personer, varav 8 politiker, kommundirektören och näringslivschefen, samt representanter från företag/organisationer. Rådet sammankallas av Vallentuna kommun och träffas två gånger per år där man diskuterar, utbyter erfarenheter och informerar samt tar initiativ till olika aktiviteter. Syftet är att i samverkan skapa förutsättningar för tillväxt i Vallentuna. Näringslivsrådet har en sammanhållande funktion för att samlokalisera aktiviteter i kommunen och kan ta initiativ till olika utvecklingsprojekt, seminarier, näringslivsdagar eller lägga fram olika förslag. Näringslivschef Näringslivschef är kommunens kontaktperson med näringslivet. Dennes uppgift är att, direkt under kommunchefen, på ett strategiskt och målinriktat sätt, skapa mer gynnsamma förutsättningar för näringslivets utveckling. Näringslivschefen skall arbeta för att uppnå goda relationer mellan kommun och näringsliv och samtidigt vara en lots för företagare i den kommunala organisationen. Det betyder också insatser som underlättar samverkan mellan näringsliv, myndigheter och organisationer samt åtgärder för att stärka Vallentunas roll inom handel och besöksnäring. I uppgifterna ingår också medverkan i samhällsplaneringen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällbyggnadsförvaltningen svarar bl a för försäljning av mark och uthyrning av kommunalt ägda lokaler. Förvaltningen handlägger även frågor som översiktsplanering, detaljplanering, bygglov, miljöfrågor, mark- och exploatering, vägar, vatten och avlopp. 22 (59)
Nyföretagarcentrum Nyföretagarcentrum har tilluppgift att hjälpa personer som vill starta företag. Det handlar om prövning av affärsidé, marknadsplaner, ekonomisk rådgivning m m. Nyföretagarcentrum erhåller ersättning av kommunen för denna service. Uppföljning Näringslivsarbetet redovisas inom kommunens ordinarie uppföljningssystem (VASARU-rapporter och årsredovisning) samt föredras i näringslivsrådet. Kommunstabens förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Näringslivsstrategi för Vallentuna kommun. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 maj 87 föreslagit kommunstyrelsen besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 23 (59)
10. Lokalresursplan 2005-2015 samt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden Dnr 2004.094 011 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att 1. ledningsgruppens och kommunstabens förslag inarbetas i Kommunplan 2006-2008 samt 2. uppdra åt fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden att utreda behovet av idrottshallar mm och även rapportera detta senast 2005-11-30 för att inarbetas i Kommunplan 2006-2008. Ärendet Kommunens arbetsgrupp för lokalplanering (LRP-gruppen) har upprättat ett förslag till Lokalresursplan för år 2005 2015 med utgångspunkt från befolkningsprognos 05A. Förslaget har överlämnats till ledningsgruppen för beredning. Ledningsgruppens synpunkter Den omfattande nybyggnationen i södra Vallentuna har gett upphov till en kraftigt ökande efterfrågan på förskoleplatser. Detta behov måste tillgodoses genom att nya förskolelokaler anskaffas. Ledningsgruppen ställer sig därför bakom LRP-gruppens förslag till investeringar under kommande planeringsperiod 2006 08 inklusive tillbyggnaden av vårdhemmet Korallen med ca 30 nya vårdplatser. Ledningsgruppens förslag Anslag för investeringsprojekt, avsedda att täcka kommunens behov av nya verksamhetslokaler, anvisas för perioden 2006--08 enligt LRPgruppens förslag. Kommunstabens synpunkter Kommunfullmäktige fastställde 1998-09-14 Direktiv för effektiv lokalanvändning i Vallentuna kommun. Kommunstaben föreslår att samhällsbyggnadsnämnden, mot bakgrund av fastställda direktiv, får i uppdrag att genomföra en analys av hur effektiv lokalanvändningen för kommunens verksamheter är samt hur direktiven har efterlevts. För att analysen ska kunna ligga till grund för nästa planeringsomgång bör den lämnas till kommunstyrelsen senast 2005-11-30. Kommunstabens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra en analys av hur effektiv lokalanvändningen för kommunens verksamheter är samt hur fullmäktiges direktiv för effektiv lokalanvändning har efterlevts. Analysen ska lämnas till kommunstyrelsen senast 2005-11-30. 24 (59)
Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade 12 maj 65 att bordlägga ärendet till sammanträdet den 19 maj. Arbetsutskottet föreslog den 19 maj kommunstyrelsen besluta att 1. ledningsgruppens och kommunstabens förslag inarbetas i Kommunplan 2006-2008 samt 2. uppdra åt fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden att utreda behovet av idrottshallar mm och även rapportera detta senast 2005-11-30 för att inarbetas i Kommunplan 2006-2008. Beslutsgång vid arbetsutskottets sammanträde den 19 maj De socialdemokratiska ledamöterna yrkar genom Hans Strandin (s) bifall till kommunstabens förslag, med tilläggsyrkande att byggnation av förskolan Bällstaberg 3 tidigareläggs till 2007. Jerker Sjögren (kd) yrkar att kommunstyrelsen uppdrar åt fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden att utreda behovet av idrottshallar mm och även rapportera detta senast 2005-11-30 för att inarbetas i Kommunplan 2006-2008. Ordförande ställer proposition på socialdemokraternas tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet avslår detta. Ordförande ställer därefter proposition på Jerker Sjögrens (kd) tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet bifaller detta. Arbetsutskottet beslutar i övrigt i enlighet med kommunstabens förslag. Reservation De socialdemokratiska ledamöterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Handlingar i ärendet LRP-gruppens tjänsteskrivelse 25 (59)
11. Översiktsplan för Danderyds kommun - samråd Dnr 2005.053 212 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att Vallentuna kommun avger yttrande över förslag till översiktsplan för Danderyds kommun, samråd, enligt kommunstabens förslag till yttrande. Ärendet Kommunstyrelsen i Danderyds kommun har den 6 april 2005 beslutat att skicka ut ett förslag till ny översiktsplan, ÖP05. Synpunkter på förslaget ska sändas till Danderyds kommun tillhanda senast den 23 juni 2005. Översiktsplanens tidsperspektiv är 10 år till 2025. För de strategiska långsiktiga frågorna har översiktsplanen en tidshorisont på 25 år till 2030. Översiktsplan 05 behandlar även energifrågorna och beskriver kommunens inriktning mot en effektivare energianvändning och blir därmed också kommunens energiplan. Kommunens planering för bostadsförsörjningen är också en del av översiktsplanen. Den utveckling av bebyggelsen som föreslås i översiktsplanen är koncentrerad till stråket längs E18 som idag utgör en bullerstörd barriär genom kommunen. Ett föreslaget utvecklingsområde är Knutpunkt Danderyd, dvs området kring Danderyds sjukhus och de obebyggda områdena på ömse sidor om E18. För detta område ska en fördjupad översiktsplan tas fram med ett alternativ med överdäckning av E18. Ett utvecklingsområde föreslås också i Mörby centrum för handel, verksamheter och bostäder och ett längs Enebybergsvägen norr om Edsbergsvägen. Förslaget till översiktsplan finns på Danderyds hemsida www.danderyd.se. Kommunstabens förslag Vallentuna kommuns yttrande Vallentuna kommun har inget att invända mot samrådsförslaget till översiktsplan för Danderyds kommun. Översiktsplanens förslag till utveckling av den inre stadsbygden längs E18 stämmer väl överens med intentionerna i förslaget till gemensam vision för nordostkommunerna, UNO. 26 (59)
Vallentuna kommun ställer sig främst bakom Förslaget om Knutpunkt Danderyd med Roslagsbana, tunnelbana och pendeltåg (Roslagspilen) samt eventuellt en förlängning av tvärbanan från Alvik. Att sträckan på E18 norr om Danderyds kyrka redovisas med 6 körfält. En utveckling av E18 stråket med bostäder, handel och nya arbetsområden med attraktiva miljöer för tjänsteföretag samt för forskning och kunskapsintensiva verksamheter. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 maj 77 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 27 (59)
12. Översiktsplan för Österåkers kommun - samråd Dnr 2005.058 212 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att Vallentuna kommun avger yttrande över förslag till översiktsplan för Österåkers kommun, samråd, enligt kommunstabens förslag till yttrande. Ärendet Österåkers kommun har utarbetat ett förslag till kommuntäckande översiktsplan. Eventuella synpunkter på förslaget ska vara Österåkers kommun tillhanda senast den 17 juni 2005. Översiktsplanens samrådshandling har ett planeringsperspektiv till år 2030 och inleds med en vision för kommunen. Planen ska ses som en helhet där olika aspekter vägs samman. Till dokumentet kopplade bilagor är inte avsedda att antas av kommunfullmäktige i Österåker. Förslaget till Översiktsplan finns på Österåkers hemsida www.osteraker.se. Kommunstabens förslag Vallentuna kommuns yttrande Vision I visionen anges bl a att Förbättrad spårtrafik till centrala Stockholm och goda kommunikationer till övriga regionen och Arlanda ger kommunen en ökad attraktivitet. Detta ger förutsättningar för en stadsmässig utveckling av Åkersberga där tätorten intar rollen som en av stadskärnorna i nordost i samverkan med Vaxholm, Norrtälje och Vallentuna. Vallentuna kommun är positiv till att denna formulering stämmer väl överens med det förslag som nu finns till gemensam vision för nordostkommunerna, UNO. Näringsliv Vallentuna kommun instämmer i bedömningen i sammanfattningen, avsnitt 3, att Täby/Arninge/Rosenkälla kommer att utvecklas till ett regionalt stråk för handel och arbete samtidigt som de befintliga tätortscentra i respektive kommun förstärks. Vallentuna kommun anser att även Gillinge kommer att kunna ingå i detta stråk som en integrerad del med Rosenkälla. Vallentuna instämmer också i skrivningen i kapitel 6 om näringsliv att Externa handelsetableringar i regionen har uppfattats som positivt av konsumenterna men innebär samtidigt en inverkan på den mer tätortsnära handeln. Det krävs därför en helhetssyn på handelsetablering och en konsekvensanalys för att bedöma effekterna vid föreslagna nyetableringar. En samverkan över kommungränserna är angelägen då influensområdet ofta sträcker sig över flera kommuner. 28 (59)
Kommunstyrelsen stödjer därför förslaget till riktlinje Planeringen ska främja fri konkurrens inom handeln. Samtidigt ska större externhandelsetableringar prövas utifrån en regional helhetssyn. Denna riktlinje överensstämmer med Vallentunas översiktsplan 2001. Natur- och friluftsmiljöer Över kommungränsen Vallentuna/Österåker finns ett större område av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3 kap 6. Området Tärnan /Roslags-Kulla utgörs av ett vidsträckt skogsområde med många sjöar. Angarnskilen är del av en viktig regional grönstruktur, som sträcker sig genom Vallentuna och Österåker. Ovanstående riksintresse för friluftslivet utgör samtidigt en av Angarnskilens kärnområden. Den regionala grönstrukturen är en förutsättning för att bibehålla flora och fauna och av stor vikt för det rörliga friluftslivet. Samverkan kring Angarnskilens värdekärnor och kilområden är av stor vikt för boende i Vallentuna och Österåker. Redovisningen av Stockholms gröna kilar på kartan Friluftsliv överensstämmer inte med Översiktsplan 2001 för Vallentuna kommun. Den stämmer inte heller med regionplane- och trafikkontorets angivelse av de gröna kilarnas utbredning. Vattenmiljö EG:s ramdirektiv för vatten innebär att det ställs krav på mellankommunalt samarbete. Åkerströmmens avrinningsområde (ARO) sträcker sig från Sigtuna kommun i norr, genom Vallentuna kommun och Garnsviken och vidare ut i Trälhavet genom Österåker kommun. Även Norrtälje kommun ingår till en liten del i avrinningsområdet. Länsstyrelsen har kontaktat berörda kommuner för att initiera ett mellankommunalt samarbete. Kommunerna är enligt miljöbalken skyldiga att göra vissa provtagningar och inventeringar. Ett vattenvårdsprojekt inom Åkerströmmens ARO kan leda effektiviseringar i detta arbete och till gemensamma policys i vattenvårdsfrågor. Vallentuna kommun är positiv till mellankommunalt samarbete inom Åkerströmmens ARO. Kommunikationer I Vallentunas översiktsplan anges att mark ska reserveras för breddning av E18. Detta stämmer med Österåkers samrådsförslag att Vägområdet för E18 skall medge utbyggnad till fyra körfält norr om Rosenkälla samt kompletteras med kollektivkörfält söder om trafikplatsen. Vallentuna instämmer för egen del i Österåkers konstaterande att Kollektivtrafiken i nordostregionen behöver förbättras avsevärt om Österåker ska kunna fortsätta utvecklas så som föreslagits i ÖP och RUFS. Vallentuna stödjer Österåkers ambitioner om förbättrad standard och turtäthet på Roslagsbanan. Kommunstyrelsen i Vallentuna stödjer även målsättningen i förslaget till gemensam vision för nordostkommunerna att den tidigare kallade 29 (59)
Arningependeln, nu Roslagspilen, ges möjlighet att byggas ut från Arninge via Åkersberga och på sikt till Norrtälje/Kapellskär. En utbyggd Roslagspil är en viktig förutsättning för hela nordostsektorns utveckling och tillgång till snabba kommunikationer till övriga stockholmsregionen. Kommunen anser därmed att det är positivt att det står i riktlinjerna: Mark reserveras för dubbelspårstrafik på Roslagsbanan till Åkersberga. Eventuell förlängning norrut utreds. Vallentuna kommun föreslår att riktlinjen förtydligas så att det framgår att marken även reserveras för pendeltågsstandard som kan kräva större skyddsavstånd än Roslagsbanan. Bebyggelseutveckling I samrådshandlingen anges Rosenkälla som ett utredningsområde. Program som underlag för planeringen av nytt arbetsområde vid Rosenkälla har upprättats 2004. Planområdet är avsett som ett område för utrymmeskrävande verksamheter och sällanköpshandel. Området samverkar med föreslaget område med motsvarande verksamheter i Gillinge i Vallentuna kommun. Området kan ses som en del av E18- stråket norr om Täby/Arninge och är intressant för utbyggnad sedan Norrortsleden färdigställts och kommunikationsläget förbättrats. I Vallentuna kommuns kommunplan för 2005-2007 anges att kommunen ska samverka med grannkommunerna för en utveckling av en regionkärna vid E18 stråket (Arninge-Rosenkälla-Gillinge). I Översiktsplan 2001 anges bland riktlinjerna att den framtida markanvändningen i Gillinge bör klarläggas inom ramen för UNO-kommunernas samverkan. Vallentuna kommun föreslår därför att Österåkers översiktsplan kompletteras med att Österåker och Vallentuna samverkar i planeringen för Rosenkälla/Gillinge och att riktlinjerna för markanvändningen klarläggs i detta samarbete. Teknisk försörjning Inom detta avsnitt anges inte Rosenkälla ingå i Österåkers utökade VA-område. Eftersom Vallentuna kommun föreslår att Gillinge kommer bli ett integrerat verksamhetsområde med Rosenkälla så bör VAförsörjningen för Rosenkälla kunna lösas gemensamt mellan kommunerna Österåker och Vallentuna med Roslagsvatten. Vallentuna kommun föreslår att Rosenkälla anges som utökat VAområde. Övrigt Vallentuna kommun anser att Österåkers förslag till översiktsplan är både föredömligt lättläst och bra strukturerad. 30 (59)