ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLEE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor AP102.050/AA1-81 8.11.2016 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-81 Utkast till rapport Tulia Ackson (Tanzania), Ignazio Corrao (Europaparlamentet) (AP102.050v01-00) Konstitutionella gränser för presidenters mandatperioder AA\1109651.docx AP102.050v01-00
AA_Assemblies_DR AP102.050v01-00 2/37 AA\1109651.docx
1 Carlos Zorrinho Beaktandeled 2 med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 3.5, 21.1, 21.2 a och 21.3, med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 3.5, 6, 21.1, 21.2 a och 21.3, 2 Cristian Dan Preda Beaktandeled 4a (nytt) - med beaktande av det gemensamma samrådsdokumentet av den 6 oktober 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik På väg mot ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020 (JOIN(2015)0033), 3 Cécile Kashetu Kyenge Beaktandeled 7a (nytt) AA\1109651.docx 3/37 AP102.050v01-00
- med beaktande av uttalandet av den 13 maj 2015 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om den politiska situationen i Burundi, 4 Cécile Kashetu Kyenge Beaktandeled 7b (nytt) - med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 24 september 2016 från Afrikanska unionen, Förenta nationerna, Europeiska unionen och Internationella organisationen för frankofoni om situationen i Demokratiska republiken Kongo, 5 Fitz Jackson (Jamaica) Beaktandeled 9a (nytt) - med beaktande av att folkviljan alltid måste ha företräde, och att ändringar av konstitutionella bestämmelser om mandatperiodgränser inte bör få leda till förlängning av befintliga perioder, utan alla ändringar av mandatperiodgränser AP102.050v01-00 4/37 AA\1109651.docx
som genomförs enligt konstitutionella bestämmelser bör endast få gälla befattningshavare som väljs efter det att ändringarna införts, 6 Cécile Kashetu Kyenge Beaktandeled 34 a (nytt) - med beaktande av protokollet till den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter om afrikanska kvinnors rättigheter som antogs den 11 juli 2003, särskilt dess artikel 9, 7 Carlos Zorrinho Skäl A A. Mandatperiodgränser existerar i dag på alla kontinenter och kan vara anpassade till både parlamentariskt styre och presidentstyre, men är särskilt relevanta i det senare fallet. A. Mandatperiodgränser existerar i dag på alla kontinenter och kan vara anpassade till både parlamentariskt styre och presidentstyre eller en styrelseform som delvis domineras av en president, men är särskilt relevanta i de senare fallen. 8 Cristian Dan Preda AA\1109651.docx 5/37 AP102.050v01-00
Skäl A A. Mandatperiodgränser existerar i dag på alla kontinenter och kan vara anpassade till både parlamentariskt styre och presidentstyre, men är särskilt relevanta i det senare fallet. A. Mandatperiodgränser existerar i dag på alla kontinenter och ska vara anpassade till både parlamentariskt styre och presidentstyre, men är särskilt relevanta i det senare fallet. 9 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Skäl A A. Mandatperiodgränser existerar i dag på alla kontinenter och kan vara anpassade till både parlamentariskt styre och presidentstyre, men är särskilt relevanta i det senare fallet. A. Mandatperiodgränser existerar i dag på alla kontinenter och kan vara anpassade till både parlamentariskt styre och presidentstyre, men är ett särskilt framträdande och dominerande inslag i styrelseformer med presidentmakt. 10 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl B B. Presidentstyre är en av de mest utbredda styrelseformerna, i synnerhet i Afrika. B. Presidentstyre är en av de mest utbredda styrelseformerna. AP102.050v01-00 6/37 AA\1109651.docx
11 Bodil Valero, Maria Heubuch Skäl C C. Mandatperiodgränser är en grundsten för demokratin för att hindra sittande presidenter från att missbruka sin ställning och för att se till att regeringen, genom val, agerar i väljarnas intresse genom att inrätta en förutsägbar politisk kalender. C. Mandatperiodgränser har införts i många nationella konstitutioner för att hindra långvariga och inrotade maktstrukturer och för att garantera maktskiften. 12 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl C C. Mandatperiodgränser är en grundsten för demokratin för att hindra sittande presidenter från att missbruka sin ställning och för att se till att regeringen, genom val, agerar i väljarnas intresse genom att inrätta en förutsägbar politisk kalender. C. Mandatperiodgränser garanterar att regeringen genom val agerar i väljarnas intresse genom att en förutsägbar politisk kalender inrättas. 13 Cristian Dan Preda Skäl C AA\1109651.docx 7/37 AP102.050v01-00
C. Mandatperiodgränser är en grundsten för demokratin för att hindra sittande presidenter från att missbruka sin ställning och för att se till att regeringen, genom val, agerar i väljarnas intresse genom att inrätta en förutsägbar politisk kalender. C. Mandatperiodgränser är en grundsten för den inkluderande demokratin för att hindra sittande presidenter från att missbruka sin ställning och för att se till att regeringen, genom val, agerar i väljarnas intresse genom att inrätta en förutsägbar politisk kalender. Begränsningar av presidenters mandatperioder är en nyckelfaktor för ett balanserat politiskt system. 14 Carlos Zorrinho Skäl C C. Mandatperiodgränser är en grundsten för demokratin för att hindra sittande presidenter från att missbruka sin ställning och för att se till att regeringen, genom val, agerar i väljarnas intresse genom att inrätta en förutsägbar politisk kalender. C. Mandatperiodgränser är en grundsten för demokratin för att hindra sittande presidenter från att finna sig alltför väl till rätta och missbruka sin ställning, och för att se till att regeringen, genom val, agerar i väljarnas intresse genom att inrätta en förutsägbar politisk kalender. 15 Bodil Valero, Maria Heubuch Skäl Ca (nytt) Ca. Många länder som länge varit demokratier har inga AP102.050v01-00 8/37 AA\1109651.docx
mandatperiodgränser för sina statsöverhuvuden, utan att detta äventyrar demokratin. 16 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl D D. De flesta konstitutioner, däribland de flesta konstitutionerna i Afrika, innehåller gränser för presidenters mandatperioder. D. Vissa konstitutioner innehåller gränser för presidenters mandatperioder. 17 Cécile Kashetu Kyenge Skäl D D. De flesta konstitutioner, däribland de flesta konstitutionerna i Afrika, innehåller gränser för presidenters mandatperioder. D. De flesta konstitutioner, däribland de flesta konstitutionerna i EU och AVSländerna, innehåller gränser för presidenters mandatperioder. 18 Cristian Dan Preda Skäl D AA\1109651.docx 9/37 AP102.050v01-00
D. De flesta konstitutioner, däribland de flesta konstitutionerna i Afrika, innehåller gränser för presidenters mandatperioder. D. De flesta konstitutioner, däribland de flesta konstitutionerna i Afrika, innehåller gränser för presidenters mandatperioder. Fullständig respekt för de konstitutionella bestämmelserna är en förutsättning för ett välfungerande demokratiskt system. 19 Cécile Kashetu Kyenge Skäl Da (nytt) Da. Tidsbegränsning av mandatperioderna främjar maktskiften och bidrar därmed till kamp mot stagnation och diktatoriska beteenden. 20 Bodil Valero, Maria Heubuch Skäl Da (nytt) Da. Konstitutionerna är ofta ett resultat av maktdelning och fredsavtal. 21 Cécile Kashetu Kyenge AP102.050v01-00 10/37 AA\1109651.docx
Skäl Db (nytt) Db. Förnyat ledarskap möjliggör bättre representation i ett snabbföränderligt samhälle med många olika idéer och människor. 22 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl E E. I länder där konstitutionen innehåller bestämmelser som begränsar presidenters mandatperioder har politiska ledare ofta försökt hålla sig kvar vid makten. utgår 23 Tulia Ackson (Tanzania) Skäl E E. I länder där konstitutionen innehåller bestämmelser som begränsar presidenters mandatperioder har politiska ledare ofta försökt hålla sig kvar vid makten. E. I länder där konstitutionen innehåller bestämmelser som begränsar presidenters mandatperioder har politiska ledare ibland försökt hålla sig kvar vid makten. AA\1109651.docx 11/37 AP102.050v01-00
24 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl F F. Mellan 1994 och 2009 försökte 24 afrikanska ledare ändra mandatperiodgränserna. Tolv ledare lyckades med detta, medan nio stötte på hårt motstånd och slutligen gav upp. På senare tid, mellan 2000 och 2015, har 26 afrikanska ledare försökt avskaffa eller förlänga gränserna för presidenters mandatperioder, och tio av dem har lyckats med detta. utgår 25 Cristian Dan Preda Skäl Fa (nytt) Fa. Konstitutionella bestämmelser för att skydda mandatperiodgränserna är nödvändiga men räcker inte för att säkerställa efterlevnad, eftersom bestämmelserna ofta överträds. Det behövs samförstånd på högsta politiska nivå för att skydda mandatperiodernas tidsbegränsningar. 26 Mémounatou Ibrahima (Togo) AP102.050v01-00 12/37 AA\1109651.docx
Skäl G G. Femton av de nuvarande presidenterna i Afrika har styrt sina länder i mer än tolv år. utgår 27 Cristian Dan Preda Skäl G G. Femton av de nuvarande presidenterna i Afrika har styrt sina länder i mer än tolv år. G. Femton av de nuvarande presidenterna i Afrika har styrt sina länder i mer än tolv år. Bristen på maktskiften är fortfarande ett återkommande tema i många afrikanska politiska system. 28 Carlos Zorrinho Skäl H H. Två eller tre mandatperioder utgör en tillräckligt lång period för ledare att uppnå minnesvärda framsteg. Att hålla sig kvar vid makten tjänar däremot ofta en ledares politiska och personliga intressen snarare än folkets intresse. H. Två eller tre mandatperioder utgör en tillräckligt lång period för ledare att uppnå minnesvärda framsteg. Att hålla sig kvar vid makten tjänar däremot ofta en ledares politiska och personliga eller korporativa intressen snarare än folkets intresse. AA\1109651.docx 13/37 AP102.050v01-00
29 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl H H. Två eller tre mandatperioder utgör en tillräckligt lång period för ledare att uppnå minnesvärda framsteg. Att hålla sig kvar vid makten tjänar däremot ofta en ledares politiska och personliga intressen snarare än folkets intresse. H. Två eller tre mandatperioder kan utgöra en tillräcklig period för ledare att uppnå minnesvärda framsteg. 30 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl I I. Förlängda mandatperioder tillåter en större anhopning, personifiering av makten, personkult, straffrihetskultur och inflytande över privilegier och korruption. utgår 31 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Skäl I I. Förlängda mandatperioder tillåter en större anhopning, personifiering av makten, personkult, straffrihetskultur och inflytande över privilegier och korruption. I. Förlängda mandatperioder har i några länder lett till tidigare ej skådad snabb utveckling av samhället och av den ekonomiska strukturen, som i fallet Singapore. I andra fall har de emellertid AP102.050v01-00 14/37 AA\1109651.docx
använts som ett redskap för större anhopning, personifiering av makten, personkult och straffrihetskultur samt inflytande över privilegier och korruption. 32 Marielle de Sarnez Skäl I I. Förlängda mandatperioder tillåter en större anhopning, personifiering av makten, personkult, straffrihetskultur och inflytande över privilegier och korruption. I. Förlängda mandatperioder tillåter en större anhopning, personifiering av makten, personkult, straffrihetskultur och inflytande över privilegier och korruption, och bidrar inte till förnyelse av den politiska klassen. 33 Tulia Ackson (Tanzania) Skäl I I. Förlängda mandatperioder tillåter en större anhopning, personifiering av makten, personkult, straffrihetskultur och inflytande över privilegier och korruption. I. Förlängda mandatperioder tillåter en större anhopning och personifiering av makten, personkult och straffrihetskultur eller inflytande över privilegier eller korruption. 34 Mémounatou Ibrahima (Togo) AA\1109651.docx 15/37 AP102.050v01-00
Skäl J J. Om det inte finns några gränser för presidenters mandatperioder finns det en farlig tendens att presidentposten ändras så att den går i arv, vilket förhindrar folket från att välja sina ledare. utgår 35 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Skäl J J. Om det inte finns några gränser för presidenters mandatperioder finns det en farlig tendens att presidentposten ändras så att den går i arv, vilket förhindrar folket från att välja sina ledare. J. Om det inte finns några gränser för presidenters mandatperioder finns det en farlig tendens att presidentposten ändras så att den går i arv och väljarna påtvingas den sittande presidenten, genom hela den byråkratiska apparaten arbete, inklusive ett mångfasetterat inflytande från presidentkansliet och regeringsmakten som helhet. 36 Cristian Dan Preda Skäl K K. De allt fler folkliga protesterna utgör bevis för att folk över tid föredrar K. De allt fler folkliga protesterna utgör bevis för att folk över tid föredrar AP102.050v01-00 16/37 AA\1109651.docx
maktväxlingar och gränser för presidenters mandatperioder. maktväxlingar och gränser för presidenters mandatperioder. Folkliga protester har spelat en nyckelroll för att skydda bestämmelser om begränsningar av presidenters mandatperioder. 37 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl K K. De allt fler folkliga protesterna utgör bevis för att folk över tid föredrar maktväxlingar och gränser för presidenters mandatperioder. K. Vissa folkliga protester utgör bevis för att folk över tid föredrar maktväxlingar och gränser för presidenters mandatperioder. 38 Carlos Zorrinho Skäl L L. Mandatperiodgränser bidrar till förebyggande av konflikter och de är i synnerhet nödvändiga i länder som har bräckliga konstitutionella och demokratiska rötter och en kort historia eller tradition av konkurrensbetonad politik. L. Mandatperiodgränser bidrar till konsolidering av demokratin och förebyggande av konflikter, och de är i synnerhet nödvändiga i länder som har bräckliga konstitutionella och demokratiska rötter och en kort historia eller tradition av konkurrensbetonad politik. AA\1109651.docx 17/37 AP102.050v01-00
39 Carlos Zorrinho Skäl M M. Alla försök att kringgå eller ändra konstitutionen mot folkets vilja utgör ett stort hinder för freds- och utvecklingsarbetet, hotar den politiska stabiliteten och leder till kaos, våld, människorättskränkningar och tvångsförflyttningar. M. Alla försök att kringgå eller ändra konstitutionen mot folkets vilja utgör ett stort hinder för freds- och utvecklingsarbetet, hotar den politiska, ekonomiska och sociala stabiliteten och leder till kaos, våld, människorättskränkningar och tvångsförflyttningar. 40 Tulia Ackson (Tanzania) Skäl N N. I en demokrati kan ingen grupp ändra konstitutionen till sin egen fördel. utgår 41 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Skäl N N. I en demokrati kan ingen grupp ändra konstitutionen till sin egen fördel. N. Demokrati definieras som en situation där folkets vilja har företräde, och för alla parter eller grupper av människor är det odemokratiskt och oacceptabelt att AP102.050v01-00 18/37 AA\1109651.docx
försöka förändra konstitutionen på ett icke-författningsenligt, rättsligt felaktigt eller olagligt sätt för att gynna någon enskild person eller en del av befolkningen utan att inkludera den stora massan, särskilt när den öppet uttryckt sin vilja genom att rösta mot en kandidat eller rösta mot en folkomröstning för ändring av konstitutionen. 42 Bodil Valero, Maria Heubuch Skäl N N. I en demokrati kan ingen grupp ändra konstitutionen till sin egen fördel. N. I en demokrati är enskilda parter normalt inte i en position där de kan ändra konstitutionen till sin egen fördel. 43 Cristian Dan Preda Skäl N N. I en demokrati kan ingen grupp ändra konstitutionen till sin egen fördel. N. I en demokrati bör ingen grupp ändra konstitutionen till sin egen fördel. 44 Musa Hussein Naib (Eritrea) AA\1109651.docx 19/37 AP102.050v01-00
Skäl Q Q. Demokratier kännetecknas av fria och rättvisa val genom vilka makten överförs på ett fredligt sätt till personer som har fått legitimitet genom utövande av val, yttrandefrihet och mötesfrihet samt pressfrihet. Q. Ett av demokratiers kännetecken är fria och rättvisa val genom vilka makten överförs på ett fredligt sätt till personer som har fått legitimitet genom utövande av val, yttrandefrihet och mötesfrihet samt pressfrihet. 45 Mémounatou Ibrahima (Togo) Skäl R R. Oppositionspartier och organisationer från det civila samhället förhindras ofta på många olika sätt att utöva sin yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. R. Det är viktigt att främja det civila samhällets och samtliga politiska partiers yttrandefrihet och rätt att demonstrera. 46 Cristian Dan Preda Skäl R R. Oppositionspartier och organisationer från det civila samhället förhindras ofta på många olika sätt att utöva sin yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. R. Oppositionspartier och organisationer från det civila samhället i odemokratiska politiska system förhindras ofta på många olika sätt att utöva sin yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. AP102.050v01-00 20/37 AA\1109651.docx
47 Tulia Ackson (Tanzania) Skäl R R. Oppositionspartier och organisationer från det civila samhället förhindras ofta på många olika sätt att utöva sin yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. R. Oppositionspartier och organisationer från det civila samhället förhindras ibland på många olika sätt att utöva sin yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. 48 Musa Hussein Naib (Eritrea) Skäl S S. Starka och hållbara demokratiska system och samhällen kräver starka och oberoende institutioner som styrs av principen om maktfördelning mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten. S. Starka och hållbara demokratiska system och samhällen kräver bland annat starka och oberoende institutioner som styrs av principen om maktfördelning mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten. 49 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 3 AA\1109651.docx 21/37 AP102.050v01-00
3. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar alla regeringar att i god tro följa sin konstitution, som är ett lands mest okränkbara och högsta lag. 3. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar de politiska klasserna i alla grupper att lojalt följa sin konstitution, som är ett lands mest okränkbara och högsta lag. 50 Cécile Kashetu Kyenge Punkt 3 3. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar alla regeringar att i god tro följa sin konstitution, som är ett lands mest okränkbara och högsta lag. 3. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar alla regeringar att lojalt följa sin konstitution, som är ett lands mest oantastliga och högsta lag. 51 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Punkt 4 4. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla försök att hålla sig kvar vid makten genom att överträda, kringgå eller olagligen ändra befintlig lagstiftning, och då i synnerhet konstitutionen. 4. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla försök att hålla sig kvar vid makten mot folkets vilja genom att överträda konstitutionen och annan lagstiftning i landet, och även genom att på ett ickeförfattningsenligt sätt ändra konstitutionen. AP102.050v01-00 22/37 AA\1109651.docx
52 Cristian Dan Preda Punkt 4 4. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla försök att hålla sig kvar vid makten genom att överträda, kringgå eller olagligen ändra befintlig lagstiftning, och då i synnerhet konstitutionen. 4. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla försök att hålla sig kvar vid makten genom att överträda, kringgå eller olagligen ändra befintlig lagstiftning, och då i synnerhet konstitutionen, eller genom att manipulera valsystemet. 53 Sabine Lösing Punkt 6 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket. 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket, och tror därför att parlamentariska politiska system och regeringssystem med en klar uppdelning av makten (lagstiftande, verkställande och dömande) bättre kan tjäna ett deltagande och demokratiskt styrelseskick och bör ses som en alternativ politisk modell. AA\1109651.docx 23/37 AP102.050v01-00
54 Carlos Zorrinho Punkt 6 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket. 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket, genom fri medverkan i samhällslivet och fritt utövande av rösträtten. 55 Cécile Kashetu Kyenge Punkt 6 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket. 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket och bör utövas i folkets intresse. 56 Michael Gahler Punkt 6 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där 6. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen erinrar om att demokrati är ett politiskt system där AP102.050v01-00 24/37 AA\1109651.docx
makten utgår från folket. makten utgår från folket, och att den bäst tillämpas i form av representativ demokrati med starka parlament. 57 Bodil Valero, Maria Heubuch Punkt 7 7. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker att införandet och framför allt tillämpningen av mandatperiodgränser kommer att bidra till utvecklingen och kommer att konsolidera demokratin, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. 7. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker att icke-efterlevnad av i lag föreskrivna mandatperiodgränser utgör ett hot mot utvecklingen, demokratin, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. 58 Cristian Dan Preda Punkt 7 7. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker att införandet och framför allt tillämpningen av mandatperiodgränser kommer att bidra till utvecklingen och kommer att konsolidera demokratin, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. 7. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker att införandet och framför allt tillämpningen av mandatperiodgränser kommer att stärka den socio-ekonomiska utvecklingen och kommer att konsolidera demokratin, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. AA\1109651.docx 25/37 AP102.050v01-00
59 Cécile Kashetu Kyenge Punkt 7a (ny) 7a. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen påminner om att endast en strikt maktdelning med fullständigt oberoende delar möjliggör goda styrelseformer. 60 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 8 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att man aldrig kommer att kunna bryta invanda beteenden som klientelism, korruption, våld och brott mot rättsstatsprincipen och demokratin om inte gränser för presidenters mandatperioder tillämpas. utgår 61 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Punkt 8 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att man 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen upprepar kritiskt AP102.050v01-00 26/37 AA\1109651.docx
aldrig kommer att kunna bryta invanda beteenden som klientelism, korruption, våld och brott mot rättsstatsprincipen och demokratin om inte gränser för presidenters mandatperioder tillämpas. att gränser för presidenters mandatperioder som fastställs i konstitutionen är ett kraftfullt vapen som underminerar och bekämpar konsolidering av klientelism, svågerpolitik, korruption och användning av våld för att bibehålla makten, och att de, allmänt sett, stärker och främjar demokratins tillväxt. 62 Michael Gahler Punkt 8 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att man aldrig kommer att kunna bryta invanda beteenden som klientelism, korruption, våld och brott mot rättsstatsprincipen och demokratin om inte gränser för presidenters mandatperioder tillämpas. 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att man aldrig kommer att kunna bryta invanda beteenden som klientelism, korruption, våld och brott mot rättsstatsprincipen och demokratin om inte gränser för presidenters mandatperioder tillämpas och starka parlament bibehåller tillsynen över det verkställande organet. 63 Musa Hussein Naib (Eritrea) Punkt 8 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att man aldrig kommer att kunna bryta invanda 8. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att en förstärkt begränsning av presidenters AA\1109651.docx 27/37 AP102.050v01-00
beteenden som klientelism, korruption, våld och brott mot rättsstatsprincipen och demokratin om inte gränser för presidenters mandatperioder tillämpas. mandatperioder bidrar till att bryta invanda beteenden som klientelism, korruption, våld och brott mot rättsstatsprincipen och demokratin. 64 Fitz Jackson (Jamaica) Punkt 9 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, avskaffa mandatperiodgränserna genom folkomröstningar eller parlamentsbeslut, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten och utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas. 65 Musa Hussein Naib (Eritrea) Punkt 9 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt AP102.050v01-00 28/37 AA\1109651.docx
alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, avskaffa mandatperiodgränserna genom folkomröstningar eller parlamentsbeslut, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. 66 Cristian Dan Preda Punkt 9 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, avskaffa mandatperiodgränserna genom folkomröstningar eller parlamentsbeslut, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, avskaffa mandatperiodgränserna genom folkomröstningar eller parlamentsbeslut, utnyttja kryphål i lagstiftningen, införa så kallade successionsstrategier eller manipulera valprocessen. AA\1109651.docx 29/37 AP102.050v01-00
67 Bodil Valero, Maria Heubuch Punkt 9 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, avskaffa mandatperiodgränserna genom folkomröstningar eller parlamentsbeslut, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna avskaffas, utnyttja kryphål i lagstiftningen, ändra tidpunkten för planerade val eller införa så kallade successionsstrategier. 68 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 9 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja svaga rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna 9. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen fördömer skarpt alla strategier med syfte att avskaffa eller kringgå mandatperiodgränser, såsom att utnyttja rättsliga institutioner för att åstadkomma en kreativ tolkning av mandatperiodgränserna till förmån för den sittande presidenten, utnyttja den lagstiftande församlingen för att förlänga tiden vid makten bortom mandatperiodens gräns utan att mandatperiodgränserna AP102.050v01-00 30/37 AA\1109651.docx
avskaffas, avskaffa mandatperiodgränserna genom folkomröstningar eller parlamentsbeslut, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. avskaffas, utnyttja kryphål i lagstiftningen eller införa så kallade successionsstrategier. 69 Bodil Valero, Maria Heubuch Punkt 9a (ny) 9a. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar det internationella samfundet att klart och tydligt fördöma sådan praxis, och beklagar djupt den eftergivna diplomatiska strategi som ofta bevittnas, även från AVS-institutionerna och deras underorganisationer samt från EU. 70 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 10 10. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att i de fall då konstitutionen föreskriver att en folkomröstning krävs för att ändra bestämmelser om gränser för presidenters mandatperioder, ska en sådan genomföras i enlighet med konstitutionens stränga krav, fri från bedrägerier, mutor eller annan form av skrämseltaktik för att 10. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att i de fall då konstitutionen föreskriver att en folkomröstning eller en omröstning i parlamentet krävs för att ändra bestämmelser om gränser för presidenters mandatperioder, ska dessa genomföras strikt i enlighet med konstitutionens krav, utan bedrägerier, mutor eller annan form AA\1109651.docx 31/37 AP102.050v01-00
påverka omröstningen. av skrämseltaktik för att påverka omröstningen. 71 Michael Gahler Punkt 11 11. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar eftertryckligen samtliga regeringar att vidta åtgärder för att säkerställa insynen och integriteten i hela valprocessen och att vidta alla nödvändiga och förebyggande åtgärder för att förhindra bedrägerier eller olagliga metoder. 11. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar eftertryckligen samtliga regeringar att vidta åtgärder för att säkerställa insynen och integriteten i hela valprocessen och att vidta alla nödvändiga och förebyggande åtgärder för att förhindra bedrägerier eller olagliga metoder. Lokala aktörer och Europeiska unionen uppmanas att engagera sig mer i valövervakning som ett att ge oberoende information till allmänheten. 72 Cristian Dan Preda Punkt 11a (ny) 11a. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen poängterar behovet av att stärka domstolsväsendets och konstitutionsdomstolarnas oberoende, eftersom de kan spela en avgörande roll för att säkerställa efterlevnad av presidenternas mandatperiodgränser och konsolidering av demokratiska principer. AP102.050v01-00 32/37 AA\1109651.docx
73 Sabine Lösing Punkt 12 12. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att varje röst, även röster från etniska minoritetsgrupper, kvinnor och äldre, och dessa gruppers tillträde till vallokaler måste garanteras. 12. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen betonar att allmängiltigt tillträde till vallokaler måste garanteras, och att varje röst måste beaktas, även röster från kvinnor, äldre, minoriteter och marginaliserade grupper, utan att några undantag görs på grundval av kön, trosuppfattning eller religion, eller kulturell eller socioekonomisk bakgrund. 74 Cristian Dan Preda Punkt 13a (ny) 13a. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen menar att en förstärkning av den politiska dialogen i det reviderade Cotonouavtalet för tiden efter 2020 skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att förhindra överträdelser av mandatperiodgränser. Såväl EU som AVS-länderna uppmanas att behandla framtida möjliga politiska kriser genom den intensifierade politiska dialog som fastställs i artikel 8 i Cotonouavtalet. AA\1109651.docx 33/37 AP102.050v01-00
75 Cristian Dan Preda Punkt 13b (ny) 13b. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker att dess medlemmar har rätt att medverka i den politiska dialogen inom ramen för Cotonouavtalet, och uppmanar till ökat deltagande av Europaparlamentets ledamöter och AVS-ländernas parlamentsledamöter i den politiska dialogen, samt önskar att de utan problem ska få tillgång till information så att de har möjlighet att granska och övervaka processen. 76 Cristian Dan Preda Punkt 13c (ny) 13c. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar till förstärkning av dialogen mellan AVSländerna som ett sätt att säkerställa efterlevnad av det konstitutionella systemet, och även av bestämmelserna om mandatperiodgränser. AP102.050v01-00 34/37 AA\1109651.docx
77 Cristian Dan Preda Punkt 14 14. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker med eftertryck varje regerings skyldighet att vidta åtgärder för att skydda det civila samhället och organisationer i utövandet av deras yttrande- och mötesfrihet, något som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. 14. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen understryker med eftertryck varje regerings skyldighet att vidta åtgärder för att skydda det civila samhället och organisationer i utövandet av deras yttrande- och mötesfrihet, något som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och vill att särskilda villkor för det civila samhällets deltagande i den politiska dialogen mellan EU och AVS-länderna ska införas i det reviderade Cotonouavtalet för tiden efter 2020. 78 Worlea-Saywah Dunah (Liberia) Punkt 15 15. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar Panafrikanska parlamentet, Afrikanska unionens kommission, Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd och Afrikanska unionens ständiga representanters kommitté att ingå ett avtal som uttryckligen erkänner vikten av gränser för presidenters mandatperioder och uppmuntrar till att sådana införs och respekteras. 15. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar Panafrikanska parlamentet, Europaparlamentet, de regionala organisationerna i Västindien och Stillahavsområdet, Europeiska kommissionen, Afrikanska unionens kommission, Afrikanska unionens fredsoch säkerhetsråd och Afrikanska unionens ständiga representanters kommitté att ingå ett avtal som uttryckligen erkänner vikten av mandatgränser i en demokrati, och uppmuntrar till att sådana införs i AA\1109651.docx 35/37 AP102.050v01-00
grundlagarna för alla länder som är parter i Cotonouavtalet och representerade i den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen. 79 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 15 15. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar Panafrikanska parlamentet, Afrikanska unionens kommission, Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd och Afrikanska unionens ständiga representanters kommitté att ingå ett avtal som uttryckligen erkänner vikten av gränser för presidenters mandatperioder och uppmuntrar till att sådana införs och respekteras. 15. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmanar Panafrikanska parlamentet, Afrikanska unionens kommission, Afrikanska unionens ständiga representanters kommitté och instanserna från Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europaparlamentet samt Europeiska rådet, å andra sidan, att ingå ett avtal som erkänner vikten av gränser för presidenters mandatperioder och uppmuntrar till att sådana införs genom breda konsensusöverenskommelser och respekteras. 80 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 16 16. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmuntrar EU, Afrikanska unionen och FN att stödja det fortsatta genomförandet och den fortsatta tillämpningen av gränser för presidenters 16. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppmuntrar EU och FN att stödja den fortsatta tillämpningen av demokratiska principer. AP102.050v01-00 36/37 AA\1109651.docx
mandatperioder samt demokratiska principer. 81 Mémounatou Ibrahima (Togo) Punkt 17 17. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till AVS EU-ministerrådet, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, Afrikanska unionen, regionala organisationer i AVS-länderna och FN:s generalsekreterare. 17. Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till AVS EU-ministerrådet, Europaparlamentet, Panafrikanska parlamentet, Europeiska kommissionen, Afrikanska unionens kommission och de regionala organisationerna i AVSländerna samt till FN:s generalsekreterare. AA\1109651.docx 37/37 AP102.050v01-00