Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten
Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter träning/vecka med hög intensitet. Kan med fördel kombineras: T ex promenad 3x30 minuter per vecka samt 1x30 minuter gympa (eftersom denna aktivitet räknas dubbelt) Individer som ej kan nå upp till rekommenderad dos av speciella skäl bör vara så aktiva som tillståndet medger, ex.vis äldre, gravida, kroniskt sjuka, funktionshinder Långvarigt stillasittande bör undvikas Äldre >65 år bör även träna balans Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober 2011
Dos-responskurva fysisk aktivitet Hälsoeffekt Totala mängden fysisk aktivitet inaktiv individ aktiv individ
Huvudbudskap Fysiskt aktiva individer sover bättre, mår bättre och fungerar bättre Länk till guidelines: https://health.gov/paguidelines/secondedition/report.aspx:
Huvudfynd och budskap Förbättrar fysisk funktion i det dagliga livet i alla åldrar (och förbereder oss för den kommande åldern) Möjliggör oss att leva vårt dagliga liv med energi och utan otillbörlig trötthet Vissa effekter kommer omedelbart och efter bara ett tillfälle. Men förstärks ytterligare om det genomförs vid flera tillfällen och vid högre intensitet. Dessutom minskad risk för sjukdom etc 7
Blodtrycksmedicin kontra träning Källa: Hans Lingfors. Läkemedelsboken, kapitlet Livsstilsbehandling
Varför fysisk aktivitet i hälso- och sjukvården? Regelbunden kontakt Personalen har hög trovärdighet Patienten förväntar sig livsstilsråd 97 % av patienterna vill få frågan om levnadsvanor och endast 20% får det Många av våra patienter behöver öka sin fysiska aktivitet Når socioekonomiskt svaga, äldre, sjukskrivna m fl. Utanför skola, arbetsliv, ideella organisationer
Vuxna med särskild risk: en sjukdom (t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression) biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt eller fetma) fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk status) andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada)
Procent (%) Fysisk aktivitet- Minst 150 min/vecka fördelat på län och kön- 2018 70 60 61 61 65 66 63 65 61 60 64 64 50 40 30 20 10 0 Västernorrland Jämtland/Härjedalen Västerbotten Norrbotten Riket Kvinnor Män Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): a) Lång utbildning- mer fysisk aktivitet b) Yngre ålder- mer fysisk aktivitet Källa: Hälsa på lika villkor 2018
Procent (%) Stillasittande 10h eller mer per dag- fördelat på län och kön- 2018 30 25 22 22 24 25 20 15 17 15 14 17 16 18 10 5 0 Västernorrland Jämtland/Härjedalen Västerbotten Norrbotten Riket Kvinnor Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): a) Lång utbildning- något mer stillasittande b) Äldre ålder- mindre stillasittande Män Källa: Hälsa på lika villkor 2018
Andel i procent Andel i procent Fetma 2006-2018 (BMI över 30) KVINNOR MÄN 25 25 20 19 20 19 15 14 13 13 12 18 17 15 15 15 13 12 15 18 17 16 10 11 10 10 5 5 0 2006 2010 2014 2018 0 2006 2010 2014 2018 Respondenternas självrapporterade uppgifter om längd och vikt. Källa: Hälsa på lika villkor 2006, 2010, 2014 och 2018.
Andel i procent Högt blodtryck 2018 16-84 år (%) 100 80 60 40 Kvinna Man 20 27 29 22 24 25 27 28 28 21 24 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket De personer som svarat att de har högt blodtryck; ja, men inga besvär eller ja, lätta besvär eller ja, svåra besvär. Källa: Hälsa på lika villkor 2018.
Nedsatt psykiskt välbefinnande i befolkningen 16-84 år, år 2018 (inom parentes år 2014) 25,0 Nedsatt psykiskt välbefinnande GHQ5 år 2018 (inom parentes år 2014) 20,0 19 18 17 17 20 (16) 15,0 10,0 13 13 (9) (5) (10) (14) 12 (11) (16) 13 (12) 14 (8) (10) Man Kvinna 5,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket
Nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga, 16-29 år (%) (år 2014 inom parentes) 35 31 33 30 25 20 15 20 (11) 29 (17) 17 (11) 27 (11) 27 (33) 21 21 (16) (9) (21) 19 (14) (25) 10 5 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Man Kvinna
Rädsla att gå ut själv bland unga 16-29 år (%) 2018 (inom parentes år 2014) 100 90 80 70 60 50 40 57 (44) 52 45 51 (33) 58 (41) 30 (32) (35) 20 10 0 12 12 10 (5) (3) (7) Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket 7 (5) 13 (7) Man Kvinna Hela gruppen 16-84år: Västernorrland 8% män, 35% kvinnor; Jämtland 7% resp 33%; Västerbotten 5% resp 26%; Norrbotten 6% rest 32%, Riket 6% resp 34%. Män relativt stabila siffror över åldrarna, medan kvinnor ökande ju yngre ålder. Totalt sett en ökande andel otrygga 16-84 år.
17 globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030
Policy action on physical activity is interconnected with 13 of 17 SDGs 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla. 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minska ojämlikheter 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap
Tack för mig! Cecilia Edström Folkhälsoenheten, Region Västerbotten cecilia.edstrom@regionvasterbotten.se Tel 070-270 04 52