Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Göteborgs universitet 2013 Blue 11 Rapport från tematisk granskning Övrigt BLUE 11-material finns på: www.gu.se/kvalitet Grafisk form: Sektionen för kommunikation och marknad

Innehåll 1. Inledning...5 2. Rekryteringsinsatser...6 3. Omvärldsanalys - utbildningsutbud...12 4. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet...15 5. Lärarkompetens...22 6. Undervisnings- och examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete...25 7. Likabehandling i lärandet...30 8. Internationalisering...35 9. Innovation och entreprenörskap. Avnärmarsamverkan...41 10. Identitetsskapande moment...46 11. Organisation och ledning av utbildningsprogram...57 12. Studentinflytande ett kvalitetsarbete...65 13. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner...75 14. Alumnperspektiv...88 15. Framtid...95 16. Styrka, svagheter och extra resurser...98 3

Inledning Som ett led i arbetet att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet genomfördes under 2011 en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen gick under namnet BLUE 11, Better Learning in University Education. Ett verktyg togs fram, bestående av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. I verktyget återfanns för varje deltema ett antal uppgifter som alla program på grundnivå och avancerad nivå vid Göteborgs universitet fick redovisa och kommentera. Därefter genomfördes en audit/extern bedömning av respektive programrapport och slutligen gav fakultetsnämnderna/lärarutbildningsnämnden sin samlade bedömning av fakultetens programutbud. Allt detta material finns på www. gu.se/kvalitet Under våren 2012 anlitades närmare 20 personer för att göra tematiska analyser av det BLUE 11-material som nämns ovan. Granskarna utgjordes huvudsakligen av personer verksamma på universitetsgemensam nivå med kompetens inom det tematiska området som skulle granskas. De fick i särskild uppgift att försöka lyfta fram goda exempel, och förhoppningen är att dessa exempel och övrig analys genom föreliggande rapport ska spridas och leda till ytterligare utveckling av utbildningen vid Göteborgs universitet. 5

Rekryteringsinsatser Lena Kolvik Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Sammanfattning Satsningar för att rekrytera studenter genomförs på många program. Några program har en väl utvecklad långsiktig strategi med ambitionen att ständigt utvärdera sina insatser för att utveckla och förbättra arbetet. Det finns dock ett antal program som inte ägnar sig åt rekrytering i någon större omfattning, oftast beroende på att de redan har ett högt söktryck. Man kan se en klar skillnad mellan grundutbildningsprogram och masterprogram när det gäller vilken typ av insatser som bedrivs. Grundutbildningsprogrammen deltar oftare i aktiviteter arrangerade av GU gemensamt eller av fakulteten, medan masterprogrammen till största delen marknadsförs via muntlig information till utvalda målgrupper och via egna nätverk. Oavsett om söktrycket är högt eller lågt anger många program, både på grundnivå och på avancerad nivå, att det finns ett behov av breddad rekrytering. Vissa program anger ett behov av fler manliga sökande, andra ser ett behov av större mångfald bland studenterna när det gäller social eller etnisk bakgrund. Större satsningar för att öka antalet internationella studenter bör också göras, menar många program. Flera program tar upp behovet av ett ökat samarbete med gymnasieskolan för att öka kunskapen om högre studier tidigare hos barn och ungdomar. I detta sammanhang är det viktigt att använda sig av studentambassadörer. Studenter och alumner ses generellt som aktörer i studentrekryteringsarbetet. Många bra initiativ i syfte att rekrytera studenter lyfts fram i materialet, men vad som styr studentrekryteringen på programnivå är svårt att utläsa. Flera program efterfrågar en samlad strategi både från universitetsgemensam nivå och från fakulteten. Här finns en möjlighet att effektivisera arbetet genom ett centralt stöd i form av strategier, riktlinjer och material som kan användas vid olika typer av rekryteringsinsatser på fakultets- institutions- och programnivå. För detta krävs en ökad dialog mellan de olika nivåerna, vilket förhoppningsvis kommer att ges förutsättningar för i den nya administrativa organisationen. Grundnivå Några program på grundnivå anger att de inte har prioriterat studentrekrytering eftersom de redan har högt söktryck, till exempel vissa konstnärliga program, Europaprogrammet, psykologprogrammet och förskollärar- grundlärar och ämneslärarprogrammen. De flesta program anger dock att de deltar i universitetsgemensamma aktiviteter och vissa arbetar även med rekrytering på programnivå. 6 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Universitetsgemensamma aktiviteter Insatser för att rekrytera grundutbildningsstudenter sker ofta genom universitetsgemensamma aktiviteter. Många program anger att de deltar med studievägledare eller studentambassadörer på utbildningsmässor som Kunskap & Framtid och på Besöksdagen. Ofta är dessa aktiviteter samordnade via fakulteten. Några fakulteter, till exempel Handelshögskolan och Naturvetenskapliga fakulteten, tar fram tryckt material och genomför aktiviteter som inbegriper alla program. Aktiviteter på programnivå Många program ser den egna hemsidan som en av de viktigaste kanalerna för att rekrytera studenter. Det är dit man vill att presumtiva studenter ska söka sig för att få aktuell information om programmet. Ett fåtal program anger också att de har bloggande studenter, eller att de finns med på sociala medier som till exempel Facebook. Vissa program tar fram egna trycksaker, som till exempel används vid utskick eller på mässor. Annonsering är inte så vanlig men förekommer, och då främst i fackpress. Vid några fakulteter samordnas annonseringen på fakultetsnivå med bland annat trafikreklam på spårvagnar och bussar. Studievägledare och ibland även studentambassadörer tar emot gymnasieklasser eller åker ut på klassbesök för att berätta om programmen. Även de program som inte har den här typen av verksamhet anger att studentambassadörer är en viktig kanal för studentrekrytering. Man ser även lärare, studenter och alumner som informella marknadsförare. Om de pratar varmt om utbildningen i det privata bidrar det positivt till studentrekrytering. Breddad rekrytering Många program anger att det finns en sned fördelning av studenter på programmet. Det kan gälla en övervikt av kvinnor (i ett par fall även av män), få studenter från studieovana miljöer eller med annan etnisk bakgrund än svensk. Ett fåtal program arbetar aktivt med att bredda rekryteringen genom att till exempel förlägga delar av undervisning till områden med få elever från akademikerhem eller många elever med annan etnisk bakgrund. Goda exempel Några program arbetar strategiskt med studentrekrytering och har både långsiktiga och kortsiktiga planer. Vissa program visar goda exempel på samarbete med gymnasieskolan medan andra fokuserar på insatser för att öka mångfalden i studentgrupperna. Systemvetenskap: IT, människa och organisation Programmet har en genomtänkt strategi när det gäller studentrekrytering som beskrivs enligt följande: Studentrekryteringen består i huvudsak av två delar. Den ena är ett systematiskt och långsiktigt arbete med att förbättra och utveckla utbildningsinformation i katalog, på webb och i trycksaker, genom att fördjupa den och komplettera med studentintervjuer, exempel på studentarbeten, karriärmöjligheter och kontaktuppgifter. Detta arbete följs upp med undersökningar av hur informationen upplevs. I det långsiktiga arbetet ingår också arbete med sökordsoptimering för att programmet ska hittas av de olika sökmotorer som finns på internet. Den andra delen av studentrekryteringen är de marknadsförings-aktiviteter som genomförs. Dessa bygger på en analys av programmets målgrupp och ett aktivt val av kanaler. Vilka aktiviteter som genomförs varje år beror på budget och de olika utbildningarnas behov. Rekryteringsinsatser 7

Naturvetenskapliga fakulteten Fakulteten genomför årligen den så kallade Gymnasiedagen (Naturvetardagen) som är gemensam för hela fakulteten med cirka 800 besökande gymnasieelever. Varje ämne sätter samman sitt eget program, som till exempel kan innehålla föredrag av lärare, information från studievägledare, laborationer och rundvandringar, där studenter också deltar. Fakulteten har också en uppbyggd verksamhet med studentambassadörer. Kandidatprogrammen i molekylärbiologi och biologi Lärare från programmen har föreläsningar och laborationer, både på gymnasieskolan och på grundskolan. Man tar även emot gymnasieklasser som får specialdesignade program med bland annat föredrag och laborationer med avancerad apparatur. Vidare har man samarbete med Universeum och anordnar Summer Sience Camp på Tjärnö för gymnasieelever mellan åk 2 och 3. Juristprogrammet Programmet arbetar med breddad rekrytering och har sedan lång tid ett samarbete med Angeredsgymnasiet, där antalet elever med annan etnisk bakgrund än svensk är stort. Eleverna erbjuds mentorskap och möjlighet att vara med på föreläsningar. Det finns också planer på att utveckla detta arbete, bland annat genom ett samarbete med en högstadieskola som många av Angeredsgymnasiets elever kommer från. Dessutom ger programmet en kompletteringsutbildning, kallad Utlex, för jurister med utländsk examen för att dessa ska kunna få svensk juristexamen. Socionomprogrammet På Socionomprogrammet har man verksamhetsförlagd utbildning i områden där övergången till högskolestudier är låg för att ge ökad kännedom om utbildningen, t ex i Lärjedalen. Man bjuder t ex in skolungdomar till institutionen för en universitetsdag. Programmet är också huvudansvarigt för samverkansprojektet Centrum för Urbana studier, som drivs tillsammans med Chalmers, med syfte att göra högre utbildning tillgänglig för alla. Konstnärliga fakulteten Flera konstnärliga program arbetar mycket med öppet hus och utställningar/föreställningar för att visa vad studenterna gör och på så vis skapa intresse för att söka till utbildningarna. Hemsidan/-orna ser man som stora skyltfönster som visar studentarbeten. Även besök på förberedande skolor görs. Konstnärligt kandidatprogram i opera har försökt sprida opera som konstform till yngre genom bland annat gatuprojekt och examensföreställningar på skolor och i biosalonger, med förhoppningen att öka intresset bland yngre för operabanan. Sahlgrenska Akademin Söktrycket är generellt högt till program inom Sahlgrenska Akademin, men vissa program arbetar ändå med rekrytering. Biomedicinska analytikerprogrammet - Studenter vid programmet har på eget initiativ besökt gymnasieskolor med naturvetenskapligt program under våren 2011. Av 20 skolor i Göteborg som erbjöds besök tackade 12 ja. Apotekarprogrammet - Ett samarbete med en gymnasieskola med farmaceutisk inriktning (Fässbergsgymnasiet) har initierats under våren 2011. 8 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Avancerad nivå Masterprogrammen anger i större utsträckning än grundutbildningsprogrammen att de inte arbetar aktivt med studentrekrytering, även om många anser att de borde. Flertalet program ser den egna hemsidan som den främsta kanalen för att rekrytera studenter. Vissa program anger också att de är aktiva på sociala medier, finns med på internationella söksajter och annonserar digitalt. Ska man rekrytera internationella studenter är det på nätet man ska vara, resonerar många program. Annonsering i tryckta medier före kommer, främst i fackpress. Information till grundutbildningsstudenter De egna grundutbildningsstudenterna ses som en given målgrupp för rekrytering. Många program anger att studievägledare informerar om programmet till grundutbildningsstudenter på den egna institutionen, i mindre grupper eller via större informationsmöten. Ofta är masterstudenter med vid dessa tillfällen. Informationsmöten förkommer även utanför institutionen, till exempel på Chalmers. Information till grundutbildningsstudenter på lärosäten runt om i landet förekommer också. Ibland görs de via utskick, men inte sällan genom att lärare som gästföreläser på andra universitet och högskolor passar på att berätta om programmet. Information via nätverk Flera program anger att de sprider information om programmen via nätverk, både inom Sverige och internationellt. Det kan både handla om nätverk inom universitetsvärlden, som till exempel partneruniversitet i andra länder, och andra nätverk som till exempel chefsnätverk eller nätverk med företag och organisationer. Breddad rekrytering Flera program reflekterar kring homogena studentgrupper, men få arbetar aktivt med frågan. Goda exempel På några fakulteter genomförs studentrekryteringen till största delen på fakultetsnivå medan marknadsföringen inom andra fakulteter sköts av programmen. Handelshögskolan På Handelshögskolan sker mycket av marknadsföringen av masterprogrammen av fakulteten. Där anordnas Masters Day och andra informationsmöten med programansvariga, studievägledare, studenter och alumner. Informationsmaterial distribueras till högskolor i regionen. Särskilda insatser görs gentemot de egna grundutbildningsstudenterna. Annonsering sker via Facebook, tidningar och tidskrifter, och programmen finns listade på flera digitala söksiter. Egna hemsidor uppdateras kontinuerligt för att ge presumtiva studenter information. Utskick av olika slag görs till partneruniversitet och partners. Det förekommer även presentationer av masterprogrammen ute hos företag, som till exempel Volvo. Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) På Konstnärliga fakulteten skiljer HDK ut sig när det gäller arbete med studentrekrytering och strategisk planering kring den. Fokus ligger på att profilera och marknadsföra masterutbildningar. En marknadsförings- och kommunikationsplattform har tagits fram med långsiktiga och kortsiktiga mål. Man arbetar till exempel med insatser som öppet hus, utställningar, samarbeten med partnerskolor runt om i världen och satsning på den egna hemsidan. Rekryteringsinsatser 9

Konstnärligt masterprogram i musik, inriktning symfoniskt orkesterspel (SNOA) Programmet samarbetar med andra musikhögskolor runt om i världen och gästande studenterna fungerar som goda ambassadörer och marknadsförare av utbildningen. Masterprogrammet i socialt arbete Programmet har ett samarbete med Göteborgs stad där nyblivna socionomer får pröva att arbeta inom olika områden samtidigt som de får möjlighet att läsa in en magisterexamen (one year master). Förhoppningen är att detta ska öka intresset från kommuner och landsting för mer välutbildade socionomer. Master Programme in Business Creation and Entrepreneurship in Biomedicine Programmet arbetar aktivt med rekrytering bland annat genom deltagande i arbetsmarknadsdagar, Venture Cup events, eget öppet hus för information och träffar med alumner, information till grundutbildningsstudenter, nätverk med andra universitet och utskick till grundutbildningsstudenter på andra lärosäten. För internationell rekrytering arbetar man mest med digital marknadsföring - till exempel egna hemsidan, blogg och Facebook. Behov Även om många program inte arbetar aktivt med studentrekrytering reflekterar flertalet kring behov som de ser för det egna programmet eller mer generellt. Breddad rekrytering Många program anger ett behov av att bredda rekryteringen på ett eller annat vis. På några få program till exempel Masterprogrammet i statsvetenskap och Konstnärligt kandidatprogram i musikalisk gestaltning finns ett behov av att rekrytera fler kvinnor, men detta hör till ovanligheterna. Det mest vanliga är att programmen efterfrågar fler manliga studenter, till exempel Magister-/masterprogrammet i svenska som andraspråk, Tandhygienistprogrammet och lärarprogrammen. Ganska vanligt är också att program ser ett behov av insatser för att rekrytera studenter från studieovana hemmiljöer eller med annan etnisk bakgrund än svensk, till exempel Journalistprogrammet och flera program inom Konstnärliga fakulteten. Rekrytera mer internationellt Flera program på masternivå anger att det finns ett behov av att rekrytera fler internationella studenter, vilket bland annat kan göras genom tydligare profilering och ökat studentutbyte med universitet i tredje land. Detta är något som även auditgrupperna poängterar. International Masterprogram in Ecotoxicology är ett undantag i detta sammanhang. De anger till skillnad från många andra masterprogram ett behov av fler svenska sökande. Arbeta mer mot gymnasieskolan Flera program nämner betydelsen av att arbeta mer mot gymnasieskolan. Program inom det naturvetenskapliga området, till exempel Fysikprogrammet och Sjukhusfysikerprogrammet, ser ett behov av att barn och ungdomar tidigt får upp ögonen för naturvetenskap. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram anger att det är viktigt att nå elever redan i åk 2 på gymnasiet. Studentambassadörer och alumner Många program nämner att de ser ett behov av att använda studenter och alumner mer i 10 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

marknadsföringen av programmet, till exempel Master Programme in European studies och Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Samlad strategi Flera program beskriver ett behov av en strategi med riktlinjer för marknadsföring. Religionsvetarprogrammet efterlyser till exempel en samlad strategi och ett stöd från universitetsgemensam nivå kring marknadsföring och professionellt informationsmaterial. Det finns också önskemål om tydligare regler från fakulteten. Masterprogrammet i Atmosfärsvetenskap skriver Här vore det bra om fakulteten kunde utforma nya tydliga regler för hur kraftigt vi får marknadsföra oss. Program på Handelshögskolan och IT-fakulteten förordar en tydlig och vass marknadsföring både nationellt och internationellt för att få fler sökande. Datavetenskap för också ett resonemang kring rätt studenter. Man vill attrahera de studenter som eftersöker just det som programmet och GU har att erbjuda. Dessutom ser man gärna fler sökande från andra delar av landet, inte bara från Västsverige. Matematikprogrammet, kandidat reflekterar kring hur man bör arbeta med studentrekrytering och vilka kanaler som är effektiva att använda Det är svårt och veta vilka insatser (utöver webbsidorna) som är effektiva, troligen gäller det att synas på så många sätt/ställen som möjligt? Varje liten insats är lönsam om den så bara genererar en enda ny student. Auditgrupperna Auditgrupperna har inte haft så mycket att säga om programmens studentrekrytering, men några rekommendationer har varit återkommande. Man uppmanar vissa program att lägga mer resurser på att rekrytera fler internationella studenter. Detta gäller främst masterprogram, men även vissa kandidatprogram som t ex Konstnärligt kandidatprogram i opera. Andra områden som auditgrupperna nämner som viktiga är breddad rekrytering och utökad samverkan med arbetsgivarna. Rekryteringsinsatser 11

Omvärldsanalys utbildningsutbud Kristina Johansson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. Inledning Man kan diskutera om frågorna om utbildningsutbudet, och jämförelse inom universitetet och med andra lärosäten, är en fråga för programansvariga eller om det är en fråga för fakultetsnivån. Eftersom det är ont om utbildningsplatser leder de ekonomiska realiteterna till en naturlig prövning av utbudets profil från fakultetens sida. Frågan blir mer intressant när det finns andra tveksamheter kring ett utbildningsprogram, till exempel att efterfrågan från studenter är låg eller det finns tveksamheter kring kvalitet. Då kan frågan om liknande program och program på andra orter påverka vilka åtgärder man väljer att vidta på såväl fakultets- som programnivå. Auditrapporterna tar endast i undantagsfall upp något om programmet i rela tion till andra liknande program. Övergripande kommentar Den generella bilden är att programansvariga har en god bild av vilka angränsande program som ges inom universitetet. Det har inte framkommit att det finns några dubbletter, och det verkar också finnas vilja att samarbeta mellan program. Det vanligaste svaret på frågan om programmets bidrag i jämförelse med liknande program inom GU är programmet är det enda av sitt slag inom GU vilket är ganska naturligt. Svaren på frågan om programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten ger mer information. Några programansvariga ger en ganska detaljerad beskrivning av de andra högskolornas program och vad som skiljer dem åt. Andra anger att det är en viss profil på det egna programmet som är unikt, en tredje grupp anger på vilka andra högskolor liknande program finns. För en djupare analys av det egna programmet i förhållande till liknande program hänvisas till exemplet från ITfakultetens program. (Se nedan). För vissa utbildningar hade en internationell jämförelse varit intressant, och därför är det synd att delfråga 2 endast hänvisar till andra svenska lärosäten. Profilering av utbildningsutbudet Både fakultetsrapporter och auditrapporter anger att man behöver profilera program och/eller det totala utbildningsutbudet. Profilering verkar dock ges lite olika innebörd. 12 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Profilering som riktar sig till de egna studenterna Profilering med betydelsen att ett program ska fokusera på ett särskilt tema eller ämnesområde Profilering för att skilja mellan olika program och mellan nivåer. Profilering som genom betoning av avnämare och blivande studenter ska underlätta marknadsföring. Samtidigt ska man inte glömma, som framhålls i en programrapport, att yrkesprogram som syftar till ett legitimationsyrke inte ska profilera sig till sakinnehållet, eftersom man ska ge samma kunskap oavsett utbildningsort. När det gäller fakulteternas strategi kring utbildningsutbud kan man, om man bara har rapporterna att tillgå, utläsa att man kommit olika långt. Tydligast för hela utbudet verkar Handelshögskolan ha kommit med avseende på vilken utvecklingsresa man har gjort, var man står idag och vilka ytterligare steg man vill ta. Man ställer frågan Vilken kompetens behövs om fem år? och Hur säkerställer vi en sådan kontinuerlig bedömning? Andra fakulteter redovisar mer olika områden som man vill se som profil eller tema. Internationalisering nämns relativt ofta. En fakultet tar inte upp sitt samlade utbud alls, medan ytterligare andra hänvisar till en pågående intern omstrukturering. Med något undantag verkar fakulteterna ha stort fokus på just utbildningsutbudet och dess struktur. Det är helt naturligt i den tid som råder med begränsade resurser, många sökanden och nerdragning av utbildningsplatser. Som läsare av rapporterna får man en känsla av att utgångspunkten är att vi har ett visst utbud på grundnivå och ett visst på avancerat nivå - och att det är från vår egen grundnivå som vi rekryterar (förutom internationella studenter). Det är ingen som tar upp utbildningsutbudet på avancerad nivå i relation till andra högskolors utbud på grundnivå. Men det är ju möjligt att detta beaktas även om det inte rapporteras. Behövs profileringen då? Ja i betydelsen att vi inte har råd att vara otydliga mot våra studenter, nuvarande såväl som blivande. I en del rapporter diskuteras frågan om valfrihet kontra styrda utbildningar. Valfriheten har sin attraktionskraft, men kan leda till avhopp och otydlighet. Mer styrd utbildning skapar en programidentitet, men kan kännas alltför instängt. Fakultetsrapporterna För humanistiska fakulteten är redovisningen inte relevant för bedömning av hela fakultetens utbildningsutbud, eftersom programmen bara representerar en mindre del av det totala utbudet. Fakultetens mål är att cirka 30 procent av all utbildning ska organiseras i programform. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden för ett intressant resonemang om att all utbildning på avancerad nivå ges i form av tvååriga program, oavsett vilka studenternas motiv är (forskarförberedelse, anställningsbarhet, vidareutbildning, spetsutbildning). Programmen på avancerad nivå relaterar sig till varandra så att vissa är bredare inom det samhällsvetenskapliga området och andra djupare i ett eller fler ämnen. Programmen på grundnivå för inte motsvarande diskussion eftersom de inte har samma ämnesmässiga närhet till varandra. Handelshögskolan för ett utvecklat resonemang om hela sitt utbud, och diskuterar utifrån frågan om vilka kompetenser som kommer att behövas i samhället om några år - och framför allt hur fakulteten ska arbeta för att säkerställa detta fortlöpande. Omvärldsanalys utbildningsutbud 13

Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden bedömer att arbetet med översynen har gett en viktig grund för fortsatt diskussion kring nämndens totala utbildningsutbud. I sammanhanget ska inte glömmas bort att nämnden även utför en stor del av lärarutbildningen, men den ingår inte i fakultetens analys. Sahlgrenska akademin utbildningsutbud består huvudsakligen av programutbildningar, och dessa utbildningar vill gärna externa aktörer vara med och dimensionera. Naturvetenskapliga fakultetsnämndens redovisning skiljer sig från övriga, beroende på att man året innan gjort ett liknande arbete, men i delvis annan form. Många program beskriver ett omfattande samarbete mellan programmen. Vissa beskriver det som överlappning, men det är oklart huruvida det ska tolkas mer som samläsning. Konstnärliga fakultetens olika program beskriver sig gärna som innehållsmässigt särskiljande. Dock kan man se att de har drag som är gemensamma - till exempel behov av att utveckla studenternas entreprenörsförmåga och att programmen är starkt individualiserade. IT-fakultetens utbildningar redovisar en ganska stark konkurrenssituation. Inom programmet Software engineering har man utifrån VHS anmälningsdata kartlagt vilka program som deras studenter har valt mellan. Vissa program utkristalliserar sig, och då har man gått vidare och studerat utbildningsplanerna i detalj, för att se likheter och vad som särskiljer det egna programmet från övriga. Avslutande kommentar Vill man se på Göteborgs universitets utbud i relation till vad som finns på andra lärosäten bör man använda någon form av systemstöd, till exempel anmälningsdata. Avdelningen för analys och urvärdering har utarbetat en betaversion av en applikation som med hjälp av VHS-data kan jämföra vilka program som de sökande har valt mellan, vilken visades på ett av temaseminarierna hösten 2012. Den efterföljande diskussionen visade att det kan vara till hjälp vid vissa utbildningar där profil kan spela roll för studenten. Andra program, till exempel yrkesprogram, uppvisar inte så stora skillnader, och där är det geografisk närhet som är viktigare. För vissa program med nationell konkurrens står studenten inför att välja mellan olika orter, medan valet för andra studenter står mellan olika utbildningar inom Göteborgs universitet. 14 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Susanne Holmgren Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning BLUE-materialet Utbildningar vid Göteborgs universitet har goda förutsättningar för forskningsanknytning och vetenskaplig (konstnärlig) kvalitet. Forskningsanknytning är en viktig konkurrensfaktor som bör lyftas fram för universitetets utbildningar. Göteborgs universitet har ett utmärkt styrdokument som bygger på högskolelagen, och som rekommenderas som inspiration för de som så behöver: Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning). Programrapporternas innehåll. Det verkar i viss mån vara oklart vad som förväntas som svar under de två delrubrikerna, dvs. vad som räknas som förutsättningar och vad som räknas som metoder för integrering av forskning och vetenskapligt förhållningssätt. Kanske BLUE11 också ställer fel frågor? Ett program, IT management, har lämnat med en självvärdering inlämnad till Högskoleverket. Där finns en betydligt mera konkret beskrivning av hur studenterna själva arbetar med forskningsanknytande uppgifter. Det är möjligt att en explicit fråga som Hur tränas studenterna till ett vetenskapligt tänkande och förhållningssätt? hade gett tydligare och mer omfattande svar. I eventuella kommentarer nedan har jag inte skilt på om informationen har funnits under de två delfrågorna om säkring av vetenskaplig/konstnärlig kvalitet respektive integrering av aktuell och relevant forskning. Auditrapporterna är liksom programrapporterna många gånger extremt kortfattade. I flera fall, speciellt för kandidatprogrammen, kommenteras vetenskaplig kvalitet etc. mycket indirekt eller inte alls. I ett flertal andra fall har man upprepat fakta från programrapporten, utan att ge några värderande omdömen. Andra rapporter är mer uttömmande. Det är svårt att veta om detta beror på otydliga instruktioner, skillnader i auditgruppernas egna intressen och fokusering eller att frågan fått underordnad betydelse från institutionens sida och att andra problem överskuggar. Någon auditgrupp påpekar att det varit otydligt om gruppen skulle värdera programmens innehåll (och därmed söka upp mer information) eller om man skulle värdera hur programmen väljer att framställa sig själva, det vill säga det som kommer fram i programrapporterna. Det är också påtagligt för undertecknad att det inte varit någon samordning mellan auditgrupperna. De har normalt inte getts tillfälle att träffas ens i mindre grupper, för en diskussion kring en gemensam värdegrund, vilket gör att rapporternas värderingar inte är jämförbara. Några auditgrupper anser sig ha fått ett helt annat intryck från deltagande studenter än den (alltför positiva) bild som målats upp i programrapporten. Andra 15

grupper påpekar den positiva betydelse platsbesöket haft. Ibland skiljer sig auditgruppens utlåtande från det intryck undertecknad granskare får från programrapporten. Eftersom auditgruppen varit på besök måste deras intryck bli det dominerande. Sammanfattningsvis konstaterar de allra flesta av auditgrupperna att de är nöjda med den forskningsanknytning de finner i merparten av de olika programmen, även om de sällan ger en djupare motivering till detta. Samtidigt är det ett antal program som uppmanas att förbättra nivån från en godtagbar, eller i några ytterst få fall, undermålig nivå. Auditgrupperna har inte särskilt ofta identifierat explicita svagheter i programmen vad gäller forskningsanknytning, och det kommer inte fram någon genomgående aspekt som bör rättas till, varken fakultetsvis eller över hela universitetet. Begreppet vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Högskolelagen såväl som GUs styrdokument om forskning och utbildning i samspel slår fast att all utbildning på grund- och avancerad nivå ska ha en tydlig forskningsanknytning. De allra flesta har (helt relevant) uppfattat detta som att studenterna ska ges en god inblick i det egna ämnesområdets moderna forskningsmetodik, forskningsfront och banbrytande resultat. Sahlgrenska Akademin påpekar dessutom i sin fakultetsrapport ytterligare en mycket viktig aspekt: begreppet forskningsbaserad utbildning omfattar även pedagogisk forskning dvs. att val av metoder för undervisning och examination bör baseras på pedagogisk forskning och utveckling. Vetenskaplig kvalitet kan i stort sett översättas med i vilken mån studenterna exponeras för aktuell forskning och forskningens historia, i en vetenskapligt framträdande miljö av vetenskapligt kompetenta lärare samt i vilken mån studenterna tränas aktivt i ett vetenskapligt förhållningssätt. Många programrapporter och auditrapporter diskuterar dock lärarnas vetenskapliga aktiviteter och kompetens. I rapporterna saknas dock information om studenternas träning i vetenskapligt/konstnärligt förhållningssätt. Konstnärlig kvalitet är mer svårtytt. Man kan förmoda att frågeställaren i första hand riktar sig till den konstnärliga fakulteten, och att man frågar efter både konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig kompetens. Även i detta fall både hur studenterna exponeras via lärarna och hur de får praktisera själva. I programrapporterna har man har ofta valt att rapportera en eller ett par av de olika aspekterna. Lärarkompetens, program- och kursansvar Forskningsaktiva, helst disputerade, lärare anses vara bevis på kvalitet och forskningsanknytning i de flesta av program- och auditrapporterna. I några programrapporter (främst på grundnivå) är det till och med det enda kriterium som åberopas. Detta är en synnerligen viktig förutsättning, men det måste också finnas en vilja och en förmåga hos läraren/forskaren att förmedla vetenskap, och framför allt vetenskaplig teori och vetenskapligt tänkande, i undervisningssituationen. Man måste arbeta aktivt för att forskningsanknyta, akademisera, träna kritiskt tänkande, träna problemformulering och problemlösning samt träna framställning på olika sätt. Detta framgår mera sällan i rapporterna. I mer än en auditrapport ifrågasätts också om den forskning som bedrivs (vid den aktuella institutionen) verkligen har fått ha det inflytande den borde vid planering och utformning av programmen. Som kuriosa kan dock nämnas att ett (masters) program kritiseras av sin auditgrupp för att vara alltför influerat av lärarnas egna forskningsinriktningar. Det är mycket olika vad auditgrupperna anser vara hög vetenskaplig kompetens hos lärarkåren. Detta är i viss mån relaterat till ämnesområde/fakultet, men även inom samma fakultet skiljer uppfattningarna. I rapporterna från samhällsvetenskapliga program konstateras i en rapport inte tillräckligt hög när 85 % av lärarna är disputerade, medan 16 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

det i en annan anges att nivån är hög när 65% är disputerade. Det ses som ett plus om professorer undervisar på alla nivåer. Några auditgrupper påpekar också det betydelsefulla för kontakten med forskningen att studenterna träffar doktorander i undervisning och/eller handledning. Utöver att lärarna är disputerade och aktiva forskare, är ett vanligt svar att man har lärarmöten institutionsvis, programvis och/eller kursvis. Detta är på samma sätt i sig ingen garanti för att studenterna får en kvalificerad forskningsanknytning i sin undervisning. Det framgår dåligt vad diskussionen vid dessa möten handlar om huruvida frågor kring forskningsanknytning och skolning i ett vetenskapligt förhållningssätt finns med på agendan. Lärarna måste aktivt stimuleras till att i undervisning förmedla nya forskningsresultat och kritiskt tänkande genom att aktivt delta i (det räcker inte med att erbjudas ) kurser och specialseminarier. Handledning och mentorskap måste studeras, lärarmöten måste ha frågor kring forskningsanknytning på agendan, etc. Detta är oftast inte explicit angivet i programrapporten. Programansvar, kursansvar. I många fall anges kursledare/examinator och programansvarig med docentkompetens som en faktor som säkrar kvaliteten på forskningsanknytningen i programmet, ibland som enda faktor utöver att (flertalet) lärare är disputerade. Enligt samma resonemang som ovan är detta i sig ingen garanti för kvalitet, såvida det inte är kopplat till ett ansvar för, och ett aktivt agerande kring, vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Likaså måste programråd eller motsvarande, där sådana finns, agera aktivt kring just frågor om forskningsanknytning. Någon fakultet påpekar att det behövs metoder för att följa upp hur aktuell och relevant forskning integreras i olika kurser. Vetenskaplig skolning av studenter I det samlade materialet finns en hel del både självklara och ibland mer unika goda exempel. Högskolelagen (och GUs styrdokument) specificerar vad som ska ingå i studenternas vetenskapliga skolning: Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar att självständigt urskilja, formulera och lösa problem att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå att följa kunskapsutvecklingen att utbyta kunskaper även med personer utan specialistkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdig heter och förmågor i förhållande till utbildningen på grundnivå i syfte att ytterligare utveckla studenternas kompetens att självständigt integrera och använda kunskaper att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, samt att utveckla förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Det bör alltså ske en hel del praktisk skolning i vetenskaplig metodik och vetenskapligt förhållningssätt redan på grundnivå. Det är framför allt här det brister i programrapporterna, och kanske också i verkligheten. Mer än en fakultetsrapport påpekar mycket riktigt att det inte räcker att lärarna deltar i utvecklings- och forskningsprojekt, om inte studenterna gör motsvarande övningar. Begreppet forskningsanknytning behöver utvecklas och förtydligas. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 17

Goda exempel Här är samlat goda exempel direkt tagna från programrapporterna från både program på grundnivå och program på avancerad nivå. Några program har bidragit med enstaka exempel, andra som till exempel masterprogrammen i Accounting och Logistics and Transport Management vid Handelshögskolan ger en detaljerad och konkret sammanställning av en genomtänkt forskningsförberedande träning och aktiv forskningsanknytning. Allt nedan är naturligtvis inte relevant för alla program och på alla nivåer, men det generella intrycket är att kvaliteten i forskningsanknytningen speciellt på grundnivå bör kunna höjas i ett flertal program. Även flera masterprogram bör stärka sin forskningsanknytning enligt respektive auditgrupp. Listan är tänkt att vara till inspiration. Några program- och fakultetsrapporter påpekar en mycket viktig aspekt: Studenternas förståelse av ämnet som vetenskap poängteras, vilket är en betydelsefull inställning. Samordning, Kontinuitet och Progression Auditgrupperna påpekar i vissa fall att samordningen mellan ett programs olika delar verkar svag. Detta gäller speciellt när olika kurser i ett program ges av olika ämnen/ institutioner. Därmed blir kontinuiteten och progressionen i den vetenskapliga träningen otydlig, om den ens existerar. Det är endast några få program som faktiskt redovisar en kontinuitet med en genomtänkt progression i träningen. Detta gäller såväl forskningsliknande uppgifter och vetenskaplig kommunikation som andra mer generella färdigheter. Goda exempel är t.ex. Arbetsvetenskap, Sjuksköterskeprogrammen, Specialpedagogiska programmet och Speciallärarprogrammet som poängterar progression i träning av kritiskt tänkande och problemformulering. Alla kurser och all examination har uppgifter eller projektarbeten där relevant forskning och olika teoretiska perspektiv används och problematiseras. Mastersprogrammet i Management talar likaså om en koppling mellan teori och praktik som löper som en tråd genom programmet. Auditgrupperna föreslår också här och var en större samordning mellan institutioner vad gäller till exempel forskningsmetodik, seminarier eller mer allmänna vetenskapliga färdigheter. En möjlighet är att som Naturvetenskapliga fakulteten införa fakultetsgemensamma kurser, i deras fall i Vetenskapsteori, Statistik och försöksplanering, samt Kommunikation, vardera 7.5 hp (minst 15 p obligatoriska) redan på grundnivå. Biologprogrammet beskriver sin progressiva träning av färdigheter i vad man kallar Transferable skills, som är grundläggande bland annat för ett vetenskapligt förhållningssätt till forskning: studenterna erbjuds under sina två första år följande, för arbetslivet och för ämnesförståelsen, värdefulla moment: studie teknik, etik, vetenskapsteori, litteratur- och datasökning, hållbar utveckling, presentationsteknik och karriärplanering. Andra program har eller planerar att införa liknande moment, under skilda namn som generic skills, portfolioarbete, strimma etc. Så är till exempel lärarprogrammets skrivstrimma ett bra exempel på progressiv konkret träning. Programrådet för Special pedagogiska programmet och Speciallärarprogrammet (båda påbyggnadsnivå) har skapat en matris för att beskriva en vetenskaplig strimma i utbildningen. Litteratur Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar för att studenterna ska tränas i vetenskapligt förhållningssätt till litteratur: Litteraturlistorna innehåller ny och relevant (forsknings)litteratur som väl speglar den moderna forskningen; uppdatering sker inför varje kurstillfälle. Träning i sökning i litteraturdatabaser. Uppsatser om artiklar skrivs och diskuteras med erfaren lärare. Forskningsartiklar analyseras, analys av det vetenskapliga problemet, träning i 18 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

att formulera frågeställningar i diskussion med och bland studenterna. Träning i kritiskt tänkande. Egna litteraturstudier med analyser som redovisas i seminarieform. Studenten ska, vid (master)kursens slut, redogöra för ett eller två forskningsområden som ännu inte nått läroböckerna. Varje kurs har ett 2-poängs forskningslitteraturprojekt. Fasta kriterier för bedömning av litteratur- och uppdragsrapporter. Diskussion om artiklar där författarna undersöker samma fenomen men argumenterar olika och kommer till olika slutsatser (Miljövetarprogrammet). Seminarier, föreläsningar Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar med seminarie verksamhet som grund för att studenterna ska utveckla vetenskaplig kompetens. Forskare presenterar institutionens forskningsprojekt i workshops, seminarier etc. på vissa kurser Studenterna erbjuds närvara vid institutionens forskningsseminarier (grundnivå, ej tillräckligt på mastersnivå) Studenterna ska närvara och skriva kort rapport från till exempel minimum tre seminarier per termin (mastersnivå) Institutionens forskningsseminarier är schemalagda Studenterna är inbjudna till institutionens workshops och konferenser ordnade av institutionen Doktorandernas kvarts- och halvtidsseminarier med diskussion och analys ingår i undervisningen av studenterna Gemensamma seminarier med närliggande ämnen Doktorander föreläser eller handleder övningar Gästforskare föreläser Fristående kurser erbjuds, som direkt anknyter till forskningsprojekt (tillämpningsarbete) Studenter på masterprogram har tillgång till vissa doktorandkurser Egna seminarier, vetenskaplig rapportering Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar för att studenterna ska utveckla muntliga och skriftliga förmågor för vetenskapligt arbete. Träning i egen presentation av projekt och rapporter i skriftlig eller muntlig form på alla kurser Arbete med laborationsrapporter med litteraturreferenser Muntlig eller skriftlig feedback på redovisningar och vetenskaplig rapportering Träning i opponering Etappseminarier (masters) Studenten skriver processdagbok Vetenskapliga metoder, kritiskt tänkande Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar för att studenterna ska utveckla kritiskt tänkande och metodkompetens. Kurs i vetenskapliga metoder, som poängterar vad som är vetenskaplig kvalitet och hur denna kan hjälpa studenten i en framtida karriär Vetenskapliga metoder introduceras termin 1: fokus på träning i att formulera Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 19

ämnesrelevanta problem, att söka, värdera och diskutera litteratur samt artikelgranskande och kritiskt tänkande (i förhållande till evidensbegreppet) Introduktionskurs i kursens början med intervjuer av forskare Vetenskaplig metodproblematik är en del av samtliga kurser, speciellt examensarbetet Utbildning i modern metodik, och hur detta förändrat ämnet Kursen Perspektiv på vetenskap, som belyser medias roll, vetenskapliga kontroverser samt problematiserar olika intressen bakom vetenskapliga studier Studenterna utmanas att ifrågasätta och undersöka Progression i kritiskt tänkande och problemformulering Grupparbete där deltagarna diskuterar, reflekterar, kritiskt granskar och utvecklar sina tankar kring kursens teman och det självständiga arbetet Vetenskaplig metod och kritiskt förhållningssätt röd tråd /strimma Kritisk granskning, analys och värdering samt kritisk reflektion både skriftligt och muntligt i seminarier är övergripande teman under hela utbildningen Träning i vetenskaplig metod och ett vetenskapligt arbetssätt via kurs, författande av uppsatser och inlämningsuppgifter med till exempel korrekt referensteknik, rätt vetenskapliga metoder, argumentation, analys, kritisk värdering Introduktionsföreläsning om akademiskt skrivande, kritiskt förhållningssätt, vetenskapsteori. Kursvärdering Kursvärderingar kan användas som instrument för att följa upp studenternas syn på forskningsanknytning i en kurs. Kursenkäten innehåller då frågor om forskningsanknytning, resultaten kan användas som grund för kursutveckling. Resultat från kursvärdering återkopplas till aktuell studentgrupp och genomförd kursutveckling beskrivs för nästkommande studentgrupp. Projektarbeten (utöver examensarbetet) I programrapporterna beskrivs en rad projektarbeten där studenternas vetenskapliga förmågor ska utvecklas. Nedan listas exempel på sådana undervisningsmoment. Egna forskningsprojekt i form av laborationer. Utveckling av laborationer så att de följer forskningsfronten Project leadership is practiced, management skills are built up Kompletterande kurs i programmets början för sådana som har liten erfarenhet av forskningsanknytning från sin grundutbildning Studenterna arbetar självständigt och kritiskt med forskningsmaterial i projekt, även presentationer på forskarmöten förekommer Introduktionskurs till metoder och vetenskapligt tänkande i början av projektarbetet. Specific course in research methods, what is and how scientific quality can help the students in their future career Vissa studenter involveras i forskningsprojekt som projektassistenter under (master)programmets gång Mastersstudenterna har en eller två publikationer när de avslutar utbildningen Den verksamhetsförlagda utbildningen är präglad av evidensbaserat handlade där studenterna tränas i att argumentera för beslut och val av handlingar utifrån aktuell forskning eller beprövad erfarenhet 20 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Examensarbete I programrapporterna finns många exempel på hur man arbetar med att säkra vetenskaplig kvalitet i examensarbeten på både grundnivå och avancerad nivå. Förberedande/introducerande kurs/vecka i vetenskapliga perspektiv och metoder Introduktionsföreläsning om akademiskt skrivande, kritiskt förhållningssätt, vetenskapsteori Strategic plan for thesises, early literature and PM plan. Guidance in design and collecting material, presentation of thesis draft. Research literature seminars on all Active training during the course in writing research papers Kritisk reflektion både skriftligt och muntligt i seminarier Examensarbetet utförs enskilt (ej parvis eller i grupp), speciellt på masters-nivå Examensarbeten både på kandidat- och högre nivåer är nära kopplade till eller utförs inom forskningsprojekt, och handleds av aktiv forskare/forskargrupp Interna handledare även om arbetet utförs externt Examensarbetet (och andra självständiga arbeten) har utarbetade bedömningskriterier. Vetenskaplig kvalitet, akademisk kunskap och förmåga ingår. Kriterierna specificeras för och diskuteras med studenterna. Kunskaper från kurs i ämnets vetenskapsområde ska integreras och problematiseras i ex-jobbet (t.ex. Översättarprogrammet). Examinatorer och handledare har avstämningsmöten för att säkra nivå och kvalitet i examensarbetena. Gemensamma riktlinjer för institution/fakultet vad gäller vetenskaplig design, skrivanvisning och handledning samt riktlinjer för granskning och opposition (t.ex. program vid Sahlgrenska akademin) Samarbete med Lunds universitet och Stockholms universitet kring uppsatser. Man utarbetar gemensamma riktlinjer och anvisningar för uppsatserna på avancerad nivå med Lunds univesritet. Utarbetar former för sambedömning av mastersuppsatser med LU och SU, prövas mellan GU och SU, utbyte av examinatorer planeras (masterprogrammet i svenska som andraspråk) Tests may have the form of a research proposal or a conference paper. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 21

Lärarkompetens Ralph Heiefort Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskole- pedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Sammanfattningsvis är lärarkompetensen generellt sett god vid universitetets utbildningsprogram liksom det sammanfattningsvis också överlag finns en god koppling mellan utbildning och forskning. Det betyder inte att det inte finns problemområden eller förbättringsmöjligheter i form av kvalitetsutvecklande funktioner, men eftersom nedanstående granskning i mångt och mycket är problematiserande är det likväl viktigt att framhäva det överlag positiva utgångsläget. Fyra frågor kring lärarkompetens har ställts och besvarats i programrapporterna för senare att tas upp i audit- och fakultetsrapporter: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. När det gäller kopplingen mellan utbildning och forskning skriver man i en auditrapport exempelvis att Det finns god koppling mellan utbildning och forskning, men denna kan [ ] utvecklas än mer genom att kurser ytterligare integreras i forskningsprojekt [ ]. Det finns ingen anledning att betvivla auditgruppens konstaterande i det aktuella fallet, men däremot förtjänar en underliggande problematik kring kopplingen mellan utbildning och forskning lyftas fram, nämligen den legala aspekten. I Högskolelagen 1 kap. 3 står att Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Som universitet kan vi förstås diskutera de (vetenskaps)teoretiska implikationerna av denna paragraf, men som myndighet har vi egentligen inte något större handlingsutrymme vi är helt enkelt ålagda att se till att det finnas ett nära samband mellan utbildning och forskning. Hur gör vi det, skulle vi kanske ha frågat oss själva för några år sedan. I dag formulerar vi nog snarare frågan i termer av hur finansierar vi det? Som kvalitetsmarkör är lärarkompetens i fråga om koppling mellan utbildning och forskning svår att överskatta betydelsen av, men frågan vetter också åt det personalpolitiska, och inte minst det ekonomiska hållet: hur mycket forskningstid måste det finnas inom en 22 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

universitetslärares anställning för att tillgodose att det finns ett nära samband mellan forskning och undervisning och hur ska det finansieras? Frågan om kopplingen mellan forskning och utbildning och finansieringen är ännu så länge inte ställd på sin spets i mer formellt avseende, och kanske lär det dröja innan den blir det. Såhär skriver Riksrevisionen i Att styra självständiga lärosäten: I dagens grundutbildning finns risk för att forskningsanknytning inte säkras. Regeringen har inte tagit några initiativ för att närmare precisera begreppet forskningsanknytning. Systemen för meritering och för forskningens finansiering skapar drivkrafter som leder till att viss personal nästan uteslutande undervisar medan andra nästan uteslutande forskar. Forskningsanknytning är ett elastiskt begrepp, men så länge det finns en god koppling mellan utbildning och forskning är det nog tillräckligt nära i Högskolelagens mening. På strategisk nivå framstår de personalpolitiska- och ekonomiska implikationerna som en grannlaga utmaning för universitetet. Andelen disputerade lärare som huvudsakligen undervisar på de olika programmen, liksom antalet professorer som undervisar på programmen, ger allt annat lika en indikation om nivån på forskningsanknytningen. Som ett uttryck för den formella kompetensen är den genomgående uppfattningen i underlaget föga överraskande: ju högre andel desto bättre. Det finns skillnader mellan fakulteterna, men auditrapporterna är alltså generellt positiva och flera är mycket positiva till den formella kompetensnivån. Problemet i sammanhanget är dock att ett jämförande eller övergripande kriterium för gradering av kompetens lyser med sin frånvaro. Exempelvis anser en auditgrupp att lärarkompetensen är tillfredsställande utifrån att av de ca 30 personer som undervisar i programmet är ca 40 % disputerade och övriga är adjunkter och/eller doktorander, medan man på annat håll anser att kompetensnivån inte är tillräcklig hög när 85 % av lärarna är disputerade. En tredje auditgrupp anser att Den samlade lärarkompetensen är god med ca 75 procent disputerade lärare och ca 75 procent som har genomgått eller håller på att genomgå högskolepedagogisk utbildning. En intressant aspekt av lärarkompetensen lyfts fram bland några utländska granskare som noterar att The vast majority (90 %) of the faculty were trained at Gothenburg University. This leads to a very homogeneous body of teachers. Bilden som framträder av den formella pedagogiska kompetensen är att den förvisso är varierande, men att den ändå generellt sett förefaller vara relativt sämre än den vetenskapliga kompetensen. Men det är långt ifrån entydigt att man därifrån kan dra några konklusioner när det gäller den reella pedagogiska kompetensen. Exempelvis lyfts i en rapport fram att Det finns en gedigen högskolepedagogisk kompetens hos lärare, men denna måste tydliggöras genom mer aktiv prövning och erkännande av de högskolepedagogiska meriterna. Å andra sidan är det, som Riksrevisionen i citatet ovan uppmärksammar, olika drivkrafter på spel när det gäller meriteringssystemet och forskningsfinansieringen här premieras vetenskaplig kompetens och skicklighet. Värdet av vetenskaplig kompetens är alltså relativt sett högre än den pedagogiska kompetensen. I en fakultetsrapport anser man att Pedagogisk skicklighet ska värdesättas på samma sätt som vetenskaplig skicklighet. Huruvida pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska värdesättas lika är en normativ fråga och naturligtvis en policyfråga för universitetet. Det framkommer ibland en missuppfattning om att detta lika värde skulle kunna hänföras till Högskoleförordningen, men så är inte fallet. Vad Högskoleförordningen däremot stipulerar som bedömningsgrunder vid anställning när det gäller professorer (HF 4 kap. 3) och lektorer (HF 4 kap. 4) är att [ ] Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor Lärarkompetens 23

omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Prövningen av den pedagogiska- och den vetenskapliga skickligheten ska alltså utföras med lika stor omsorg. Högskoleförordningen säger inget om att den ena form av skicklighet inte kan eller får tillskrivas större värde än den andra. När det gäller lärarkompetens är detta viktigt att ha klart för sig vid utformningen av kravprofiler vid nyrekryteringar, oavsett om det är den pedagogiska skickligheten eller den vetenskapliga skickligheten som ska tillskrivas störst värde vid granskningen av sökandes meriter (eller om den pedagogiska- och vetenskapliga skickligheten ska tillskrivas lika värde för den delen). I tillsättningsförfarandet skulle i ökad utsträckning obligatoriska provföreläsningar kunna användas. När det gäller lärarkompetensen i stort finns det många positiva exempel på att man använder gästlärare inom de olika programmen såväl från andra universitet i Sverige och från utlandet som gästlärare med yrkeskompetens. I en fakultetsrapport nämns att det är svårt att rekrytera trippelkompetens, det vill säga lärare som har såväl vetenskaplig och pedagogisk som professionell kompetens när det gäller vissa professions- och yrkesprogram. Auditrapporterna är ofta mycket positiva till att programmen involverar gästlärare med professions- och yrkeskompetens, men det är slående att man i sammanhanget så sällan uppmärksammar och problematiserar huruvida denna grupp har högskolepedagogisk kompetens eller inte och än mindre gruppens möjligheter att beredas möjlighet till att få högskolepedagogisk utbildning och fortbildning. På samma vis uppehåller man sig allmänt i BLUE 11 endast i begränsad omfattning vid möjligheterna till pedagogisk fortbildning och kompetensutveckling för den fasta lärarstaben det verkar vara den enskilde lärarens individuella ansvar. Det finns sedan ett drygt år tillbaka ett nytt avtal Avtal om tidsbegränsad anställning för adjungerad lärare som möjliggör en mer långsiktig och formaliserad samverkan mellan universitetet och industri, näringsliv och andra avnämare i form av adjungerade lärare. Avtalet, i kombination med vissa ändringar i Högskoleförordningen gällande tidsbegränsningen av adjungerade lärare, ger de legala förutsättningarna för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens i ett långsiktigt perspektiv och borde tas tillvara av universitetet som helhet. Ytterligare kvalitetsutvecklande funktioner är att i linje med rekommendationerna i RED 10 fokusera på externa och internationella lärarrekryteringar, men då är det också viktigt att beakta, vilket görs i en fakultetsrapport, att denna personalkategori behöver en internationellt orienterad stödorganisation. 24 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Min bakgrund vid genomläsning av materialet var kännedom om tidigare rapporterade uppföljningar av undervisningens utformning av program vid Göteborgs universitet samt erfarenheter från PIL-enhetens verksamhet med kurser, seminarier, verkstäder, nätverksträffar, utvecklingsprojekt mm. Hur kan man förstå utrycket undervisningsformer? Diskussioner om undervisningsformer handlar ofta om pedagogiska metoder som lärare väljer att använda, olika typer av aktiviteter som nyttjas samt resurser som krävs för undervisningens genomförande. Den schemalagda föreläsningen i sal på campus är ett exempel på en aktivitet där lärare läser före ur sitt manuskript och de närvarande studenterna förväntas lyssna, och där salen för framträdandet är anpassat med resurser så att budskapet ska gå fram bra (gradinsal, podium, mikrofon, högtalare, videoprojektor etc). Med tillgång till ny teknik kan emeller-tid den traditionella undervisningen förändras och rummet öppnas mot omvärlden. Läraren kan möta studenter på distans. Det betyder emellertid inte alltid att läraren förmår anpassa den pedagogiska metoden till de nya förutsättningarna. Vid en genomgång av BLUE11-rapporterna återfinns en mångfald undervisningsformer. 25

Ordmolnet nedan får illustrera fler av de undervisningsformer som nämns. Figur 1 Undervisningsformer Ser vi till hela det inlämnade materialet är storföreläsningar, seminarier och handledning vanligt förekommande. Det är också vanligt att handledning, individuellt och i grupp dominerar i slutet av respektive program. En bidragande orsak till det kan vara att förekomsten av självständiga arbeten ökar, och att kvalitetsfrågor relaterade till examensarbeten är något som uppmärksammas på institutionerna. De i BLUE11-materialet redovisade sätten att undervisa följer traditionella mönster. Utöver föreläsningar, seminarier och handledning finns dock betydande skillnader i undervisningens karaktär vilket sammanhänger med respektive ämnen och undervisningstraditioner. Exempelvis skiljer sig delar av den konstnärliga utbildningen naturligt nog från delar av den samhällsvetenskapliga utbildningen. Kanske har det att göra med hur ämnesföreträdare själva vunnit kunskap? Men också hur vetenskaplig och konstnärlig kunskap samt erfarenhetsbaserad skicklighet inom respektive disciplin lämpligen tillägnas. Humanistiska fakulteten anger i BLUE11-materialet workshopar, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och fältarbeten ibland med en omfattning motsvarande en fjärdedel av den disponibla tiden. På flera av Handelshögskolans program lyfter man särskilt fram fallstudier, simulering, rollspel och projekt som viktiga undervisningsformer. IT-fakultetens program använder grupphandledning, workshopar, projekt- och problembaserad undervisning. Konstnärliga fakultetens program beskriver värdet av den individuella handledningen, masterclass och de offentliga framföranden, till exempel utställningar och orkesterspel. Flera av den naturvetenskapliga fakultetens program beskriver värdet av exkursioner, fältarbeten, laborationer, räknestugor och projektorienterad undervisning. Sahlgrenska akademins program tar upp värdet av den kliniska färdighetsträningen som del av en tydlig professionsinriktning samt projektbaserad och forskningsmiljöförlagd undervisning. Samhällsvetenskapliga program anger bland annat undervisning i basgrup-per och handledning av examensarbeten. Utbildningsvetenskapliga program och lärarprogram lyfter bland annat fram den verksamhetsförlagda undervisningen. Det är svårt att på föreliggande empiriska grund ge en sammanhållen och rättvisande bild av de undervisningsformer som används i program vid Göteborgs universitet. För att klara en sådan uppgift skulle det behövas kompletterande intervjuer för att tydliggöra institutionernas ambitioner med de undervisningsformer som beskrivs i BLUE11- materialet. Nedanstående exempel från Sahlgrenska akademin får belysa problematiken för temagranskaren. Exemplet, som inte är unikt för Sahlgrenska akademin, är här menat som en illustration när syftet med den tematiska granskningen är att studera hur olika undervisningsformer används på olika kurser som ingår i program. 26 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Pedagogiken i programmet grundar sig på ett studentcentrerat och aktivt arbetssätt, som är anpassat till kursens innehåll, kunskapsform och lärande sammanhang. Formen för lärande varierar och innefattar exempelvis litteraturstudier. Seminarier, workshops, föreläsningar, case-metodik, auskultationer, VFU, rapporter, essäer, loggbok, dagbok och reflektion i grupp och individuellt. Göteborgs universitets lärplattform (GUL) används som ett forum for kommunikation, diskussion och reflektion mellan studenter och kursledning. Även annan IT-baserad teknik som exempelvis Connect e-möten, Skype-diskussionsgrupper, webb interaktiva dokument används som stöd i lärandesituationer. En reflektion om undervisningsformerna från min sida är att även om salsundervisning är vanligt förekommande (föreläsningar, seminarier, lektioner) så framträder en betydande pedagogisk variation och mångfald i BLUE11-materialet. Av det IT-stöd som finns tillgängligt för lärare och studenter vid Göteborgs universitet, så är det universitetets lärplattform (GUL) som vanligen nämns. De undervisningsformer som ofta nämns i programbeskrivningarna visar på ett medvetet omvärldsperspektiv samt professions- och verksamhetsanknytning. PIL-rapporten Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet (Pareto & Leric, 2011) rekommenderas för vidare läsning. I rapporten beskriver, analyserar och diskutera författarna de undervisningsformer som institutionerna använt sig av när man publikt beskrivit programmen, bland annat på webben för potentiella studenter. Det andra området för temagranskning fokuserar examinationsformerna. Även här är de beskrivna formerna många och varierande till sin karaktär. I vissa fall sammanfaller examinationsformer med undervisningsformer. Examinationstillfället betraktas då som en lärsituation för studenterna. Figur 2 Examinationsformer Skriftliga salstentor är vanligt förekommande. Därutöver tillkommer andra former, som till exempel hemtentor och grupprojekt på humanistiska fakulteten, inlämningsuppgifter på Handelshögskolan, inlämningslaboration och projektredovisningar på IT-fakulteten. På konstnärliga fakulteten har de musikinriktade programmen salstentor. De verkar emellertid inte vara vanliga på övriga program inom konstnärliga fakulteten. Istället redovisas en mångfald av examinationsformer. Det handlar om muntliga redovisningar, Undervisnings- och examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete 27

bedömning av artefakter/prototyper, utställningsarbeten, offentliga evenemang och löpande examination i kontakt mellan lärare/examinator och student. Även vad gäller examinationsformer är det på basis av det inlämnade BLUE11-materialet svårt att få grepp om hur examinationsformerna används i olika delar av respektive pro-gram. Vårt exempel från Sahlgrenska akademin får åter illustrera tolkningssvårigheterna. Salstenta 43%, varav 75% utgörs av examinationer i biomedicinska ämnen Individuell skriftlig hemtentamen 22% Gruppexamination med skriftlig rapport kombinerad med muntlig redovisning 13% Individuell praktisk tentamen 3% Individuell muntlig presentation 5% Individuell skriftlig debattartikel 3% Självständigt arbete, 15 hp Att beräkna andelen examinationsformer ger inte rättvisande bild över programmets examinationer. Salstentor som dominerar i antal förekommer till 75% inom biomedicinska ämnen, som endast utgör 17% av programmets 180 hp. En reflektion från min sida är att beskrivningar av undervisningsform respektive examinationsform i flera fall överlappar varandra. Aktiviteter vilka anges som undervisningsform i BLUE11-materialet tycks vara den aktivitet där bedömning av studentens kunskaper sker. Aktiv och formerande återkoppling på studentprestationer är viktiga när studentens lärande står i centrum och undervisning/examination nyttjas som en slags iterativ process snarare än en avslutande kontrollfunktion. Det finns emellertid en problematik som tar sin utgångspunkt i rättssäkerhet förknippad med en sådan hållning, till exempel i anslutning till användning av löpande examination. Det synes väsentligt att bedömningskriterier vid sådan examination är tydligt kommunicerade med studenterna och att kriterierna även används av examinator. Men en djupdykning i den problematiken, och i hur lärare och examinatorer som är involverade i de beskrivna programmen förhåller sig till studenters lärande respektive myndighetens rättsäkerhetskrav, går utöver denna temagranskning. Slutligen ingick det i tematiska granskningen om undervisningens utformning att granska de delar i BLUE11-materialet som behandlar metoder för pedagogisk utveckling av programmen. Materialet är ganska knapphändigt i dessa delar. Några av mina iakttagelser är att kursvärderingar nämns som grund för pedagogisk utveckling, dock inte så ofta som jag förväntat. Flera pekar på det stora värdet av ett aktivt kurslagsarbete. Lärarkonferenser lyfts fram i anslutning till många program. Inom det konstnärliga området tar man även upp högskolepedagogisk utbildning och de satsningar man gjort på coaching och musik-genus som metoder för pedagogisk utveckling. 28 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Figur 3 Metoder för pedagogisk utveckling Sammanfattningsvis kan det vara intressant att diskutera exempel på hur man hanterat relationen mellan undervisningsform och examinationsform. Beskrivningar av det juridiska programmet är ett exempel där problematiken synliggörs, och där den tydliga pedagogiska ambitionen för studenters lärande tycks ha kommit i konflikt med andra värderingar och regler vid myndigheten. En annan slutsats av temagranskningen är att företrädarna för programmen ofta beskriver det stora värdet av omvärlds-/arbetslivsperspektiv som en central utgångspunkt till varför undervisning och examination utformas på ett visst sätt. Undervisnings- och examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete 29

Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska det alltid vara vad man gör, och inte vem man är, som räknas ur Vision 2020 (s.7) Frågan om hur vi hittar de studenter som behöver särskilt stöd för att lyckas med sina studier, är ställd utifrån universitetets strategi beträffande bland annat tillgänglighet, likabehandling och mångfald. Av Vision 2020 framgår att Göteborgs universitet ska vara präglat av mångfald aktivt arbeta med likabehandling och mångfaldsfrågor erbjuda studenterna en stimulerande arbetsmiljö För utbildningsansvariga innebär detta att de behöver bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete i själva undervisningen, att kunskapen om vilket stöd deras studenter behöver måste inhämtas i tid och att studenterna ska erbjudas stöd för lärandet utifrån sina individuella förutsättningar. Behovet av stöd varierar beroende bland annat på graden av studievana, språkfärdigheter, kulturella referensramar och om studenten har läs- eller skrivsvårigheter. I BLUE-verktyget efterfrågas enbart metoder att identifiera behovet av stöd. I programrapporterna lämnas även information om på vilket sätt man anser sig stötta studenterna. Ibland gör rapportlämnarna ingen skillnad mellan identifikationsmetoder och stödinsatser. Det finns ett givet samband mellan identifikationsmetoder och stödåtgärder - vetskap om stödbehov är ju inte till gagn för någon utan att åtföljas av reella stödinsatser - och de svarande har förmodligen saknat den kopplingen i verktyget. För att bättre kunna sprida goda exempel inkluderas nedan även det stöd som faktiskt ges. Metoder att identifiera studenters stödbehov exempel ur BLUE-materialet Metoderna, liksom stödinsatserna, som anges i programrapporterna kan huvudsakligen delas in i tre kategorier utifrån vilket förhållningssätt de programansvariga har till när de får eller skaffar sig kännedom om studentens stödbehov. Anledningen till använda tid som grund för indelningen är att det är viktigt för studenten att få hjälp innan eventuella 30 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

problem gjort det för svårt att fullfölja studierna. De tre förhållningssätten är det reaktiva, det proaktiva respektive det processinriktade. Det sistnämnda rör sig tidsmässigt från det reaktiva till det proaktiva. Reaktivt Till den här kategorin hör de identifikationsmetoder som ger kännedom om behovet av stöd och leder till åtgärder en bit in i studierna eller när studenten själv påtalar behovet. Graden av systematik i hanteringen varierar mycket mellan utbildningarna. I hälften av de program som använder en reaktiv metod uppges att man informerar om stödresurserna, vanligtvis i början av kursen eller programmet. Ibland anges också att studenterna uppmanas att själva vid behov ta kontakt med t ex studievägledare eller programkoordinator. Från flera program anges att studentgrupperna är så små att man snabbt lär känna individerna och deras förutsättningar att följa kursplanen och därmed kan sätta in det stöd som behövs. Till de vanligaste metoderna i den här kategorin hör också uppföljning av studieresultaten med hjälp av Ladok eller provresultat. Beträffande prov påpekar några att anonymiserade tentamina hindrar identifieringen, till exempel av studenter som behöver språkstöd. Dessutom anser man att anonymiserade tentamina gör det omöjligt för examinator att i bedömningen ta hänsyn till den enskilda studentens förutsättningar. Proaktivt För att förekomma en situation där studenten redan fått betydande problem med studierna, väljer några program att skaffa sig kunskap om, åtminstone vissa, behov av särskilt stöd i förväg. För dessa behov använder man sig av systematiska metoder. Ett sätt är att använda sig av antagningsprocessen. Detta gäller främst konstnärliga fakulteten. Antagningsproverna ger besked om vilka moment en antagen student kan komma att behöva hjälp med under utbildningen. Andra, till exempel Handelshögskolans internationella masterprogram, använder sig av diagnostiskt prov för att hitta de studenter som kommer att behöva stöd i undervisningsspråket engelska. Inlämningsuppgifter tidigt under den första terminen, ibland redan under introduktionsdelen, är ytterligare ett proaktivt sätt som tillämpas. Processinriktat Vid några program arbetar man systematiskt med åtgärder som är integrerade i den löpande undervisningen. På så sätt får man kontinuerlig kunskap dels om studentens behov av stöd, dels om hur studenten utvecklas under utbildningen. Ur ett tidsperspektiv spänner dessa metoder lite olika över spektret reaktivt-proaktivt. Vid tandläkarutbildningen och masterutbildningen i språkteknologi arbetar man med systematiska utvecklingssamtal. Inom konstnärliga fakulteten använder man sig av terminsreflektion och processdagbok. Vid samhällsvetenskapliga fakulteten har man arbetat länge med integrering av språkhandledning i flera utbildningar. Detsamma gäller lärarutbildningarna. Den samlade BLUE-bilden Analysen av programrapporterna visar att man vid de flesta program förhåller sig reaktivt när det gäller att identifiera och avhjälpa studenters behov av särskilt stöd. Likabehandling i lärandet 31

I 87 procent av programrapporterna uppger man metoder som är reaktiva, i 6 procent beskrivs proaktiva metoder och i 7 procent av rapporterna anges att man tillämpar ett arbetssätt som kan betraktas som processinriktat. Vanligast är att man informerar om vilka stödresurser studenterna har att tillgå. Detta är i sig ingen metod för att identifiera studenter med behov av särskilt stöd. Informerandet leder inte direkt till någon kunskap vare sig om vilka de hjälpbehövande studenterna är eller vad de behöver hjälp med. Det är inte alls säkert att alla studenter som behöver hjälp faktiskt söker hjälp. En annan relativt vanlig, reaktiv åtgärd, uppföljning av studieresultat, är däremot en typ av metod att identifiera behov. Väljer man den bör man dock samtidigt fråga sig om sättet man valt möjliggör att det stöd som därefter kan sättas in kommer den behövande studenten till del i tid. De mer konstruktiva av de tre angreppssätten, de proaktiva och processinriktade, torde ur den behövande studentens perspektiv vara alldeles för få. BLUE-materialet ger dock ingen kunskap om hur många studenter det är som vi i och med dagens situation missar att hjälpa. Studentperspektiv på strategisk ansvarsnivå? I inledningen av strategidokumentet Vision 2020 beskrivs den värdegrund verksamheten ska bygga på och det slås fast att Vid Göteborgs universitet ska studenterna alltid vara i centrum, före under och efter studierna. (s. 7) Lägesbeskrivningen ovan grundar sig på programrapporterna. Granskar man fakultetsrapporterna som också ingår i BLUE-materialet kan man konstatera att frågan om särskilt stöd är så gott som borta ur texterna när man når den övergripande, strategiska nivån för utbildningsplanering. Möjligen beror detta på att rapporterna på den nivån har en annan struktur och framför allt fokuserar utbildningarna i sig, deras styrkor och svagheter vad gäller till exempel innehåll, konkurrenskraft gentemot andra lärosäten, relevans på arbetsmarknaden, internationalisering och så vidare. Studentperspektivet i 32 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

den mening som det gäller i den här analysen är till synes inte prioriterat i det sammanhanget. Det samma kan sägas om flertalet auditrapporter. Den samlade bilden utifrån programrapporterna och frånvaron av studentperspektiv i fakultetsrapporterna väcker frågor att fundera på i den fortsatta verksamhetsutvecklingen: Får det faktum att studentstödet inte syns i fakultetsrapporterna några konsekvenser för vårt arbete med att ge studenter det särskilda stöd de behöver? Är frånvaron av studentperspektiv i fakultetsrapporterna ett tecken på att likabehandlingsarbetet inte hanteras i tillräcklig utsträckning i den strategiska utbildningsplaneringen? De goda exempel som finns i materialet tyder på att så inte är fallet överallt. Goda exempel BLUE11 syftar bland annat till erfarenhetsutbyte och lärande mellan program. När det gäller studenters behov av särskilt stöd finns exempel på metoder som skulle kunna betecknas som goda. Definitionen av god bygger här på valet av förhållningssätt till hur man skaffar sig kännedom om vem som behöver vilket stöd samt när och hur stödåtgärderna bör sättas in. (Någon definition utifrån metodernas faktiska effekter är som sagt inte möjlig utifrån BLUE-materialet): Identifikationsmetoderna för att hitta de studenter som behöver stöd bör vara proaktiva för att stödet ska hinna ges innan studenten hamnat i en för svår situation för att klara av att fortsätta studierna, systematiska för att vi ska hitta så många av de behövande som möjligt och inte missa de talanger som kan finnas bakom till exempel läs- och skrivsvårigheter. Stödinsatserna som sätts in när behovet konstaterats bör vara kontinuerliga - för att lärande tar tid och för att hålla jämna steg med successivt svårare förutsättningar och ökade krav stödja studenten i arbetet med att utveckla verktyg för ett självständigt, livslångt lärande inbegripa ett likabehandlingsperspektiv och hålla resurserna lättillgängliga för alla 1 utan formella hinder att få hjälp 2 och utan stigmatisering genom att man känner sig utpekad som behövande. Två BLUE-exempel Yrkeslärarprogrammet och arbetsvetarprogrammet är tydliga exempel på program där man på ett djupgående sätt integrerat stödet i den löpande undervisningen och aktivt arbetar för att stärka studenternas möjligheter att nå framgång i studierna. För yrkes- 1 Jfr universitetets tillgänglighetspolicy som nås via webbplatsen för information om att studera med funktionshinder: http://www.utbildning.gu.se/student/funktionshinder/lanksamling/ Dokumentet fastställdes 2004 och är i vissa delar inaktuellt, bl a har lagen om likabehandling av studenter i högskolan (sfs 2003:311), som det hänvisas till för definitionen av funktionshindrad, upphävts genom diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Definitionen har dock behållits i den senare lagen. 2 Möjligheterna är dock begränsade. T ex styrs spridning av talboksversioner av publicerad litteratur av upphovsrättslagen (SFS 1960:729), enligt vilken tillgången till talböcker reserveras för personer med funktionshinder. Information om detta finns på Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats: http://www.tpb.se/om_tpb/uppdrag/upphovsrattslagen/ Vid GU hänvisas studenter utan funktionshinder till de fritt tillgängliga programvaror för lässtöd som kan laddas ned via studentportalen. Likabehandling i lärandet 33

lärarprogrammets del handlar det inte minst om en satsning på språkhandledning. Vid arbetsvetarprogrammet har man tillämpat en processmetod för studenternas personliga utveckling och lärstrategier. Yrkeslärarprogrammet beskriver integreringen av språkhandledningen så här: Utökad språkhandledning då många studenter är ovana vid akademiska studier. En specifik språkportal har byggts upp på GUL och studiehandledning har ägt rum såväl individuellt och i grupp genom bland annat Skype och Adobe Connect Pro. Språkhandledaren är med i programrådet för att säkra studentstöd genom tydliga studieguider. Studie- och yrkesvägledare är också adjungerad till programrådet för att säkra studentperspektivet och öka möjlighet till kvalitetsutveckling. Ett kontinuerligt arbete med återkoppling från språkhandledare och studievägledare samt studentrepresentanter i programrådet förebygger avhopp och ger studenterna tydligare struktur genom studieguider. Språkhandledare är med i samtliga kurser. Det är ett betydligt mer aktivt arbete med språkhandledning än att enbart erbjuda stöd. Arbetsvetarprogrammet beskriver i sin rapport hur man arbetar med Personal Development Planning: En utgångspunkt i programutvecklingen var att individer i allt högre grad själva måste göra och hålla sig anställningsbara. Anställningsbarhet går att hänföra till krav på olika sorters kunskaper och färdigheter, så som kognitiva, sociala, samhälleliga och i viss mån existentiella. Våra framtida studenter måste alltså i sitt kommande arbetsliv i hög grad själv sörja för sin kompetensutveckling och således även för vad, när och hur hon ska lära det för att hålla sig anställningsbar. Ett viktigt inslag i utbildningen är därför att öka studentens förmåga att reflektera över sitt eget lärande och Studiearbete. Fokus på lärande mål och studenternas lärande uppfattades därför som centralt i programutvecklingen, och för att säkerställa lärande och för att identifiera studenter med särskilda behov infördes Personal Development Planning (PDP) i programmet. PDP kan förklaras som en process där en individ under handledning reflekterar över sitt eget lärande, agerande och utveckling och planerar sin personliga utbildnings- och karriärplan. Metoden bygger på regelbundna och systematiska individuella samtal med studenterna ledda av coacher vid institutionen. Vid samtalen diskuteras vilka kunskaper och färdigheter studenten förvärvat, vilka de tycker att de saknar och vad som skulle kunna göras för att uppnå dem. Metoden syftar till att förbättra förmågan hos individer att förstå vad, hur och när de lär sig, och uppmuntra dem att reflektera, granska, planera och ta ansvar för sitt eget lärande. Genom PDP-samtalen kan lärandecoacherna fånga upp studenter med särskilda behov och tillsammans med studievägledare planera för åtgärder. Konceptet med PDP hämtats från Storbritannien där man arbetat med detta under många år. För information se: http://www.heacademy.ac.uk/resources/ detail/pdp/pdp Andra exempel finns också tillgängliga att hämta ur BLUE-materialet. För att göra situationen för studenter med behov av särskilt stöd ännu bättre oavsett vilken utbildning de valt, vore det önskvärt med en dialog mellan utbildningsansvariga om hur man bäst verkar för detta. Samverkan kring frågan skulle till exempel kunna ske i form av ett programövergripande benchmarkingprojekt. 34 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

INTERNATIONALISERING Pernilla Danielsson och Dora Kos Dienes Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet Inledning Det första som slår en när man läser programrapporterna är mångfalden av metoder, utgångspunkter och ambitioner vad gäller internationalisering. Frågorna i enkäten styr och begränsar naturligtvis materialet men det framkommer att när man talar om internationalisering så är det ofta i form av ett nyckelord som inte behöver definieras inte heller tycks det vara nödvändigt att förklara det ständigt förekommande kopplingen till kvalitet. BLUE11-materialet framställer internationaliseringen som en positiv företeelse som tycks ha ett egenvärde i sig. Alla fakulteter vill satsa på internationalisering, men enkäten har kanske inte erbjudit utrymme att vara mer konkret om exakt vad man skulle satsa på och med vilket syfte. För att kunna analysera materialet, kan det vara önskvärt att definiera internationalisering så som begreppet används här, i den högre utbildningens kontext. Internationaliseringens definitioner syftar ofta dels på skapandet av förutsättningar för samarbete över nationsgränser, dels på att produkten av någon verksamhet blir lätt att anpassa till och använda inom flera länder, kultur- och språkområden. Från materialet och från våra erfarenheter ger vi en operationell definition av internationalisering av högre utbildning. Vi sätter inte upp några strikta kriterier utan räknar upp indikatorer som kännetecknar internationaliseringen. Internationalisering inom högre utbildning kan ses som en process /olika processer vars syfte är att underlätta och främja kontakter och ömsesidig påverkan med forskning och utbildning utanför landets gränser. Internationalisering kan beröra arbetet med utbildningens innehåll, målsättning, kvalitetskrav, pedagogiska metoder och organisering. Typiska/vanliga processer som förekommer är att man kontinuerligt jämför den egna utbildningen med andras internationellt gångbara utbildningar; att man utbyter erfarenheter och tar över/integrerar det som man bedömer som värdefullt från de utländska universitetens arbete; att man försäkrar att universitetets studenter och lärare får del av internationella utbildningsmiljöer genom internationell mobilitet. Man försöker också skapa internationella miljöer hemma ( Internationalisation at Home, IaH ) t ex genom involverandet av utländska lärare, studenter, studiematerial och diverse, ofta tekniska, lösningar för gemensamma aktiviteter med internationella partners - men framför allt genom att kursers innehåll och lärandemål präglas av ett internationellt perspektiv. Syftet med utbildningens internationalisering är att tillvarata mångfaldens synergi- 35

effekter, att uppnå kvalitetssäkring med internationell giltighet, och att studenter ska kunna hävda sig på en globaliserad arbetsmarknad. Medan det internationella synsättet kan sägas vara generellt för hela universitetet, varierar det starkt vad det innebär för det konkreta arbetet inom olika discipliner, och till och med inom olika kurser och program där internationaliseringsprocessen har vitt skilda förutsättningar. Beskrivningen och utvärderingen sker därför bäst på olika discipliners egna villkor. Observationer från och analys av BLUE 11-materialet Som inledningsvis nämndes, vittnar materialet om internationaliseringens mångsidighet både kvantitativt och innehållsmässigt (kvalitativt). Flera frågor som ställdes i enkäten handlade om mätbara företeelser: antalet internationella studenter, student- och lärarutbyten, antal kurser på engelska och/eller andra språk än svenska, andelen kurslitteratur på engelska. Svaren skulle i princip möjliggöra objektiva jämförelser mellan program, men svarsfrekvensen och olikheter i svarens utformning gör det svårt att få en rättvisande bild. Kvantitativa data Tabell 1 visar en sammanställning av antalet program på engelska vid de olika fakulteterna. Att program ges på engelska är en förutsättning för att man ska kunna ta in internationella studenter, och även för att erbjuda undervisningsmöjligheter till internationellt nyrekryterad personal. Fakultet program helt på engelska program delvis på eng. program ej på eng. ingen uppgift NFN 8 (+3 vid behov ) 8 9 8 HFN 1 1 (+1 tyska) 7 HHFN 10 3 1 KFN 5 15 11 SA 2 3 12 SFN 5 4 12 UFN 1 1 5 IT 5 0 2 LUN - - 7 37 35 66 Tabell 1. Utbildningsprogram på engelska (både på grundnivå och avancerad nivå). Göteborgs universitets Policy för utbildning på avancerad nivå (Dnr G8 747/09) förespråkar att alla program på mastersnivå ska ges på engelska. Men istället för 90 procent av programmen (som till exempel på Århus universitet, som GU har samarbete med och som ofta är jämförelsegrund för internationalisering) ges bara 37 procent av mastersprogrammen på engelska. Ett gott exempel är den naturvetenskapliga fakulteten som har tagit beslut om att samtliga mastersutbildningar förutom miljö- och hälsoskydd ska ges på engelska. Frågan är dock om man ska koncentrera engelskspråkig undervisning till avancerad 36 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

nivå. Studenterna ger oss en bild av att de skulle uppskatta om skillnaden mellan grundoch avancerad nivå inte var så stor. Om man redan på grundnivån hade mer kurser på engelska, då skulle man vara språkligen bättre förberedd för mastersutbildningen. Uppgifter om studentmobilitet, det vill säga antalet in- och utresande internationella studenter anges med varierande exakthet. Samma gäller lärarmobilitet, så det är svårt att få en realistisk bild om läget. När man värderar befintliga data ska man också tänka på att mobilitetens villkor snabbt kan förändras genom införande av nya incitament, strategier, finansiella eller personella resurser. Till exempel har studieavgifter för tredjelandstudenterna påverkat en del program starkt, men en stipendiesatsning skulle kunna ändra villkoren tillbaka i andra riktningen. Även om materialet tyder på vissa märkbara kvantitativa skillnader mellan fakulteter är de mest belysande svaren av mer kvalitativ och innehållsmässig karaktär. Kvalitativa data Svaren vad gäller metoder och lärares internationella erfarenhet är något ojämna vad det gäller innehåll och utförlighet, men utger ändå ett värdefullt material för att analysera, dra lärdomar och väcka tankar för fortsatt arbete. Det är tydligt att det finns en mångfald i metoder. Exempelvis är Handelshögskolans gästprofessorsprogram ett utmärkt sätt att internationalisera utbildningen. Program som arbetar under andra förutsättningar uppvisar andra exempel på internationaliseringsinsatser där till exempel minor field studies (MFS), verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, joint degrees, utbyten och mobilitet utgör goda exempel. Det finns stora skillnader mellan internationaliseringens villkor och därmed i tillämpbara metoder. Vill man ge en övergripande bild, måste man utgå ifrån internationaliseringens speciella förutsättningar för varje utbildningsområde vilket resulterar i skilda typer av internationaliseringsprocesser. Man kan se tre typer av processer som till viss mån kan förknippas med olika discipliner, men de flesta utbildningar har drag från alla tre, i olika grader. Vi försöker inte sortera in program i ett fack ur internationaliseringens synvinkel, utan vill ge exempel på tre huvudsakliga metoder som förknippas med grundförutsättningarna för internationalisering av programmen. De tre kategorier presenteras här under rubriker Komparativ, Integrativ och Internationell inriktning på program. Komparativ Komparativa metoder i internationaliseringsarbete förekommer ofta när största delen av utbildningens (och delvis forskningens) innehåll är knuten till det svenska språket, den svenska kulturen och svenska verksamheter till exempel vid lärarutbildningen, svenska språket, litteraturventenskap, kandidatprogrammet i offentlig förvaltning och journalistprogrammet. Kunskaper och erfarenheter om liknande/motsvarande undervisning internationellt kan användas framför allt för jämförelse med den egna utbildningen. Traditionellt studentutbyte är inte vanligt och rekrytering av free movers inte aktuell. Ett exempel är masterprogrammet i svenska som andraspråk, där internationalisering sker genom att Studenter uppmuntras att delta i internationella konferenser, skriva uppsatser ur flerspråkighetsperspektiv. Det pågår mycket internationaliseringsarbete i Lärarprogrammen. Arbetet har lett till betydande resultat inom 2001 års lärarprogram genom att man tillvaratagit specifika möjligheter, både genom samverkan med lärosäten utomlands och genom internationalisering på hemmaplan. Studenter kan läsa en termin utomlands genom Erasmusavtal och kan göra VFU, projektarbete eller examensarbete i andra länder. Särskilt intressant är samarbetet med Hong Kong med gemensamma videokonferenser, diskussioner och jämförelser av kursmoment. INTERNATIONALISERING 37

Integrativ Integrativa metoder i internationaliseringsarbete förekommer oftast inom discipliner där utbildning (och också forskning) är i stor grad nationalitetsneutral, till exempel i naturvetenskap samt vissa samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområden. Programmen i Biologi är ett bra exempel: I och med att kandidatprogrammet som det ser ut idag har så pass många kurser som ges på engelska är vi positiva till att öka andelen internationella studenter främst då på påbyggnadsnivå. Vi bedriver ett aktivt arbete med att öka våra bilaterala avtal med europeiska universitet. Internationell facklitteratur kan relativt lätt tas över och integreras i utbildningen. Traditionellt studentutbyte är vanligt och bidrar starkt till internationaliseringen. Internationella erfarenheter kan ha direkt relevans för undervisningen. Ett exempel som beskrivs i materialet är att efterfrågan för ämnet Ekotoxikologi har påverkats av regleringen av kemiska produkter i Europa. 3 Ett annat exempel kommer från programmet Kulturarv: en till stora delar internationell prägel Föreläsningar, litteratur och exempel rör sig utifrån axeln lokalt - globalt. Mycket av litteraturen är på engelska och författad utifrån en internationell kulturarvdiskurs. Lärare har stora internationella nätverk och utländska postdok-forskare medverkar som föreläsare. Internationellt inriktade program Inom program där utbildningen är inriktad mot internationella verksamheter har man har den globala arenan som arbetsfält. Kurslitteraturen är helt på engelska. Studenter förbereds för en global arbetsmarknad vid t ex Handelshögskolans Graduate School, programmen i Globala Studier och Datavetenskap. Om mastersprogrammet i Software Engineering får vi läsa att det är en internationell disciplin och ett internationellt program. Inom IT-fakulteten ges kurser för interkulturell kommunikation och interkulturellt ledarskap för att förbereda studenter för interkulturella arbetsmiljöer. Undervisning i dessa program pågår helt på engelska. Det förekommer specialisering till andra språkområden. Exempelvis kan man inom masterprogrammet i Ekonomi kan välja mellan sex språkliga inriktningar: engelska, franska, spanska, tyska, japanska, kinesiska. Traditionellt studentutbyte ingår i vanlig verksamhet och rekrytering av free movers är nästan en förutsättning för undervisningen. Handelshögskolans masterprogram i Accounting hade studenter från 27 länder år 2009. Interkulturell kommunikation ingår därmed som en naturlig del av studieomgivningen. * * * BLUE11-materialet visar alltså avsevärda skillnader i förutsättningar för internationalisering men också en bred skala av möjligheter som kan utnyttjas och förverkligas. 3 Ecotoxicology as the scientific discipline that provides the knowledge for chemical risk assessment is in quite high demand due to recent developments with respect to the regulation of chemical products in Europe (e. g. Water Framework Directive, REACH, Biocide Directive etc.). 38 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Goda exempel finns på alla fakulteter och inom alla typer av internationaliseringsprocesser. Här kan nämnas två modeller för best practice, som presenterades i samband ett av BLUE11-seminarierna hösten 2012. Det ena är det fakultetsövergripande internationaliseringsarbete vid Sahlgrenska akademin, som drivs av en internationaliseringskommitté. Det finns en tydlig handlingsplan för internationalisering på fakultetsnivå, men varje program utarbetar sina egna handlingsplaner enligt subsidiaritetsprincipen, vilket försäkrar att verksamhetens förutsättningar sätter agendan för internationalisering. Planering på olika nivåer följer samma struktur: Målsättning Strategi Uppföljning. Avsikten är att kvalitetssäkra internationaliseringsarbetet. Man kan läsa mer på http:// www.sahlgrenska.gu.se/akademin/internationalisering/ Det andra exemplet som också visades fram vid seminariet kommer från Lärarutbildningen. Där förekommer bland annat projektarbeten inom tema Internationalisering där studenter kan göra datainsamling utomlands. Man fördjupar samverkan med internationella partneruniversitet i form av videokonferenser där studenter från båda universiteten deltar, visar upp sina verksamheter (t ex korta undervisningsmoment s k microteaching ) och ger feedback till varandra. Detta är ett utmärkt sätt att utnyttja kommunikationsteknik för att jämföra utbildningar och kursmoment. Slutsatsen är att det finns många bra sätt att stärka undervisningens internationalisering. En relevant fråga att ställa till varje enskilt utbildningsprogram är om programmet erbjuder studenterna en riktig möjlighet att tillägna sig kunskaper som är relevanta för att möta en alltmer globaliserad värld. Några tankar och kommentarer om internationalisering i BLUE11- materialet a) Internationalisering och kvalitet Som vi har nämnt inledningsvis är den allmänna uppfattningen att det finns ett starkt samband mellan internationalisering och kvalitet. De flesta program önskar öka internationaliseringen vid sina institutioner och menar att eventuella extra resurser skulle kunna satsas på den globala dimensionen. Man vill ha fler kontakter med utländska universitet. Man vill locka utländska studenter, visserligen framför allt begåvade studenter high quality students from all over the world (Master of Communication, IT-fakulteten). Man vill engagera internationella lärare och man värdesätter att internationella doktorander kan arbeta som lärarassistenter. Givet att internationalisering kan ha olika förutsättningar, syften och former, skulle vi behöva reflektera över vad i internationaliseringen som är så värdefullt för de enskilda programmen. Om man vill arbeta för mer internationalisering, hur ska man gå till väga för att få önskvärt resultat? Intressant i sammanhanget är att det finns röster i BLUE11 materialet som uttrycker visst förbehåll i frågan. Exempelvis uttrycker studenter vid Software Management önskemål om mer internationell profil i undervisningen, de vill ha engelska föreläsare och önskar att studenterna ska göra sina presentationer på engelska. Men auditgruppen menar att programmet har en väl inarbetad nationell profil och föreslår därför bara en försiktig, stegvis internationalisering så att inte programmets inarbetade nationella profil riskeras. Det nämns också att undervisning kräver viss stabilitet av lärare; man kan inte bygga kurser på internationella gästprofessorer. b) Internationaliseringens kostnader Alla är medvetna om att internationalisering tar tid och resurser. Program med internationell profil och internationella lärare kräver mer administration med specifik kompetens om till exempel visumfrågor, skatter, stipendier. Det finns mycket byråkrati kring rekrytering och anställning av utländsk personal. Det kostar också mycket att utveckla INTERNATIONALISERING 39

internationell marknadsföring av utbildningar och att satsa på studentrekrytering av free movers både betalande utomeuropeiska och icke-betalande europeiska studenter. Utgifter för infrastruktur till inkommande studenter, bostäder och andra service ska man också räkna med. Likaså är det resurskrävande att främja mobilitet av lärare. Lärares internationella mobilitet, kontakter, publiceringar nämns i materialet som styrka och som mått på undervisningens internationalisering och därmed höjd kvalitet, men mobilitetsfrågan kopplas ofta till efterfrågan av riktade resurser. c) Strukturella hinder för internationaliseringen I vissa enstaka fall förekommer det anmärkningar om att ett utbildningsprograms fasta (nästan rigida) system blir hinder för internationaliseringen. Det är svårt att skapa utrymme för internationella inslag i vissa program. d) Examen och den internationella arbetsmarknaden Värdet av universitetsexamina varierar internationellt ett faktum att räkna med i planeringen av utbildning för en internationell arbetsmarknad. I svaren från IT-fakulteten nämns att en Mastersexamen har större betydelse internationellt än nationellt. Internationellt är Mastersnivån mer tydligt kopplad till karriärmöjligheter. I Sverige är det lätt att få jobb med kandidatexamen internationellt är det däremot svårare. SLUTSATSER: Hur kan vi ta vara på lärdomarna från BLUE11? Erfarenheten visar att internationaliseringens yttre villkor snabbt kan förändras: studieavgifter införs för vissa studentgrupper; villkor för stipendier kan förändras, nya länder eller områden prioriteras för nationellt samarbete. Paradoxalt finns det ändå ett behov av att fastställa tydliga målsättningar, strategier och incitament inom universitetet för att alla utbildningsmiljöer ska ha internationell profil, som det står i Vision 2020. En ny universitetsgemensam internationaliseringsplan håller på att framställas. Med tanke på alla fakulteter, institutioner och lärare som gör särskilda insatser för internationalisering är det önskvärt att planen utformas så att den underlättar och stödjer alla goda initiativ. Ambitionen och önskan att förstärka internationaliseringen finns vid varje program, enligt BLUE11-materialet. Några tankar om vad som kan hjälpa utbildningsverksamheterna i detta arbete: Ge erkännande och belöning till lärare som aktivt arbetar med att hitta nya, okonventionella former för internationalisering. Satsa resurser på lärarmobilitet. Förbättra förutsättningar för studentutbyten, som ju är det enda sättet för universitetet att möjliggöra sina egna studenters mobilitet. Varje inkommande student betyder en studieplats utomlands för en utresande GU-student. Universitetet bör därför erbjuda fler kurser på engelska på grundnivå; språkstöd; sommarkurser på engelska; infrastruktur till inkommande utbytesstudenter och en väl fungerande internationell enhet som kontaktyta. Arbeta med riktad studentrekrytering av free movers, både europeiska och (betalande) utomeuropeiska. Undanröj administrativa hinder diskutera smidiga administrativa lösningar. Men framför allt: BLUE11-materialet tyder på att det är viktigt att lämna utrymme för den mångfald i internationaliseringsarbetet som har vuxit fram mot bakgrund av utbildningsprogrammens, institutioners och discipliners olika förutsättningar. 40 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Innovation och entreprenörskap. Avnämarsamverkan Jörgen Kyle Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Modeller för samverkan med avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 2. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Innovation och enreprenörskap Olika typer av innovation och entreprenörskap i BLUE 11-materialet I de olika programmens redogörelser varierar vad som räknas som moment av innovation och entreprenörskap. Ofta nämns att det genomsyrar utbildningen eller att studenterna får övning i kreativt tänkande. Det är också vanligt att programmen hänvisar till att studenterna får detta genom VFU, praktik eller examensarbeten. Ganska många program har mer renodlade moment i kurser eller som valbara kurser. Många vill öka andelen innovation och entreprenörskap, och några av auditgrupperna uppmanar programmen att göra detta. Andra inslag som nämns är gästföreläsningar av alumner som talar om entreprenörskap eller sina karriärvägar, mentorer för studenterna, forskningsprojekt som studenterna genomför, studenternas deltidsarbete eller tidigare karriärer, representanter från industrin i programrådet, kontakter med Drivhuset med mera. Sammanfattning av materialet De utbildningar som framför allt sticker ut som fokuserade på innovation och entreprenörsskap är utbildningarna på Graduate School på Handelshögskolan, flera av programmen på IT-fakulteten, nästan alla programmen på Konstnärliga fakulteten, och då i synnerhet inom design, konsthantverk, film och foto, kostekonomprogrammet på UFN, GIBBS på Sahlgrenska Akademin och journalistprogrammen på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns också utbildningar som påpekar att ämnet inte är relevant eller intressant för dem i nuläget, till exempel psykologprogrammet, teaterprogrammet på masternivå, European Studies och programmen i religion och teologi. De utbildningar som i hög grad leder till frilansande, egna företag och starka krav på innovativt och entreprenöriellt tänkande har i högre grad inslag av innovation och entreprenörskap i delmoment, hela kurser, gästföreläsningar, examensarbeten med mera. Detta gäller särskilt utbildningar på Handelshögskolan, IT-fakulteten och Konstnärliga fakulteten, men även en del utbildningar på andra fakulteter. 41

Det finns tydliga kluster av utbildningar som arbetar medvetet med innovarion och entreprenörsskap inom fakulteterna. Ett exempel är Konstnärliga fakulteten där programmen inom design och konsthantverk ger intryck av att ha ett inarbetat sätt att arbeta. På Sahlgrenska kan vi se att GIBBS, som är särskilt inriktat på just innovation och entreprenörskap, har gett ringar på vattnet i form av att andra program uppger att de samarbetar eller vill börja samarbeta med GIBBS för att få med mer av dessa ämnen i utbildningarna, till exempel apotekarprogrammet och de folkhälsovetenskapliga programmen. På vissa utbildningar finns skillnader mellan de olika nivåerna på programmen, det vill säga mellan kandidat och master. Ett exempel är teaterprogrammen där kandidatprogrammet nämner möjligheten att baka in olika moment av entreprenörskap i utbildningen, medan masterprogrammet menar att det inte är aktuellt eftersom alumnerna redan har lång yrkeserfarenhet. Något liknande förekommer på arbetsvetarprogrammet där kandidatprogrammet nämner några olika moment där lite av innovation och entreprenörskap kommer in, medan magisterprogrammet inte nämner några sådana moment. Vanligast är dock att man anger ungefär samma på båda programnivåerna. Fakultetsvis sammanfattning med exempel ur materialet - Handelshögskolan. Inslag om innovation och entreprenörskap förekommer framför allt på utbildningarna inom Graduate School där sådana nämns av alla program. Här nämns både att ämnena är naturliga inslag eller får stor plats i programmen och att det erbjuds en valbar kurs i entreprenörskap. För övriga program är skillnaderna större. Ekonomprogrammet erbjuder sina studenter ett tvåårigt masterprogram i innovation och entreprenörskap, och menar att moment även kan förekomma i vissa kurser. Juristprogrammet ger fördjupningskurser i innovationer och juridiken kring detta. - Humanistiska fakulteten. Överlag nämns ganska lite om innovation och entreprenörskap, men en medvetenhet om betydelsen av detta finns på många håll. Kulturarvsstudier och Kulturarv och modernitet har moment av detta, bland annat i form av att studenterna får sälja in sina projekt med hjälp av lärare och kollegor. Kandidatprogrammet i Kultur erbjuder dessa moment inom kursen Kulturoffensiv. Programmet i Arkeologi tar upp uppdragsarkeologins förutsättningar, Översättarprogrammet tar in alumner som pratar om eget företagande och liknande och gör studiebesök, masterprogrammet i Svenska som andraspråk gör mindre forskningsprojekt och i Tysk samtidslitteratur räknas innovation och entreprenörskap som en del av samverkansbegreppet. - IT-fakulteten. Alla programmen nämner inslag i någon form, men lösningarna ser lite olika ut. Computer Science Master framhåller studenternas examensarbeten som ofta sker inom industrin, Datavetenskaplig kandidatprogram erbjuder en kurs som ger formella kunskaper och tar också upp att många studenter arbetar deltid parallellt med studierna och Software Engineering kandidat nämner bland annat studenternas deltagande i olika tävlingar. Även gästföreläsningar och medverkan från industrin i programråd nämns. - Konstnärliga fakulteten. Programmen i Design och Konsthantverk framhåller att de har ett stort fokus på innovation och entreprenörskap med till exempel alumnernas erfarenheter, ateljébesök, föreläsningar av entreprenörer, och att studenterna arbetar i projekt. Flera program nämner också kontakter med Drivhuset. Konstutbildning- 42 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

arna i Steneby tar upp teknikutveckling som innovation och en önskan att satsa mer på kurser inom dessa ämnen. Även Film och Foto tar upp att dessa ämnen ingår naturligt i utbildningen, och att det förekommer olika moment för att förbereda studenterna på att starta eget, bland annat praktik och gästföreläsningar. Musikprogrammen har också moment om innovation och entreprenörskap, bland annat genom kursen Frilansens värld, gästföreläsningar av alumner som är entreprenörer och träning av CV och audition. Auditrapporterna för flera musikutbildningar tar också upp att utbildningarna bör vidareutveckla entreprenörsdimensionen ytterligare. Minst av innovation och entreprenörskap verkar finnas i Teaterprogrammen, där kandidatprogrammet tar upp det i form av reflektion kring gestaltning och yrkesval. - Sahlgrenska Akademin. Inom SA är det GIBBS som har mest inslag av dessa ämnen då dessa program helt handlar om innovation och entreprenörskap, men moment förekommer även inom andra ämnen. Apotekarprogrammet samarbetar med GIBBS och Chalmers vad gäller examensarbeten och Folkhälsovetenskapliga programmen har planer på samarbeta med GIBBS. Båda dessa samt Biomedicinska analytiker har även valbara kurser i dessa ämnen. Flera program nämner att moment av innovation och entreprenörskap ingår som moment i utbildningen, t.ex. Arbetsterapeut, Röntgensjuksköterske- och Specialistsjuksköterskeprogrammet, samt utbildningarna till Tandhygienist, Tandläkare och Tandtekniker. Minst verkar dessa ämnen förekomma på Sjukgymnastprogrammet där det nämns att inslag av innovation och entreprenörskap planeras samt Logopedprogrammet som än så länge försöker ta tillvara studenternas egna idéer. - Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det förekommer kurser med moment om innovation och entreprenörskap på masterprogrammet i Sociologi, Socialt arbete, Journalistprogrammet kandidat och Personalvetarprogrammet samt programmen i Kriminologi, Mänskliga rättigheter och Medie- och kommunikationsvetenskap. Studiebesök, praktik och examensarbeten nämns också. Flera program har inte svarat på frågan och European Studies, Psykoterapeutprogrammet och Psykologprogrammet menar att det inte är relevant eller applicerbart på utbildningen. - Pedagogiska utbildningar (UFN och LUN). Mest inslag av innovation och entreprenörskap verkar finnas på Kostekonomprogrammet, Restaurangmanager och Sports Coaching som har entreprenörskap i en separat kurs eller i vissa delkurser. Lärarprogrammet har entreprenörskap som en del av många utbildningsmoment och framhåller bristande resurser som hinder för att göra mer. Externa föreläsare, till exempel alumner, används på Yrkeslärareprogrammet och Hälsopromotionsprogrammet och mastern i Utbildningsvetenskap nämner att de använder masterstudenter i undervisningen. AVNÄMARSAMVERKAN Vi utgår ifrån att de typiska huvudinslagen i avnämarsamverkan utgörs av - studentkontakter med arbetslivet, - programkontakter med externa specialister/föreläsare samt - en egen organisation för utvärdering och feed-back för utbildningarnas utveckling. Innovation och entreprenörskap. Avnämarsamverkan 43

Frekventa arbetssätt/verksamheter för avnämarsamverkan Sex olika typer av verksamheter eller arbetssätt identifieras. 1. Programråd med inslag av externa deltagare, till exempel partner eller arbetsgivare 2. Nätverk med avnämare/arbetsgivare 3. Gästföreläsare, handledare och mentorer (ofta alumner) 4. Praktikperioder alternativt VFU samt externa exjobb/uppsatser 5. Adjungerade lärare vanligt inom konstnärliga fakulteten 6. Anlitande av gemensamma stödformer (på institutions- fakultetseller central nivå) t.ex. alumnverksamheten eller karriärservice. Programtyper och behov av kontakter Vi har valt att dela in programmen i tre kategorier utifrån förförståelsen att ju mer yrkesrelevant och yrkesnära en utbildning är, desto större krav och behov av organiserade yrkeskontakter. Distinktionen tydlig yrkesinriktning respektive utan tydlig yrkesinriktning är gjord delvis med grund i vad programrapporterna själva uttrycker, men även med ett inslag av allmän erfarenhet. Program som leder till yrkesexamina Program med tydlig tillämpnings- och yrkesinriktning Program utan tydlig yrkesinriktning Typen av program och vidhängande krav på kontakter betyder inte oväntat mycket för organiseringen av avnämarsamverkan. Yrkesprogram har ofta en organiserad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt resurser på institutions- eller fakultetsnivå. VFU innebär också organiserat handledarskap och mentorer som också ger återkoppling till programmen. Program med tydlig yrkesinriktning har ofta flera olika arbetssätt. Programråd med externa deltagare är vanliga och alumner används ofta i flera roller. Externa exjobb och praktik är också vanligt. Program utan tydlig yrkesinriktning har i allmänhet utvecklat färre arbetssätt. Ibland finns inget rapporterat alls. Alumner förekommer i programmen, men är inte lika frekvent använda. De olika fakulteterna, eller sektorer därav, har utvecklat olika traditioner och attityder, särskilt vad avser innebörden av avnämarsamverkan, men också relevansen av avnämarsamverkan för utveckling av ämnet. Fakultetstillhörigheten betyder alltså generellt en del för hur man utvecklat sina aktiviteter i programmen, samt påverkar hur mycket man uppmärksammar avnämarsamverkan i sin rapportering. Av fakulteterna är det Handelshögskolan, Konstnärliga fakulteten, IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin samt Lärarutbildningsnämnden som uppvisar mest organiserad avnämarsamverkan. Sahlgrenska akademin och Lärarutbildningsnämnden har en omfattande organiserad avnämarsamverkan för VFU. Huvudargument för avnämarsamverkan Det argument för avnämarsamverkan som oftast lyfts fram är kopplingen till arbetslivet och arbetsmarknaden, för att gynna studenternas framtidsmöjligheter. I vissa fall förekommer en något bredare syn där studentnyttan kopplas samman med värde för fram- 44 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

tida programutveckling. Mindre ofta görs hänvisning till avnämarsamverkan som resurs för hela ämnets utveckling. Idéer för utveckling av avnämarsamverkan Några idéer för utveckling inom detta område kan formuleras efter genomgång av rapportmaterialet. - Utveckla avnämarsamverkan till att bli än mer fungerande relationer för hela utbildnings- och forskningsmiljön, inte bara det enskilda programmet. - Öka samarbetet mellan program, ämnen och gemensamma stödfunktioner för erfarenhetsutbyte och stöd för utveckling. - Nyttja det GU-gemensamma stöd som finns. - Systematisera avnämarsamverkan för en minskad sårbarhet. Tre goda exempel Det framträder flera goda exempel i rapporteringen, såväl i programrapporterna som i fakultetssammanställningar och auditrapporterna. Vi har här valt att nämna tre exempel på olika sätt att arbeta och olika vägar att lösa frågor som uppstår i olika utbildningsmiljöer. Handelshögskolans Partnerskapsprogram är ett bra exempel på fakultetsorganiserat stöd: http://www.handels.gu.se/organisation/gemensamma_funktioner/externa_relationer/partnerprogrammet/ Curator-programmet på konstnärliga fakulteten är ett exempel på mångfacetterat och utvecklat samarbete med yrkesområdet och branschen: http://www.akademinvaland. gu.se/utbildning/film/magisterprogram/curator-for-film-och-video/ Software Engineering på IT-fakulteten är ett exempel på utvecklat och genomgripande studentsamarbete med företag och branscher: http://www.chalmers.se/cse/sv/organisation/avdelningar/software-engineering Innovation och entreprenörskap. Avnämarsamverkan 45

Identitetsskapande moment Jörgen Kyle Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Vad är identitetsskapande moment? Identitetsskapande moment är olika typer av aktiviteter som bidrar till att stärka studenternas identifikation med utbildningen. Vanligen bidrar de också till ökad samhörighet mellan studenterna och ger ofta studenterna möjligheter att träffa alumner, lärare och annan personal i andra sammanhang än i klassrummet. Det är lite olika hur frågan har tolkats av de olika programmen och vad de anser att de är delaktiga i. Ett vanligt svar är att identitetsskapande moment ingår i eller genomsyrar hela undervisningen. Vilka aktiviteter förekommer? De aktiviteter som nämns kan grovt delas i ceremonier, sociala aktiviteter, externa bidrag i utbildningen och övrigt. Till ceremonier hör aktiviteter runt studiestart och examen och båda dessa är väldigt vanliga. Introduktioner vid studiestart kan bestå av till exempel nollningsvecka, välkomstkalas, introduktionsdag, kick off, introduktionsdagar, information med lunchmingel och aktiviteter på kåren. Ibland ordnas aktiviteterna av programmet, ibland av flera program tillsammans och ibland av kåren eller äldre studenter på samma program. Examensceremonier är mer formella och ordnas ofta av fakulteten eller flera program tillsammans. Ofta består de av en ceremoni i till exempel aulan i universitetets huvudbyggnad, dit även anhöriga är välkomna, med någon form av fest eller måltid efter. På vissa program förekommer i stället mer informella avslutningar, ofta ordnade av kåren eller studenterna själva. Spännvidden är ganska stor mellan fakulteterna. På Konstnärliga fakulteten är det till exempel vanligare med examensutställningar och konserter än med regelrätta ceremonier. Mer renodlade sociala aktiviteter är ofta ordnade av studentföreningar, kåren, äldre studenter och ibland programansvariga själva. Oftast handlar det om fester eller mingel, ibland med ett mer seriöst inslag i form av en gästföreläsare eller representanter från arbetsmarknaden och/eller alumner. Det förekommer även studieresor, utställningar, arbetsmarknadsdagar med mera. Till externa bidrag hör gästföreläsare, mentorer och att samarbeta med alumner. Sådana nämns här bara av några få och kommer mer in under frågorna om samverkan och alumn. Övriga aktiviteter är till exempel faddersystem, julmarknad, webbsidor, fältstudier, deltagande i institutionens seminarier och uppsatspris. 46 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Fakultetsvis sammanfattning Identitetsskapande aktiviteter skapas och upprätthålls av institution eller fakultet i högre grad än av programmen själva. Institutioner som har liknande ämnen och förutsättningar och som kanske samarbetar tenderar att ha liknande svar på frågorna. Särskilt större aktiviteter som examensceremonier ordnas ofta på fakultetsnivå. Mellan fakultetsgränserna är skillnaderna betydligt större. - Handelshögskolan. Fakulteten ordnar en gemensam examensceremoni för dem som tagit ut sin examen. Graduate School har en del gemensamma aktiviteter, bland annat Malmsten Award. På övriga program förekommer introduktioner och vissa andra aktiviteter, bland annat fester som studentföreningen ordnar och mingel med representanter från arbetsmarknaden. - Humanistiska fakulteten. Fakulteten ordnar en gemensam examensceremoni för alla som tagit ut sin examen. De flesta har någon form av mottagning för nya studenter och två program ordnar avslutningsfester. Få övriga aktiviteter förekommer, men flera program uttrycker en vilja att ordna mer. - IT-fakulteten. Fakulteten ordnar en gemensam examensceremoni i aulan i Vasaparken. Mottagning av nya studenter ordnas ofta ihop med Chalmers. Ett program nämner ett mentorskapsprogram. - Konstnärliga fakulteten. De flesta program nämner någon form av mottagning, men bara några få nämner någon examenshögtid. Däremot tar de flesta programmen upp att de har examensutställningar eller examenskonserter, ofta med fest efter. Andra sociala aktiviteter är relativt vanligt förekommande och består bland annat av studieresor och seminarier. Det förekommer också ganska mycket övriga aktiviteter, såsom faddrar, julmarknad, musikfestival, konserter med mera. - Sahlgrenska Akademin. De flesta program har både mottagning och examenshögtider som arrangeras av kåren eller av studenterna själva. Andra sociala aktiviteter som förekommer är till exempel luciafirande och brännbollstävling. I övrigt förkommer också fältstudier, faddrar och doktorand-för-en-dag. Många program samarbetar om gemensamma introduktioner och avslutningar eller stöttar kåren som ordnar själva arrangemangen. - Samhällsvetenskapliga fakulteten. De flesta nämner någon form av introduktion och några tar upp någon form av examenshögtid eller avslutning. Två program nämner att de ska starta en egen avslutning under 2012. I en del fall nämns att kåren eller studenterna ordnar och studenterna står även bakom många av de andra aktiviteterna som nämns, till exempel träffar alumn-student, studentgruppaktiviteter och festligheter. Ett program nämner mentoraktiviteter och ett till har det på förslag. Annat som förekommer är faddrar, uppsatspris, att studenter uppmuntras att gå på institutionens seminarier och arbetsmarknadsdag. Ett program tar upp att det är svårt att skapa en vi-känsla när studenterna arbetar halvtid. - Utbildningsvetenskapliga fakulteten och LUN. Introduktioner och examensceremonier ordnas av nästan alla. Två program nämner gästföreläsare, ett tar in masterstudenter i grundutbildningen och nämner praxisseminarier och examensarbetesmässor. Identitetsskapande moment 47

Kommentarer Genomgången av allt BLUE-material visar att det ingår många identitetsskapande moment arrangerade av program, institutioner och fakulteter. De flesta nya studenter får någon form av introduktion och många har även möjlighet att delta i någon form av examensceremoni eller mer informell avslutning. Det finns ett stort engagemang från kåren och studenterna själva som bör tas tillvara. I många fall ligger ett ganska tungt ansvar på studenterna och på kåren att ordna återkommande aktiviteter. Många program uttrycker en vilja att ordna mer, men saknar resurser på ett eller annat sätt. Ett sätt att underlätta för de program som uttrycker en önskan att starta aktiviteter såsom mottagningar och examensceremonier/avslutningar, skulle kunna vara att det kan finnas ett examenspaket där förslag till planering och genomförande kan samlas liksom t.ex. förslag till utformande av diplom (i de fall då studenterna inte får sina examensbevis direkt) och ceremoniella tal. I paketet bör även finnas information om hur programmen kan beställa information om alumner från centrala alumnverksamheten så att de kan ta in alumner som talare och uppmuntra sina alumner att registrera sig för att behålla kontakten. Programmen bör uppmuntras att samarbeta, gärna institutionsvis eller fakultetsvis, så att det inte blir för betungande. I de fall hela ansvaret idag ligger på kåren eller studenterna själva ska institutionerna kunna få hjälp att stötta så att studenternas engagemang även kan räcka till att ordna andra studiesociala aktiviteter. Översikter i tabellform över alla program och de aktiviteter som tas upp, ordnade fakultetsvis. Handelshögskolan Mottagning för nya studenter Examensceremoni Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Ekonomprogrammet Ja, vissa arr. av kåren Ja Juristprogrammet Ja, nollningsvecka och välkomstkalas Ja Studentfören. ordnar fester m.m. Mindre grupper trots många antagna Logistik programmet Introdag och kick off Semin. med mingel med repr. fr. arb. marknad Heldag med färd.trän. termin 1 SMIL Programstart tills. med natvet. Miljöprogr. o alumner Ja, för de som ansökt om examen Avskedslunch för avgångsstudenterna Välkomstdagen åktur med Paddan och lunch Graduate School: Innovation and industrial manag. Knowledge based entrepr. Logistics and management Ja Ja Malmsten Award Sociala möten varannan vecka Alla stud. har mentorer Management 48 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Marketing and consumption Master Accounting Master Economics Master Finance Kommentarer: - Handelshögskolan har en fakultetsgemensam diplomeringsceremoni för alla som ansökt om examen. - Ekonomprogrammet har omfattande mottagningsceremonier. De har också en egen administration för kontakt med studenter i syfte att öka identifikationen med programmet. - På Juristprogrammet arrangerar studentföreningarna återkommande olika fester, konferenser och arbetsmarknadsdagar. Studenterna är indelade i olika fraktioner, var och en med ca 60 studenter, och varje fraktion har en egen välkomstfest. - GS erbjuder sina studenter the Malmsten Award for best thesis. De som vunnit filmas och läggs upp på webben. GS har också en studenthandbok. De saknar dock stöd från institution/fakultet att organisera kulturella aktiviteter that showcase their country. HUMANISTISKA FAKULTETEN Mottagning för nya studenter Examensceremoni Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Arkeologi Står inget Ja Kulturarvsstudier kandidat Aktiviteter Aktiviteter Fler aktiviteter ska införas Kulturarv o modernitet master Language technology Aktiviteter Aktiviteter En del studentaktiviteter Ja, med alumner Planeras Mer behövs Svenska som andraspråk mast Tysk samtidslitteratur master Informationstillfälle Ja Religionsvetenskap Ja, heldag med info Ja, med diplom Sociala möten varannan vecka Teologisk master Ja, med diplom Kultur kandidat Ja, arrangeras av föregående års studenter Översättarprogrammet Ordentlig avslutningsfest Alumnerna håller kontakt Identitetsskapande moment 49

Kommentarer: - Humfak har sedan två år en formell examensceremoni på hösten med tal, musik och utdelning av diplom. Nämns bara av två program. - Teologie master anger att examensceremonin kan tänkas få en fortsättning i de nya programmen. Oklart vad som menas. Menar de en annan ceremoni än den fakulteten ordnar? IT-FAKULTETEN Mottagning för nya studenter Examensceremoni Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Computer Science Master ja Ja Datavet. Kandidat Står inget Aktiviteter IT Management Ja, ibland även kick-off ja Luncher förekommer Masters in Communication Ja Ja Informella avslutningar Mer behövs Software Engineering Bachelor Mentorskapsprogram Studenthandledare Software Engineering mast Systemvetarprogrammet Står inget Ja Ja Ja Kommentarer: - Mottagning av nya studenter ordas ofta delvis ihop med Chalmers. Ordnas på program- eller institutionsnivå. - Examensceremoni ordnas av fakulteten i aulan i Vasaparken sedan 2010. KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Mottagning för nya studenter Examensceremoni Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Child Culture Design master Introdagar 2-3 dgr på Näs Examensutställningar Avslutn.fest Julmarknad Ja Curator magister Examinationsvecka med arrangemang Resor, besök hos externa aktörer Film kandidat Film master Öppna examina tioner Examensfilmsvisningar Öppna examina tioner Värd för årlig Filmskoledag Studieresor, seminarium 50 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Fri konst, kandidat Introkurs Examensutställningar Social mötesplats för diskussion Fri konst, master Examensutställningar Kandidat i foto Introkurs Ja, med diplom o medalj Master i design Introkurs Examensutställningar Examensfest Master i foto Introkurs Ja, med diplom Konsthantverk, kandidat Konsthantverk, Master Business design, master Design, kandidat Ja, med utflykt o/ el workshop Introvecka Ja Ja Examensutställningar Examensfest Examensutställningar Examensfest Examensutställningar Examensfest Resa till utställning Läsårsslut med mat el tårta Studieresa Studieresa Julmarknad Faddrar Faddrar webb Julmarknad, webb Musik impro, kandidat Ja, (ceremoni o introdagar) Examensutställning Examenskonserter Musik indiv. Kandidat Musik klassisk kandidat Musik komp kandidat Musik kyrko kandidat Introkurs med fest Introdagar o pub Introkurs med fest Ja, (mottagn. o introdagar) Musikfestival Ensemble- o orkesterproj. Musikfestival Konserter mm Musik master Introvecka med fest Gemensam masterkonsert Musik snoa master Ja, med pub Studenterna ordnar själva Musik värld kandidat Ja, med fest Examenskonserter Ensemble- och praktikproj. Musikal kandidat Opera kandidat Ja Ja? Kårtraditioner, insparksfest o spex Ja Steneby kandidat Steneby master Står inget Står inget Teater kandidat Teater master Jobbar med att skapa identitet Jobbar med att skapa identitet Identitetsskapande moment 51

Kommentarer: - Enligt Musik snoa master ordnar fakulteten välkomst- och introduktionsdagar. - Musikal kandidat och Opera kandidat nämner avslutningar. - De flesta har någon form av examensprojekt, antingen utställningar, konserter eller annat liknande. - Välkomst- och introduktionsdagar förekommer på de flesta program - Mycket fokus på identitetsskapande i själva ämnena och undervisningen. Sahlgenska akademin Examensceremoni Apotekarprogrammet Mottagning för nya studenter Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Inspark av kåren Ja Ja Ja, intro.kurs Ja Under introveckan Doktorand-fören-dag Arbetsterapeutprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinsk analytiker Ja, uppstartsdag m. goodiebag Ja, intern o extern del Studenter fr. termin 3 bjuder nya på fika m.m. Ja, två dagar Ja Fältstudier termin 1 Dietist-programmet Ingår i första kursen Ja, ordnas av studenterna själva med stöd Gemensamhetsdag 1-2 ggr/ termin Luciafirande. Kostbollen (brännbollstävling) En veckas VFU termin 1 Folkhälsovetenskapliga progr. GIBBS masterprogram Logopedprogrammet Ja, ordnad av studenterna Läkarprogrammet Röntgensjuksköterskeprogr. Aktiviteter vid registrering Ja, delvis ordnad av studenterna Programmet sponsrar kväll, studentledd förening Business reviews Introvecka Ja Faddrar Ja, upprop Ja, initiativ från kåren Ja Ja Sjukgymnastprogrammet Ja Ja Sjuksköterskeprogrammet Ja, initiativ från kåren Ja Mindre samläsning Specialistsjuksköterskeprogr. Nej Nej Information och uppmuntran om redan befintliga nätverk 52 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Ja Ja Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Ja Ja Lunch på examensdagen Tandteknikerprogrammet Ja Ja Examensmiddag Gemensam fika Kommentarer: - Apotekarprogrammet: Ett av inslagen som med stor sannolik kommer att införas är en strimma som innehåller identitetsskapande moment (professionell utveckling), samt progressiv träning av generiska färdigheter (t ex att uttrycka sig i tal och skrift, informationssökning, kommunikation, tidig praktik mm). - Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har gemensam examensceremoni i aulan i Vasaparken. - Barnmorskeprogrammet delar ut barnmorskebrosch vid examensceremonin. - Logopedprogrammet har en mycket uppskattad introduktionsvecka som troligen bidrar starkt till den goda genomströmningen. - Röntgensjuksköterske- och sjuksköterskeprogrammet har gemensam introduktion och från hösten 2011 också en mottagningsceremoni på initiativ av studentkåren. - Tandläkare och tandtekniker har en gemensam introduktion i kårens regi. - Tandläkare och tandtekniker har en introduktion med kollo och grötfrukost. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Examensceremoni Europaprogrammet grund Offentlig förvaltning kandidat Mottagning för nya studenter introdagar Ja, med diplom Ja Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Faddrar, studentgrupp Offentlig förvaltning master Ja Statsvetarprogr. kandidat Introdagar, lunchmingel Startar egen 2013 Statsvetarprogr. master Introdagar, lunchmingel Startar egen 2012 Uppmuntras gå på forskarseminarier Globala studier kandidat Gemensam lunch Våravslutning ordnas av studenter Diskussion om ämnet Kriminologi master Intro med lunch/ kaffe Presentation av ex.arbeten Delta i samverkansarr Master i sociologi Intro med mingel, alumner med Uppmuntras gå på inst. seminarier Identitetsskapande moment 53

Mänskliga rättigheter master Mindre festlighet Alumn+studentträffar Socialt arbete master Vill starta mott.dag Medie o komm.vet.pr. kandidat Kåren ordnar aktiviteter, speeddating Ämnesgrupp ordnar Mentorprogr. på förslag Journalistprogr. kandidat Ja Ja, enklare kvällsfirande Journalistprogr. magister Intro till nya på JMG Ja Studenterna ordnar middag Personalprogrammet Intro 3-5 dagar Ja, studenterna arrangerar, med diplom Studentförening Pegasus ordnar Personalvetardag med gästföreläsare European studies master Introdagar, kvällsmingel Ja, med inbjudna talare Studentgrupp Europa Uppsatspris Global studies, master Ja, med äldre stud. Ja, hjälp av nya stud. International Adm and Global Governance master Ja Ja, även ej klara stud. välkomna Studenterna ordnar aktiviteter Studentkonferens i slutet av termin 1 Masters programme in Social work and Human Rights Introdagar (3 dgr) Ja, även ettorna är med Food-party efter 1 månad Julfest hos koordinatorn Strategic Human Resource Manag. and Labour Relat. master Planerar att införa för de som gått master Introdagar (2 dgr), med bla mingelparty Mentoraktiviteter för nya stud. Stud. intervj. varandra Anonym utvärdering Psykoterapeutprogr. Avanc. Ja Ja, med diplom m.m. Familjeterapeutiska inriktn. gemensam middag Svårt skapa vikänsla när stud. jobbar halvtid Psykologprogr. Introkurs Stud. intervj. yrkesverksamma med mingelparty Ja, examensmiddag med diplom o present Faddersystem med insparksfest Arbetsmarkn. dag Socionomprogrammet Kåren stöd i antagningen Ja, med present Peer-helpers Socialtjänstdagen Arbetsvetenskap kandidat Ja, nollning Sociala aktiviteter Ja PDP-samtal Arbetsvetenskap magister, distans Står inget 54 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Kommentarer: - Master i mänskliga rättigheter ordnar en mindre festlighet efter slutseminarium och exjobb. - Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat, startar utbildningen med en speeddating för att öka studenternas kontaktmöjligheter. - Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat, har testat frukostar och speciella seminarier för att stärka studenternas id och beredskap för arbetsliv m.m. Audit menar att inst. gör för lite och bl.a. borde starta ett mentorprogram. - Strategic Human Resource Manager and Labour Relations master ber studenterna reflektera individuellt och anonymt om deras förväntningar och rädslor. Planerar att göra en liknande övning i november 2012. En plan med införandet av examensceremoni är att skapa ett alumnnätverk för bättre kontakt med arbetsmarknaden. - Socionomprogrammet har PFS (Professionellt förhållningssätt och självkännedom) där studenterna kan reflektera över utbildningen och yrkesroll i relation till egna värderingar och förhållningssätt. - Arbetsvetenskap arbetar systematiskt med PDP-samtal (Personal Development Planning) för att stödja studenten i lärande och identifiera stödbehov. UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Examensceremoni Hälsopromotionsprogrammet Mottagning för nya studenter Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Ja Ja Ja Gästföre läsare / mentor Övrigt International Master in Educational research Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kostekonom Ja Ja Står inget Master i utb. vet. barn och ungdom Ja Master i utbildningsledarskap Masterstudenter medverkar Restaurangmanager Se kostekonom Se kostekonom Sports Coaching Ja Ja Kommentarer: - För International Master in Educational Research ordnas inga identitetsskapande moment. Auditrapporten menar på att mottagningsceremonier och liknande bör ordnas. - Auditrapporten för masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot barn och ungdom rekommenderar att mer medel tillsätts för studentmottagandet. - Ordnas inget gemensamt av fakulteten utan program och institutioner får själva ansvara för detta. - Alla program utom två har mottagning för nya studenter, ca hälften har även examensceremonier. Identitetsskapande moment 55

Lärarutbildningsnämnden Examensceremoni LärarprogrammetLP01 Mottagning för nya studenter Annan avslutning Andra sociala aktiviteter Gästföre läsare / mentor Övrigt Ja Ja Praxisseminarier, Examensarbetesmässor Lärarprogrammen LP11 Förskollärareprogrammet Grundlärarprogrammet Yrkeslärarprogrammet Ämneslärareprogrammet Ja Ja Speciallärarprogrammet Ja Ja Specialpedagogprogrammet Ja Ja Kommentarer: - Speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet har en gemensam avslutningsceremoni i samband med ventilering av examensarbeten med gemensam fika som programmet betalar. - Lärarprogrammet från 2001 delar ut en lärarnål vid examensceremoni. Tidigare har ceremonin ordnats av kåren med ekonomiskt stöd, men sedan starten av 2011 års lärarprogram har Lärarutbildningsnämnden ansvar för ceremonierna. 56 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Organisation och ledning av utbildningsprogram Bengt-Ove Boström Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Organisation och ledning av programmet Organisation och ledning av ett utbildningsprogram är potentiellt ett vittomfattande tema. Det är möjligt att beröra ledningsfrågor under snart sagt alla de teman som ingår i BLUE-verktyget, inte minst när man beskriver hur man arbetar med kvalitetssäkring. Det är dock bara i en av BLUE 11:s delfrågor som beskrivning av och kommentar till programorganisation och programledning specifikt efterfrågas. I svaren på den frågan bör således programledningarnas uttalade syn på organisations- och ledningsfrågorna särskilt komma fram. Därför utgår denna analys enbart från dessa svar. Svaren på frågorna om kvalitetssäkring behandlas i analysen av de teman där sådana redovisningar efterfrågas. Detsamma gäller eventuella övriga sporadiskt förekommande kommentarer till organisationsfrågor. Det är svårt att på basis av BLUE 11-materialet urskilja vilka sätt att organisera och leda verksamheten som kan ses som särskilt goda exempel. Sådan finns naturligtvis, men de får identifieras i annat sammanhang. Däremot kan man urskilja några intressanta problem som finns anledning att lyfta fram för gemensam diskussion. Jag lyfter i denna rapport fram ett antal sådana. Åtminstone fyra viktiga iakttagelser rörande organisation och ledning kan göras med utgångspunkt i underlaget. 1) I det stora flertalet fall tycks inte organisations- och ledningsfrågan ses som en viktig sak att problematisera. 2) Ett vanligt förhållande är att programmen har flera olika intressenter, vilket man ofta sökt beakta genom att inrätta programnämnder med företrädare för de olika intressenterna. I den styrning och samordning dessa ska utöva ligger en hel del av ledningsproblematiken. Efter den nu genomförda förändringen av relationen mellan fakulteter och institutioner har en problematik tillkommit som inte fanns vid genomförandet av BLUE 11. Tidigare kunde fakultetsnämnder delegera befogenheter visavi utbildningsprogrammen till programnämnder. Möjligheten att delegera befogenheter till en programnämnd föreligger ej för institutioner som samverkar om ett program. I praktiken har man därför nu fått lösa frågan om programnämndernas ställning på andra sätt. 3) Programnämnderna, och även andra programansvariga, har enligt auditrapporterna inte alltid de befogenheter eller den ställning och arbetstid som behövs för att kunna leda verksamheten effektivt. Man saknar ibland de ekonomiska styrmedlen, och i flera fall påpekas att det är svårt att utöva en ledningsroll inom ramen för 20-30 procent 57

av en anställning. Ibland kanske man helt enkelt inte ser sin roll som att vara aktivt styrande. Programmen ägs av de som praktiskt ska leverera undervisningen. Och ibland kan vissa intressenter, till exempel en värdinstitution, utöva starkare inflytande än övriga intressenter. 4) Många auditgrupper efterfrågar ännu mer av samarbete över organisationsgränser än vad som idag är fallet. Det gör det ännu mer angeläget att diskutera lednings- och samordningsproblematiken för utbildningsprogram inom GU. Programrapporterna Beskrivningen av utbildningsprogrammens organisation och ledning är i allmänhet strikt formell i programrapporterna. Man beskriver vilka ledningsfunktioner som finns och vilken roll de förutsätts spela i ledningsarbetet. Det finns sällan några kommentarer till hur väl ledningsorganisationen i realiteten fungerar, eller till vilka överväganden som gjorts inför valet av den aktuella ledningsorganisationen. Det kan finnas flera orsaker till detta förhållande. Den enklaste skulle kunna vara att de knapphändiga frågeformuleringar som BLUE-verktyget består av naturligt tolkas som att det är formalia utan analys som efterfrågas. Mot det talar att varje fråga, inklusive den aktuella, uppmanar till kommentarer inte enbart beskrivning. En annan förklaring skulle kunna vara att man visserligen inser att man uppmanas kommentera, men att man av utrymmesskäl ransonerar kommenterandet till särskilt angelägna teman. Vilka dessa teman är bedömer man själv, och organisationsfrågan uppfattar man som jämförelsevis oproblematisk. En tredje tänkbar förklaring är att man över huvud taget inte ser organisationsfrågan som ett problemområde man kan problematisera. Frågan om organisation och ledning är uttömd efter en redovisning av formalia. Oavsett vilket skälet är finns bara i ett fåtal fall reflektioner över lednings- och organisationsfrågorna i programrapporterna. Beror detta faktum på verktygets konstruktion är det en iakttagelse som bör få metodologiska konsekvenser för framtida uppföljningsarbete. Beror det på att det allra mesta vad gäller organisation och ledning är oproblematiskt kan vi slå oss till ro men tror vi verkligen att det är så? Beror det på en oreflekterad inställning till ledningsfrågorna bland utbildningsansvariga bör det få konsekvenser för hur Göteborgs universitet framdeles arbetar med ledningsfrågorna, inklusive sitt chefs- och ledarutvecklingsprogram. Auditrapporterna och fakultetsrapporterna Auditrapporterna är sällan disponerade efter programrapporternas struktur, vilka ju följer BLUE11-verktyget. Det finns således inte, som i programrapporterna, en bestämd plats i auditrapporterna där man kan man räkna med att kommentarer till lednings- och organisationsfrågorna återfinns. Det gör att läsaren måste bestämma sig för vad som är en kommentar till just dessa frågor. Om man då ser varje kritisk kommentar om programmet och dess innehåll som en kommentar till ledningsfrågan skulle det föra för långt. Organisations-/ledningsfrågorna måste uttryckligen adresseras för att det som sägs ska räknas som kommentarer till dessa frågor. Man kan då notera att inte heller auditrapporterna normalt innehåller kommentarer till dessa frågor. Endast i ett fåtal fall kommenteras organisations- och ledningsfrågorna. Man kan formulera liknande hypoteser om orsaken till detta faktum som vad gäller programrapporterna. Har auditgrupperna känt sig bundna av BLUE-verktyget, och av hur programledningarna besvarat dess frågor? Kanske - men å andra sidan har auditgrupperna i sina rappor- 58 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

ter i övrigt förhållit sig mycket fria till BLUE-verktyget såväl vad gäller disposition som till vad man har valt att kommentera. Det ter sig därför som att frågan om ledningsorganisation av ett eller annat skäl sällan ses som problematisk även när man substantiellt har synpunkter på hur ledningsarbetet har bedrivits. Detta är ett intressant faktum värt att fundera vidare över. Ledningen uppmanas att i delar utöva sitt ledarskap på ett annat sätt än tidigare, men auditgrupperna ser sällan ledningsstrukturen i sig som orsaken till problemet. Möjligen anser man, mer eller mindre medvetet, att det är någon annan än auditgruppen som i tillämpliga fall ska dra den slutsatsen, till exempel fakultetsledningen. Fakultetsrapporterna innehåller dock bara undantagsvis kommentarer till organisations- och ledningsfrågorna. Sahlgrenska akademin Programrapporterna från Sahlgrenska akademin lämnar i flera fall utförliga beskrivningar av ledningsstrukturen, inklusive fakultetens ledningsstruktur för utbildning. I andra fall lämnas en mer kortfattad och formell beskrivning av ledningsstrukturen. Som exempel på de mer utförliga kan nämnas specialistsjuksköterskaprogrammets beskrivning. Under fakultetens utbildningsorgan RUGA sorterar de olika programkommittéerna (PK). Specialistsjuksköterskeprogrammet lyder under en av dessa. Programmet har en programansvarig, ansvariga för de olika inriktningarna samt lärare med kursansvar. Den programansvarige ska vara ledamot i programkommittén. Utbildningsorganisationen sätts i beskrivningen också in i ett vidare ledningsperspektiv. Förhållandet mellan de progransvariga och programkommittéerna varierar mellan programmen. I allmänhet är de ledamöter av sin programkommitté, och ibland föreskrivs att de ska vara ordförande eller vice ordförande. I programrapporten för folkhälsoprogrammen pekar man på det faktum att resurserna för utbildning inte följer utbildningens organisation. Ett problem i denna organisation är att pengarna för utbildningen inte följer den ovan beskrivna linjeorganisationen utan löper i en parallell organisation från fakulteten/dekanus till institutionen som hanterar de medel som ska användas för utbildningen och slussar dem vidare till avdelningar och enheter för verkställande av dessa utbildningsprogram. Detta gör att PK och RUGA endast kan fatta beslut i ett fåtal ärenden då alla beslut som medför kostnader ska hanteras och beslutas av enhetschefen/avdelningschefen. I auditrapporten för läkarutbildningen lyfts detta faktum fram som en viktig orsak till de förhållanden inom läkarutbildningen som man ger kritik. De flesta av svagheterna som kan identifieras på läkarprogrammet tröghet och svårigheter i regionaliseringsprocessen, problem med studentarbetsmiljön på sjukhusen, avsaknad av en genomgående pedagogisk vision, vissa oklarheter avseende antalet icke-disputerade lärare och deras vetenskapliga och pedagogiska kompetens, hänger alla mer eller mindre ihop med ett kärnproblem, nämligen den bristande ekonomiska kontroll som programkommittén har över programmet. Fakultetsledningen går här i svaromål i sin rapport. Flera auditgrupper har påpekat oklarheter i ansvarsfördelningen mellan institutioner och programledningar, och föreslår en beslutsstruktur som utgår från Organisation och ledning av utbildningsprogram 59

utbildningsprogrammens behov. Många av auditgruppernas externa ledamöter kommer från Lunds universitet, där man har ett annat ledningssystem, vilket kan ha färgat rapporterna. Akademin konstaterar att det är ett relevant ifrågasättande. Det som är kritiskt i Sahlgrenska akademins struktur är, som i alla matrisorganisationer, kravet på kommunikation i skärningspunkterna mellan (resurs)linjen och kvalitetsansvaret. Vi gör dock bedömningen att akademin med nuvarande modell överbryggar denna kommunikationsproblematik, som är särskilt påtaglig för program som har utbildningen förlagd till flera institutioner. Påbörjat arbete för bättre samordning av resursansvarsprogram behöver förstärkas. Oavsett vem som har rätt i de aktuella fallen pekas här på en principiell problematik värd att diskutera generellt inom Göteborgs universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten Europaprogrammet leds av en programnämnd, samt en studierektor och en biträdande studierektor. Det får i huvudsak mycket positiva omdömen av sin auditgrupp, men man pekar också på att programmets flervetenskaplighet, som anses vara en akademisk tillgång, skapar en administrativ sårbarhet. Mot bakgrund av universitets linjära och disciplinära organisation är personalförsörjningen inom Europaprogrammet tidskrävande och svåröverblickbar eftersom studierektor för programmet är beroende av tillmötesgående prefekter och studierektorer från deltagande ämnesdiscipliner. Auditgruppen betonar att fakultetsnämnden och ingående ämnesdiscipliner måste vara vaksamma på detta faktum och ha ett långsiktigt åtagande för programmet. Diskussioner och förhandlingar kring bemanningsfrågan hanteras dock i dagsläget väl, om än med en förhållandevis stor arbetsinsats. Auditgruppen pekar också på betydelsen av programmets placering på en värdinstitution - den statsvetenskapliga institutionen. Å ena sidan ger en värdinstitutions engagemang stabilitet, å andra sidan kan det leda till att värdinstitutionen kommer att prägla programmet mer än övriga deltagande institutioner. Så menar man vara fallet vad gäller Europaprogrammet. Europaprogrammet har en statsvetenskaplig slagsida, vilket antyds av dess ämnesmässiga administrativa fysiska placering och studierektor. Även innehållsmässigt finner studenterna en statsvetenskaplig tyngdpunkt, delvis ämnesmässigt, men framför allt vad gäller teoretiska och metodologiska förväntningar på studenternas arbeten inlämningsuppgifter och uppsatser. Om detta faktum är ett problem måste fakultets- och programnämnd avgöra, men det pekar ändå på ett förhållande man bör beakta när man organiserar och leder programutbildning med flera inblandade institutioner eller ämnen. I programrapporten för kandidatprogrammet för globala studier påpekas att de många inblandade ämnenas engagemang för programmet gör att ledningen av programmet inte är helt okomplicerad. Allt eftersom lärare och ämnen utvecklar sina relationer till programmet tror man dock att ledningsarbetet ska kunna bli enklare än idag. Eftersom programmet i huvudsak engagerar sin värdinstitution, det vill säga institutionen för globala studier, finns här ingen programnämnd. Programmet leds akademiskt istället av en utbildningsledare på 20 procent av sin anställning vid institutionen. Det ekonomiska ansvaret bärs av institutionens studierektor och prefekt. Att man ändå pe- 60 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

kar på samordningsproblem kan kanske förklaras av att IGS är en flerämnesinstitution med en relativt kort historia som gemensam institution. I ett läge där större institutioner skapas inom GU är detta faktum av intresse för organisations- och ledningsfrågan. De samordningsproblem som tidigare funnits mellan institutioner kan fortsättningsvis finnas inom institutioner. Finns tidigare institutioner nu som avdelningar inom nya institutioner har kanske inte så mycket förändrats i samordningsproblematiken. Auditgruppen behandlar dock inte alls den berörda problematiken. Istället pekar man på att programmet och dess värdinstitution genom sin unicitet inte direkt har något annat program eller någon annan miljö att spegla sig i. Ofta används ju unicitet som ett argument för värdet av en verksamhet, men auditgruppen pekar här på att brist på jämförbarhet kan leda till avsaknad av extern konkurrens och gemensam kvalitetsmåttstock. Utan att ta ställning till betydelsen av auditgruppens påpekande kan sägas att det tillför en aspekt att fundera över när ett universitet eller en fakultet utvecklar och organiserar sin utbildningsverksamhet. I programrapporterna för journalistprogrammen på kandidat- respektive magisternivå ges utförliga beskrivningar av ledningsstrukturen och hur ledningsarbetet går till - och varför man gör på det sättet. Inte minst beskriver man hur kvalitetsansvaret är organiserat. Detsamma gäller det medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet med inriktning mot PR, opinion och omvärld. I ingendera fallen kommenteras dock ledningsfrågan i auditrapporterna. I auditrapporten gällande arbetsvetarprogrammet oroar man sig över är hur programmet ska kunna behålla sin ställning i den nya institutionsmiljön. Programmet sorterade tidigare under den då självständiga institutionen för arbetsvetenskap, men sorterar efter institutionssammanslagning under den nya institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Ytterligare några program inom den samhällsvetenskapliga fakulteten ger relativt utförliga beskrivningar av sin ledningsstruktur. Kommentarerna är dock få, och auditgrupperna kommenterar inte heller ledningsfrågan. Fakultetsnämnden kommenterar endast ett förhållande med anknytning till organisations- och ledningsfrågan, nämligen en aspekt av ekonomistyrningen. Lika sant är att styrningen av tillgängliga anslag på institutionsnivå i flera fall är bristfällig, eftersom missnöje med tilldelning och låg utläggning av lärarledd tid per vecka samexisterar med ackumulerade överskott inom utbildningsverksamheten. Utbildningsvetenskapliga fakulteten Programrapporterna ger kortfattade beskrivningar av de formella ledningsstrukturerna, och auditrapporterna kommenterar inte ledningsfrågorna. Så inte heller fakultetsrapporten. Lärarutbildningen Ledning av lärarutbildning utgör en problematik som många länge och aktivt arbetat för att lösa vid flera lärosäten. Att utgöra hela universitetets angelägenhet, som förhållandet brukar uttryckas, är inte enbart en fördel. Frågor om ledning och samordning av en utbildning med så många intressenter reser många utmaningar. I programrapporterna beskrivs den nya organisation för lärarutbildning vid Göteborgs universitet som gäller från 1 juli 2010. I rapporten beskrivs även den komplikation som utfasningen av det gamla lärarprogrammet och infasningen av de nya programmen enligt LP11 utgör liksom hur man organisatoriskt har försökt hantera den komplika- Organisation och ledning av utbildningsprogram 61

tionen. Ett särskilt kvalitetsråd har inrättats för den gamla lärarutbildningen som ersättning för de nu avvecklade lärarutbildningsråden, och de nya utbildningsprogrammen leds av programnämnder. Några särskilda farhågor vad gäller organisation och ledning av det gamla och de nya lärarutbildningsprogrammen framförs dock inte i programrapporterna, och organisationsfrågan kommenteras inte heller i auditrapporterna. Lärarutbildningsnämnden (LUN) diskuterar dock frågan. En uppenbar sårbarhet i nämndens kvalitetsarbete är att, som redan antytts, ansvar och befogenheter inte alltid följs åt inom LP11. Det pågår dock ett arbete med att bygga upp nya strukturer och mekanismer för att säkra kvaliteten i relation till examensordningen och för att främja samverkan mellan de många aktörer som medverkar i lärarutbildningen. En särskild roll därvidlag har programrådsgruppen, vilken består av företrädare för LUN:s ledning, samtliga programledare och av ordförande och vice ordförande i kvalitetsrådet samt en studentrepresentant. I denna grupp diskuteras frågor av generell karaktär, vilket bidrar till att skapa en kvalitativ likvärdighet mellan de till sitt innehåll relativt olika program som det handlar om. Utöver de stora lärarprogrammen har LUN ansvar för det specialpedagogiska programmet och speciallärarprogrammet. Dessa bedrivs inom ramen för institutionen IPS, och leds av en gemensam programnämnd. Auditgruppen anser att ledningsstrukturen för dessa program har vissa oklarheter, och lärarutbildningsnämnden synes instämma i denna kritik. Som exempel nämns i auditrapporten att kvalitets- och utvecklingsarbete bedrivs av många olika grupper och konstellationer men att det är otydligt hur detta hålls samman och var beslut fattas och följs upp. Konstnärliga fakulteten Beskrivningarna av ledningsstrukturen inom den konstnärliga fakulteten är relativt grundliga. Programmen leds av utbildningsledare, programansvariga eller studierektorer, och i övrigt finns olika arrangemang för kollegialt ansvarstagande och diskussion. I endast ett fall diskuteras problem i ledningsorganisationen i programrapporterna, nämligen vad gäller programmen på Steneby. Här har ledningen av verksamheten inneburit svårigheter genom att man formellt varit en del av institutionen HDK. Inga formella samordningsorgan med Steneby som bas kunde inrättas förrän man blev en egen institution i mars 2010. Den nya institutionsledningen kunde då ta ansvar för såväl de program som Göteborgs universitet har ansvar för som den verksamhet man utför för regionen och kommunen. Hur denna problematik ska hanteras när nu institutionsindelningen inom konstnärliga fakulteten ånyo förändras framgår ej av programrapporter eller fakultetsnämndens yttrande. Auditgrupperna kommenterar olika förtjänster och brister i programmen, men det är bara i auditrapporten rörande utbildningarna inom huvudområdet musik som man uttryckligen kommenterar ledningsfrågan. Mor bakgrund av en fråga om samspelet mellan olika inriktningar inom programmet undrar man helt enkelt hur ledningsarbetet i praktiken går till. Auditgruppen har under granskningen frågat sig vad som egentligen är den gemensamma kärnan i programmet. Programmets huvudområde är musik, men inom sig har huvudområdet musik fördjupningsområden som tydligt skiljer sig åt. Lärarna, studenterna, utbildningsinnehållet och undervisningsaktiviteterna för respektive inriktning verkar existera i skilda världar. Kanske 62 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

sker gemensamma aktiviteter inom utbildningsprogrammet, kanske arbetar lärarna tillsammans som ett sammanhållet kollegium med programmets kvalitetsutveckling, kanske möts studenterna i gemensamma kurser, men i självvärderingen framgår det inte tydligt om, när eller hur det sker. Där framgår dock tydligt att respektive inriktning har en egen utbildningsledare/studierektor, men däremot inte hur ledningen som grupp styr, arbetar med systematisk uppföljning och beslutar om programövergripande prioriteringar för att vidareutveckla verksamheten. I fakultetsrapporten kommenteras inte frågor om organisation och ledning, men parallellt med BLUE 11-processen genomfördes en större förändring av institutionsindelningen inom fakulteten. Denna förändring bör kunna innebära förändringar av betydelse för de teman som BLUE 11 fokuserar. IT-fakulteten Utbildningsprogrammen inom IT-fakulteten leds av programansvariga. Flera av programmen har till sig knutit företrädare för avnämare. Inom det datavetenskapliga kandidatprogrammet stöds den programansvarige (som utför sitt uppdrag på 15 procent av sin anställning) av ett programråd där avnämarföreträdare ingår. Inom Computer Science Master s Program ingår två representanter i programmets styrelse ( programme board ). IT Management Masterprogram har en extern referensgrupp. Programmen har också i relevanta fall arrangemang för att klara samordningen mellan verksamheten inom GU respektive Chalmers. I endast en auditrapport kommenteras frågan om organisation och ledning, och då genom att auditgruppen konstaterar att denna förefaller fungera tillfredsställande. I fakultetsnämndens rapport är givetvis relationen mellan Göteborgs universitet och Chalmers ständigt framträdande, men i övrigt görs inga särskilda kommentarer till frågor om organisation och ledning. Handelshögskolan Handelshögskolans ekonomprogram sorterar under Företagsekonomiska institutionen, men har där en egen identitet gentemot studenterna, med egna administratörer och studievägledare. Programmet leds av en programnämnd och en programansvarig. Inga särskilda kommentarer ges i auditrapporten. Juristprogrammet sorterar under Juridiska institutionen. På institutionen finns tre nämnder avseende forskning, utbildning respektive samhällsdialog. Utbildningsnämnden bereder, och när man så har mandat, beslutar i utbildningsfrågor relaterade till programmet. Motsvarande gäller samhällsdialognämnden. Hur programmet leds mer operativt framgår ej av programrapporten. Inga särskilda kommentarer avseende organisation och ledning ges i programrapporten. Logistikprogrammet leds av programledningen, som består av programkoordinator och studievägledare. Programledningen har ett övergripande ansvar, men enligt programrapporten ägs varje kurs av respektive institution. Det framgår inte närmare var gränslinjen mellan det övergripande ansvaret och institutionernas ägandeskap går. Auditgruppen ser det faktum att fyra institutioner driver sina egna delar av programmet som potentiellt problematisk. Koordinering mellan institutioner sker enbart genom kontakter med programansvarig. Det faktum att programmet idag fungerar väl tillskriver man person- Organisation och ledning av utbildningsprogram 63

lighetsfaktorn. Den tysta kunskapen kring koordination, processer och rutiner behöver institutionaliseras. Det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet är ett program där flera av Göteborgs universitets fakulteter och även Chalmers samverkar. Programmet leds av en ledningsgrupp där alla intressenter finns representerade. Någon kommentar till ledningsfrågorna ges ej, och inte heller berättar programrapporten hur programmet mer operativt leds. Auditrapport saknas. Handelshögskolans tio masterprogram sorterar alla under avdelningen Graduate School (GS). Lärarresurser beställs från institutionerna. GS sorterar i sin tur direkt under fakultetsnämnden. Avsikten sägs i programrapporterna vara att Handelshögskolans masterutbilning ska ses som en helhet med enhetliga kvalitetsprocesser, tydligt beslutsfattande och en administration som är utformad för att underlätta samverkan i multidisciplinära program. Varje program har en akademisk koordinator och en administratör. Koordinatorn är anställd av sin institution, medan administratören är anställd av GS. Trots dessa samordnande ambitioner efterfrågas i auditrapporterna mer av samarbete mellan program och mellan institutioner, och i något fall även samverkan med resten av universitetet. I auditrapporten för Master of Science in Logistics and Transport Management (LTM) formuleras saken på följande sätt: Despite the positive collaborative development just alluded to, there appear to be distinct institutional barriers to anything other than bilateral collaboration between people of similar minds and intent. This militates against achieving an economic optimum in delivering a preestablished high standard of educational provision. It is both noteworthy and surprising, for example, that all three programmes reviewed have their own tailored Research Methods course, rather than utilize a common generic one. I fakultetsnämndens rapport uttrycks att den sammanhållna enheten för masterutbildning har varit värdefull, men att gränssnittet mellan institutionerna och GS behöver ses över. Inflytandet och ansvarstagandet för verksamheten måste breddas till att inkludera institutionerna. Såväl personalansvar som planering för och genomförande av lärares utbildningsinsatser vilar på institutionerna, vilket måste komma till uttryck i ledningsstrukturen. Så har inte varit fallet och planeringen för kompetensförsörjning har därmed blivit lidande. Humanistiska fakulteten Programrapporterna inom den humanistiska fakulteten besvarar i huvudsak frågan om organisation och ledning kortfattat och formellt utan särskilda kommentarer. Ledningsstrukturen varierar. Några, men inte alla, program har en programnämnd. Operativt ansvarig kan vara en koordinator, en studierektor och/eller en viceprefekt. För magisterprogrammet Kulturarv och modernitet finns ett särskilt lärarråd som programkoordinatorn samråder med. Informella samrådsförfaranden kan naturligtvis finnas även för andra program utan att det anges i programrapporterna. Ingen auditrapport kommenterar uttryckligen frågan om organisation och ledning. Fakultetsnämnden anger i sin kommentar att flera program vid tidpunkten för granskningen saknade programnämnder men att sådana nu tas fram succesivt. Det innebär således att man uppfattar det som naturligt att program ska ledas av programnämnder, även om det inte behövs för att samordna olika institutioners inflytande. 64 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Studentinflytande Nathalie Norberg och Eva Fluur Jonson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ Inledning Vi utgjorde läsåret 2011/2012 GUS presidium i egenskap av ordförande respektive vice ordförande. Mot den bakgrunden rekryterades vi för att under 2012 sammanställa och analysera BLUE-materialet med avseende på studentinflytande. Vi har granskat alla programrapporter, auditrapporter och fakultetsrapporter utifrån tema IV om studentinflytande, för att göra en sammanfattad bedömning av hur Göteborgs universitets institutioner/program arbetar med studentinflytande som en del av kvalitetsarbetet. Fakulteterna och institutionerna har skrivit olika mycket om studentinflytande. Som granskare har vi endast utgått ifrån det som framkommer i rapporterna. Vi har inte gjort några ytterligare undersökningar eller tagit med sådant som vi känner till genom vårt arbete i studentkårerna. Vi har heller inte tagit hänsyn till förändringar som skett efter det att rapporterna har skrivits. Varför studentinflytande? Studenterna utgör en stor del av universitetets verksamhet. Det är viktigt att de åsikter som studenter har kan tas till vara på ett sådant sätt att de kommer till användning för utvecklingen av program och för att säkra kvalitet. Studenter har ett perspektiv på utbildningen som det är svårt att få som anställd vid universitetet. Studentinflytande är en del av universitetets kvalitetsarbete och det finns ett antal viktiga faktorer som bör finnas för att det ska fungera optimalt; rättighet att vara representerade, en fungerande studentkårsorganisation, utbildning av studentrepresentanter, informationsutbyte mellan lärosätet och studentkåren samt att det finns ett ömsesidigt förtroende. 4 I högskolelagen Kap 1 4a står det att: Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Vidare har studenterna rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, enligt kap 2 7. 4 http://akademiskt.wordpress.com/2012/10/31/varfor-fungerar-studentinflytandet/ 65

För att inflytandet ska fungera behövs en fungerande studentkårsorganisation så att studenterna kan välja och utse studenter på ett demokratiskt sätt. Studentkårsorganisationen behöver tillsammans med universitetet informera om studenternas möjligheter att påverka. Studentrepresentanterna bör få tillgång till utbildning för att på bästa sätt få möjlighet att utöva sitt inflytande. Då studenterna vet på vilket sätt de kan arbeta och vad som förväntas av dem blir det effektivare för båda parter, studenterna och lärosätet. Utöver rättigheter och vetskapen om hur man kan använda sitt inflytande, bör lärosätet och studentkårsorganisationen utbyta information så att inga missförstånd uppstår. Lärosätet och studentkåren har lika stort ansvar för att informera varandra om viktiga frågor och för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Informationsutbyte mellan universitetet och studentkårerna, och universitetets information till studenterna, är enligt våra erfarenheter de viktigaste faktorerna för att studenter ska känna sig hörda och delaktiga. Våra förväntningar och vad vi letade efter I granskningen har vi fokuserat på om programmen möter de krav som ställs på dem från högskoleförordningen, högskolelagen samt de regler som finns vid Göteborgs universitet när det gäller studentinflytande. Vi har tittat på hur väl de svar i rapporterna möter de frågor som ställs angående resultat från undersökningar, om det finns studenter i beredande och beslutande organ och hur programmet på andra sätt involverar studenter i utvecklings- och kvalitetsarbete. Vi har tittat extra på om det i någon rapport har framkommit något utöver det vanliga eller vad som är reglerat. Vi har uppmärksammat extra innovativa lösningar av hur institutionen kan ta vara på studenternas åsikter. Vi har bedömt att program som uppfyller universitetets krav på utvärderingar och studentrepresentation har ett tillräckligt gott studentinflytande. Övergripande resultat Studentinflytandet ser bra ut på Göteborgs universitet i sin helhet. Alla programrapporter nämner antingen att det finns ett samarbete mellan studenter och institutionen/ programmet eller att det ska finnas. De flesta rapporter nämner kursvärderingar som främsta sätt att ta vara på studenternas åsikter, men det finns också flera andra olika intressanta metoder för att främja studenternas möjligheter att påverka. Studenter finns oftast med i beredande och beslutande organ, även om det sällan framgår om de faktiskt deltar i organens arbete eller om de endast bereds plats där. Auditrapporterna nämner sällan studentinflytande, och det är flera auditgrupper där studenterna inte har varit involverade i granskningsarbetet, eller där gruppen inte har intervjuat några studenter. Vi kan dra slutsatsen att de flesta är medvetna om vilka studenternas rättigheter är, och kursvärderingar är det som fungerar bäst över hela universitetet. Det finns en medvetenhet om att studenter har viktiga åsikter att bidra med i kvalitetsarbetet. På små program finns möjligheten att få personlig kontakt med studenterna på ett sätt som är svårare på de större programmen. Utbildningarna har delvis olika sätt att arbeta med studentinflytande, men arbetssätten skulle kunna utvecklas genom en dialog mellan de olika utbildningarna. En del program påtalar vad som ska göras, eller att studenternas ges möjlighet till olika sätt att påverka, utan att faktiskt beskriva vad som görs. 66 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

1. Resultat från studentundersökningar (till exempel Göteborgs universitets studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjligt), programutvärderingar och kursvärderingar En mycket stor del av rapporterna omnämner att det är svårt att använda exempelvis Studentbarometern på grund av att det inte går att bryta ner resultatet till programmet. Det kan också vara för få studenter som resultatet på institutionsnivå/programnivå baseras på. En del har brutit ned studentbarometern till fakultets/-institutionsnivå och använt sig av resultatet där, men det är få program som kan använda sig av studentbarometern fullt ut. Flera program gör egna undersökningar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (till exempel kursrapport, kursboksslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet Studenter har möjlighet att vara/är med i beredande och beslutande organ där institutionen diskuterar kvalitetsarbete och andra frågor som rör studenternas utbildning och studiesituation. Vissa program har beskrivit mer utförligt än andra om konferenser och heldagar då programledningen och studentrepresentanter diskuterar resultat från kursvärderingar och andra utvecklingsidéer angående programmet eller institutionen. Det finns flera utbildningar som gör skriftliga kursbokslut, men det finns också många program som behöver utveckla arbetet med återkoppling av förändring till följd av kursvärderingar. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ De flesta nämner att det finns studenter i beredande och beslutande organ och andra säger att studenterna ges möjlighet att närvara. I flera rapporter är det svårt att veta om studenter deltar i organens arbete, eller om platserna är tomma trots att studenterna ges möjlighet att närvara. Vi har särskilt sökt efter programrapporter som utvecklar hur de får studenter till de platserna, men sådana exempel är ovanliga. En del av rapporterna visar att programmen eller institutionen behöver utveckla bättre kontakt med studentkåren. Goda exempel Vi har valt att lyfta fram några av de goda exempel som har stuckit ut i förhållande till de andra rapporterna. De goda exempel som vi har sett har åstadkommit något utöver det vanliga och bedriver arbetat med studentinflytandet på fler sätt än de formella. Vi har sett att det finns olika former för samverkan med studenter, formella och informella mötesformer. Vi har även sett att där det finns en variation och balans mellan de formella och informella träffarna finns det också ett bra samarbete och ett gott studentinflytande mellan studentrepresentanter och anställda. Utöver representation i de formella beredande och beslutande organen har programmen/institutionerna ofta något extra forum där studenterna har en närmre kontakt med de ansvariga. Liknande former för studentinflytandet bedrivs på olika ställen inom universitetet, men formerna kan ha olika namn. Studentinflytande 67

Nedan visas några goda exempel. Månadsmöten - ett viktigt forum för dialog mellan studenter och ledningen; biträdande prefekt, studierektor, studievägledare och student/klassrepresentanter träffas för att diskutera gemensamma frågor. Socionomprogrammet, SFN Programkommitté/råd - studentrepresentanter har kontinuerlig kontakt med programansvariga. Master of Science in Accounting, HHFN Kvalitetsutvecklings/utvärderingskonferens - hålls en gång per år då studentrepresentanter från varje termin, handledare och studentsamordnare från VFU, avnämare och lärare inbjuds för att följa upp programmet, diskutera och ge förslag på att åtgärder preciseras. Logopedprogrammet, SA Kursombud kursombud utses av studenterna, vilka har kontakt med kursledningen. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, HHFN Kurskonferenser utvärdering av varje kurs vart tredje år. Studenter, kursansvariga och ytterligare lärare, samt externa lärare träffas för att diskutera; kursplan, undervisningsplan, schema, litteratur, utvärderingar, kursrapporter m.m Europaprogrammet, SFN Individuella samtal - During the second year the students have individual progress discussions considering both their individual performance as the education. Master programme in Business Creation and Entreprenurship in Biomedicine, (GIBBS), SA Studierektor har individuella samtal med studenter inför varje terminsslut. Konstnärligt masterprogram I smyckeskonst, textilkost & keramikkonst, KFN Inbjudande aktiviteter Integrering av studenter i forskarseminarium, mingel och andra delar av institutionens liv. Teologisk master/magisterprogram, HFN Nära kontakt Nära kontakt mellan studenter och studenter gör att problem kan lösas på direkten. Konstnärligt kandidatprogram i design m.fl. på KFN Lunchmöten Studierektorn inbjuder till lunchmöte med studentrepresentanter tre gånger per termin. Hälsopromotionsprogrammet, UFN IT-fakulteten På IT-fakulteten finns flera olika sorters studentinflytande och flera kreativa former, såsom förberedande undersökningar för att ta reda på vad studenterna förväntar sig av kursen följt av vanliga kursvärderingar. Kursvärderingarna diskuteras sedan på flera olika möten där studenter medverkar. Detta resulterar i att åsikterna sammanfattas i rapporter som publiceras på Chalmers hemsida, men inte alltid på Göteborgs universitets hemsida. 68 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Flera studenter uppmärksammar de administrativa problemen mellan högskolorna. Det framstår som att de flesta programmen på IT-fakulteten gör det som ska göras enligt reglerna på Göteborgs universitet, och det finns de som beskriver studentinflytandet på ett mycket inspirerande sätt. Några program beskriver termins- eller mitterminsutvärderingar, de programansvariga får då en bredare bild av vad studenterna tycker. Det finns också program på IT-fakulteten som har svårare att ta till vara på studenternas åsikter. Studenterna ska kunna ge sina åsikter anonymt och studenterna ska vara med i beslutande och beredande organ. IT-fakulteten talar inspirerande om studentinflytande i flera av rapporterna, men fakultetens program skulle tjäna på att utbyta idéer om hur studentinflytandet kan fungera. Konstnärliga fakulteten Det som framkommer mest som studentinflytande är kursvärderingar och flera rapporter påtalar problem med svarsfrekvensen. Enligt vissa utbildningar är det lättare om utvärderingarna görs i slutet av kursen på ett papper och inte på GUL även om andra påtalar det positiva med GUL och att det blir anonymt. Det är stor skillnad mellan de olika programmen och institutionerna, vissa program har stora problem med studentinflytande medan andra verkar ha ett mycket väl fungerande system för att tillvarata studenternas åsikter. På de flesta institutioner inom den konstnärliga fakulteten finns studenter i beredande och beslutande organ, men det framkommer inte alltid om det finns programkommittéer eller liknande. Ofta är dock programmen ganska små, och kontakten som programansvariga har med studenterna kan ibland liknas vid programråd, även om det inte är lika formellt. Det finns program som har kurskommittéer eller programråd, men det framgår sällan hur dessa fungerar. Det verkar svårt att hitta studenter till organ på de olika nivåerna, men det är inte ett problem som är exklusivt för den konstnärliga fakulteten. För att få studenter intresserade är det viktigt att studenterna känner att deras åsikter tas tillvara, samt att det bereds möjlighet att närvara och att information ges om mötena. En återkommande kommentar i rapporterna är att den nära kontakten med studenter gör att åsikter omgående kan uppfattas och beaktas av läraren. Den kontakten är givetvis värdefull, men den konstnärliga fakulteten behöver också arbeta med att säkra studenters anonymitet i till exempel kursvärderingar och med att få studenter att uttrycka åsikter på andra sätt än de inofficiella. Den nära kontakten kan vara ett mycket bra sätt att få fram åsikter, om studenten känner sig bekväm med läraren, men det kan också vara svårt att ge kritik. För att få fram åsikter som kan hjälpa till att utveckla programmet är det viktigt att det finns en balans mellan de olika sätten. Programmen använder sig också av terminsavstämningar där läraren träffar klassen för att diskutera terminen i helhet, ibland skriver också klasserna en rapport tillsammans. Detta kan ge en helhetsbild som grund för utvecklingen av programmet i framtiden. Det är inte ovanligt med gästlärare på de konstnärliga programmen, och det påtalas att dessa inte alltid är insatta i universitetets regler om studenternas rättigheter. Det påtalas också att flera program är mindre bra på uppföljning av kursvärderingar. Detta är ett problem som är känt sedan tidigare, och i rapporterna skriver institutionerna att de ska arbeta med detta. Det saknas studenter i flera av auditrapporterna, och få av dessa behandlar ämnet studentinflytande. Studentinflytande 69

Handelshögskolan Programmen på Handelshögskolan har ofta väl fungerande programkommittéer med aktiva studenter. Flera påtalar att de känner att de kan påverka genom studentkåren, men det är svårare att påverka direkt genom läraren. Kursvärderingar genomförs, och behandlas oftast vid möten med programansvariga och studentrepresentanter. Resultaten från dessa värderingar återkopplas dock inte alltid till studenterna. Handelshögskolan använder studentombud, som varierar i antal på de olika programmen. Studentombuden väljs av studenterna på några av programmen, men väljs av programledningen på ett annat. Då studentombuden är studenternas företrädare ska dessa väljas av studenterna. Studenter finns med i beredande och beslutande organ på alla nivåer på fakulteten. Studenterna får kontakt med de som beslutar över programmen genom programnämnderna, möten med studierektorerna, utvecklingsmöten, möten med profilgruppen och genom särskilda kontakter vid behov. Masterprogrammen har en gemensam programkommitté. Studentrepresentanter ifrån masterprogrammen möter studierektorn regelbundet. Det finns två studentrepresentanter från varje årskurs. Det samlade intrycket från rapporterna från Handelshögskolan är att studentinflytandet är väl organiserat. Humanistiska fakulteten Flera av programmen gör undersökningar av olika sorter, som sedan sammanställs och diskuteras på diverse möten med programledningen. Det framgår inte alltid om studenter medverkar i dessa organ. Studenter medverkar i institutionsråd och andra organ, men på flera av programmen saknas programråd eller organiserade former för inflytande på programnivå. Flera program nämner kursvärderingar som det främsta sättet för studentinflytande. Även om kursvärderingar är mycket viktiga för ett fungerande studentinflytande kan de kompletteras med andra påverkansmöjligheter för studenterna. Flera program skriver att de arbetar mycket med arbetsmiljö. Ett återkommande problem verkar vara att hitta studentrepresentanter. För att studentinflytandet ska fungera måste självklart också studenterna vara med och ställa upp som representanter. Samtidigt måste också programmet ge studenterna möjlighet att medverka. På humanistiska fakulteten verkar flera program ha en god kontakt med studentkåren. Det hade dock varit en fördel om rapporterna hade utvecklat vad de menar med god kontakt. I vissa mindre program kan det vara svårt att hitta studentrepresentanter, men studentinflytandet utövas oftast då på andra sätt - ofta genom nära kontakter mellan lärare och studenter. Det är viktigt att olika sätt blandas - som inofficiella möten och officiella former som programråd och liknande. Att involvera studenter i forskarseminarium och mingel kan vara ett bra sätt att få dem att känna tillhörighet i fakulteten och ämnet de läser. När en student känner att institutionen och programmet är deras kan det också vara mer intressant att påverka utbildningen. Dessa inofficiella möten kan också vara ett bra tillfälle för avslappnade samtal då åsikter lätt kan diskuteras. Alla auditgrupper innehåller studentrepresentanter, men få tar upp ämnet studentinflytande. Fakultetsrapporten visar att problemen kring studentinflytandet på fakulteten är kända. 70 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Lärarutbildningsnämnden I rapporten från Lärarutbildningsnämnden (LUN) beskrivs studentinflytandet utförligt, och det framgår tydligt att LUN uppskattar studenternas åsikter. Studenter är representerade i beredande och beslutande organ och de arbetar för att utveckla system för att ta tillvara på studenternas åsikter. Studenterna är dock inte alltid med och beslutar om kursplaner, däremot är studenterna med i beredande organ där innehållsmässiga frågor diskuteras. Ett problem är att studenter från lärarutbildningen inte alltid finns representerade i vid kursansvariga institutioner/fakulteter. Vid LUN är man medveten om bristerna i studentinflytandet när det gäller studentrepresentation och kursplaner, samtidigt som man arbetar för vidare utveckling av studentinflytandet. Programrapporterna är skrivna utifrån från 2001-års och 2011-års lärarprogram. Den senare utbildningen kan inte visa på faktiska resultat då programmet inte helt har genomförts ännu. Studentrepresentationen redovisas på liknande former i det nya lärarprogrammet som det gamla, med några förändringar. Kursvärderingar nämns i alla programrapporter vid lärarprogrammet. Dessa resulterar i en kursrapport med lärares och studenters åsikter som diskuteras i programråd, det skrivs sedan konkreta förslag till kursutveckling. En gång om året har studenterna möjlighet att uttrycka åsikter kring programmet som helhet. Programmen använder sig av mittkursmöten där studenter ger sina åsikter. Dessa redovisas sedan, och åsikterna behandlas i programråden. I utvecklingsarbetet av utbildningarna tillfrågas en studentgrupp. Studenterna är representerade i programråd, nämnden samt tillfälliga och fasta arbetsgrupper vid LUN. Studenterna bjuds också in till kurskonferenser och möten med programledarna. Utbildningsvetenskapliga fakulteten På Utbildningsvetenskapliga fakulteten återspeglas studentinflytandet främst i de formella organen, så som exempelvis institutionsstyrelser, fakultetsnämnd och andra beredande eller beslutande organ inom fakulteten. Härutöver finns ett antal program/ institutioner som har extra träffar med studenterna. Exempelvis har studierektorn lunchmöten tre gånger per termin med studenterna vid Hälsopromotionsprogrammet, och studenterna får följa med på konferenser. Dessa extra aktiviteter gör väldigt mycket för studenterna. De känner sig uppskattade, och de får en närmre kontakt med ansvariga på institutionen/programmet. Blandningen av de formella forumen och informella träffar, så som exempelvis lunchmöten, skapar en dynamik mellan studenter och anställda i arbetet med att utveckla och förbättra utbildningen och studenternas studiesituation. Till stor del är programrapporterna inom fakulteten kortfattade, och svaren liknar varandra. Vid utformningen av auditrapporterna har studenter deltagit, och den ena av auditrapporterna förespråkar mer samverkan mellan studentkåren och lärarna för att exempelvis medverka till att fylla platser i programråd och dylikt. Även om det är kårens uppdrag att tillsätta platser i beredande och beslutande organ kan en samverkan mellan kåren och ansvariga underlätta arbetet med att få nya studentrepresentanter. Rapporterna pekar också på att studentinflytandet är en viktig del av fakultetens arbete med utveckling och förbättring av studenternas utbildningssituation. Sahlgrenska akademin Genomgående har Sahlgrenska akademin lämnat omfattande rapporter på program-, audit- och fakultetsnivå. Rapporterna ger en bred inblick i hur det ser ut inom fakulteten, och analyser visar varför det ser ur som det gör när studentinflytandet inte fungerar Studentinflytande 71

väl. Analyserna varierar i längd och djup, men det känns som att det finns en motivation över hela fakulteten att lösa eventuell problematik som uppstår. Fakulteten försöker på olika vis engagera studenterna med till exempel inbjudningar till nationella möten eller kursledarkonferenser etc. Man försöker även anpassa sig efter studenternas förutsättningar, exempelvis genom att medverka på utbildningsrådens möten (studentgruppen) som komplement till att studenterna kommer på formella möten. Överlag ser representationen bra ut i de formella organen, så som institutionsrådet, programkommittén eller RUGA. Dock är engagemanget på vissa utbildningar lågt och bör utvecklas. Det är ett gemensamt ansvar för studentkåren och fakulteten att verka för ett ökat engagemang. Mycket tonvikt läggs vid att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och hur man kan lösa det. Svarsfrekvensen behöver höjas för att resultatet ska ges mer relevans. Auditgrupperna talar om en utveckling av studentinflytandet, men frågor om på vilket sätt kan man utveckla inflytandet och hur detta ska ske kvarstår. Samhällsvetenskapliga fakulteten På Samhällsvetenskapliga fakulteten arbetar man på många olika sätt med studentinflytandet - utöver studentrepresentation i formella organ. Vid nästan alla program finns det studentgrupper som är aktiva i varierande grad och arbetar med att driva utbildningsfrågor. På vissa program är studentengagemanget lågt, vilket är en svaghet enligt fakultetsrapporten. För att stärka studentinflytandet behöver vissa program arbeta med studentinflytandet. Programansvariga tillsammans med studenterna kan försöka lösa det låga engagemanget genom att skapa forum som passar utifrån programmets och studenternas förutsättningar. Då det finns program med starkt engagemang finns det exempel inom fakulteten som andra kan dra nytta av. Generellt kan man se att de program där det finns ett tydligt och starkt studentengagemang finns även ett gott samarbete mellan programansvariga och studenterna. I de fall som programstudenter känner att de har en stark anknytning och identitet till programmet finns ett större studentengagemang än vid andra program där identiteten inte är lika utbredd. Det finns olika förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för programmen. När det gäller fakultetens kursvärderingar varierar svarsfrekvensen. På vissa av programmen är både svarsfrekvensen och återkopplingen låg. Studenterna känner mindre motivation att göra kursvärderingar ifall de inte får återkoppling och får vetskapen om att kursvärderingarna är ett verktyg för påverkan. I helhet arbetar fakulteten bra med studentinflytandet som en del av kvalitetsarbetet, men fakulteten nämner att det finns mer att göra för att öka engagemanget. Naturvetenskapliga fakulteten Fakulteten ingick inte i det ordinarie BLUE11-arbetet, utan baserade sitt bidrag från fakultetens egen utvärdering från 2010 - GRUNDA. I arbetet med Grunda-rapporterna har studenterna varit delaktiga, i både programrapporterna och genom platsbesök hos studentgrupper. Fakulteten har engagerade studenter och anställda som verkar för att utbildningarna ska bli bättre och där anställda och studenter har en mycket god kontakt med varandra. Dock behöver det arbetas med att skapa ett bättre system för kvalitetsarbete på fakulteten. Fakultetsnämnden påpekar att det finns engagerade studenter som har många idéer om programutveckling och synpunkter på programmen, men rapporterna talar inte direkt om hur studentinflytandet fungerar i stort på fakulteten. Det nämns i rapporterna att programmen behöver få en starkare identitetsanknytning för att generera en bättre kvalitet på utbildningen. I de flesta fall avslutas kurserna genom kursvärderingar, och det finns även årliga 72 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

utvärderingar där kursansvariga träffar studenter inom en del av programmen. För den kontinuerliga uppföljningen finns studenter i de formella organen så som programkommittéer etc., där även studentgrupper har möjlighet att inkomma med synpunkter. Programmen har inte regelbundna utvärderingar och uppföljning av dessa. På en del av programmen verkar kursvärderingar inte alltid genomföras. Det finns problem med låga svarsfrekvenser på vissa program, medan andra har hög svarsfrekvens. Programmen talar om att skapa en utökad kontakt med studenterna, exempelvis via referensgrupper för att tillsammans diskutera utbildningen för att kvalitetssäkra den. Vid de flesta programmen verkar de anställda ha kontakt med sina studenter och alumner, och värnar om detta. Slutsats Vår slutsats av detta arbete är att studentinflytandet på universitetet enligt rapporterna ser bra ut. Alla fakulteter och institutioner är medvetna om att det ska finnas studentrepresentation och många lyfter även vikten av den. I rapporterna framkommer det också att det finns en hel del svagheter och problematik kring studentinflytandet. Det är viktigt att institutionerna och programmen försöker arbeta med och ta itu med dessa tillsammans med studentkåren. Båda parter har ett ansvar att verka för att det finns ett studentinflytande som fungerar. Det är olyckligt att det ibland finns få studentrepresentanter och det problemet kan vara svårt att lösa. Det kan dock vara en fördel att programmen arbetar fram metoder som uppfyller reglerna, men samtidigt passar in på den verksamhet som bedrivs där då universitetets utbildningar har olika förutsättningar. Det vanligaste sättet för studenterna att påverka sin utbildning är genom kursvärderingar. Det är dock flera fakulteter som visar på problem med kursvärderingar - ofta att det är låg svarsfrekvens vilket leder till att kursvärderingarna inte kan användas fullt ut. En del av institutionerna är mycket bra på att återkoppla och sammanställa kursvärderingar. I vissa av rapporterna reflekterar ansvariga över hur de ska få studenterna att svara, i andra berättar institutionen att när de har gått över till GUL har färre studenter svarat på kursvärderingar. Några berättar om att när kursvärderingen genomförs i samband med kursslut och examination är det lättare att få studenter att svara. Inom området kursvärderingar finns det stora utvecklingsmöjligheter för institutionerna och programmen, och de kan därvid ta lärdom av varandra. De flesta program och fakulteter visar på medvetenhet om studenternas rättigheter att påverka utbildningen. Flera av rapporterna är kortfattade och det är inte många som har reflekterat djupare kring studentinflytandefrågan, istället nämner de hur det ska vara och vilka rättigheter studenterna har, utan att beskriva mer ingående hur samarbetet faktiskt fungerar. Det är det faktiska samarbetet som vi är intresserade av och vill veta mer kring. Genom att enbart skriva vad studenterna erbjuds eller hur det ska se ut, ges alltför lite information att arbeta vidare med. Studenter är enligt rapporterna uppskattade i institutionernas och fakulteternas kvalitetsarbete. Gästlärare är ibland dåligt insatta i studenternas rättigheter och då blir det svårare som student att utöva inflytande över utbildningen. Arbetet med att få fram studentrepresentanter ser olika ut på institutionerna vid universitetet. På de små utbildningarna är det ibland svårt att ordna formella vägar för studentrepresentation. Flera anser att den dagliga kontakten är tillräcklig och det är för få studenter för att få intresserade studentrepresentanter. På stora program har studenterna ofta mer organiserade vägar i programkommittéer och liknande, men det finns risk att den nära kontakten försvinner. Det är viktigt att programmen arbetar fram olika former för studentinflytande på ett sätt som fungerar för programmet, och som säkrar studenternas möjligheter att påverka utvecklingen av utbildningen. Många verkar också vara Studentinflytande 73

medvetna om hur studenter ska väljas. Det är dock inte alltid studenter ställer upp även om institutionen är tydliga med att det finns ett behov. Studentkårerna och universitetet måste gemensamt arbeta för att informera om möjligheterna och rättigheterna, samt aktivt verka för ett gott samarbete. Ett problem som vi har uppmärksammat med BLUE 11 är bland annat att det inte alltid har funnits studentrepresentation vid skrivandet av rapporterna. Det är totalt sett många studenter som har varit involverade i arbetet med BLUE 11, men ibland är det svårt att se var studenter deltagit. Det är svårt att möta kravet på studentrepresentanter i arbetet i de fall där det inte har funnits representanter att tillgå, det kan även vara så att studenter deltagit men att det inte framgått i rapporterna. I granskningen har vi valt att se till det som står i rapporterna och att bedöma studenträttighetsmedvetandet som starkt vid Göteborgs universitet. Om fakulteter och program i samverkan med studentkåren arbetar aktivt för att åtgärda de brister som framkommit har vi förtroende för att det bara kan bli bättre. 74 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner Karin Fogelberg, Martin Thulin, Malin Östling Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). 3. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Fakulteterna om säkring av kvalitet i kursplaner I flera fakultetsrapporter berörs inte frågor om kursplaner. Vid tiden för arbetet med BLUE 11 låg ansvaret för att fastställa kursplaner på fakultetsnivå, men kvalitet i kursplaner var för många fakulteter inte någon fråga man valde att lyfta upp i fakultetsrapporterna. Det går bara att spekulera i orsaker till denna avsaknad. En tolkning skulle kunna vara att man på fakultetsnivå ansåg att frågor om kursplanekvalitet är okomplicerad, att man har väl fungerande arbete med detta och att det därför inte finns skäl att lyfta frågor kring detta. En annan tolkning skulle kunna vara att fakultetsledningarna inte uppfattar betydelsen av kvalitet i kursplaner och därmed inte ser behov av att lyfta fram detta deltema i sina rapporter. Frågor om kursplaner lyfts fram i tre fakultetsrapporter; Sahlgrenska akademin, Konstnärliga fakulteten samt Lärarutbildningsnämnden. Sahlgrenska akademin ger i sin rapport uttryck för en pedagogisk grundsyn som man menar ska genomsyra fakultetens utbildningsprogram. Constructive alignment och studentcentrerad undervisning ska vara i fokus. Kurs- och utbildningsplaner behöver utvecklas kontinuerligt samtidigt som examination och kriterier för betygssättning behöver beaktas särskilt. Man är vid fakulteten medveten om att curriculum overload förekommer, vilket utgör en risk som man behöver tänka på vid planering och genomförande av kurser. Sahlgrenska akademin efterlyser en gemensam pedagogisk idé eller filosofi för akademins utbildningar. Samtidigt betonar man att varje program måste finna sin pedagogiska filosofi och utveckla egna pedagogiska idéer utifrån programmets unika förutsättningar. Även Konstnärliga fakulteteten lyfter fram vikten av konstruktiv länkning i programkursernas utformning. Fakulteten beskriver att programmen föreslås göra analys över kopplingen mellan förväntade lärandemål, examinationsuppgifter, studentaktiverat självstyrt lärande och arbete med uppföljning och återkoppling av kursvärderingar. Man betonar 75

att studenterna i större utsträckning än tidigare behöver ses som förändringsagenter för verksamheterna. Konstnärliga fakulteten lyfter fram den stödjande roll som PIL kan utgöra för sådant arbete. Lärarutbildningsnämnden beskriver hur man byggt upp en organisation och verktyg för arbete med kursplaner inom nämndens ansvarsområde. I lärarutbildningsnämndens rapport påpekas att ansvar och befogenheter inte hänger samman för de nya program som startade 2011 där Lärarutbildningsnämnden har kvalitetsansvar men inte befogenhet att fastställa kursplaner. Innehållslig samordning av kurser inom programmen ska göras av programråd, kursplaner fastställs vid den fakultet där kursen ges. Lärarutbildningsnämnden har fastställandeansvar för kursplaner inom det lärarprogram som getts sedan 2001 och som är under avveckling. Fakultetsrapporter om examensmålsuppfyllnad I fakultetsrapporterna lyfter flera av fakulteterna och Lärarutbildningsnämnden några övergripande frågor om fakultetens programutbud och högskoleförordningens examensmål. Naturvetenskapliga fakulteten beskriver att översyn behöver göras av de examensbenämningar som används inom fakulteten. Handelshögskolan beskriver fakultetens behov av översyn av programstruktur och progression inom programmen i enlighet med bolognareformens examensbenämningar (tre plus två år). Utbildningsvetenskapliga fakulteten beskriver i sin åtgärdsplan att översyn ska göras av programmets innehåll i relation till grund respektive avancerad nivå för flera av fakultetens program. Samhällsvetenskapliga fakulteten beskriver identifierade styrkor och svagheter i fakultetens program. I det sammanhanget lyfts ett specifikt program fram; masterprogrammet i mänskliga rättigheter, där beröm getts av auditgruppen för ett utvecklat system för att säkerställa måluppfyllelse. Men generellt kan sägas att säkring av examensmål inte utgör en fråga som lyfts fram och diskuteras utförligt i fakultetsrapporterna. Lärarutbildningsnämnden skiljer sig från övriga fakulteter genom att lärarutbildningsnämnden beskriver ett samlat grepp för kvalitetsarbetet för alla program inom nämndens ansvarsområde. Inom nämndens ansvarsområde har man byggt upp system för kursuppföljning och kursutveckling respektive programuppföljning och programutveckling för att säkerställa kurskvalitet och måluppfyllelse för programmen i sin helhet. Auditrapporter om examensmålsuppfyllnad Innehållet i auditrapporterna är till viss del en spegling av innehållet i programrapporterna när det gäller kursplaner och examensmål. I de fall där beskrivningarna i programrapporterna är korta och föga uttömmande, kommenteras deltemat sällan av granskarna. I fall där programrapporterna ger utförliga beskrivningar av ambitiöst arbete med frågorna, utgörs auditgruppernas kommenterar av berömmande och uppskattande kommentarer. Ett exempel från en auditrapport där granskarna ger programmet för Socialt arbete berömmande kommentarer: En tydlig linje framträder i utbildningsplanen, från de av Högskoleverket formulerade examensmålen till de lärandemål som den studerande ska ha uppnått för att erhålla en masterexamen. Auditgruppens samlade bedömning är att masterprogrammet i socialt arbete är ett väl genomtänkt program. Högskoleverkets examensmål återspeglas i utbildningsplanens och de olika kursplanernas lärandemål. 76 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Ytterligare ett exempel på beröm från auditgrupp kan hämtas från Masterprogrammet i mänskliga rättigheter: Så vitt auditgruppen kan bedöma uppnår studenterna lärandemålen. Det finns ingenting som tyder på att studenterna inte skulle nå upp till examensmålen och dessa kommuniceras även på ett tydligt sätt till studenterna. Högskoleförordningen mål synliggörs på en rad sätt i utbildnings- och kursplaner samt kursguider. Examensmålen ligger till grund för lärandemålen och bedömningskriterier har utvecklats i syfte att säkerställa att studenterna uppnår målen för den aktuella kursen. Det finns skäl att särskilt lyfta fram det generella system som har utvecklats för att säkerställa måluppfyllelse. Examensordningens mål bryts först ned till kursmål vilka i sin tur bryts ned till enskilda examinationsuppgifter till vilka lärandemålen kopplas. Detta kommuniceras till studenterna genom kursguiderna. För att säkerställa bedömningsnivån och möjliggöra en utveckling av kurserna så sker även benchmarkingaktiviteter. Utbildnings- och kursplaner är väl genomarbetade och håller, liksom kursguider och instruktioner för examinationsuppgifter, en hög kvalitet vilket skapar förutsättningar för studenterna att uppnå examensmålen i högskoleförordningen. Auditgranskarna för kandidatprogrammet i Globala studier lyfter i berömmande ordalag fram: medvetenhet om vikten av ett kontinuerligt arbete i lärarlagen för att kollationera de krav som ställs på studenternas prestationer i förhållande till de olika lärandemålen särskilt så vad gäller att hitta en gemensam lägstanivå. Auditgranskarna för masterprogrammet i Sociologi med samhällsanalytisk inriktning berömmer programmet för: föredömliga undervisningsplaner skapar tydlig struktur som både studenter och nya lärare kan dra nytta av inte lika sårbar för lärarförändringar. När auditgrupper berömmer programmens arbete med att säkra kvalitet i kursplaner och säkring av examensmålen handlar berömmet om: Alignment, dvs ett det finns en tydliggjord koppling mellan examensmål, utbildningsplan, kursplan och innehållet i kursguider. Säkerställd måluppfyllelse i examinationer, examinationsuppgifter och bedömningskriterier i examinationer utformade för att säkerställa måluppfyllelse. Tydlighet gentemot student, kursmål och examensmål är väl kommunicerade till studenterna genom genomarbetade utbildningsplaner, kursplaner, kursguider och instruktioner för examinerande uppgifter. I de, ganska sällsynta, fall där auditgrupperna riktar kritik mot program gällande kursplaner och examensmål förekommer kritik av följande slag: Brister i alignment, kritik ges för att kursernas mål och innehåll saknar relation till programmålen samt beskrivning saknas av hur delarna bidrar till helheten. Kursplaner som inte reviderats, kritik ges för att kursplaner är daterade 2006 eller 2007 utan några efterföljande revideringar. Bristande kvalitetssystem, kritik ges till utbildningar där det saknas system för uppföljning, analys och regelbunden självvärdering. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 77

Lärandemål på för låg nivå, kritik ges för lärandemål som anses vara för lågt ställda för att gälla avancerad nivå och där kursinnehåll på avancerad nivå inte är tydligt forskarutbildningsförberedande. Lärandemål som inte följer högskoleförordningens målrubriceringar, det förekommer att kritik ges till utbildningar där lärandemål i kursplaner inte följer kategoriseringarna: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. Programrapporter om examensmålsuppfyllnad I programrapporterna finns stora variationer i hur väl detta är beskrivet och kommenterat. Sammantaget utgör programrapporterna dock ett rikt material som beskriver hur man vid universitetets program arbetar med att säkra kvalitet i kursplaner samt säkring av examensmålen. De flesta programmen verkar ha inarbetade metoder och processer och rutiner för att säkra kursplanernas kvalitet. Dock måste det poängteras att cirka var fjärde rapport visar på bristande metoder och/eller att de är så pass ofullständigt beskrivna att det är svårt att få en uppfattning om programmets arbete med kursplaner. Program vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin och IT-fakulteten har särskilt jämn och hög nivå i sina beskrivningar av arbete med kursplaner. Det finns variationer mellan universitetets utbildningsprogram som innebär att man behöver arbeta med kvalitetsarbete på olika sätt beroende på programmens förutsättningar - där till exempel antal studenter, antal medverkande institutioner, högskoleförordningens olika krav på yrkesprogram respektive generella program har betydelse. Det är trots variationerna möjligt att urskilja tre faktorer som kännetecknar beskrivningarna som ges av systematiskt utvecklingsarbete. Det finns en organisation där olika aktörers ansvar och befogenheter är tydliggjorda. Det finns etablerade processer och rutiner för uppföljning och utveckling av kvalitet i utbildningen. Det finns verktyg.. I redogörelsen nedan görs i tre separata avsnitt sammanfattande beskrivningar av var i arbetet genomförs, vilka processer och rutiner som ligger till grund för kvalitetsarbetet och med vilka verktyg arbetet bedrivs. Organisation I detta avsnitt ligger fokus på hur arbete med att säkra kvalitet i kursplaner och säkring av examensmål är organiserat. Organisation och ledning av program behandlas mer utförligt i kapitlet Organisation och ledning av utbildningsprogram. Förutsättningarna för arbete med utbildningsprogrammens kursplaner och examensmål har i flera avseenden förändrats sedan BLUE-rapporterna skrevs 2011. Den omfattande omorganisation inom Göteborgs universitet som genomfördes 1 juli 2012 innebar förändringar i arbets- och delegationsordningen som har betydelse för utbildningsprogrammen. Organisationsförändringen som innebär en förskjutning av vissa arbetsuppgifter från fakultet till institution kan framförallt ha betydelse för hur arbetet med kursplaner bedrivs inom institutions- och fakultetsövergripande utbildningsprogram. I denna text gäller beskrivningarna av programmens arbete med kursplaner de förutsättningar som gällde före omorganisationen. I fakultetsrapporterna ges programorganisation i allmänhet inte något större utrymme för beskrivning eller diskussion om säkring av kvalitet i kursplaner och säkring av 78 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

examensmålen. Humanistiska fakulteten utgör ett undantag, de beskriver i sin fakultetsrapport att man arbetar med att formalisera organisationen för fakultetens utbildningsprogram genom att inrätta programråd. Även Lärarutbildningsnämnden utgör ett undantag genom beskrivning av den organisation som byggts upp för att säkra innehåll och kvalitet inom lärarprogrammen. I programrapporternas beskrivningar omnämns var ansvar ligger avseende uppföljning och utveckling av kurser och program. En generell iakttagelse är att det är en stor mångfald i vilka instanser som inrättats och vad olika funktioner och instanser kallas vid institutionerna och fakulteterna. Utbildningsprogrammen är organiserade i enlighet med den tradition och den organisation som finns utvecklad vid respektive fakultet. Kurs- och programutveckling I de rapporter som ger omfattande beskrivningar av systematiskt arbete för att säkra kvalitet i kursplaner och examensmål är en gemensam nämnare att det finns en tydliggjord organisation för kurs- och programutveckling. Arbete med uppföljning och utveckling av kurser bedrivs i första hand av kursansvariga lärare. Kursansvariga lärare samarbetar i lärarlag/lärarkollegier för uppföljning och utveckling av kurser. Programsamordnare, programledare, programkoordinator, utbildningsledare eller studierektor för programmet beskrivs ha ett övergripande ansvar för innehåll i programmet. För program med flera inriktningar finns ibland även inriktningsansvariga personer utsedda. För att kurser inom ett program sammantaget ska svara mot examensmålen för programmet behöver kursutveckling relateras till programmets helhet. I programrapporter där systematiskt uppföljnings- och utvecklingsarbete beskrivs utförligt framkommer den centrala roll som den samlande programorganisationen har för kvalitetsarbetet. Det finns stora variationer i de sätt och den omfattning som samordning görs av kurser inom ett program. Många utbildningsprogram har en formaliserad programorganisation där programsamordning sker i programnämnder, programkommittéer, kvalitetsråd och programråd. Dessa instanser finns framförallt för program där flera institutioner, eventuellt från flera fakulteter medverkar i programmet. Det finns även exempel på program som ges vid en institution där programråd är inrättade. Gemensamt för Sahlgrenska akademin och Lärarutbildningsnämnden är att man inrättat en enhetlig organisationsmodell för sina yrkesprogram. Vid Sahlgrenska akademin finns en programkommitté för varje utbildningsprogram. Vid Lärarutbildningsnämnden sker innehållslig samordning i de programråd som inrättats för de lärarprogram som startade 2011. I varje programkommitté/programråd ingår lärarrepresentanter från de institutioner som medverkar i programmet. För program som huvudsakligen bedrivs vid en institution, där programråd inte inrättats, utgör institutionens lärarkollegium det forum där programsamordning sker eller där samordning sker genom nära samarbete och regelbunden avstämning mellan de lärare som arbetar med programmet. Granskning I programrapporterna framgår att det utöver de programråd eller motsvarande som beskrevs ovan finns ett antal olika instanser involverade inför fastställande av kursplaner. De olika forum som här avses har framförallt granskande funktioner för att säkra kvalitet i kursplaner. Kursplaner granskas i beredningsgrupper både på institutionsnivå och på fakultetsnivå (t ex under namnen beredningsgruppen/rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå BUGA, RUGA). Kursplaner genomgår också granskning vid fakultetskanslierna inför fastställande. Ett exempel på vilka instanser som är involverade i arbetet med kursplaner kan hämtas från Socionomprogrammet: Kursplan arbetas fram kollektivt i en kursplanegrupp Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 79

bestående av lärare/forskare och studeranderepresentanter. Kursplanen remissbehandlas vid institutionens sektioner innan kursplanen antas av institutionsstyrelsen. I nästa steg granskas kursplanen vid fakultetskansliet samt i fakultetens beredningsorgan för grundutbildning innan kursplanen fastställs av fakulteten. Med tanke på de stora variationerna i hur utförliga beskrivningar av utvecklingsarbete med kursplaner och examensmål som ges i fakultets- och programrapporter så är det svårt att få en helhetsbild över hur dessa granskande processer och rutiner och rutiner på institutionsnivå och fakultetsnivå är relaterade till de specifika programorganens (nämnder, råd etc) arbete när det gäller att säkra programhelhet. Det finns en spännvidd mellan att granskande organ på institutions- och fakultetsnivå enbart granskar formella kursplanekrav och alignment inom enskilda kurser till att de granskande organen även arbetar med att granska att programmens kurser sammantaget ska svara mot examensmålen för programmet. Exempel från programrapporter för program vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten: Fakultetsnämndens beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA) genomför regelbundna uppföljningar av lärandemål och examinationsmål. Lärarutbildningsnämnden diskuterar frågor om ansvar och befogenheter kring kursplaner och program. Lärarprogrammens programråd ska arbeta med innehållslig samordning av kurser så att dessa i progression, sammantaget svarar mot examensmålen. Fastställandeansvar för kursplaner inom programmen ligger vid den fakultet som kursansvarig institution tillhör. Programråden och Lärarutbildningsnämnden som ansvarar för programhelhet saknar alltså formella befogenheter gällande fastställande av kursinnehåll. Den arbetsfördelningen har väckt reaktioner från flera fakulteter då de ansett att det är svårt att överblicka programmet och därför svårt att granska och fastställa kursplanerna då det är programråden och inte de olika fakulteterna som arbetar med att säkra programhelhet inom programmet. Processer och rutiner Innehållet i programrapporterna vittnar om mer eller mindre systematiska processer och rutiner för arbete med säkring av kvalitet i kurser och program. Vi tänkte 2007 Det finns rapporter som beskriver arbete som genomfördes i samband med Bolognareformen. Man gjorde omarbetningar och revideringar av programmet 2007 och har sedan dess inte arbetat aktivt med utveckling av kursplaner och säkring av examensmålen för programmet. Det är i sådana fall som auditgrupper framför kritik för avsaknad av kontinuerliga processer och rutiner för uppföljning och utveckling av kvalitet. En trolig förklaring till att uppföljningar och omarbetningar inte gjorts kan vara bristande resurser och bristande organisatoriska villkor för att följa upp och utveckla programmet. En alternativ förklaring är att kurser och program har utvecklats men att sådan utveckling inte återspeglas i kurs- eller utbildningsplaner. Båda förklaringarna pekar mot problem eftersom uppföljning och utveckling av program behöver bedrivas kontinuerligt och aktuell information om programmet ska vara dokumenterad i kurs- och utbildningsplaner. 80 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Vi har kontinuerliga processer och rutiner för uppföljning och utveckling Rubriken är ett sätt att sammanfatta innehållet i de omfattande beskrivningar som görs i många programrapporter. Det är också för dessa program som auditgrupper ger berömmande kommentarer om programmens rutiner för utveckling och uppföljning. I programrapporterna beskrivs att uppföljning och utveckling utgör frågor som kontinuerligt diskuteras. Ett exempel från Översättarprogrammet, där processorienterat uppföljningsoch utvecklingsarbete beskrivs kortfattat: Diskussioner om examensmål och kursinnehåll pågår ständigt i lärarkollegiet. Arbetsmöte för att se över kursplaner och litteraturlistor hålls i regel någon gång per år. Det finns många program som beskriver sådant återkommande arbete med översyn och revision av kurser inom programmen, till exempel Software engineering samt programmen inom Graduate school vid Handelshögskolan. Programmen i Offentlig förvaltning beskriver att de håller regelbundet återkommande programkonferenser, kandidatprogrammet i Europakunskap beskriver regelbundna möten mellan programmets studierektor och kursansvariga lärare, Grundlärarprogrammet har regelbundna möten med programråd och kursledare. Kursvärderingar som grund för utveckling Kursvärderingar används av många program som grund för kursutveckling. Dessa program har utarbetade processer och rutiner för uppföljning av kursvärderingar efter varje genomfört kurstillfälle. Detta gäller för program av vitt skilda slag vid olika fakulteter till exempel: Juristprogrammet, Röntgensjuksköterskeprogrammet, Kandidatprogrammet i fri konst och Lärarprogrammen. Vid Högskolan för scen och musik har man tillsatt en grupp som arbetar med hur resultat från kursvärderingar ska tillvaratas för kursutveckling. Det är alltså ett arbete som initierats för att skapa processer och rutiner för uppföljning och utveckling. Ytterligare diskussion om hur programmen arbetar med kursvärderingar återfinns i kapitlet om studentinflytande (Fluur Jonsson, Norberg). Kollegial kursgranskning/kurskonferenser Flera program beskriver ytterligare ett steg i uppföljnings- och utvecklingsarbete genom att man med regelbundet arrangerar kurskonferenser där kollegial kursgranskning görs av enskilda kurser. Lärare som är verksamma inom andra kurser samt studeranderepresentanter granskar kursinnehåll, upplägg, examinationer, resultat med mera och ger förslag till hur kursen ifråga kan utvecklas. Detta är ett system som man tillämpar ibland annat Socionomprogrammet, Statsvetenskapliga programmen, Europaprogrammen samt Lärarprogrammen. Regelbunden utveckling av nya, valbara kurser och arbetsrotation Ett annat exempel på ett inarbetat system för kursutveckling finns i programrapporten för Software engineering. Där beskrivs ett samlat grepp för kurs- och programutveckling som inte beskrivs för något annat program: A dynamic set of elective courses. The set of elective courses is dynamic, with one course being phased out each year, to give room for more current topics. This also supports regulation. The intention of the program management is to introduce/exchange one course per year in order to provide controlled dynamics in courses. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 81

Work rotation. Teachers do, normally, not give the same course for more than three years. This encourages revisions and contributes to regulation as well as contributes naturally to building teacher teams. Genom att ha processer och rutiner för utveckling av nya kurser och arbetsrotation säkras att innehållet i programmets kurser ständigt ska ha aktualitet. Kursutbudet är genom detta sätt att arbeta på dynamiskt. Ständigt pågående eller regelbundet återkommande kollegialt programuppföljningsoch programutvecklingsarbete Processer och rutinerna beskrivna ovan gäller framförallt kursutveckling. Arbete för att säkra att programmets innehåll svarar mot högskoleförordningens examensmål har många likheter med kursuppföljning och kursutveckling. Grunden för att säkra examensmål utgörs av ett kollegialt arbete där uppföljning och utveckling av programmets helhet är i fokus. Många program beskriver detta arbete som en kontinuerlig process där kursutveckling ständigt relateras till programmets helhet och examensmål. Exempel på program där detta görs är Software engineering, Barnmorskeprogrammet samt Lärarprogrammen. Genomförande och uppföljning av programvärderingar Uppföljning av studenternas erfarenheter och synpunkter på programmen kan ligga till grund för programutveckling. Sådana uppföljningar kan göras av studenter som läser på programmen eller studenter som genomgått programmen, dvs alumnundersökningar. Flera program arbetar med egna uppföljningar både i enkätform och genom muntliga uppföljningar med studentgruppen i sin helhet eller med representanter från studentgruppen. Detta muntliga, regelbundna samtal med representanter från studentgrupperna görs exempelvis vid Grundlärarprogrammet och programenkäter genomförs vid Apotekarprogrammet. Systematiskt arbete för att säkra kvalitet i examensarbete Många program beskriver hur man arbetar för att säkra kvalitet i examensarbeten som ett led i arbetet med att säkra utbildningens examensmål. Det utbildningsutvärderingar som genomförs av Högskoleverket (t o m 31 dec 2012) respektive Universitetskanslerämbetet (sedan 1 jan 2013) utbildningsutvärderingar har ett starkt fokus på examensarbeten. Ska en utbildning komma väl ut i utvärderingarna behöver godkända examensarbeten hålla hög kvalitet och kunna svara mot många av examensmålen för utbildningen. Genomarbetad vetenskaplig progression inom programmet, examensarbeteskurser, väl kända bedömningskriterier är exempel på åtgärder som syftar till att säkra hög kvalitet i examensarbeten. Mer om sådant arbete finns beskrivet i kapitlet om vetenskaplig/konstnärlig kvalitet (Holmgren). Kollegial kvalitetsgranskning av program Ytterligare processer och rutiner för att säkra examensmål utgörs av regelbundet återkommande kollegiala granskningar och benchmarkingaktiviteter som kan bedrivas både med programinterna arrangemang eller genomföras i nationella eller internationella nätverk. Exempel på program där detta görs är Speciallärarprogrammet där regelbunden avstämning av bland annat kvalitet i examensarbeten görs mellan alla svenska lärosäten som ger programmet och Barnmorskeprogrammet där det finns ett återkommande samarbete med högskolan i Skövde för översyn av utbildningsplaner och kursplaner. 82 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Verktyg En grund för att säkra utbildningskvalitet är säkringen av att det finns en konstruktiv länkning inom kurser och program, det vill säga att undervisning är utformad så att studenterna kan nå kursernas och programmets mål samt att examinationerna är utformade så att det går att bedöma att studenten uppnått målen. I materialet kan två metoder för att beskriva detta utskiljas: textbaserade progressionsbeskrivningar respektive matrisbaserade översikter. Textbaserade progressionsbeskrivningar En del program gör utförliga beskrivningar av hur innehållet i kurser och hur kursupplägg sammanlagt ska leda till att examensmålen uppnås. Sådana beskrivningar görs bland annat av Software Engineering and Management och Dietistprogrammet. Båda programmen gör flera olika slags programbeskrivningar och kursinnehåll, examensmål och progression inom programmen. Textbaserade progressionsbeskrivningar låter sig antagligen lättast göras för generella program som ska svara mot betydligt färre examensmål än yrkesprogram. Utbildningar som leder till generell kandidatexamen ska svara mot 8 examensmål, generell masterexamen 9 examensmål medan t ex sjuksköterskeprogrammet ska svara mot 17 examensmål och ämneslärarexameen mot 23 examensmål. Kurs- och examensmålsmatriser Kursmatriser och examensmålsmatriser utgör verktyg som används inom många program för systematisk planering och uppföljning av programmens innehåll i relation till examensmålen. Matriserna som används är av olika precisionsnivå. I den enklaste formen av matris är kurser med innehåll som relaterar till examensmål kryssmarkerade. I mer detaljerade matriser anges om kursinnehållet, till exempel, introduceras, övas eller examineras. I den mest detaljerade formen av examensmålsmatriser har alla lärandemål för programmens alla kurser lagts in i en matris. Flera program vid konstnärliga fakulteten beskriver att de behöver arbeta med översikt och progression i programmen med stöd av matriser av olika slag. Det förekommer kommentarer i både programrapporter och auditrapporter om att säkring av programmens examensmål underlättas om kursplaners lärandemål följer högskoleförordningens klassificering: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. Vid bland annat IT-fakultetens program lyfts klassificeringen fram som en fördel. Exempel på program som beskriver kursmatris och examensmålsmatris: Röntgensjuksköterskeprogrammet arbetar med en matris där relationen mellan innehåll, undervisning, examination, bedömningskriterier och utvärdering ska beskrivas. En annan matris används för att behandla uppföljning av programmet med grund i examensmålen i utbildningsplanen och högskoleförordningen. Arbetsterapeutprogrammet beskriver en matris som upprättats där lärandemålen i programmets samtliga kursplaner finns angivna. Innehållet i matrisen förändras fortlöpande när kursplaner revideras. Genom matrisen erhålls en överblick över att lärandemålen sammantaget motsvarar Högskoleförordningens mål för arbetsterapeutexamen och för generell examen på kandidatnivå samt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimation till arbetsterapeut. Målen är även relaterade till European Qualification Framework. Utvecklingsprojekt Det förekommer att programmen beskriver att de arbetar med uppföljning och utveckling av programmet i form av utvecklingsprojekt där man under en viss period gör en Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 83

om fattande översyn och omarbetning av programmet. Ett exempel: Sjuksköterskeprogrammet genomförde under 2009-2010 en översyn av lärandemål, innehåll, progression, arbetsformer och examinationsformer med omfattande revideringar som följd. Fakultetsspecifika styrdokument Det förekommer att program hänvisar till lokala styrdokument som används för att säkra kvalitet i kursplaner. Sahlgrenska akademin har tagit fram dokument, såsom kursplanemall på svenska och engelska, information om klassificering, mall för utbildningsplan, mall för kvalitetssäkring av kursplaner och underlag för självvärdering av utbildningsplanen som används för att säkra kvalitet i programmen. Lärarutbildningsnämnden har på motsvarande sätt arbetat fram lärarutbildningsspecifika styrdokument för kursplaner, där det till exempel finns reglering för kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning och information om klassificering med mera. Högskolepedagogik kompetensutveckling Kvalitet i kurser och kursplaner förutsätter bland annat att lärare har högskolepedagogiska kunskaper. Det finns programrapporter där olika satsningar på högskolepedagogisk kompetensutveckling av lärare beskrivs som ett verktyg för att utveckla och säkra kvalitet. I programrapporter från program vid Konstnärliga fakulteten och Sahlgrenska akademin beskrivs att högskolepedagogisk utbildning av lärarna används för att säkra kvalitet i kurser och kursplaner. Kursplanegruppen vid Högskolan för scen och musik arrangerar utbildningstillfällen för samtliga lärare i hur kursplaner ska skrivas, gruppen har också tagit fram en lathund för kursplaneskrivande och kursplaneworkshops. Vid Barnmorskeprogrammet, har universitetslärare genomgått en kompetenshöjande utbildning på temat studentcentrerat lärande. Utformning av examinationer Det förekommer att program lyfter flera aspekter på examinationer i anslutning till redogörelsen om säkring av examensmål: Software engineering beskriver vikten av varierande examinationsformer för att säkra att alla de olika kunskapsformer som förordningen kräver ska examineras inom programmet. Logistikprogrammet beskriver att examinationer är utformade så att en student behöver vara godkänd inom examinationens alla delområden för att säkra att kursens alla lärandemål uppfylls. Lärandemålscentrerade mallar för kursvärderingar Kursutveckling som görs med stöd av resultat från kursvärderingar underlättas av att kursenkäterna är lärandemålsfokuserade, det vill säga att det i enkäten ställs frågor om hur kursutformning och examinationer stödjer studenternas möjlighet att uppnå kursens specifika lärandemål. Logistikprogrammet, Ekonomprogrammet och Lärarprogrammen är exempel på program där man arbetar med lärandemålsfokuserade kursvärderingar. Programmet för Child culture design beskriver vikten av att redan i kursintroduktioner göra studenter medvetna om målen för att de i utvärderingar ska kunna reflektera över dessa. Kursrapport Vid många program, bland annat vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och samtliga lärarprogram, ska utfall och erfarenheter från varje kursomgång avrapporteras i en kursrapport. I kursrapporten beskriver kursansvarig studenternas resultat på kursen, studenternas åsikter om kursen, lärares analys av eventuella problem under kursen samt ger förslag på hur kursen kan utvecklas. Innehållet i kursrapporten ligger till grund för kursutveckling. 84 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

SWOT-analys Röntgensjuksköterskeprogrammet använder sig av SWOT-analys för utvärderingar av kurser i kombination med enkät på GUL som instrument för kursutveckling. Nationellt överenskomna verktyg Under rutiner och processer beskrevs nationella och internationella samarbeten som grund för uppföljning och utveckling. I programrapporterna saknas beskrivningar av konkreta verktyg för jämförelser och benchmarkingaktiviteter i dessa nationella samarbeten. Sjuksköterskeprogrammet utgör ett intressant undantag. För Sjuksköterskeprogrammet finns ett konkret verktyg som används i samverkan mellan 11 svenska lärosäten. Nationell klinisk slutexamination (NKSE) har införts som obligatoriskt moment i Sjuksköterskeprogrammet, vilket är en viktig kvalitetsindikator i programmet. NKSE är utformad i linje med Högskoleförordningens examensmål för sjuksköterskeexamen och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. Verktyg för att säkra kvalitet i examensarbeten I arbete för att säkra kvalitet i examensarbete är organisation, processer och verktyg tätt sammankopplade. Examensarbeteskurser som på tydligt sätt stödjer studenternas arbete med examensarbeten kan ses som ett verktyg för att säkra kvalitet i examensarbete. Bedömningskriterier som är väl kända för handledare och studenter, och som tillämpas konsekvent i samband med examination, utgör ett centralt redskap. Användning av bedömningsmallar är ett sätt att tydliggöra hur bedömning görs. Att ha medbedömare i samband med examination av examensarbeten utgör ett annat redskap för att säkerställa bedömningar. Högskolan för scen och musik har tillsatt en grupp som utvecklar processbeskrivning för att säkerställa rättssäker examination av examensarbeten. Programrapport Lärarutbildningsnämnden har inrättat ett system med årliga programrapporter som bland annat sammanfattar genomströmning, studenternas åsikter om kurser och programmet i sin helhet samt progression inom programmet. I programrapporten ska eventuella problemområden inom programmet identifieras. Programrapporterna utgör ett underlag för uppföljning och utveckling av programmen. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 85

Sammanställning över arbete med att säkra kvalitet i kursplaner och säkring av programmens examensmål Uppföljning och utveckling av: Kurser Organisation Processer och rutiner Verktyg Ansvar för: Kursutveckling Granskning av kursplaner Kursvärderingar som grund för utveckling Kollegial kursgranskning / kurskonferenser Regelbunden utveckling av nya, valbara kurser och arbetsrotation Kursmatriser Fakultetsspecifika styrdokument Högskolepedagogik kompetensutveckling Utformning av examinationer Lärandemålscentrerade mallar för kursvärderingar Kursrapport SWOT-analys Programhelhet Ansvar för: Programutveckling Granskning av programhelhet Ständigt pågående eller regelbundet återkommande kollegialt programuppföljnings- och programutvecklingsarbete Genomförande och uppföljning av programvärderingar Textbaserade progressionsbeskrivningar Examensmålsmatriser Utvecklingsprojekt Nationellt överenskomna verktyg Systematiskt arbete för att säkra kvalitet i examensarbete Verktyg för kvalitet i examensarbete Kollegial kvalitetsgranskning av program Programvärdering Programrapport Resultat Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar) När frågan formulerades i BLUE-verktyget var det med avsikt att programmen skulle få träna inför Högskoleverkets utvärdering. Självklart är frågan lika svårbesvarad i BLUE 11 som i den självvärdering som skrivs för Högskoleverket. Resultat i Högskoleverkets utvärdering betyder snarast kvaliteten i de självständiga arbetena. Frågan besvaras i programrapporterna, men det är i allmänhet inte resultat som redovisas utan det system som man tillämpar för att kvalitetssäkra att studenterna uppnår målen i Högskoleförordningen. De program som redan hade skrivit självvärdering vid författande av BLUE har refererat till sin självvärderingstext till Högskoleverket. En del hänvisar också till frågan om metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer, vilket är en mer lättbesvarad fråga. Några program är nyinrättade och då kan förstås resultat inte påvisas. De flesta svarar ja, vi menar att studenterna uppnår HF:s examensmål (och vissa beskriver sedan hur man vet detta). Man kan tänka sig att resultat eventuellt skulle visas via till exempel genomströmning och alumners och arbetsgivares synpunkter på vilka kunskaper 86 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

som uppnåtts under utbildningen, även om det finns argument för att detta är vanskliga resultat att mäta. Genomströmningen kan först tyckas okommenterad i många programrapporter, men kommentarerna finns snarast i deltemat om avhopp och retention. Ingen tar dock upp dessa aspekter under deltemat resultat. Många program vid Samhällsvetenskapliga fakulteten anger att de arbetar i enlighet med Bolognareformen. Medie- och kommunikationsvetenskap tillämpar dubbelläsning av uppsatser för att säkra bedömning. Masterprogrammet i socialt arbete anger att ett resultat av utbildningen är att alla doktorander i socialt arbete har läst masterprogrammet vilket har gett forskarutbildningen högre kvalitet. Masterprogrammet i offentlig förvaltning har en internationell databas för uppsatser och övar medvetet kvantitativ metod för att förbättra examensarbetenas kvalitet. Vid flera program vid Sahlgrenska akademin finns många exempel på beskrivningar som ger uttryck för resultat som vittnar om hög kvalitet i programmet: Vid Logopedprogrammet publiceras många examensarbeten som vetenskapliga artiklar. Inom Apotekarprogrammet förekommer att studenter får skriva uppsats vid Harvard. Dietistprogrammet fick bra resultat jämfört med andra utbildningar vid Göteborgs universitet i alumnundersökningen Göteborgsakademiker 2010. Barnmorskeprogrammets handledare för verksamhetsförlagd utbildning anger att studenterna är bättre nu än tidigare. Röntgensjuksköterskeprogrammet bedöms av auditgranskarna vara ett bra program. Vid Handelshögskolan ges olika exempel på resultat: I Samhällsvetenskaplig miljöprogram och Logistikprogrammet redovisas att studenterna i enkäter tycker att de uppnår examensmålen. Ett annat exempel på hur resultat beskrivs kan hämtas från Masterprogrammet i sociologi där hälften av de studenter som gått master vill gå vidare till forskarutbildning. För Magisterprogrammet i film beskrivs att studenter fått priser och deltagit på filmfestivaler som resultat och tecken på kvalitet i programmet. Programmen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteteten har besvarat frågan om resultat som betygsstatistik på självständiga arbeten under innevarande år samt genom att ange genomströmning för programmen. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 87

Alumnperspektiv Marika Lagervall, Karin Lidberg Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Modeller för samverkan med alumner i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. INLEDNING Bedömningarna och rekommendationerna bygger på utbildningarnas svar i BLUE 11 och granskarens erfarenheter av arbete inom den centrala alumnfunktionen. Det görs mer inom alumnverksamheten på Göteborgs universitet än vad som framgår av BLUE 11. En delförklaring kan vara att alumnverksamheten oftast är organiserad på fakultetseller institutionsnivå (enligt rektorsbeslut från 2006) och inte på programnivå. HUR SAMVERKAR UTBILDNINGARNA MED ALUMNERNA? Typ av samverkan där alumner återkopplar till utbildningen ger tillbaka Först i uppräkningen är det som är mest vanligt och därefter det som är mindre vanligt i fallande skala. Alumnerna återkopplar till utbildningen genom att: - låta sig intervjuas för alumnporträtt för publicering i tryck och på webb som text eller film som bl a kan användas vid rekrytering av nya studenter och som förebild för nuvarande studenter. Dessutom stärker alumnporträtten varumärket. - vara gästföreläsare, t ex inspirationsföreläsare för nuvarande studenter - delta i referensgrupp/advisory board/programråd - svara på enkätfrågor för uppföljning av utbildningen - vara med vid antagning av studenter - vara mentor eller handledare - ha informella kontakter med utbildningen Typ av samverkan där alumnerna får något För att alumnerna ska återkoppla till utbildningarna och sitt gamla universitet, finns en tanke om att lärosätet också bör ge alumnerna något. Först i uppräkningen är det som är mest vanligt och därefter det som är mindre vanligt i fallande skala. Alumnerna: - bjuds in till befintliga arrangemang och öppna föreläsningar som program/institutionen/fakulteten anordnar 88 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

- bjuds in till alumnträffar med föreläsare - får e-nyhetsbrev - får jobberbjudande Handelshögskolan På fakultetsnivå har Handelshögskolan den äldsta, mest formella, systematiserade och organiserade alumnverksamheten på hela GU med en handfull alumnträffar om året, inspirationsföreläsningar (ofta i samarbete med institutionerna) för nuvarande studenter av alumner, e-nyhetsbrev på svenska och engelska, jobberbjudanden, årsberättelse med mera. Dessa fakultetsaktiviteter kan vara en orsak till att alumnsamverkan inte nämns så frekvent på programnivå. Dock: - Graduate Schools (GS, masterutbildningar) har ett systematiserat alumntänk med träffar och en extern alumnförening med styrelse, som sköts med stort stöd av GS. Alla program vill ta med alumner i Advisory Board i framtiden och flera vill även utveckla mentorprogram. International Business & Trade vill bilda ett Alumni-relation-team, då det nuvarande arbetet sker ad hoc och baseras på intresse av enskilda personer. - Juristprogrammet har också mycket alumnverksamhet, med egna nyhetsbrev, träffar, fester, alumner som föreläsare. Den universitetsgemensamma alumndatabasen används. Humanistiska fakulteten Den humanistiska fakulteten ger ut ett fakultetsgemensamt e-nyhetsbrev till alumnerna och hade tidigare även träffar, men nu saknas resurser. Istället bjuds alumner in särskilt till redan befintliga arrangemang. Några utbildningar har/har tidigare haft viss egen alumnverksamhet t ex religion och datalingvistik med bl a alumnträffar. På vissa håll används alumnerna som externa gästlärare/gästföreläsare. - På Översättarprogrammet har alumner från EU-kommissionen och EU-parlamentet besökt programmet. - Arkeologi har använt alumnerna i en utvärdering. - För Religionsvetenskap och Teologie master nämns att de har goda möjligheter att utveckla en väl fungerande alumnverksamhet. IT-fakulteten IT-fakulteten ger ut ett fakultetsgemensamt e-nyhetsbrev, ordnar alumnträffar med föreläsare, utser årets alumn mm. Varje institution har en alumnansvarig, och det finns en med övergripande fakultetsansvar. Informella kontakter är vanligast och alumner bjuds in som gästföreläsare och ibland som handledare. Flera av utbildningarna har alumnrepresentanter från näringslivet i programråd m.m. - IT management vill starta en egen alumngrupp på LinkedIn. - Systemvetarprogrammet informerar sina alumner om lediga jobb på fakulteten. - Datavetenskapligt kandidatprogram tar upp att det vore bra med jämförande undersökning med ingenjörsutbildningarna på Chalmers om hur respektive program lever upp till arbetsmarknadens krav. Alumnperspektiv 89

Konstnärliga fakulteten Programmen har en mycket livaktig alumnsamverkan med många informella kontakter, främst på grund av att marknaden är ganska liten och nätverk nödvändiga. Många återvänder också till sina institutioner för vidareutbildning. Det vanligaste är mer eller mindre informella kontakter med alumner som bjuds in att vara gästlärare, opponent, eller delta i särskilda grupper, till exempel vid utställningar och antagning av nya studenter. Studenter och alumner ingår ofta i samma professionella nätverk. - HDK har en egen systematiserad och organiserad alumnverksamhet med nyhetsbrev (ett för Steneby och ett för övriga HDK). - På HDK består 30 % av lärarlaget av alumner, och även för de flesta övriga program nämns att alumner ingår i lärarlaget. - Alumner bjuds in i Konsthögskolans institutionsråd, man samarbetar med alumner i till exempel utställningsprojekt, curatorverksamhet, kompetenshöjande verksamhet, gästföreläsningar och sociala träffar. Alumner ingår även i regional verksamhet. - Vid Fri konst bjuds alumnerna in till sociala träffar och vid Konsthantverk bjuds de in till föreläsningar, utställningar och examinationer. - Programmen i foto och film använder alumner som gästföreläsare, som sakkunniga vid antagning och vid samtal om filmkonsten. - Det är vanligt att alumnerna kommer tillbaka för att gå nya kurser med mera, och det nämns särskilt av master i Konsthantverk. Där driver också alumnerna flera gallerier. - Curator, magister, har en intressant inriktning i sitt alumnarbete. Här har de knutit till sig sex studenter på en särskild inriktning med forskningsprofil. Efter studierna utgör de en grupp alumner som kan delta i utvärderingar och annat. - Flera program på HSM håller på att utveckla alumnverksamheten, som nu består av informella kontakter till exempel vid Musikal och Opera som dessutom anger att de har planer på att utveckla mentorskap. Två andra musikutbildningar nämner gemensamma seminarier med studenter. - HSM har en ambition om en mer ordnad alumnverksamhet. De har bland annat arrangerat ett par alumnkonserter och träffar mellan alumner och studenter i samband med detta. - Teaterprogrammen har främst informella kontakter. Alumner medverkar i seminarier och föreställningar. Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten har en systematisk och organiserad alumnverksamhet sedan flera år med både central alumnansvarig och administratörer på institutionerna. På fakultetskansliet görs e-nyhetsbrev, alumntidningen Otto, en årlig alumnträff, soppluncher, alumner i referensgrupp mm. Tidigare ordnade programmen också fler arrangemang med hjälp av bidrag från fakulteten. Genom åren är det biologiprogrammens koordinator som sticker ut med en systematisk och organiserad alumnverksamhet. Flera program vill göra mer i framtiden. - Alla utbildningarna i Geovetenskap ordnar besök av alumner där de delar med sig av sina erfarenheter om karriärvägar m m till nuvarande studenter. - De miljövetenskapliga utbildningarna bjuder in alumnerna till referensgrupper för att diskutera arbetsmarknad. 90 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

- Biologiprogrammen framhåller vikten av den satsning på alumnerna som gjorts där. En alumnsamordnare på 50 procent ordnade träffar med föreläsare, var aktiv på sociala medier, ordnade paneldebatter, mingel, m.m., med syfte att få en närmare anknytning till arbetsmarknaden. Satsningen fick tyvärr ingen fortsättning. - Atmosfärvetenskap vill att alla studenterna skapar ett nätverk som de senare kan få nytta av i arbetslivet. - Många utbildningar antingen ska, eller har gjort, alumnuppföljningar i form av enkäter. Lärarutbildningsnämnden och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. LUN och Utbildningsvetenskapliga fakulteten samarbetar om läraralumnerna med e- nyhetsbrev, utskick och tidigare även alumnträffar. Många program är nya och därför saknas alumner. - På LUN utmärker sig Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet genom att de ordnar reunions och har alumner som deltar i kollegieverksamheten. - Lärarprogrammet från 2001 välkomnar alumner till sina öppna seminarier. - Förskollärarprogrammet tar in alumner som VFU-lärare och erbjuder dem utbildning. - Master i utbildningsledarskap ordnar alumnträffar. - Hälsopromotionsprogrammet tar in alumner från liknande tidigare program som gästföreläsare. - Kostekonom och Restaurangmanager nämner att en alumnundersökning bör göras. Sahlgrenska Akademin (SA) SA har en alumnansvarig som ordnar alumnverksamhet från fakulteten, vilken främst består av ett nyhetsbrev. Alumnansvarig hjälper också till med att ordna träffar, särskilt för föreningar med t.ex. läkare, tandläkare och andra yrkesgrupper som har återträffar eller jubilerar. Några få institutioner/program har egna alumnansvariga på en mindre procentandel. SA har en delvis organiserad och systematiserad alumnsamverkan, flera av programmen verkar ha färre alumnansvariga 2013 jämfört med när BLUE 11 gjordes. - Flera program nämner att de bör eller ska göra en alumnenkät eller en uppföljning. - Specialistsjuksköterskeprogrammet anger att de har en alumnverksamhet med en alumnansvarig, men enligt audit saknas en systematisk sådan och ingen uppföljning av yrkesverksamma alumner ett år efter examen sker. - Masterprogramme in Business Creation and Entrepreneurship in Biomedicin ( GIBBS ) ordnar alumnträffar. Programmet utmärker sig genom att ha bildat en alumnförening tillsammans med Chalmers som en ideell förening med träffar, alumner som handledare och alumnkonferenser mm. Föreningen är mycket aktiv. - Biomedicinska analytikerprogrammet har en alumnansvarig. En del utskick görs och någon träff har planerats. - Dietist och Folkhälsovetenskap har mingelkvällar som ordnas av studenterna. - Alumner bjuds även in till att medverka i utveckling av utbildningsplaner på Arbetsterapeutprogrammet. Alumnperspektiv 91

- Apotekarprogrammet har enligt programrapporten ett starkt aktivt alumnarbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SFN har ingen fakultetsgemensam alumnverksamhet men en kontaktperson är utsedd. E-nyhetsbrev till alla alumner görs av central alumnkoordinator (med bidrag från informatörer). I programmen förekommer alumnträffar, alumngästföreläsare och andra inbjudningar till alumnerna, alumnuppföljningar i spridda skurar. Många program uttrycker en önskan om att vilja göra mer, bl.a. alumnuppföljningar, använda alumnerna till praktikplaceringar och få bättre arbetslivsanknytning. - Alumnträffar förekommer på institutionen för Globala studier. - Alumner som gästföreläsare förekommer främst på JMG samt på Personalvetarprogrammet. - Gästföreläsare som kan vara alumner men inte alltid och tas in av Kriminologi och Psykoterapeutprogrammet. - En del program bjuder också in alumner till arbetsmarknadsdagar, t ex Förvaltningshögskolans dag. - Många gör även uppföljningar, främst JMG. - Arbetsvetenskap magister på distans, vill göra uppföljningar längre fram. - Arbetsvetenskap, kandidat, vill skapa en portal för att följa studenterna i arbetslivet. - Kriminologi vill skapa en plattform för forskare och externa aktörer i sin framtida alumnverksamhet. - MKV är nu på gång att bygga upp alumnverksamhet. Sammanfattning och bedömning Sammanfattningen och bedömningen bygger dels på programmens svar i BLUE 11, dels på erfarenheter från den centrala alumnfunktionen på Gemensamma förvaltningens Externa relationer. - Alumnverksamheten är i de flesta fall organiserad institutionsvis ofta med stöd på fakultetsnivå. I de fall då ingen organiserad alumnverksamhet finns, kan man ofta se att institutioner som ligger nära varandra och samarbetar inspireras av varandra. - Det är stora skillnader mellan programmen, och det verkar som om alumnverksamheten i många fall hänger på enskilda initiativ och eldsjälar. - En viktig fråga att diskutera är på vilken organisatorisk nivå som alumnverksamheten bör finnas. Vem gör vad och på vilken nivå ska det ske? Program, institution, fakultet eller centralt (= infrastruktur, samordning och stöd)? - Det vanligaste är att alumner deltar i undervisningen som gästföreläsare samt i programgrupper och vid antagning. I många fall bjuder man också in alumner som åhörare till seminarier, presentationer, utställningar, examinationer med mera. - Programmen tar ofta upp att de både vill och borde göra alumnuppföljningar. En del har också börjat och genomfört detta. - Av de enskilda programmen är det Juristprogrammet som ordnar mest och därefter Fri konst, Konsthantverk, Systemvetarprogrammet och Molekylär- 92 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

biologi. GIBBS på SA är ovanliga eftersom de har mycket alumnverksamhet, men inte ordnat av programmet utan av en extern alumnförening. - Tydligt är att många program vill starta eller utveckla kontakten och samverkan med alumnerna. Det framgår av svar på andra frågor ur BLUE 11 att flera program ser alumn som en framtidsfråga och gärna skulle utveckla alumnsamverkan 2013 om de fick extra resurser. (Ur tema VI. Framtid och i kommentar på VIII Sammanfattande bedömning.) - Kommentarer om samverkan med alumnerna i auditrapporterna var få, men den vanligaste var att programmen borde satsa mer på samverkan med alumnerna och systematiskt bygga upp en alumnverksamhet. Bedömning Centrala alumnfunktionens bedömning är att: resurser i form av tid och pengar saknas. samverkan med alumner inte prioriteras. det är svårt att få gehör för alumnsamverkan inom den egna utbildningen/institutionen/fakulteten. alumnsamordnare/administratör på program- och institutionsnivå är ett ensamt arbete och i vissa fall beroende av eldsjälar. kännedom om den centrala alumnfunktionen och innehållet i den universitetsgemensamma alumndatabasen är för låg. Eventuellt är kännedom om alumnverksamhet på fakultetsnivån också låg. alumnaktiviteter har minskat i antal de senaste åren. Färre aktiviteter totalt och färre alumner som anmäler sig till arrangemangen med undantag för Handelshögskolan. Detta kan eventuellt bero på: o tidsbrist generellt och osäkerhet pga omorganisationer o färre rekryteringsinsatser centralt till alumndatabasen o otydliga mål och syfte med alumnsamverkan program/institutioner använder alumnerna mer och mer i informations- och rekryteringssyfte genom skrivna eller filmade alumnporträtt. Dessa läggs på webben och/eller i tryckt material, vilket stärker även varumärket och ger studenterna en koppling till kommande yrkesliv. Rekommendationer och idéer för utveckling Att samarbeta med alumner är inget nytt, men en systematiserad alumnverksamhet är ett sätt att underlätta den samverkan som redan görs idag på program, institutioner, fakulteter och centralt. Rekommendationer: - systematisera och planera alumnarbetet alumner är intressenter, avnämare, samarbetspartners, presumtiva studenter, köpare av uppdragsutbildning, nationella och internationella dörröppnare i företag/offentlig verksamhet, anordnare av praktikplatser och examensarbete, gästföreläsare, mentorer, senior advisor mm. Börja t ex med att: - beställa listor ur alumndatabasen över alumnernas arbetsgivare och yrkestitel. - bjuda in alumnerna till redan befintliga öppna föreläsningar. - kontakta alumnsamordnare centralt eller på fakultetsnivå. - bestäm vad inom alumnsamverkan som ska prioriteras: är det att förbättra Alumnperspektiv 93

arbetslivskontakterna för nuvarande studenter eller något annat? - samarbeta och nätverka internt på alla nivåer institutioner/fakulteter/centralt t ex genom fler interna nätverksträffar för inspiration och erfarenhetsutbyte - utred vem som bör göra vad och på vilken nivå det ska ske - program, institution, fakultet eller centralt (= infrastruktur, samordning och stöd) - se till att studie- och karriärvägledare i större utsträckning tar del av alumnens arbetsgivare och yrke med hjälp av utdrag ur alumndatabasen. - uppdatera större delar av Ladok för korrekta adresser vid uppföljningar av alumner, vilket troligen är på väg att bli verklighet under 2013. - kartlägga interna behov för stöd med och alumnsamverkan. Enligt Vision 2020 ska alla utbildningar samverka med alumnerna - är det möjligt med dagens resurser? Under 2013 ska det göras en utvecklingsplan för alumnverksamheten. 94 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Framtid Malin Asplund Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer). Vad programmen valt att läsa in i förändringar av programmet och programmets framtid varierar kraftigt. I vissa fall anges detaljerade förändringar såsom revideringar av kursplaner och kursers ordningsföljd inom aktuellt program eller konkreta åtgärdsförslag i syfte att få bukt med problem eller utmaningar programmet står inför. Inte sällan är dessa förändringar nyligen genomförda snarare än stundande. I andra fall beskrivs förändringar av programmen i termer av övergripande mål såsom förbättrad alumnverksamhet, ökad internationalisering eller konkurrenskraftighet. I förekommande fall saknas ofta tydlig målsättning. I audit- och fakultetsrapporterna kommenteras det aktuella temat sällan separat, utan flyter samman med programmets styrkor och svagheter. När temat kommenteras direkt är det ofta programrapportens innehåll som återbeskrivs. Auditgrupperna varierar mellan kommentarer på programmets egna planer och att själva föreslå åtgärder som programmet kan vidta. Ibland har alltså temat kommenterats genom möjliga förändringar och andra gånger genom planerade förändringar. Inrapporterat material har vidare olika struktur. I vissa fall finns exempelvis en rapport per program, i andra fall en rapport för en samling program inom en given fakultet. Naturvetenskapliga fakulteten har dessutom använt sig av en annan övergripande mall än övriga fakulteter, vilket innebär att temat framtid endast kommenteras för 30 procent av programmen. Konstnärliga fakulteten har en programrapport per inriktning snarare än program. Materialet är således av väldigt varieande art och därmed svår att jämföra. Ett program som formulerat sig tydligt kring temat är det folkhälsvetenskapliga programmet: Anpassning mot Bolognasystemet fortgår, miljökurs görs obligatorisk och ny valbar kurs utvecklas. Översyn av kurser och innehåll planeras, terminerna eventuellt tematiseras. Certifiering av folkhälsovetenskap är en förhoppning. På sikt är planen att programmet är anpassat till Bologna, att vägen från grundnivå till doktorand är rak och tydlig samt att antalet disputerade folkhälsovetare ska vara minst 5. Nedan lyfter jag fram de större områden som, fakultetsvis sett, återkommer i materialet. Sahlgrenska akademin: Elektronisk lär- och bedömningsportfölj ska på sikt implementeras tillsammans med pedagogiska satsningar på interaktivt lärande och samverkan med andra program/ andra fakulteter/kunskapsområden Satsningar på avancerade kurser Ökad internationalisering 95

Naturvetenskapliga fakulteten: Öka utbud av mastersprogram Öka samverkan med arbetsmarknader/andra fakulteten Stärka alumnverksamheten Införa årlig utvärdering av programmen Stöttning av utlänska studenter Masterprogram ska ges på engelska IT-fakulteten: Utveckla samverkan företag/ arbetsmarknadsanknytning Studentutbyte/Exchange programs Marknadsföringsinsatser/profilering Åtgärda lärarbrist Samhällsvetenskapliga fakulteten: Profilering av MA Systematisering av studentinflytande och kvalitetskontroller Säkerställande av pedagogiska kompetenser Tydligare koppling till forskarstudier Ökad internationalisering Konstnärliga fakulteten: Förbättrade relationer med alumnverksamhet och yrkesverksamma Tydligare progression mellan kandidat och master Översyn av tjänstestrukturen i lärargruppen Tydliggöra arbetsmarknadsanknytning/det konstnärliga entreprenörskapet Utveckla metoder för beatande av mångfald, genus m.m. Profilering av programmen vid Steneby Stärka forskningsmiljöer Internationalisering Större ifrågasättande av programstrukturen än inom övriga fakulteter Lärarutbildningsnämnden: Färre ämneskombinationer och friare val av huvudämne inom ämnes lärarprogrammet Samverkan med exempelvis skolhuvudmän och muséerna i Göteborg Ökat antal platser för förskolelärare Handelshögskolan: Pedagogiska satsningar Anpassning till Bologna Audritgrupp förespråkar införande av heltids MBA medan programmen pratar om specialiseringar Internationalisering Samverkan institutioner/ arbetsmarknad /examensarbeten på företag och organisationer Humanistiska fakulteten: Flertal program vars framtid är högs osäker och där uppgifter därmed saknas Översättarprogrammet planerar fler källspråk, ifrågasatt av auditgrupp 96 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Omvärdsanknytning/Internationalisering Samverkan med näringsliv Utbildningsvetenskapliga fakulteten: Strategi för utbildning på forskarnivå Satsningar på masterutbildningar Marknadsföringsinsatser Samläsning mellan programmen Stärkt alumnverksamhet Ökat antal internationella studenter Översyn av programmen i relation till grund- respektive avancerad nivå På flera håll nämns målsättningar och planer på en ökad andel disputerade lärare samt förbättrad progression mellan kursutbud inom programmen. Det senare innebär i vissa fall ett ökat kursutbud och i andra fall ett minskat. Ökad arbetsmarknadsanknytning, praktikplatser, profilering samt internationalisering är exempel på andra långsiktliga planer som återkommer i BLUE 11-materialet. Vidare är satsningar på nya och befintliga masterutbildningar återkommande, så även synliggörande av forskarutbildning. Det varierande sättet att beskriva temat på indikerar möjligtvis avsaknaden av tydliga framtidsplaner. Det kan också tänkas återspegla förändringsbehov som tydliggjorts vid besvarande av övriga frågor/teman i BLUE 11-verktyget, och som man därför för in under framtidsplaner. Man kan även tänka sig att själva framtagandet av materialet bidragit till en del konkreta förändringar som planeras, genomförts eller omnämns. Framtid 97

Styrkor, svagheter och extra resurser Ingela Elofsson Från BLUE 11-verktyget: Kommentera: 1. Programmets största styrka 2. Programmets största svaghet 3. Hur extra resurser 2013 skulle användas Eftersom temats rubrik i BLUE 11-verktyget trots ovan tre punkter är en samman fattande bedömning så tas i svaren nästan undantagslöst upp sådant som uttryckts mera fylligt under övriga teman. Men kanske kan man ändå urskilja ett slags mönster när man lägger ihop delarna och helheten. Jag har också i viss mån utnyttjat noteringar från rektors verksamhetsdialoger hösten 2012, där BLUE 11 var en av de frågor som behandlades. Generella iakttagelser Påfallande när man läser såväl programrapporter som auditrapporter är bilden av hur mycket fakulteterna faktiskt skiljer sig åt. Även om BLUE 11 inte behandlar alla universitetets utbildningar utan fokuserar just på programmen så kan man ändå notera att såväl förutsättningarna som sättet att arbeta på skiljer sig markant mellan fakulteterna. Detta gäller förstås också hur (både den presumtiva och den faktiska) studentpopulationen ser ut och för vilken arbetsmarknad man utbildar. Det är ingen tvekan om att arbetet med BLUE 11 varit stimulerande och i många fall nödvändigt. Det vittnar man om såväl i rapporterna som i verksamhetsdialogerna. BLUEverktyget i sig och det faktum att man har blivit tvingad att göra en ordentlig genomlysning av sina program har generellt uppfattats som mycket positivt. Vidare har det varit uppskattat att arbeta med kollegial granskning; att man faktiskt hjälper varandra. Några konstaterar dock att det kan vara svårt att urskilja vad som är en effekt av BLUE 11 och vad som ändå hade skulle ha framkommit/åtgärdats i det reguljära kvalitetsarbetet. Från flera håll efterfrågas om/när det blir en fortsättning vilken aviserats i Vision 2020 och om/när en liknande översyn kommer att göras av de fristående kurserna. Några delteman Som något slags röd tråd genom rapporterna går en önskad balans mellan å ena sidan stabilitet och å andra sidan flexibilitet. Det gäller såväl programmens förutsättningar och genomförande som programutbudet i sin helhet. Organisation och ekonomi Förvånansvärt nog med tanke på att ett omfattande organisationsarbete inom universitetet hade påbörjats och att diskussionen om de indirekta kostnaderna varit livlig så saknas i princip detta tema i de sammanfattande bedömningarna. 98 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Internationalisering Internationalisering är utan tvekan det område som flest angivit som antingen programmets största svaghet och/eller det område på vilket man skulle vilja satsa extra resurser. Medvetenheten om bristerna i detta avseende och viljan att åtgärda och utveckla är påfallande. Forskningsanknytning Behovet av och arbetet med forskningsanknytning återkommer överallt och varierar mellan styrka, svaghet och utvecklingsområde. Samverkan Eftersom det inte finns något jämförelsematerial så är det svårt att säga om iakttagelsen är korrekt men jag tycker mig notera en ökad samverkan såväl faktisk som önskvärd mellan institutioner och fakulteter kring att i programmen kunna erbjuda kompetens från flera vetenskapsområden och därmed på ett bättre sätt kunna rusta studenterna för arbetsmarknaden eller för en forskarkarriär. Extern samverkan som arbetsmarknadskontakter, alumnverksamhet etc utgör emellertid ett tydligt område för ytterligare utveckling. Studentmedverkan Många framhåller studentinflytande/studentmedverkan som en påtaglig styrka i utformningen av programmet. Här skulle det kunna vara intressant att jämföra de program som särskilt framhåller detta med studenternas dokumenterade uppfattningar. Utöver det formaliserade studentinflytandet pekar flera också på värdet i att som lärare kunna avsätta tid för dialog med den enskilde studenten. (Denna iakttagelse tangerar delvis problematiken med hur lärarnas arbetstid fördelas.) Institutionen som arbets- och studiemiljö Från några håll har man som en styrka tagit upp en mera allmän aspekt: institutionen som arbets- och studiemiljö och pekat på vad en god miljö gör för vi-känslan inom institutionen/utbildningen/programmet och för kontakterna. Styrkor svagheter och extra resurser 99