Flerårsplan gällande VA-avdelningens investeringsbudget, år 2010-2019

Sida 1 (13) Tjänsteutlåtande till tekniska nämnden Flerårsplan gällande VA-avdelningens investeringsbudget, år 2010-2019 Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. att föreslå Kommunfullmäktige att anta följande flerårsplan gällande VAavdelningens investeringsbudget Bakgrund VA-avdelningen har behov av ökade årliga investeringar för att uppnå 100 års renoveringstakt på ledningsnät för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Renoveringstakten har hittills legat på cirka 400 år, vilket inte är hållbart i längden. Investeringsbehov För ledningsnätet är investeringsbehovet cirka 25 miljoner kronor per år för att uppnå 100 års renoveringstakt, dvs för att byta ut 1% av nätet per år. Troligtvis är förnyelsebehovet snarare 1,25% av ledningsnätet per år, förutsatt en livslängd på 60 år. Om 10-30 år kommer en topp i renoveringsbehovet att uppnås då renoveringstakten bör ligga på 2% per år. I bilaga 1 finns en beskrivning av hur andra kommuner hanterar samma problem och en närmare beskrivning av investeringsbehovet för dricksvattennätet. VA-avdelningens övriga anläggningar ovan jord är beräknade att ha ett återanskaffningsvärde på 256,5 miljoner kronor och många anläggningar är byggda på 1970-talet. Investeringsbehovet ligger på minst 5 miljoner kronor per år med ett antagande av 50 års livslängd. Livslängden är snarare 30 år, vilket innebär ersättningsbehov om 8 miljoner kronor per år. I bilaga 2 listas anläggningarna med byggår. Sammantaget är investeringsbehovet minst 30 miljoner kronor per år. Detta medför kapitalkostnader på cirka 2 miljoner kronor per år, vilket behöver täckas genom ökade intäkter eller minskade driftkostnader. På sikt kommer behovet av

Sida 2 (13) akuta åtgärder på ledningsnätet att minska, vilket sparar pengar i driftbudgeten och innebär att taxehöjningar kan bli lägre än vad som uppskattas här. Flerårsplan för VA-avdelningens investeringsbudget År Investering, Taxehöjning, % miljoner kronor 2010 20 2 2011 30 2 2012 30 3 2013 30 3 2014 30 3,5 2015 30 cirka 4 2016 30 cirka 4 2017 30 cirka 4 2018 30 cirka 4 2019 30 cirka 4 VA-fondens utveckling fram till år 2013 med högre investeringstakt Investering 30 mkr/år VA-fonden. Miljoner kr 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 3,2 2,5 1,4 1,3 0,6 0,7 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-1,0-1,0 År Avgiftshöjning med 2% år 2010 och 2011. 3% höjning år 2012 och 2013. 3-4% höjning per år 2014-19 för att klara 100 års investeringstakt, om inte driftkostnader minskar.

Sida 3 (13) Följande antaganden ligger till grund för beräkningarna: Investering om 20 miljoner kr år 2010. Investering om 30 miljoner kr per år från och med år 2011. Internränta på 4,4% år 2009 och framåt. År 2009 består kapitalkostnaderna (exklusive klumpen ) av 3 696 tkr ränta och 5 031 tkr i avskrivning. En ränta på 3,5% skulle innebära 740 tkr i lägre kostnader. Klumpen är avbetald år 2009. Nya kapitalkostnader på cirka en miljon kr år 2010 pga utbyggnad av ex- ploateringsområden (motsvarande kostnader för VA på cirka 16 mkr). Nya kapitalkostnader på 1,3 miljoner kr år 2010 pga beviljade investeringar i ledningsnät och anläggningar år 2009. Nya kapitalkostnader pga utbyggnaden av Hulesjöns reningsverk täcks av intäkter från Falköpings mejeri i enlighet med avtal mellan kommunen och mejeriet. Oförändrad personalstyrka. Ersättare för personal som går i pension tillträder sex månader innan pensionsavgång. 3% löneutveckling. Kostnader för el antas öka 2% per år. En sänkning i elkostnader år 2010 har inkluderats som konsekvens av utbyggnad av Hulesjöns reningsverk. Skaraborgsvatten höjer priset på vatten från 1,50 kr/m3 år 2008 till 1,70 kr/m3 år 2009. Därefter höjs priset på vatten årligen med 5 öre/m3. Sammantaget ökar vattnet 20% i pris år 2009-2011. Intäkter från anslutningsavgifter på 1,1 miljon kr år 2009, därefter på 200 tkr/år. Intäkter därutöver kan bokföras på investeringsbudgeten för att sänka räntekostnader. Intäkt från AÖS för Kundtjänst för VA/Renhållning erhålls framöver enligt gällande avtal. Externa kostnader för kemikalier, diesel, provtagning, slamhantering och försäkringar antas öka 2% per år. Interna kostnader för lokalhyra, leasing av fordon, gemensam administration, Tekniska nämnden, primärkarta, Park/Gatas jourkostnad samt Park/Gatas arbete med lagning av läckor har antagits öka 2% per år.

Sida 4 (13) Externa intäkter från Göteborgs Energi och telefonföretag har antagits ligga kvar på samma nivå i enlighet med gällande avtal. Interna intäkter från biogasen och avfallskollektivet (för el, personalkostnader, slamavvattning och kväverening) har antagits öka 2% per år. År 2014 utnyttjas överskottet i VA-fonden, så att fonden blir noll. På sikt minskar behovet av akuta åtgärder på ledningsnätet, vilket sparar pengar i driftbudgeten. Detta har dock inte tagits med i kostnadsberäkningen, dels eftersom det är svårt att beräkna och dels pga att effekterna antagligen inte märks de första 10 åren av ökad investeringstakt. Kostnadsökningar år 2006-2009 Ett antal faktorer har bidragit till VA-avdelningens underskott år 2008. Delvis var det ett planerat underskott pga klumpen - kapitalkostnader på cirka 4 miljoner kr/år - vilken betalas för sista året 2009. Delvis var det avsaknaden av taxehöjningar sedan år 2006. El ökade 52% i pris mellan år 2006-09. Kemikalier och provtagning ökade 31-34% i pris mellan år 2006-09. Slamhantering ökade 20% i pris mellan år 2006-09. Inköp av vatten ökade 25% i pris mellan år 2006-09. Jämförelse av VA-taxor med andra kommuner Här redovisas Falköping kommuns position gentemot Sveriges övriga kommuner avseende VA-avgifter år 2009; brukningsavgifter för villor (typhus A) och flerbostadshus (typhus B), rörliga avgifter och anslutningsavgifter. I diagrammen har även ritats in vilken position kommunen skulle ha med taxehöjningar på totalt 32% under 10 års tid, under förutsättning att övriga kommuner inte höjer sina avgifter under samma period. Cirka 3% höjning per år är vad som krävs för att finansiera 100 års renoveringstakt på ledningsnät.

Sida 5 (13) Villa Falköping år 2009 Falköping år 2019 Villa med 5 rok, 150 m 2, tomtyta 800 m 2, garage, vattenförbrukning på 150 m 3 /år. Ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Flerbostadshus Falköping år 2009 Falköping år 2019 Flerbostadshus med 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning på 2000 m 3 /år. Två parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h.

Sida 6 (13) Falköping år 2009 Falköping år 2019 Fördelningen av fasta och rörliga VA-avgifter är ca 45-55 för en normalvilla. Falköping år 2009 Falköping år 2019 Anslutningsavgift engångskostnad vid anläggande av vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar. I ett internationellt perspektiv har Sverige de lägsta VA-kostnaderna i Europa. Några skäl till de låga kostnaderna är goda vattentillgångar och låg renoveringstakt. Tyskland och Danmark har ge högsta VA-kostnaderna i Europa, med 3 gånger högre pris per kubikmeter vatten än Sverige. Länder som har lägre VAkostnader än Sverige är Australien, USA, Sydafrika och Kanada. Jämförelsen avser priset per kubikmeter vatten år 2002 (källa: Malmö stad. 2006. Informationsmaterial gällande kranvatten).

Sida 7 (13) Personalbehov för planering och utförande Med dagens personalbemanning kommer det bli svårt att hinna planera åtgärder för 30 miljoner kronor per år. Detta beror till viss del på engagemanget i exploateringsprojekt om dessa minskar framöver så frigörs tid att planera renoveringar. En höjd investeringstakt innebär större behov av personal på Park/Gata. T.ex. skulle det behövas fyra arbetslag enbart för arbete med förnyelse av vattenledningsnätet, jämfört med ett arbetslag i dagsläget. Teresa Kalisky VA-chef Bilaga 1. Renoveringstakt på ledningsnät hos andra kommuner och jämförelse med Falköping. Bilaga 2. VA-anläggningar ovan jord.

Sida 8 (13) Bilaga 1. Renoveringstakt på ledningsnät hos andra kommuner och jämförelse med Falköping Falköpings kommun är inte ensam om att ha problem med låg förnyelsetakt. Många kommuner har samma problem, inklusive storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm Stockholm Vatten började med förnyelseplanering redan på 80-talet. Stockholms ledningsnät är i genomsnitt något äldre än Sveriges i medel. Nuvarande utbytestakt för ledningar är 150 år, vilket är snabbare än i övriga kommuner. I september 2008 gjorde Stockholm Vatten en statusutredning på sina ledningar. Från utredningen framgår att vattenledningsnätet har lägre investeringsbehov idag och att toppen kommer att nås om 30-50 år. Då kommer förnyelsebehovet att öka till ca 1% per år (100 år) för att ca 15 år senare stabilisera sig på 0,7 % per år (150 år). Utmaningen är att komma med en hållbar förnyelseplan som kommer att jämna ut förnyelsekostnaderna på längre sikt. Utredningen av vattenledningsnätet visade också på stora skillnader mellan teoretisk och verklig livslängd på ledningarna. Den teoretiska livslängden för en nylagd ledning är ca 100 år. Den verkliga livslängden kan dock vara så lite som 10 år. Detta främst beror på kvalitet på ledningsmaterial, anläggningssätt och lokala förutsättningar. I Falköpings kommun har vi kommit till samma slutsats. Göteborg Förnyelsetakten i Göteborg är ca 0,4% (250 år), men kommunen inser att förnyelsetakten måste ökas om kommunen ska klara framtidens behov. Kriteriet för att förnya ledningsnätet är om konsumenterna i ett avstängningsområde drabbas av avbrott i vattenleveranser oftare än en gång under 10 år. Vid sådana fall görs en utförlig rörbrottsutredning, ofta kompletterad med läcksökning så att dåliga ledningar lokaliseras och kan bytas ut inom en snar framtid. Inträffar avbrott oftare än en gång under tre år så prioriteras i så fall det avstängningsområdet och förnyelseinsatserna utförs betydligt snabbare än i det föregående fallet. VAverket kommer i framtiden att prioritera arbetet med läcksökningar och anser att förnyelsetakten behöver öka med 2 % årligen för att bibehålla dagens nivå av leveranssäkerhet, vilket innebär att om cirka 50 år så bör förnyelsetakten vara någonstans mellan 2,5 till 3 gånger större än i dagens läge.

Sida 9 (13) Marks kommun Marks kommun byter ut cirka 0,33 % av ledningsnätet årligen, dvs en förnyelsetakt på 300 år. Denna förnyelsetakt är dock endast teoretisk eftersom takten har gått ned under de senaste åren och helt stannat av de två senaste åren. Kommunen har ingen förnyelseplanering. Det förnyelsearbete som utförs i kommunen riktar sig främst mot ledningssträckor med ledningar som blivit lagda under 1960-talet. Vid den här perioden utfördes anläggningsarbeten med rör av betydligt sämre material än dagens, t.ex. rör av PVC, och utförandet vid anläggning var i många fall bristfälligt. Det var brist på rörläggare och med de nya plaströren som kommit på marknaden följde en allmän uppfattning inom anläggningsbranschen att vem som helst kunde lägga plaströr!. Detta tillsammans med brister i egenkontrollen under arbetets gång och nödvändig uppföljning efter avslutat arbete är den största enskilda orsaken i Marks kommun till att rörledningar från denna tidsperiod behöver bytas ut. Samma situation har vi i Falköpings kommun vad gäller PVC-rör från 60- och 70-talet. Cirka 60% av alla vattenledningar i Falköping anlades mellan 1950 och 1980. Helsingborgs stad Helsingborg har en årlig förnyelsetakt på 1 % av ledningsnätet. De har ingen förnyelseplan, men använder en saneringsplan med en så kallad 10-topplista över de områden som prioriteras för förnyelse. I framtiden kommer prioriteringen för Helsingborgs distributionsnät utgöras av arbetsinsatser som förbättrar den hydrauliska funktionen i nätet. Det kommer även att ske riktade insatser för att kontrollera och förhindra utläckage från brandposter och ventiler. Linköpings kommun Vart tredje år så lämnar kommunen in till länsstyrelsen en uppdaterad version av den saneringsplan som tillämpas för stadens VA-nät. Saneringsplanen omfattar till största delen det kommunala spill- och dagvattennätet men även distributionsnätet för dricksvatten. Leveranssäkerhet prioriteras högt och det har utförts omfattande ledningsarbeten som skall garantera detta. Ledningar vilka har bedömts som riskobjekt och där det skulle innebära stora konsekvenser vid ett större driftstopp har lagts med dubbla ledningar. Förnyelsetakt ligger på ca 0,5% per år, dvs. 200 år.

Sida 10 (13) Borås stad Förnyelsetakten ligger på ca 0,7% per år (150 år). Det har förekommit ett ökat antal vattenläckor på en del ledningar så i nuläget är förnyelse av dessa ledningssträckor något som prioriteras högt för att kunna garantera leveranssäkerhet. Det finns dock inget specifikt mål för storleken på förnyelsetakten. Ronneby kommun Förnyelsearbeten utförs efter kriterier som ökad rörbrottsfrekvens, klagomål från kunder eller om inspektioner i samband med andra ledningsarbeten visar att vattenledningar är i behov av renovering. Kommunen utför även förnyelsearbeten i samordning med andra arbeten i gaturummet. Uppskattningsvis så förnyas distributionsnätet med cirka 1 % varje år. Falköpings kommun Kommunen har inte haft någon detaljerad förnyelseplanering tidigare. Under senaste året har VA-avdelningen gjort en grov uppskattning av förnyelsetakten på ledningsnätet, vilket ligger på ca 400 år, räknat sedan 2005. Den teoretiska livslängden på ledningar är 100 år. Behov av förnyelse Ett exempel på skillnaden mellan teoretisk och verklig livslängd är vattenledningen på Järnvägsgatan i Floby. Ledningen anlades på 60-talet och är i stort förnyelsebehov, se bild 1 (utsidan av ledningen) och bild 2 (insidan av ledningen). Däremot finns det ledningar i Falköping som är lagda på 1900-talet och som har relativt få driftstörningar och läckor. Bild 1. Järnvägsgatan Floby, vattenläcka, utsidan Bild 2. Järnvägsgatan Floby, insidan av ledningen

Sida 11 (13) Områden där det ofta förekommer leveransbrott prioriteras högre vid renovering. Exempel på sådana områden är Eklundagatan i Floby (17 läckor de senaste 20 åren), Högalidsgatan i Stenstorp (3 läckor per 2 år), Ållebergsvägen i Vartofta (3 läckor per 2 år) och Danska vägen i Falköping (6 läckor på 7 år). Kostnader för att laga en läcka (punktinsats) motsvarar kostnaden för att byta ut 17 meter av en dålig ledning. En intressant jämförelse är mellan kostnaderna för lagning av de 17 läckorna på Eklundagatan jämfört med om man tidigt hade bytt ut hela ledningen. Hittills har VA-avdelningen spenderat ca 850 000 kr på att laga läckor på ledningen. För samma summa hade man kunnat gräva upp och byta 300 meter vattenledning i gatumark, dvs. hela den defekta ledningen. Nu är läckorna lagade men den gamla ledningen finns fortfarande kvar i gatan. Åldern på ledningsnätet påverkar förnyelsetakten En beräkning av förnyelsetakt för vattenledningar baseras på diagram över medianålder på ledningarna (Berglund, 2005). Medianåldern på ledningar i Fal- köpings kommun är 40 år (vilket betyder att hälften av ledningarna i kommun är äldre än 40 år och hälften är yngre) och uppskattad medianlivslängd på ledning- arna (genomsnittlig livslängd på ledningarna) är ca 70 år (kan ifrågasättas, snara- till ett förnyelsebehov på 125 år, dvs att 0,8% av vattenledningsnätet behöver förnyas per år. En förnyelsetakt som är lägre än 125 år är inte hållbar för Falkö- re ligger den mellan 50 och 60 år för vattenledningarna). Då kommer man fram pings kommun. Om man räknar med en mera trolig medianlivslängd på 60 år, bör förnyelsetakten ligga på 80 år, dvs 1,25 % av ledningsnätet behöver för- nyas årligen. Cirka 10% av vattenledningsnätet har anlagts på 1990- och 2000-talet. Cirka 60% av vattenledningarna anlades mellan 1950 och 1980 och resten av ledningarna är äldre än 1950. Om man räknar med en livslängd på max 70 år, kommer kommunen att att nå en topp i förnyelsebehovet om 10-30 år och förnyelsetakten behöver då vara 2% per år.

Sida 12 (13) VA-taxans utveckling Prisutvecklingen på det rörliga vattenpriset (kronor per m 3 vatten) följer KPI, se diagram 1. Däremot har priset på el ökat långt över KPI. Prisutveckling 1997-2009 320 300 280 260 240 Prisindex 220 200 180 VA El KPI 160 140 120 100 80 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Diagram 1. Prisutveckling på vatten och avlopp (kronor per kubikmeter) och el jämfört med KPI. Behov av arbetslag Enbart förnyelse på vattenledningsnätet (bortsett från spill- och dagvattennäten) innebär investeringar för 11 miljoner kr/år för att klara 100-års renoveringstakt. Kostnaden för ett VA-underhållslag hos Park/Gata är 15 000 kr/dag. Det skulle behövas fyra arbetslag som enbart arbetar med förnyelse av vattennätet året runt.

Sida 13 (13) Bilaga 2. VA-anläggningar ovan jord Vattenverk, reservoarer Objekt Återanskaffningsvärde, kr Byggnadsår Kättilstorp Vattenverk 3 500 000 Kinnarp, Åsarp, Floby Vattenverk - reserv 1 500 000 Falköping Vattenreservoarer under jord 3 000 000 Stenstorp Vattentorn 5 500 000 1978 Åsarp Vattentorn 4 500 000 Kommentar Försvinner på sikt Avloppsreningsverk Gamla stan Hulesjön Avloppsreningsverket inkl. maskiner och kontor. Bassängblock, renshus, slambehandlingsanläggning. 88 000 000 1956 Gamla stan Hulesjön Slamavvattningshall inkl. maskiner 7 500 000 2007 Gamla stan Hulesjön Rötkammare 15 000 000 1956 Gamla stan Hulesjön Förråd Etanoltank 300 000 Gamla stan Hulesjön Mottagningshall 12 000 000 2002 Gamla stan Hulesjön SBR, för kväverening 5 000 000 2002 Gamla stan Hulesjön Homogenisering+Rejektutjämning 600 000 2002 Stenstorp Avloppsreningsverk inkl maskiner och kontor 45 000 000 1974 Floby Avloppsreningsverk inkl maskiner 25 000 000 1974 Broddetorp Reningsverk inkl maskiner 3 500 000 1979 Vartofta Avloppsreningsverk inkl maskiner 6 000 000 1972 Odensberg Avloppsreningsverk inkl maskiner 3 600 000 1973 Kättilstorp Avloppsreningsverk inkl maskiner 3 500 000 1975 Borgunda Avloppsreningsverk inkl maskiner 1 500 000 1995 Åsarp Reningsverk inkl maskiner 8 000 000 1978 Valtorp Reningsverk inkl maskiner 3 000 000 1979 Gamla ARV ska rivas Försvinner ev. på sikt Försvinner på sikt Försvinner på sikt Pumpstationer och tryckstegringsstationer I kommunen Avloppspumpstationer 23 st a 350 000 8 050 000 Byggnader I kommunen Dagvattenpumpstationer 6 st a 200 000 1 200 000 Bara betäckningar I kommunen Tryckstegringsstationer 5 st a 350 000 1 750 000 Byggnader Totalt: 256 500 000