Vårdbehov i Västra Götaland 2017 Norra hälso- och sjukvårdnämndområdet

Vårdbehov i Västra Götaland 2017 Norra hälso- och sjukvårdnämndområdet Faktaunderlag baserat på Verksamhetsanalysen 2016 maj Reviderad 170320 Koncernavdelning data och analys Jan 2017 http://analys.vgregion.se

Reviderade bilder (klickbara länkar i visningsläge) Datum Avsnitt Bild# och Åtgärd 170215 Hälsoläget Bild 10-23: Alla bilder utbytta, några helt nya 170221 Prehospital akutsjukvård 170221 Vårdkonsumt ion 170316 Barnsjukvård och barnhälsovår d Bild 43: 3% reviderad till 2 procentenheter Bild 45: 2% reviderad till 2 procentenheter Bild 49: lagt till definition av Nyttjandegrad Bild 40: Förtydligande: Befolkningen i Västra Götaland Bild 41: Men år 2015 ökade antalet övriga besök jämfört med år 2014 (årtal ändrat) Bild 69: 6-åringar reviderad till 12-åringar 2

Syfte Öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland. Underlag som belyser förväntad utveckling över tid av hälsan i befolkningen och faktorer som påverkar hälsan och behovet av hälso- och sjukvård. Identifiera områden där det finns utrymme för hälso- och sjukvården att bidra till en mer jämlik hälsa. Underlag som kan användas vid beställningsarbete av hälso- och sjukvård utveckling av hälso- och sjukvård 3

Avdelning för kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, koncernstab hälso- och sjukvård 4

Process behovsanalys 5

Sammanfattning baserad på Hälsoläget 2016 vgregion.se/halsolaget Verksamhetsanalysen maj 2016 analys.vgregion.se Kvartalen Munin Psykiatrikompassen Fördjupade analyser i verksamhetsanalysen Komplettering av prioriterade områden HSN, där underlag finns framtaget 6

Områden (Klickbara länkar i visningsläge) Befolkningen i Västra Götaland Livsvillkor Levnadsvanor Hälsan i befolkningen Tandhälsa Patienternas och befolkningens syn på hälso- och sjukvården Tillgänglighet vård i rätt tid Vårdkonsumtion Prehospital akutsjukvård Akutmottagningar Perspektiv på resurser och resursförbrukning Medicinsk kvalitet Barnsjukvård och barnhälsovård Diabetes hos vuxna Hjärtsjukvård Strokevård Graviditet och förlossning Kirurgisk behandling Rörelseorganen Cancer Multipel skleros Ögonsjukvård Infektionssjukdomar Intensivvård Vård vid svår sjukdom Psykiatri Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom Patientsäkerhet Läkemedel Barn och unga Äldre Personer med funktionsnedsättning Asylsökande och nyanlända Vårdsamverkan/nära vård/vårdkedjor Jämlik vård 7

Regionfullmäktige Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektivitet förbättras Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 8

Prioriterade områden enligt mål- och inriktningsdokument Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Behovsgrupper/fokusområden Personer med psykisk ohälsa och sjukdom Personer med cancer Personer med kronisk sjukdom personer med riskbruk personer med missbruk HSN Norra 9

Befolkningen i Västra Götaland Folkmängd, medellivslängd, födda, avlidna, utrikesfödda KÄLLA: 10

Befolkningen i HSN Norra I Västra Götaland bor 1,65 miljoner invånare, varav cirka hälften i Göteborgsområdet. Norra HSN-området består av 14 kommuner med totalt nära 270 000 invånare, varav drygt 39 000 är födda utomlands. Det är färre som föds än som avlider. Varje år föds det inom nämndområdet cirka 2 800 barn, och cirka 3 000 personer avlider per år. Befolkningen ökar dock något p.g.a. ett inflyttningsöverskott. Den förväntade medellivslängden inom HSN-område Norra beräknas vara 81 år för män och 84 år för kvinnor det är små variationer mellan kommunerna inom nämndområdet. KÄLLA: Verksamhetsanalys ex 11

Andel av befolkningen 65 år eller äldre 2014 Nästan en av fem i Västra Götaland är 65 år eller äldre och andelen förväntas öka de närmaste decennierna. I HSN Norra är andelen 23 procent och förväntas öka till 25 procent år 2030, motsvarande drygt 10.000 fler personer 65 år eller äldre. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningen ålder, och en ökande medelålder hos befolkningen innebär ökat behov av hälso- och sjukvård. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2015 Källa SCB och Göteborgs stad 12

Livsvillkor Uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, social miljö, ekonomiska villkor, kultur och delaktighet 13

Uppväxtvillkor Norra HSN-området är det nämndområde i Västra Götaland där störst andel spädbarn riskerar att utsättas för tobaksrök i hemmiljön. Problemet förefaller vara störst i Mellerud, Dals Ed och Färgelanda, där vart femte spädbarn har minst en rökande förälder. Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma är högre i HSN-Norra än regionens genomsnitt. Nästan var fjärde 4-åring i Lysekil är överviktig. Av ungdomar i Mellerud uppger 23 procent att de har upplevt våld eller hot om våld i sin hemmiljö. Det gäller även nästan var femte ungdom i Tanum och Orust kommun. Nästan var femte ungdom i Mellerud och Munkedal har någon gång önskat att någon av föräldrarna skulle sluta dricka alkohol. KÄLLA: 14

Utbildning, sysselsättning och delaktighet Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet är i nämndområdet lägre än genomsnittet i regionen. Lägst andel behöriga elever ser man i Färgelanda. Andelen ungdomar som trivs bra i skolan är högst i Dals Ed och lägst i Munkedal och Mellerud. Andelen ungdomar som skolkar är högst i Uddevalla och i Färgelanda, och lägst i Dals Ed. Andelen elever som blivit mobbade är högst i Bengtsfors och Mellerud. Utbildningsnivån är något lägre än regionens genomsnitt, 16 procent av befolkningen har högst förgymnasial utbildning. I Bengtsfors, Mellerud, Dals Ed och Färgelanda gäller det var femte person. Andelen sysselsatta är 75 procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder. Andelen personer med relativ social isolering* är högre i HSN-området Norra än i övriga regionen och högst bland män. KÄLLA: 15

Levnadsvanor Alkoholvanor, fysisk aktivitet, kostvanor, narkotika, tobak 16

Levnadsvanor Inom nämndens område bedöms 17 procent av befolkningen vara fysiskt inaktiva och 29 procent ha dåliga kostvanor. Andelen fysiskt inaktiva och personer med dåliga kostvanor är högre i HSN-området Norra än i övriga regionen och högst bland män. Elva procent röker dagligen och 15 procent bedöms ha riskabla alkoholvanor. Andelen ungdomar som röker är högst i Färgelanda och i Orust kommun, medan andelen ungdomar som intensivkonsumerar alkohol är högst i Dals Ed och i Lysekil, där också narkotikaerfarenhet bland ungdomar är vanligast. KÄLLA: 17

Riskfaktorer för förtida död, Norra HSN Andel i befolkningen med två eller flera riskfaktorer för förtida död är högre i Norra jämfört med i övriga VG (32 procent jämfört med 29 procent i VG). I Norra är andelen högre för samtliga riskfaktorer nedan med undantag för riskabla alkoholvanor. Norra Västra Göteborg Södra Östra VG Antal respondenter 12 758 10 051 9 361 7 119 13 059 52 348 Stillasittande fritid 17% 14% 16% 15% 14% 15% Dagligrökare 11% 8% 10% 12% 10% 10% Litet intag frukt/grönt 27% 24% 24% 25% 26% 26% Riskabla alkoholvanor 14% 14% 17% 13% 13% 15% Fetma 16% 14% 12% 16% 17% 14% Diabetes 7% 5% 5% 6% 7% 6% Högt blodtryck 23% 19% 18% 22% 21% 20% Två el fler riskfaktorer för förtida död* 32% 26% 27% 30% 29% 29% Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt/grått=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot VG p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 18

Andel med två eller fler riskfaktorer (%) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Två eller fler riskfaktorer* för förtida död (självskattad) - spridning mellan kommuner/stadsdelar per HSN Norra HSN Västra HSN Göteborgs HSN Södra HSN Östra HSN VG 32% 26% 27% 30% 29% 29% En högre andel i Norra än i övriga HSN, åldersberoende. - Högst i Färgelanda * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 0 1 2 3 4 5 6 7 Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2015 19

Förändring över tid, Norra HSN Norra 2007 2011 2015 Stillasittande fritid 13% 13% 17% Daligrökare 14% 13% 11% Litet intag frukt/grönt 25% 28% 29% Riskabla alkoholvanor 16% 15% 14% Fetma (>=30) 12% 15% 16% Två eller flera riskfaktorer* 27% 30% 32% Andel dagligrökare har minskat sedan 2011, och andel med riskabla alkoholvanor sedan 2007. Andel med fetma, stillasittande fritid, samt två el fler riskfaktorer har ökat sedan 2011. Andel som har lågt grönt/fruktintag har ökat sedan 2007. Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt/grått=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot VG p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 20

Hälsan i befolkningen Självupplevd hälsa, tandhälsa, (psykisk ohälsa), sjukdomar, vård och läkemedel KÄLLA: 21

Hälsan i befolkningen En övervägande andel av befolkningen, 71 procent, upplever sig ha god hälsa och sex procent upplever sig ha dålig hälsa. Lägst andel ungdomar nöjda med sin hälsa ses i Tanum och Bengtsfors. Bland befolkningen i nämndområdet bedöms sexton procent ha nedsatt psykiskt välbefinnande och fem procent rapporterar självmordstankar. Bland ungdomarna uppger 75 procent i Färgelanda och endast 64 procent i Tanum att de är nöjda med sig själva. Tretton procent av befolkningen i nämndområdet har under föregående år fått någon form av psykiatrisk diagnos. Åtta procent upplever sig ha dålig tandhälsa. Sexton procent av de vuxna invånarna lider av fetma, fem procent har diagnosticerad diabetes och 14 procent högt blodtryck. Dessa andelar är högre en genomsnittet i regionen. 22

mer data om befolkningen i nämndområdet hittar du under vgregion.se/halsolaget samt i statistikdatabasen vgregion.se/statistikdatabas KÄLLA: 23

Tandvård Tandhälsa och tandvård för barn och unga vuxna 24

Tandhälsa Tandhälsoläget i Västra Götalandsregionen för barn och ungdomar visar en alltjämt sjunkande kariesfrekvens även i mer utsatta områden. Av Världshälsoorganisationens uppsatta mål för tandhälsa når Västra Götalandsregionen målet att den tredjedelen av 12- åringar med sämst tandhälsa (Sic-index) i genomsnitt ska ha färre än 3 skadade tänder. Samtliga kommuner och stadsdelar utom Angered i Göteborg klarar det målet. För 2020 är WHO:s mål att det genomsnittliga antalet skadade tänder för samtliga 12-åringar inte ska överstiga 1,5. Västra Götalandsregionen har sedan många år nått det målet. Regionen når dock ännu inte målet att andelen 6-åringar med kariesskadade tänder ska vara högst 20 procent 2020. Andelen 6-åringar med kariesskadade tänder uppgick till 22,5 procent 2015. Även om tandhälsoläget varierar mellan nämnder och även inom orter, så är tandhälsoläget för barn, ungdomar och unga vuxna (3-24 år) gott i Västra Götaland, där hälsoläget som helhet väl överensstämmer med övriga Sverige KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 25

Andel kariesfria 6-åringar 2014+2015 I Norra nämndområdet var det följande kommuner som ännu inte nått regionens mål om 80 procent kariesfria 6-åringar 2020: Bengtsfors, Dals-Ed, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Åmål, Färgelanda, Mellerud, där andelen kariesfria är mellan 70 och 79 procent. % KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 26

Kariesförekomst 12-åringar per HSN Kariesförekomsten bland 12-åringar i Norra nämndområdet (grön linje) har legat nära länssnittet år 2006-2015, och har minskat över tid. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 27

Patienternas och befolkningens syn på hälso- och sjukvården 28

Befolkningens syn på hälso- och sjukvården Tre av fyra personer upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, oavsett om de besökt vården eller ej. Andelen har ökat med tio procentenheter sedan 2002, men efter 2012 minskade andelen något. Förtroendet för vårdcentraler ökade mellan 2002 och 2012, samtidigt som förtroendet för sjukhusen minskade under samma period. År 2015 var förtroendet för sjukhus något högre än för vårdcentraler. Resultaten för Västra Götaland ligger ofta nära rikssnittet, men befolkningen i Västra Götaland anser i lägre grad än genomsnittssvensken att väntetider till sjukhus är rimliga. Befolkningen i HSN Norra har sedan 2009 lägre förtroende för sjukhus jämfört med övriga befolkningen i länet. År 2015 var andelen 62 procent i Norra jämfört med 70 procent i länet. Men för vårdcentraler ses ingen skillnad. Andelen som ansåg att de har tillgång har varit lägre, men år 2015 sågs ingen skillnad. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016, vårdbarometern 29

Befolkningens förtroende för sjukhus KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016, vårdbarometern 30

Nationell patientenkät, läkarbesök i primärvård Mätning 2015 vid samtliga vårdcentraler. Svarsfrekvens 40 %. Patienterna är minst nöjda med Kontinuitet och koordinering : Genomsnitt i riket: 69 % Genomsnitt i Västra Götaland: 64 % Lägst andel: Östra HSN 59 % Högst andel: Norra HSN 67 % Lägst andel nöjda patienter i Östra HSN, oavsett dimension. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 31

Nationell patientenkät, specialiserad sluten vård avser 18 år och äldre Mätning vid samtliga offentliga och tre privata sjukhus i regionen, 2016 Svarsfrekvensen var 52 % i Västra Götaland och 51 % i riket Fler äldre än yngre svarade på enkäten. I åldern 18-29 år svarade 25 % på enkäten mot 63 % i åldern 65-79 år Resultatet redovisas i form av positiva svar på sju dimensioner (respekt och bemötande, tillgänglighet, delaktighet och involvering, information och kunskap, emotionellt stöd, kontinuitet och koordinering och helhetsintryck). Mest nöjda var patienterna med Helhetsintryck och Tillgänglighet. 88 % av patienterna redovisade positiv upplevelse av dessa dimensioner Minst nöjda var patienterna med Delaktighet och involvering. 72 % av patienterna redovisade positiv upplevelse av denna dimension. Män var något mer nöjda än kvinnor KÄLLA:Nationell patientenkät 32

Nationell patientenkät, specialiserad öppen vård avser 18 år och äldre Mätning vid samtliga offentliga och fyra privata sjukhus i regionen, 2016 Svarsfrekvensen var 51 % i Västra Götaland och 50 % i riket Fler äldre än yngre svarade på enkäten. I åldern 18-29 år svarade 19 % på enkäten mot 69 % i åldern 65-79 år. Resultatet redovisas i form av positiva svar på sju dimensioner (respekt och bemötande, tillgänglighet, delaktighet och involvering, information och kunskap, emotionellt stöd, kontinuitet och koordinering och helhetsintryck) Mest nöjda var patienterna med Helhetsintryck samt Respekt och bemötande. 90 % respektive 89 % av patienterna redovisade positiv upplevelse av dessa dimensioner. Minst nöjda var patienterna med Delaktighet och involvering. Lägst andel nöjda patienter vid Angereds Närsjukhus (75 %). Män var något mer nöjda än kvinnor. KÄLLA:Nationell patientenkät 33

Tillgänglighet vård i rätt tid Vårdgarantin för första besök och åtgärdsstart (dvs. start av operation eller behandling) inom specialiserad vård. 34

NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar (= vårdgarantin) på första besök respektive åtgärdsstart VGR:s måluppfyllelsegrad för vårdgarantin för specialiserad vård når under 2016 inte upp till rikets måluppfyllelsegrad. Skillnaden är något större för första besöken än för åtgärdsstarterna. NU:s måluppfyllelsegrad för vårdgarantin för första besöken är i nivå med rikets måluppfyllelsegrad och klart högre än motsvarande värde för VGR. För åtgärdsstarterna är måluppfyllelsegraden för NU klart lägre än för både Riket och VGR. Det MVO vid NU som har högst måluppfyllelsegrad för vårdgarantin för första besök är Hud (99%) och ÖNH (96%). Lägst mätvärde har Ort och Ögon (76%). För åtgärdsstarternas del är NU:s måluppfyllelsegrad högst för Allm kir (76%) och Ort (74%). Lägst är den för ÖNH (50%).* I förhållande till 2014 har NU:s måluppfyllelsegrad för vårdgarantin för första besök gått ned måttligt. För åtgärdsstarterna har värdet däremot sjunkit kraftigt. Det senare främst beroende på utvecklingen inom ÖNH, Ögon och Ort. NU:s utveckling för åtgärdsstarterna kan vara en effekt av den producerade volymen gått ned en del jämfört med 2014 *Redovisningen omfattar enbart större MVO och mätvärdena inom parentes avser den 30 nov 2016 Källa: SKL:s väntetidsdatabas KÄLLA: 35

NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på första besök 100 90 80 70 60 86 90 90 88 86 80 81 84 84 84 83 81 79 73 73 66 75 71 82 78 85 82 80 80 50 40 30 20 10 0 jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec 2014 2015 2016 Källa: SKL:s väntetidsdatabas 36

NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på åtgärdsstart 100 90 80 81 83 86 90 86 85 80 74 75 81 84 81 70 60 50 40 66 65 65 67 66 65 59 51 52 61 64 63 30 20 10 0 jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec 2014 2015 2016 Källa: SKL:s väntetidsdatabas 37

Vårdkonsumtion 38

Andel som besökt vården År 2015 hade 78 procent av befolkningen i Västra Götaland besökt vården (primärvård, specialiserad vård) eller varit inskriven på sjukhus. Andelen har minskat en procentenhet sedan år 2011, i motsats till den ökning som sågs mellan 2004 och 2010. Det är framförallt andelen som besökt läkare i primärvård som minskat. Minskningen var störst bland personer yngre än 65 år. Befolkningen i HSN Norra hade i något högre grad besökt hälsooch sjukvården i jämförelse med länet som helhet, framförallt primärvård och slutenvård. Detta skulle kunna förklaras av en äldre befolkning i området. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 39

Primärvårdskonsumtion Befolkningen i Västra Götaland gjorde i snitt 3,5 primärvårdsbesök per invånare år 2015. Kvinnor hade klart högre primärvårdskonsumtion än män, både läkarbesök och övriga besök, utom bland personer över 80 år och bland barn. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 40

Primärvårdskonsumtion Antal primärvårdsbesök per invånare har minskat sedan år 2011, vilket medfört att år 2014 var antalet på samma nivå som vid införandet av vårdval VG primärvård år 2009. Det var framförallt antalet läkarbesök som minskade och denna minskning sågs i alla åldersgrupper. Men år 2015 ökade antalet övriga besök jämfört med år 2014, vilket gjorde att den totala primärvårdskonsumtionen ökade år 2015. Det var framförallt besök till fysioterapeut som ökade, som en följd av införandet av vårdval rehab. Mönstret över tid är liknande för befolkningen i HSN Norra som i länet som helhet, men med ett högre antal primärvårdsbesök, framförallt övriga besök. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 41

Prehospital akutsjukvård Ambulanssjukvård - omfattning och andel som når patient inom utsatt tid Rapport 2016 Enheten för prehospital samordning 42

Prehospital akutsjukvård Väntetidsmålet (median) vid Prio1 är att patienterna ska nås inom 12 minuter. Mediantiden har ökat med 0.7 minuter under 2014-2016 i regionen som helhet. Målet nås varken totalt i regionen eller i enskilda nämnder. Bäst måluppfyllnad har HSN Göteborg med 12,53 minuter, sämst har HSN Norr med 14,37 minuter. Målet är att patientärenden med Prio 1 ska nås inom 20 minuter i minst 90% av fallen. Måluppfyllnaden är 80,0% i regionen som helhet, en försämring med 2 procentenheter jämfört med 2014. HSN Göteborg har bäst måluppfyllnad med 86,8%, att jämföra med HSN Norra där endast 74,7 % har nåtts inom 20 min. Medianväntetid för Prio 2 har ökat med 1,6 minuter jämfört med 2014 i hela regionen. HSN Göteborg hade längst medianväntetid under 2016 på 31,42 minuter, att jämföra med HSN Östra som hade kortast med 24,0 minuter. Totalantalet uppdrag (Prio 1-4) har ökat med 26% under 2009-2016 i regionen som helhet. Andelen Prio 1 har ökat betydligt, Prio 2 och Prio 4 visar en liten andelsminskning, medan Prio 3 visar en tydlig tillbakagång. Förändringarna är likartade i samtliga HSN. Rapport 2016 Enheten för prehospital samordning 43

Väntetid för Prio 1-larm Väntetid för Prio 1-larm: Målet om 12 minuters mediantid nås inte i VGR. Väntetid ökat med 0,7 minuter jämfört med 2014. Ökningen ses mest under juni-augusti Rapport 2016 Enheten för prehospital samordning 44

Målet om 90% nås inte i regionen. Endast 80% av patienter nås inom 20 minuter, en försämring med 2 procentenheter jämfört med 2014. Väntetid för Prio 1 försämras kontinuerligt. Rapport 2016 Enheten för prehospital samordning 45

Väntetid för prio 2 har ökat med 1,6 minuter jämfört med 2014 Ökningen har skett från knappt 22,0 till 28,1 minuter under 2010-2015 Rapport 2016 Enheten för prehospital samordning 46

Antal uppdrag per Prio 2009-2016 Totalantalet uppdrag har ökat med 26% under 2009-2016. Den fortsatta uppdragsökningen beror sannolikt på flera faktorer: Behovet av ambulanssjukvård stiger i takt med att befolkningen blir allt äldre. En annan delförklaring kan vara att efterfrågan på akutsjukvård rent generellt ses öka detta inte bara i högre åldrar. Andelsökningen av Prio 1 kan ha en koppling till kompetensen hos prioriteringsfunktionen i larmcentralen. Rapport 2016 Enheten för prehospital samordning 47

Väntetid vid Prio 1, Mediantidsmålet om 12 minuter nås inte under mätperioden. Andel patienter som nås inom 20 minuter var endast 74,7 % (mål 90%) år 2016, en försämring med 2,6 procentenheter jämfört med 2010. 16 14 Väntetid vid Prio 1, median i minuter (mål 12 minuter) Norra nämnden 14,22 14,23 14,38 14,43 14,25 14,37 90,0% Väntetid vid Prio 1, andel inom 20 min (Mål 90%) Norra nämnden 12 13,35 86,0% Minuter 10 8 6 Andel 82,0% 78,0% 77,3% 75,2% 74,7% 4 74,0% 74,0% 74,4% 74,4% 73,5% 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 70,0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 48

Väntetid vid Prio 2 ökat med 5,9 min. under 2010-2016 Den ökade väntetiden beror främst på ökande antal uppdrag samt ökad nyttjandegrad. Nyttjandegrad är den tid som ambulansresurserna varit upptagna med ett uppdrag dividerat med hela den tid som resurserna varit i drift. Prio 1 uppdrag går inte att planera i samma utsträckning som övriga prio. I dessa fall måste man larma ut närmsta lediga ambulans, vilket i sin tur innebär sämre transportlogistik och därmed längre väntetider för Prio 2 uppdrag. 30 25 Väntetid vid Prio 2, mediantid i minuter Norra nämnden 22,53 23,46 25,23 26,51 26,35 26,34 30000 25000 Antal uppdrag per Prio Norra nämnden Minuter 20 15 20,49 Antal uppdrag 20000 15000 10000 10 5000 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 49

Akutmottagningar (AKM) Tid till läkare (TTL): Målet är att en första läkarkontakt ska ha påbörjats inom 60 minuter. Ambitionen för 2016 var att detta mål skulle uppnås för minst 55% av besöken. Total vistelsetid (TVT)*: Målet är att den totala vistelsetiden vid akutmottagningen ska vara högst 4 timmar för samtliga patienter. Ambitionen för 2016, relativt detta mål, varierade mellan sjukhusen. För samtliga enheter gäller dock att senast 2018 ska minst 90% av besöken klara detta mål. 50 Källa: VGR:s akutdatabas

AKM vid VGR:s sjukhus: Andel (%) besök där patienten haft första läkarkontakt inom 60 minuter 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% AL KS NU SkaS SU SÄS TOT jan-16 46% 34% 38% 45% 35% 49% 40% feb-16 44% 32% 40% 44% 31% 44% 37% mar-16 48% 33% 40% 44% 31% 46% 38% apr-16 46% 34% 42% 47% 34% 44% 39% maj-16 47% 36% 41% 45% 34% 44% 39% jun-16 45% 36% 46% 48% 33% 47% 41% jul-16 50% 34% 39% 54% 38% 54% 43% aug-16 44% 31% 42% 49% 36% 47% 41% sep-16 50% 31% 40% 44% 33% 47% 38% okt-16 47% 33% 38% 46% 35% 50% 40% nov-16 43% 37% 39% 52% 35% 50% 41% dec-16 49% 38% 40% 51% 35% 48% 41% KÄLLA: 51

AKM vid VGR:s sjukhus: Andel (%) besök där patientens totala vistelsetid varat högst 4 timmar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AL KS NU SkaS SU SÄS TOT jan-16 60% 52% 57% 70% 60% 58% 60% feb-16 60% 50% 59% 70% 56% 58% 59% mar-16 61% 53% 59% 71% 57% 59% 60% apr-16 64% 58% 61% 72% 60% 55% 61% maj-16 71% 54% 61% 72% 60% 58% 62% jun-16 69% 56% 61% 74% 61% 58% 63% jul-16 68% 54% 55% 78% 63% 64% 64% aug-16 66% 50% 59% 73% 61% 58% 62% sep-16 70% 51% 58% 69% 60% 59% 61% okt-16 66% 55% 58% 68% 59% 63% 61% nov-16 61% 52% 56% 73% 59% 62% 61% dec-16 64% 55% 55% 72% 58% 58% 60% 52

Perspektiv på resurser och resursförbrukning 53

Kostnad per patient Totalt för hälso-och sjukvård 2015 kostar VGR ca 1.400 kr mindre per invånare än genomsnittet i riket KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 54

Kostnad per DRG-poäng (sluten somatisk vård VGR) Jämförelsen innehåller enbart innerfall 2015, dvs alla vårdkontakter med extremt höga kostnader är exkluderade. Skillnaderna är relativt små mellan regionens sjukhus. Alingsås ligger 4% under genomsnittet i regionen och SÄS 4% över genomsnittet. VGR står sig väl i jämförelser med övriga Sverige. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 55

Medicinsk kvalitet 56

Kvalitet i sjukvården 57

Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Resultat indikatorer i Munin Norra Västra Gbg Södra Östra Kvaliteten i primärvården i Västra Götaland är enligt MUNIN jämlik, dvs. ingen statistiskt säker skillnad mellan de olika HSNområdena i andelen indikatorer som är som VGRgenomsnittet eller bättre. Däremot finns betydande skillnader inom varje HSN, särskilt då man ser till enskilda indikatorer. Gröna: Som VG-genomsnitt eller bättre Röda: Sämre än VGgenomsnitt Källa: Munin nov 2016 58

Andel indikatorer bättre eller ej säkert sämre än riksgenomsnittet År Antal mätpunkter ej sämre 1 än riket Antal räknade mätpunkter Andel mätpunkter ej säkert sämre än riket Källa 2013 425 480 88,5 % ÖJ 2 2014 2014 260 315 82,5 % ÖJ 2 2015 2015 493 569 86,6 % VA 3 2016 1 Antal som statistiskt ej är sämre än riket aktuellt år 2 Öppna Jämförelser 3 Verksamhetsanalys Tabellen visar en sammanräkning av ett stort antal indikatorer för sjukvården i Västra Götaland, där fokus är på sjukhusbaserad vård även om viss primärvård ingår liksom indikatorer som innefattar vårdkedjor både sjukhusvård och primärvård. Resultaten för sjukvården i Västra Götaland år 2013-2015 är god, såtillvida att nästan 90 % av indikatorerna är som riksgenomsnittet eller bättre (dvs. ej säkert sämre än riksgenomsnittet). Sjukvården i Västra Götaland har också utvecklats i samma takt som i riket, dvs. det är ingen statistiskt säker skillnad mellan resultaten för 2013 och 2015. Resultaten för år 2014 är något osäkra då de baseras på betydligt färre indikatorer. Källa: delårsbokslut aug 2016 59

antal 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Resultat Kvartalen helår inkl 3:e kvartalet 2016 Kvaliteten för sjukhusen i Västra Götaland 2016. Andelen indikatorer som 2016 når mål (gröna) varierar mellan 59 och 88 % för de olika sjukhusen. Sammantaget för samtliga sjukhus var andelen gröna indikatorer ungefär på samma nivå 2016 som 2015. Däremot har kvaliteten försämrats såtillvida att fler indikatorer som nästan når mål förskjutits mot att inte nå mål. Skillnaden är statistiskt säker. Gröna: Når målnivån Gula: Når nästan målnivån Röda: Når ej målnivån Källa: Kvartalen dec 2016 60

Barnsjukvård och barnhälsovård 61

Sammanfattning Barnsjukvård och barnhälsovård Hög andel ammade barn vid 4 månaders ålder, dvs. samma nivå som riksgenomsnittet. Viss inomregional variation med högst andel i HSN-Göteborg lägre andel i HSN-Östra. Generellt god vaccinationstäckning i Västra Götaland, men viss inomregional skillnad med lägre andel grundvaccinerade barn i HSN Östra och lägre andel TBC-vaccinerade riskbarn i Västra HSN. Hembesök görs hos 70-80 % av alla nyfödda. Lägre andel i HSN Göteborg, men också stor spridning inom varje HSN. Diabetessjukvården för barn i Västra Götaland är god, men det fanns 2015 inomregionala skillnader i andel barn som når god blodsockerkontroll, och det finns ett kapacitetsproblem i HSN-Norra avseende ögonbottenfotografering. Tillgängligheten till BUP har försämrats över tid och VGR är sämre än riket, särskilt vid SkaS. Endast SÄS når mål för besök. Endast Habilitering & Hälsa, ANS och KS når mål för behandlingsstart. Kariesförekomst hos barn. Stora inomregionala skillnader, lägre nivåer särskilt i HSN-Göteborg och nordöstra Göteborg. 62

Amning under första levnadsåret Andel barn som ammas, helt eller delvis, vid 4 månaders ålder. Årtal anger barnets födelseår. Andel ammade barn födda 2014: Genomsnitt i riket: 74 % Genomsnitt i Västra Götaland: 73 % Lägst andel: Östra HSN 67 % Högst andel: Göteborg HSN 77 % KÄLLA : Verksamhetsanalys 2016 63

Vaccinationer Andel barn som vid 2 års ålder vaccinerats enligt barnhälsovårdens vaccinationsprogram Vaccination mot tuberkulos (TBC) ges till barn med ökad risk att utsättas för smitta. Barn födda 2013: Låg andel vaccinerade mot difteri, stelkramp, polio, kikhosta och haemophilus influenzae typ B (HiB) samt pneumokocker i Östra HSN Låg andel TBC-vaccinerade i Västra HSN KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 64

Tidigt hembesök till nyfödda, BVC Andel genomförda hembesök, median och spridning inom varje HSN Hembesök görs hos ca 70-80 % av alla nyfödda. Lägst andel i HSN- Göteborg och stor spridning inom varje nämnd. I verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i VGR anges att hembesök skall erbjudas alla nyfödda inom 10 dagar. Täljare: Andel familjer i % av inskrivna, som fått hembesök av sjuksköterskan inom 10 dagar efter hemkomsten från BB/Neonatal. Manuell framtagning på vårdcentralen som redovisas helårsvis i mars efter avstämning med Central BHV-enhet. Endast BVC med registrerade hembesök ingår. Källa: Munin nov 2016 65

Diabetes typ 1 - barn. Vården av barn med diabetes typ 1 är generellt god i VGR jämfört med riket. Ögonbottenundersökningar ett generellt kapacitetsproblem i HSN Norra Vissa regionala skillnader i andel med välkontrollerad diabetes Inga könsskillnader Källa: Verksamhetsanalys 2016 66

BUP VGR vs. Riket Andel (%) som väntat högst 30 dagar på första besök, behandlingsstart och start av fördjupad utredning, sista dagen i månaden augusti 2013-november 2016. Sämre tillgänglighet över tid, och VGR sämre än riket Källa: Tillgänglighetsrapport 2016:11 67

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 H&H ANS KS NU SkaS SU SÄS VGR Första besök Beh start BUP Andel (%) som fick vänta högst 30 dagar för första besök respektive behandlingsstart, redovisade per sjukhus. Avser sista dagen i månaden för november 2016 Mål: Besök 90 % Behandling 80 % Stora inomregionala skillnader, få kliniker når utsatta mål Källa: Tillgänglighetsrapport 2016:11 68

Tandvård andel kariesfria 12-åringar per kommun (%) Avser år 2014-2015 Betydande inomregionala skillnader där nordöstra Göteborg är mest drabbat Källa: Verksamhetsanalys 2016 69

Inomregionala skillnader där 12-åringar i Göteborg är mest drabbade av karies Källa: Verksamhetsanalys 2016 70

Diabetes hos vuxna Typ 1 och typ 2 71

Sammanfattning Diabetes hos vuxna Diabetesvården är god i Västra Götaland, men NU och SÄS har högre andel med dåligt kontrollerad diabetes Fotundersökningar är ett generellt problem i Västra Götaland, andelen undersökta lägre än riksgenomsnittet. Kapacitetsproblem för ögonundersökningar i HSN-Norra, och lägre andel ögonfotograferade med typ 2 i HSN Östra.. Andelen med diabetes som röker är högst i HSN-Göteborg Olika typer av könsskillnader finns. Orsakerna inte helt lättförklarade. 72

Diabetes typ 1. Vården av patienter med diabetes typ 1 är generellt god i VGR jämfört med riket. Några sjukhus har något låga andelar av patienter som mål för blodfetter, men rekommendationerna är för tillfället något oklara. Generellt i regionen, vissa problem med fotundersökningar. Fler män har välkontrollerad diabetes Fler kvinnor har välkontrollerat blodtryck Fler kvinnor är ögonbottenfotograferade Källa: Verksamhetsanalys 2016 73

Diabetes typ 1. NU och SäS har något hög andel med dåligt kontrollerad diabetes. Man arbetar med frågan och räknar med att lösa den. I princip har samtliga sjukhus svårt att nå nya blodtrycksmålet. Man arbetar aktivt med frågan och räknar med att lösa den. Tre sjukhus når ej målet för blodfettbehandling, men nya rekommendationerna är något oklara. Källa: Kvartalen t o m 3:e kvartalet 2016 74

Diabetes typ 2 - VGR. Vården av patienter med diabetes typ 2 är generellt god i VGR jämfört med riket. Generellt i regionen, vissa problem med fotundersökningar. Fler män har dåligt kontrollerad diabetes Fler män har dåligt kontrollerat blodtryck Fler kvinnor har höga blodfetter Färre kvinnor ögonfotograferas Källa: Verksamhetsanalys 2016 75

Diabetes typ 2 stadsdelarna i Göteborg. Vården av patienter med diabetes typ 2 är generellt god i VGR jämfört med riket. Generellt i Gbg, vissa problem med fotundersökningar. Vissa stadsdelar något sämre avseende blodtrycksbehandling och ögonbottenfotografering. Källa: Verksamhetsanalys 2016 76

Andel listade individer i NDR som röker Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diabetes PV andel med diabetes som röker Norra Västra Gbg Södra Östra Önskvärt att så få som möjligt röker andelen högst i Göteborg Täljare: Antal patienter mellan 18 och 79 år registrerade av enheten i NDR under perioden med uppgift om att patienter röker. Nämnare: Antal patienter mellan 18 och 79 år registrerade av enheten i NDR under perioden med uppgift om rökvanor. Källa: Munin nov 2016 77

Hjärtsjukvård 78

Viktigt i hjärtsjukvården Vid hjärtinfarkt leder en blodpropp i de centrala kranskärlen snabbt till skada på hjärtmuskeln. Ju snabbare cirkulationen kan återupprättas genom reperfusion, desto mindre blir den bestående skadan på hjärtat. Reperfusion görs oftast med ballongsprängning, men kan även göras med propplösande läkemedel eller bypass-kirurgi. För att förebygga nya hjärtinfarkter är behandling med läkemedel viktigt för att bl.a. sänka blodtryck och blodfetter, men även livsstilsförändringar som rökstopp och fysisk träning. 79

Andel patienter med ST-höjning som behandlats med reperfusion, 18-79 år. Andelen patienter som får reperfusionsbehandling efter infarkt med ST-höjning i NUsjukvården ligger på samma nivå som i riket. KÄLLA: Swedeheart 2016 80

Andel som når blodtrycksmål 12-14 månader efter hjärtinfarkt Andelen patienter som når blodtrycksmål efter infarkt i NUsjukvården ligger på samma nivå som i riket. KÄLLA: Swedeheart 2016 81

Sammanställning hjärtsjukvård 2015 Nivån på den akuta hjärtsjukvården i regionen är generellt god och i paritet med nivån i riket. I vården som ges efter det akuta skedet varierar sjukhusens resultat avsevärt på alla parametrar som redovisas, dvs. blodtrycksnivå, blodfettsnivå, rökstopp och fysisk träning. Andelen patienter som får fysisk träning skiljer sig påtagligt mycket mellan sjukhusen. KÄLLA: Swedeheart 2016 82

NU-sjukvården Hjärtsjukvård som i riket i allmänhet NU-sjukvården har samma andel som riket som når blodtrycksmål Andel som behandlats med reperfusion som i riket Andel patienter som vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram lågt i NUsjukvården 83

Strokevård 84

Viktigt i strokevården God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet Hög andel reperfusionsbehandlade (propplösande+mekanisk) Bra fungerande vårdkedja akutvård, öppenvård, hemsjukvård 85

Andel reperfusionsbehandlade 2010-2015 Andel personer som fått reperfusionsbehandling (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i hjärninfarkt på NÄL ligger på betydligt under nivån för riket år 2015 med 9 %. Socialstyrelsens målnivå för trombolysbehandling vid stroke är minst 15 %. NÄL når inte denna nivå. KÄLLA: RiksStroke 2016 86

Tillgodosedda behov av stöd och hjälp vid 3 månader 2010-2014 Andelen strokepatienter som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda. Kvalitetsindikatorn redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men akutsjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. NÄL ligger kring 58 % år 2014, vilket inte skiljer sig från nivån i riket, 60 %. KÄLLA: RiksStroke 2016 87

TIA vårdad på strokeenhet 2015 Andel registrerade TIApatienter som läggs in på strokeenhet på NÄL, 46 %, ligger betydligt under nivån för riket 2015, 79 %. Regionens målnivå är >90 %. NÄL når inte målnivån. Låg andel talar för att antalet strokeenhetsplatser är för få och att vårdflödet inte är optimalt organiserat. KÄLLA: RiksStroke 2016 88

Sammanställning strokevård 2015 Reperfusion 2015 Direkt strokenhet 2015 Test sväljförmåga 2015 Blodtryckssänkande 2015 ADL-beroende, 3 månader 2014 Stöd och hjälp, 3 månader 2014 Rökstopp 2014 Rehab-behov, 12 mån 2014 RIKET 12,9 79,3 85,5 78,9 18,8 61,8 46,8 60 78,6 Alingsås 10,1 85,1 100 77,3 18,9 87,8 39,3 68,1 90,8 Borås 17,4 81,2 52,7 82,9 16,9 59,9 47,7 66,1 75,2 Kungälv 16,6 88,7 85,2 81,4 17 60,7 56,3 65,2 88,9 Mölndal * 83,8 93,9 82,9 15,7 55,8 50 54,8 93,1 NÄL 8,1 56,3 81,9 78,1 19,8 57,5 39,1 50,8 46,3 Sahlgrenska 15,2 85,5 92,4 73,8 21,8 49,7 64,5 55,7 81,7 SkaS Lidköping 15,5 92,8 87,6 87,8 24,4 55,7 55 68,8 98,7 SkaS Skövde 11,3 83,5 97,6 73,1 23,1 68,2 60,5 65,7 77,8 Östra * 87,2 91,6 78,2 16,6 54,1 21,2 53,7 95,4 TIA på strokeenhet 2015 Statistiskt bättre än riket Ej säkert skilt från riket Statistiskt sämre än riket Jämförelse görs ej Uppgift saknas/finns ej KÄLLA: RiksStroke 2016 89

Norra Älvsborgs lasarett (NÄL) Låg andel reperfusion (propplösande+mekanisk) Samma nivå som riket för patientens syn på hur behov av stöd och hjälp tillgodoses från sjukvården och kommunen Låg andel TIA vårdade på strokeenhet någon gång under vårdepisoden 90

Graviditet och förlossning 91

Sammanfattning Graviditet och förlossning Andelen kejsarsnitt, och andelen bristningar vid förlossning hos förstföderskor, är lägre i Västra Götaland jämfört med riket men ej så lågt som i regionen med lägst förekomst. Ingen skillnader mellan sjukhusen i regionen. 92

Bristningar vid förlossning Grad III och IV Förstföderskor Lägre andel i VGR jämfört med riket, men ej lika lågt som den bästa regionen i Sverige Ingen skillnad mellan sjukhusen i VGR Källa: Verksamhetsanalys 2016 93

Andel kejsarsnitt Förstföderskor Andel som i riket, men ej lika lågt som regionen i Sverige med lägst andel Ingen skillnad mellan sjukhusen i VGR Källa: Verksamhetsanalys 2016 94

Kirurgisk behandling 95

Sammanfattning Kirurgisk behandling Antibiotika vid gallkirurgi. Högre bruk i VGR än i riket och vissa inomregionala skillnader. Män har fler komplikationer och fler män får förebyggande antibiotika. Kärlkirurgi resultaten jämförbara med riket. Kvinnosjukvård, operativa ingrepp. Vissa inomregionala skillnader ses med dessa är osäkra, kan bero på skillnader i patientsammansättning och eftersläpning i registrering. Obesitaskirurgi. Sämre uppföljning och resultat vid SU. Omorganisation initierad. Lägre andel män uppföljda efter obesitaskirurgi. 96

Kirurgi allmän Mini-invasiv teknik bör användas när det är möjligt Generellt högt antibiotikabruk vid planerad gallkirurgi särskilt på SU Hög andel komplikationer vid gallkirurgi på SU kan ev förklaras av annan patientsammansättning. Källa: Verksamhetsanalys 2016 97

Kirurgi antibiotika vid borttagande av gallblåsa Fortsatt högt bruk i VGR av antibiotika vid planerad gallkirurgi, särskilt NU, FSS och SU. Källa: Kvartalen t o m 3:e kvartalet 2016 98

Kärlkirurgi Resultat som för riket Källa: Verksamhetsanalys 2016 99

Kvinnosjukvård Operativa åtgärder Komplikation efter op avlägsnande av livmoder sämre resultat för ÖS men det kan bero på eftersläpning i registreringen skillnaden syns endast senaste året och då färre registrerade. Högre andel komplikationer efter framfallsop i Skövde. Ses för flera år, men ffa senaste 2014 och 2015 omorganisation kan ha betydelse selekterad grupp op i Skövde under en period. Källa: Verksamhetsanalys 2016 10 0

Obesitasoperationer Låg grad av uppföljning på SU, och lägre andel minskad övervikt på SU-Sahlgrenska. Patientsammansättning kan förklara vissa skillnader, men man har också med ledning från resultaten av SVEUSrapporten initierat en omorganisation på SU. Könsskillnader: Bättre uppföljning av kvinnor. Källa: Verksamhetsanalys 2016 10 1

Rörelseorganen Ortopedi och reumatologi 10 2

Sammanfattning Rörelseorganen Implantatöverlevnad 1 (halvprotes) respektive 10 år efter höftprotesoperation är lika god i Västra Götaland som i riket. Andelen som reopereras inom 2 år efter höftprotesoperation är snarast något lägre i Västra Götaland jämfört med riket, men alla når inte målet om högst 2 5. I Västra Götaland är andelen nöjda patienter efter höftprotesoperation lägre än i riket. Benskörhetsbehandling efter fraktur/benskörhetsfraktur behöver öka, särskilt i HSN-Norra, HSN-Västra och HSN-Södra. Viss underrapportering förekommer då intravenösa behandlingar inte medräknas. Vid reumatoid artrit är det färre patienter i Västra Götaland jämfört med riket som får biologiska läkemedel. 10 3

Höftproteskirurgi Implantatöverlevnad 1 år avser operation med halvprotes, övriga indikatorer avser operation med totalprotes. Jämförelsen gäller senast tillgänglig period. Alla sjukhus når inte målet om < 2 % reoperationer inom 2 år. Lägre andel patienter som är tillfredsställda med operationsresultatet i Västra Götaland jämfört med riket och det finns en inomregional variation. KÄLLA: Verksamhetsanalys 2016 10 4

Benskörhet behandling efter benskörhetsfraktur Täljare: Antal personer 50 år och äldre som för första gången vårdats inom slutenvården för någon av nedanstående frakturer som huvuddiagnos och som hämtat ut respektive läkemedel mot benskörhet någon gång 6-12 månader efter slutenvårdstillfället. Nämnare: Antal personer 50 år och äldre som för första gången vårdats inom slutenvården för någon av nedanstående frakturer som huvuddiagnos. I analysen exkluderas personer som avlidit under perioden från slutenvårdstillfället fram till slutet av observationsperioden. Mål: Minst 30 % enligt SoS 2015 Långt kvar tills målet nås, men en felkälla är att i.v. behandlingar inte medräknas. Data och analys planerar göra en fördjupningsrapport. Källa: Verksamhetsanalys 2016 10 5

Andel listade med behandling mot benskörhet efter fraktur Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Behandling benskörhet i PV efter fraktur Norra Västra Gbg Södra Östra Fler behöver behandlas, särskilt i HSN-Norra, HSN-Västra och HSN-Södra. Andel av den listade populationen 50 år och äldre med läkemedelsbehandling mot benskörhet efter fraktur. Täljare: Antal listade personer 50 år och äldre med diagnos fraktur i specialiserad vård som hade läkemedelsbehandling 6-12 månader efter första datum för frakturdiagnos (Läkemedel = M05BA, M05BB, M05BX, G03CX01, G03XC01, G03F*, G03CA03 exklusive lokalt verkande hormonpreparat). Nämnare: Antal listade personer 50 år och äldre med diagnos fraktur (S321-S328, S525, S526, S422, S423, S22*, S720-S724, S821) för första gången sedan 2000. Diagnosen ska vara satt i specialiserad vård. Källa: Munin nov 2016 10 6

Sammanställning av resultat för år 2015, jämförelse med riksgenomsnitt Höftfraktur operation inom 24 tim Samtliga sjukhus har/har haft problem med att kunna operera akuta höftfrakturer inom 24 timmar. Enligt VA 2016 och Kvartalen 2016, är det bara SÄS som når målet 75 %. Akuta höftfrakturer är ett prioriterat kvalitetsprojekt 2017 enligt sektorsrådet för ortopedi. Källa: Verksamhetsanalys 2016 10 7

Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Fortfarande lägre andel i Västra Götaland jämfört med riket Källa: Verksamhetsanalys 2016 10 8

Cancer 10 9

Cancer Redovisningen av cancerdata i Öppna jämförelser och Verksamhetsanalysen är ofta inte nedbruten längre än till landstingsnivå Cancersjukvården i VGR är helt/delvis (beroende på diagnos) centraliserad till vissa sjukhus. Allt sammantaget gör detta uppföljning per HSN komplicerad 11 0

Cancer Generellt sett är överlevnaden efter cancersjukdom inte annorlunda i VGR än i riket Väntetiderna är i stort sett lika långa i VGR som i riket, men generellt sett alltför långa Multidisciplinära konferenser genomförs konsekvent i de flesta men inte alla tumörförlopp Variationer i väntetider och medicinsk kvalitet hanteras inom ramen för arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 11 1

Cancer Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en statlig satsning om 500 MSEK/år (2015-2018) för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet RCC Väst leder VGRs arbete, utförarna står för genomförandet, KLG är styrgrupp, HSS fattar beslut om handlingsplaner och fördelning av budgetmedel (cirka 70 MSEK/år) Satsning på personalförsörjning inom radiologi, patologi, onkologi samt på vårdförloppskoordinatorer och förbokade tider på röntgen, operation och strålning, liksom information till och utbildning av primärvården 11 2

Multipel skleros Vården av patienter med MS är god, det är fler patienter i Västra Götaland jämfört med riket som får sjukdomsmodifierande behandling. I Västra Götaland behandlas en högre andelen kvinnor än män. Ingen könsskillnad i riket. 11 3

MS sjukdomsmodifierande behandling Skovvis förlöpande MS med duration högst 15 år. Högre andel behandlas i VGR jämfört med riket, vilket är bra. I VGR behandlas högre andel kvinnor är män i riket ingen skillnad. Källa: Verksamhetsanalys 2016 11 4

Ögonsjukvård 11 5

Sammanfattning Ögonsjukvård Andelen som kataraktopereras innan synen på bästa ögat blivit alltför dålig har succesivt ökat År 2016 nådde varken VGR, NU-sjukvården eller SÄS målnivån om högst 20 % Ögonfotografering vid diabetes. I huvudsak god men det finns viss regional variation, särskilt anges kapacitetsbrister i HSN-Norra, där man också befarar vissa undanträngningseffekter. 11 6

Synskärpa vid tid för kataraktoperation Tillgängligheten till kararaktoperationer har över tid blivit bättre i såväl riket som VG. Målet är att andelen med synskärpa < 0.5 på bästa ögat skall vara mindre än 20 %. 2015 nådde regionen målet. Källa: Verksamhetsanalys 2016 11 7

Synskärpa vid tid för kataraktoperation Tillgängligheten till kararaktoperationer har över tid blivit bättre i såväl riket som VG. Målet är att andelen med synskärpa < 0.5 på bästa ögat skall vara mindre än 20 %. Helår som avslutas med 3:e kvartalet 2016: varken regionen, NU-sjukvården eller SÄS når målet. Källa: Kvartalen t o m 3:e kvartalet 2016 11 8

Ögonfotografering diabetes barn Tillgänglighetsproblem framförallt inom NU-sjukvården Källa: Verksamhetsanalys 2016 11 9

Ögonfotografering diabetes vuxna typ 1 Resultaten för vuxna med diabetes är inte dåliga, jämfört med riket, men enligt de senaste rekommendationerna bör minst 98 % vara undersökta. Inget sjukhus i regionen nådde 2015 den nivån. Källa: Verksamhetsanalys 2016 12 0

Ögonfotografering diabetes vuxna typ 2 VGR som riket, men vissa inomregionala skillnader ses särskilt avviker andelen i HSN Östra. Källa: Verksamhetsanalys 2016 12 1

Infektionssjukdomar 12 2

Sammanfattning Infektionssjukdomar Andelen penicillin vid behov av luftvägsantibiotika till barn borde öka i HSN-Gbg, HSN-Södra och HSN-Västra Förskrivning av antibiotika vid akut bronkit och förskrivning av kinoloner vid urinvägsinfektion borde minska, åtminstone till de nivåer som ses i HSN-Västra Behandlingen av HIV och Hepatit-C är i VGR god och lika inom regionen Användandet av förebyggande antibiotika vid planerad gallkirurgi är högre i VGR än riket. Inomregionala skillnader finns, där möjliga förklaringar kan vara praxisskillnader, skillnad i registrering och skillnad i patientsammansättning. Enligt punktprevalensmätningar är andelen med vårdrelaterade infektioner något vanligare i VGR än i riket. Enligt infektionsverktyget når VGR målet om en incidens på max 6 %. De två inomregionala ytterligheter man ser (SU resp. FSS) kan förklaras av annan patientsammansättning. Övriga akutsjukhus har jämförbar incidens på 4-5 %. 12 3

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Barn luftvägsantibiotika 0-6 år, andel PcV Norra Västra Gbg Södra Östra Andel expedierad PcV av förskriven luftvägsantibiotika på vårdcentralen, till individer 0-6 år PcV är förstahandsläkemedel vid de flesta luftvägsinfektioner som ska behandlas med antibiotika. Angeläget med en hög följsamhet för att minska resistensutvecklingen. Täljare: Antal varurader PcV (fenoximetylpenicillin, J01CE02) som förskrivits från vårdcentralen och expedierats till barn 0-6 år Nämnare: Antal varurader LVI-antibiotika (J01CA04, J01CE02, J01CR02, J01DB01, J01DB05, J01DC02, J01DC08, J01DD14, J01FA01, J01FA06, J01FA09, J01FA10) som förskrivits från vårdcentralen expedierats till barn 0-6 år. Västra, Gbg och Södra borde kunna nå samma nivå som Norra och Östra. Källa: Munin nov 2016 12 4

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vuxna PV luftvägsantibiotika, andel PcV Norra Västra Gbg Södra Östra Andel expedierad PcV av förskriven luftvägsantibiotika på vårdcentralen, till vuxna individer PcV är förstahandsläkemedel vid de flesta luftvägsinfektioner som ska behandlas med antibiotika. Angeläget med en hög följsamhet för att minska resistensutvecklingen. Täljare: Antal varurader PcV (fenoximetylpenicillin, J01CE02) som förskrivits från vårdcentralen och expedierats till vuxna, 18 år och äldre. Nämnare: Antal varurader LVI-antibiotika (J01AA02, J01CA04, J01CE02, J01CR02, J01DB01, J01DB05, J01DC02, J01DC08, J01DD14, J01FA01, J01FA06, J01FA09, J01FA10) som förskrivits från vårdcentralen och expedierats till vuxna, 18 år och äldre. Relativt lika andel i de olika delarna av VGR Källa: Munin nov 2016 12 5

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vuxna PV antibiotika vid akut bronkit Norra Västra Gbg Södra Östra Andel individer med diagnos akut bronkit på vårdcentralen som fått antibiotika (J01 exkl.metenamin) Täljare: Antal listade patienter med akut bronkit (J20, J22, J22.-P, J20.0, J20.1, J20.2, J20.3, J20.4, J20.5, J20.8, J20.9, J40.9, J20, J21.9, J22.9) med en antibiotikabehandling (J01 exkl. metenamin) Nämnare: Antal listade patienter med akut bronkit (J20, J22, J22.-P, J20.0, J20.1, J20.2, J20.3, J20.4, J20.5, J20.8, J20.9, J40.9, J20, J21.9, J22.9) Övriga HSN borde kunna nå samma låga nivå som Västra Källa: Munin nov 2016 12 6

Andel uthämtade varurader kinoloner till kvinnor 18 år av totala antalet varurader UVIantibiotika Procent Kvinnor kinoloner/uvi-antibiotika 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Norra Västra Gbg Södra Östra Övriga HSN borde kunna nå samma låga nivå som Västra Indikator som mäts nationellt. Finns bl.a. med i Öppna jämförelser, bland Stramas och SFAMs mål. Viktigt att minska användningen av kinoloner pga ökad resistens och alltför brett spektrum. Av ersättningsmässiga skäl så är periodinnehållet för denna indikator sex månader till skillnad från 3 månader för övriga indikatorer med Consice som bas. Täljare: Antal uthämtade varurader (recept) av kinoloner (ciprofloxacin och norfloxacin, (J01MA02, J01MA06)) förskrivna på enheten begränsade till kvinnor 18 år och äldre. Nämnare: Antalet uthämtade varurader (recept) av UVI-antibiotika (nitrofurantoin, pivmecillinam, trimetoprim, ciprofloxacin och norfloxacin (J01CA08 + J01EA01 + J01MA02 + J01MA06 + J01XE01)) förskrivna på enheten begränsade till kvinnor 18 år och äldre. Källa: Munin nov 2016 12 7

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hepatit C virusfrihet vid behandling (2015) Riket VGR SU SÄS NU Resultaten redovisade på förvaltningsnivå Resultaten för VGR är mycket goda, i stort som riket eller bättre. Källa: Vården i siffror 12 8

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Virusfrihet vid Hepatit-C behandling (2015) Resultaten redovisade på sjukhusnivå Resultaten för VGR är mycket goda, i stort som riket eller bättre. Källa: Vården i siffror 12 9

HIV Viruskontroll Behandlingen av HIV är god i VGR bättre än riksgenomsnittet Inga säkra skillnader mellan sjukhusen i regionen. Inga könsskillnader Källa: Verksamhetsanalys 2016 13 0

Gallkirurgi antibiotika Generellt högre andel i VGR än i riket Flera sjukhus hade 2015 andelar högre än riket och högre än rekommenderade 12 %. Särskilt hög andel vid SU tolkning svår då patientsammansättning kan skilja mellan sjukhusen. Källa: Verksamhetsanalys 2016 13 1

Gallkirurgi antibiotika Kvartalen 12-månadersperiod t o m 3:e kvartalet 2016 Högre andel i VGR än rekommenderat 12 % Hög andel vid FSS, NU och SU (SU tolkning svår då patientsammansättning kan skilja mellan sjukhusen). (Indikatorn osäker enligt NU) Källa: Kvartalen 2016 13 2

20 15 Vårdrelaterade infektioner VT 2016 Vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätning Somatisk slutenvård Ej BB/förlossning Procent 10 5 0 Kvinnor Män Högre andel i VGR än i riket Högre andel hos män Lunginflammation är den vanligaste vårdrelaterade infektionen enligt SKL Riket VGR Källa: SKL VT 2016 13 3

Vårdrelaterade infektioner Enligt infektionsverktyget är andelen VRI mindre än målnivån 6 % för VGR, och för i princip samtliga sjukhus i regionen. SU har något högre incidens, vilket kan bero på högre andel patienter med komplicerade sjukdomar. FSS har enbart planerad vård, borde således ha låg incidens. Övriga akutsjukhus är väl samlade vid incidenstal på 4-5 % Generellt ses en sjunkande trend, särskilt för de sjukhus som haft värden över 6 %. Källa: Verksamhetsanalys 2016 13 4

Intensivvård Vård på intensivvårdsavdelning Sammanfattning Högre oplanerad återinskrivning vid Kungälvs sjukhus och NU-sjukvården, vilket kan tala för hög belastning på enheterna. 13 5

Oplanerad återinskrivning på IVA Kungälvs sjukhus och NU- Trollhättan har under flera år haft hög oplanerad återinskrivning inom 72 timmar. Mål max 3 % Tolkning: Hög belastning på IVA-avdelningarna, dvs. att patienter skrivs ut för tidigt till vårdavdelning. Källa: Verksamhetsanalys 2016 13 6

Vård vid svår sjukdom Brytpunktsamtal och trycksår 13 7

Sammanfattning Vård vid svår sjukdom Andelen dokumenterade brytpunktsamtal ökar över tid, men fortsatt ökning är önskvärd. Skillnader inom regionen finns, men i vad mån dessa är reella eller beror på skillnader i dokumentation är oklart. Förekomsten av trycksår är i VGR på samma nivå eller lägre än i riket, men inomregionala skillnader finns. Högst värden vid mätningen i april 2016 sågs i Alingsås och Kungälv. 13 8

Brytpunktssamtal Palliativ vård i livets slutskede ges på olika vårdenheter såsom sjukhus och sjukhem, men också i hemmet. Patient och vid behov anhöriga bör erbjudas brytpunktsamtal då behandling övergår från kurativ/bromsande till lindrande. Vid sjukhusen i VGR har dokumenterade brytpunktsamtal registreras för 30-40 % av patienterna. Andelen genomförda samtal, som ej dokumenterats, kan dock vara högre. Källa: Verksamhetsanalys 2016 13 9

Brytpunktssamtal I VGR som helhet, där alla rapporterade enheter ingår, är andelen genomförda brytpunktsamtal högre, 56 % för VGR och 60 % för riket. Andelen har också kontinuerligt ökat över tid. Källa: Vården i siffror t o m sept 2016 14 0

Hos avlidna är andelen utan trycksår hög i VGR, över 90 % Källa: Vården i siffror, sept 2016 14 1

Trycksår grad 1 4 Andelen i VGR är i stort som i riket Källa: Vården i siffror 2016 14 2

Trycksår grad 2-4, andelen i VGR var 2016 något lägre än i riket. Röd pil = riket (7 %) Blå pil = VGR (6,9 %) Källa: SKL 2016 14 3

Trycksår grad 1-4, för de olika sjukhusen i VGR 2016 Höga tal segs för Alingsås och Kungälv (grad 1-4 och 2-4). Räknar man enbart grad 1-4 ses relativt höga nivåer även för SkaS och NU-sjukvården. Källa: SKL 2016 14 4

Psykiatri Psykiatrisk och Rättspsykiatrisk sjukvård 14 5

Regional utvecklingsplan för psykiatri (RUP)* Kontinuerlig uppföljning genom olika indikatorer, dels de som finns i RUP och dels de som finns i utarbetade regionala medicinska riktlinjer samt HSS-beslut (t ex förstärkt ätstörningsvård i VGR) Uppbyggnad av en regional specialistpsykiatrisk öppenvårdsmottagning för svår stressrelaterad psykisk ohälsa Förstärkt könsdysforimottagning Förstärkt öppenvård för barn och vuxna med svår traumatisering (PTSD) KÄLLA: Kunskapscentrum för psykisk hälsa 14 6

Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Revidering av BUP:s utvecklingsplan 2017-2020 antagen i HSS 19 dec, till RF för beslut 31/1. Uppföljningsindikatorer är ännu inte klara Revideringen har också resulterat i åtta regionala medicinska riktlinjer KÄLLA: Kunskapscentrum för psykisk hälsa 14 7

Stärkt första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och unga i åldrarna 7-18 år Sex vårdcentraler har fått ett tilläggsuppdrag, Dnr: HS 2016-00046 HSNÖ; Närhälsan Guldvingens vårdcentral (Lidköping), HSNS; Närhälsan Södra Torgets vårdcentral (Borås), HSNG; Backa Läkarhus Hisingen, Västerleden Vårdcentral och BVC Frölunda, HSNV; Vårdcentralen Kusten (Ytterby) och HSNN; Närhälsan Vårdcentralen Dalaberg (Uddevalla). Kompetens och resurser för specifik bedömning kring barns och ungas utveckling och behov av insatser Insatser; gruppbehandling, psykoedukativa insatser, psykologisk behandling och föräldrastödjande insatser Tydlig samverkan mellan vårdgivare t ex UMO och elevhälsan, som då endast i undantagsfall vänder sig direkt BUP Resurs för personer över 18 år vid behov av utredning av begåvningsnivå KÄLLA: Kunskapscentrum för psykisk hälsa 14 8

Flyktingprojekt Kompetenshöjande Insatser för personal på Asyl- och anläggningsboende (KIPA) i Västra Götalandsregionen. Utbildning i basal kompetens i bemötande av människor i kris Hälsoskola-projekt KÄLLA: Kunskapscentrum för psykisk hälsa 14 9

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 15 0

I Västra Götaland, i alla HSN, liksom i riket i övrigt, har patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom (diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke) Ökad dödlighet Lägre grad av behandling med relevanta läkemedel Högre konsumtion av somatisk slutenvård Detta jämfört med psykiskt friska med samma sjukdomar KÄLLA: Fördjupning VA: Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 2016. 15 1

Det är väl känt att individer med allvarlig psykisk sjukdom har en livsstil som ökar risken för medicinska komplikationer. De Röker oftare Dricker mer alkohol Har sämre kostvanor Har lägre grad av fysisk aktivitet än personer som inte lider av psykos/bipolär sjukdom. KÄLLA: Fördjupning VA: Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 2016. 15 2

Överdödligheten, översjukligheten och den medicinska underbehandlingen vid samtidig allvarlig psykisk sjukdom är ett angeläget sjukvårdsproblem Det viktiga är att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik att ge vård på lika villkor En ny regional medicinsk riktlinje (RMR) har beslutats. Där framgår klart vad som skall göras i det årliga hälsosamtalet och den somatiska kontrollen av patienter med långvarig psykiatrisk ohälsa KÄLLA: Fördjupning VA: Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 2016. 15 3

Patientsäkerhet Patientsäkerhetsberättelse 15 4

Patientsäkerhet Undvikbara skador (vårdskador) uppkommer i samband med mellan 5 och 10 procent av alla slutenvårdstillfällen. Även i öppen vård förekommer vårdskador. Patientsäkerhetsarbetet ska i grunden innebära en nollvision för vårdskador vilket innebär att sjukvården hela tiden ska sträva efter att minska antalet undvikbara skador. Det övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador. Målet för VGR är att understiga 6 procents vårdrelaterade infektioner (VRI), och första halvåret 2016 var andelen 5,5 procent. Journalbaserad granskning tyder dock på en ökning av VRI. Sammanfattningsvis ger bilden med såväl ökande beläggningsgrad som ökad förekomst av vårdskador över tid under 2013-2016 anledning till oro ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Dessa signaler behöver tas på allvar och ett intensifierat arbete inom flera områden krävs för att vända trenden under 2017. KÄLLA: Patientsäkerhetsberättelse 2015, Vårdskadeutvecklingen i VGR, HSS 161130 15 5

Vårdskadorna har ökat mellan 2013-2015 Andelen (%) vårdepisoder med vårdskador har ökat under 2013-2015 i VGR (viktade beräkningar) från 6,4% till 8,3%, och ligger nu i nivå med riket. Förekomsten av skador ökar under sommaren. Vårdrelaterade infektioner står för 42 procent av vårdskadorna, trycksår för 9 procent. Två av tre vårdskador fick allvarliga konsekvenser för patienterna. Vårdskadorna medför en ökad resursförbrukning, framförallt i form av extra vårddagar, och uppskattas till 600 miljoner kronor per år. KÄLLA: Vårdskadeutvecklingen i VGR, HSS 161130 15 6

Hög beläggning medför ökad risk för vårdskador En medelbeläggning på över 86 procent anses öka skaderisk, ffa vid överbeläggning. Alla regionens sjukhus hade en högre medelbeläggning än 86 procent år 2016 och alltså en ökad skaderisk. Antalet disponibla vårdplatser har minskat från 2013-2016 med fem procent. Sommaren 2016 var tillgången till vårdplatser reducerad med 24% jämfört med under våren, och risken för vårdskador ökad. KÄLLA: Överbeläggningar och rapporterade skador i vården. Sammanställning och analys av rapportering inom slutenvården september 2012 till maj 2013 15 VÅRDBEHOV 7 I VÄSTRA GÖTALAND - ANALYS.VGREGION.SE

Läkemedel Läkemedelsanvändning, kostnader för läkemedel samt antibiotika och sömnmedel 15 8

Läkemedel sammanfattning Läkemedel allmänt 65% av befolkningen hämtade läkemedel på recept 2015. ½ procentenhet lägre än 2014. Antalet dygnsdoser är strax under riksgenomsnittet. Oförändrat från 2014. VGR:s läkemedelskostnader var drygt 4,5 miljarder kronor 2015. 6,6 procent mer än 2014. Olämpliga läkemedel till äldre. Högt bruk i VGR, men minskat över tid. HSN Västra Gbg Norra har högre andel än Östra och Södra. Antiinflammatoriska läkemedel till äldre. Högt bruk i VGR, men minskat över tid. HSN Västra Norra Gbg har högre andel än Östra och Södra. Antipsykotiska läkemedel till äldre. Högt bruk i VGR, men minskat över tid. HSN Gbg Västra Norra har högre andel än Östra och Södra. Antibiotika. Minskat bruk i VGR. Numera under riskgenomsnittet. Åmål har högst bruk i VGR. 15 9

Läkemedel sammanfattning Sömnmedel och lugnande läkemedel. Högt i VGR, men minskat. Högst bruk i HSN Norra. Vanligare hos kvinnor. Osteoporosläkemedel VGR följer riksgenomsnittet Dock långt kvar till Socialstyrelsens målnivåer. Säkrare läkemedelsanvändning Under 2014 genomfördes en genomlysning av säkerheten när barn behandlas med läkemedel inom slutenvård i VGR. Under samma tid genomfördes en undersökning av läkares och sjuksköterskors syn på risker när barn i slutenvård behandlas med läkemedel. Slutsatser: IT-system bör anpassas bättre till arbete med barn Ordinationsstöd bör utvecklas Arbetsmiljön behöver förbättras Erfarenhets och Evidensbaserad Databas för barnläkemedel eped finns att tillgå Apotekare på klinisk farmakologi vid Läkemedelsenheten vid SU har utvecklat en databas över blandbarhet av intravenösa läkemedel 16 0

Läkemedel allmänt 65% av befolkningen hämtade ut läkemedel på recept 2015, vilket är ½ procentenhet lägre än föregående år. Varje invånare använde i genomsnitt 1,5 dygnsdoser läkemedel per dag, vilket är strax under riksgenomsnittet. Antalet dygndoser är oförändrat från föregående år. Regionens läkemedelskostnader uppgick under 2015 till drygt 4,5 miljarder kronor, vilket var 6,6 procent mer än 2014. Källa: Socialstyrelsen 16 1

Läkemedel till äldre Olämpliga läkemedel till äldre Andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat jämfört med föregående år, men Västra Götalandsregionen är fortfarande det landsting som har högst andel äldre med olämpliga läkemedel (data från 2014). Inom regionen har Västra nämnden högst andel olämpliga läkemedel till äldre mätt i antalet DDD per 100 listade individer som besökt enheten (data från november 2016). DDD 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Olämpliga läkemedel DDD per 100 listade individer 75 år och äldre som besökt enheten (november 2016) Västra Göteborg Norra Östra Södra Källa: Öppna jämförelser, Munin 16 2

Läkemedel till äldre Antiinflammatoriska läkemedel Västra Götalandsregionen har näst högst användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre (75 år och äldre) i landet (data från 2014). Detta är dock en minskning från föregående år. Inom regionen har Västra nämnden högst andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel mätt i andel DDD av samtliga DDD i åldersgruppen 75 år och äldre (data från november 2016). % 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Antiinflammatoriska läkemedel Andel DDD av samtliga DDD i åldersgruppen 75 år och äldre (november 2016) Västra Norra Göteborg Östra Södra Källa: Öppna jämförelser, Munin 16 3

Läkemedel till äldre Antipsykotiska läkemedel Andelen äldre (75 år och äldre) som använder antipsykotiska läkemedel är över riskgenomsnittet (tredje högst i landet) Inom regionen har Göteborg högst andel antipsykotiska läkemedel till äldre mätt i antalet DDD per 100 listade individer som besökt enheten (data från november 2016). DDD 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Antipsykotiska läkemedel Antal DDD per 100 listade 75 år och äldre (november 2016) Göteborg Västra Norra Östra Södra Källa: Öppna jämförelser, Munin 16 4

Antibiotika Antibiotikaförskrivningen i VGR har minskat och är nu under riskgenomsnittet. Under 2015 minskade antalet antibiotikarecept/1000 invånare från 321 till 311 (3%). Nationellt finns ett mål om att minska till 250 antibiotikarecept/1000 invånare. Källa: Concise, Regionala Strama 16 5

Antibiotika forts. Spridningen är stor inom regionen. Vid årsskiftet 2015 var det endast Herrljunga och Lidköping som låg under målet på 250 antibiotikarecept/1000 invånare. Åmåls kommun har högst förskrivning (385 recept/1000 invånare). Karlsborg har flera år legat högst i regionen men har, med stöd av Regionala Strama, haft regionens största minskning under 2015 (107 recept/1000 invånare). Källa: Concise, Regionala Strama 16 6

Sömnmedel Västra Götalandsregionen har länge haft landets högsta användning av sömnmedel och lugnande medel. Ett projekt med syfte att begränsa användningen av dessa läkemedel har genomförts under 2014-2015, vilket verkar ha gett resultat. 2015 hade Västra Götalandsregionen inte längre landets högsta användning av dessa läkemedel (data från 2014). Källa: Verksamhetsanalys 2016, Öppna jämförelser 16 7

Sömnmedel forts. Användningen av sömn- och lugnande medel har fortsatt att minska även under 2015. Norra nämnden har regionens högsta användning av sömn- och lugnande medel (40 användare per 1000 invånare), och Östra och Västra nämnden har regionens lägsta (34 användare per 1000 invånare). Kvinnor använder i allmänhet nästan dubbelt så mycket sömn- och lugnande medel jämfört med män. Antal 70 50 30 10-10 Antalet regelbundna användare av sömnoch lugnande medel per 1000 invånare - män (ej åldersjusterat) 2011 2012 2013 2014 2015 År Göteborg Norra Södra VGR Västra Östra Antal 80 60 40 20 0 Antalet regelbundna användare av sömnoch lugnande medel per 1000 invånare kvinnor (ej åldersjusterat) 2011 2012 2013 2014 2015 År Göteborg Norra Södra VGR Västra Östra Källa: Läkemedelsregistret 16 8

Osteoporosläkemedel VGR följer riksgenomsnittet för såväl bisfosfonat- som hormonbehandling. Både VGR och riket har dock långt kvar till Socialstyrelsens målnivåer. Andelen som behandlas med bisfosfonater efter fraktur har ökat från 10% till 14% under perioden 2010-2014. Merparten av ökningen beror på en kraftig ökning vid SkaS, från ca 10% till 22%. Även Alingsås lasarett har ökat från 9% till 17%. Vid SU, Kungälvs sjukhus och SÄS har behandlingsfrekvensen under perioden 2010 2014 varit i stort sett i nivå med genomsnittet i VGR medan behandlingsfrekvensen i NU-sjukvården legat något lägre. Ungefär tre gånger så många kvinnor som män som behandlas med bisfosfonater efter benskörhetsfraktur i riket såväl som i VGR. Se även avsnitt om osteoporos/benskörhet Källa: Verksamhetsanalys 2016 16 9

Säkrare läkemedelsanvändning Under 2014 genomfördes en genomlysning av säkerheten när barn behandlas med läkemedel inom slutenvård i Västra Götalandsregionen. Under samma tid genomfördes en undersökning av läkares och sjuksköterskors syn på risker när barn i slutenvård behandlas med läkemedel. Resultaten presenterades i Läkartidningen 17/2016. Författarnas slutsats var att pressad arbetsmiljö, dåligt anpassade IT-system och luckor i stöden för läkemedelsarbetet utgör onödiga risker i ett redan svårt arbete. För att minska vårdskador till följd av läkemedelshanteringsfel behöver IT-system anpassas bättre till arbete med barn, ordinationsstöd utvecklas och förbättrad utbildning inom ordinationsförfarandet utvecklas. Även arbetsmiljön behöver förbättras så att läkare och sjuksköterskor ges förutsättningar att göra ett säkert läkemedelsarbete. Källa: Läkartidningen. 2016;113:DU9C 17 0

Säkrare läkemedelsanvändning Erfarenhets och Evidensbaserad Databas för barnläkemedel eped eped startade 2005 som en databas för läkemedel inom neonatalverksamheten i Stockholm. En Accessdatabas byggdes för att generera papperslistor med läkemedel och spädningsinstruktioner. Vid införandet av elektronisk läkemedelmodul på Karolinska för barndivisionen 2008 utökades databasen med information för barnläkemedel i pdf-format. 2012 gavs möjligheten via Hälso och sjukvårdsnämnden i Stockholm och Innovationsplatsen inom Karolinska att utveckla databasen till en sql-databas som idag finns tillgänglig från en server inom SLL och hemsidan www.eped.se. De landsting som önskar kan koppla upp sig via sjunet och delta i eped-samarbetet. 17 1

Säkrare läkemedelsanvändning Databas över blandbarhet av intravenösa läkemedel Apotekare på klinisk farmakologi vid Läkemedelsenheten vid SU har utvecklat en databas över blandbarhet av intravenösa läkemedel. Databasen gör det möjligt för vårdpersonal att själv söka kvalitetssäkrad information om de läkemedel man avser ge sin patient. Initiativet belönades 2016 med priset Guldpillret, som delas ut av Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens Medicin och Dagens Apotek. 17 2

Övriga områden 17 3

Barn och unga 17 4

Kompletteras i slutet av februari 17 5

Äldre 17 6

Oplanerad återinskrivning i sluten vård Avser utvalda sjukdomstillstånd - diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, UVI, akut tubulointerstitiell nefrit, cystit opec, fraktur på lårbenshals/höft, förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Efter 2013 har det skett en minskning i regionen som helhet och minskningen ses för de flesta förvaltningar. År 2015 minskning på samtliga förvaltningar utom Alingsås och NU. KÄLLA: Vega 17 7 Alingsås och Kungälv har minst antal vårdtillfällen och därmed störst risk för slumpmässig variation.

14% Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar 65 år eller äldre per HSN (diagnosspecifik återinskrivning Socialstyrelsen) 12% 10% 9,1% 8,4% 9,8% 9,3% 8,0% 9,0% 8% 6% 4% 2% 0% Norra Västra Göteborg Södra Östra VG 2008kv4-2009kv3 2009kv4-2010kv3 2010kv4-2011kv3 2011kv4-2012kv3 2012kv4-2013kv3 2013kv4-2014kv3 2014kv4-2015kv3 En minskande trend i de flesta nämndsområden senaste åren. 17 8

Personer med funktionsnedsättning Sammanfattning Vården av barn med Cerebral Pares, mött som andel med god sträckförmåga i knä och andel som blivit bedömda av sjukgymnast, är hög och på samma nivå som i riket. 17 9

Cerebral Pares - barn. Vården av barn med Cerebral Pares i VGR är jämförbar med riket. Jämförelsen baseras på andelen barn som är bedömda av sjukgymnast, och andelen med god sträckförmåga i knäled Källa: Verksamhetsanalys 2016 18 0

Göteborg Anna, Bo, Zina Asylsökande och nyanlända 18 1

Antal asylsökande per hälso- och sjukvårdsnämndsområde HSN 2015-12-31 - varav ensamkommande barn 2016-10-01 Norra 7 474 1 098 5 817 Västra 3 547 1 424 2 298 Göteborg 6 193 1 787 5 303 Södra 4 205 846 3 172 Östra 6 756 1 081 5 229 Västra Götaland 28 175 6 236 21 819 KÄLLA: 18 2 Norra Västra Göteborg Södra Östra Västra Götaland Antal asylsökande 2015 per 100 folkbokförda fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 0,33 0,42 0,41 0,39 0,42 0,38 1,01 1,14 Ensamkommande barn 1,73 1,95 Övriga asylsökande Antal asylsökande ökade kraftigt hösten 2015, och utgjorde 1,7 per 100 folkbokförda, med en variation mellan kommuner från 0,5 till 10,0 asylsökande per invånare. Antalet i asylprocess är fortfarande högt 2016. Antalet asylsökande i HSN Norra var drygt 7.000 i slutet av 2015, och i relation till folkmängden i Norra var antalet det högsta i länet tillsammans med HSN Östra. Antalet ensamkommande barn var lika stor i alla HSN i relation till dess folkmängd. 2,60 2,83

Vårdsamverkan/nära vård/vårdkedjor 18 3

Mobil närvård Västra Götaland 2017 18 4

OM Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten och dygnet runt-funktionen samt arbetar tätt tillsammans med specialistteam och hemsjukvårdsläkare. Vården ges i hemmet och utgår alltid från individens behov. Syftet är att skapa ökad upplevelse av trygghet och nöjdhet, bättre utnyttjande av gemensamma resurser och att minska undvikbar slutenvård. Modellen förutsätter ett väl fungerande samarbete och gemensam ledning mellan kommun, primärvård och sjukhus. 18 5

www.vgregion.se/mobilnarvard BAKGRUND Mobil närvård 2001 VÄSTRA SKARABORG Sedan 2001 har ett långsiktigt samarbete mellan kommun, primärvård och sjukhus i Skaraborg resulterat i begreppet Mobil närvård, en helt ny vårdmodell och ledningsstruktur. 2013 HELA SKARABORG Samarbetet har utvecklats och 2013 tog Vårdsamverkan Skaraborg beslut om att modellen skulle implementeras i hela Skaraborg, idag är det infört i stort sett hela området. 2014 HELA VÄSTRA GÖTALAND Beslut om breddinförande av Skaraborgsmodellen/Mobil närvård togs av Hälso- och sjukvårdsutskottet, Västra Götalandsregionen, 2014. Den 22 maj 2016 beslutade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att breddinförandet får fortsatta medel 2017-2018. 18 6

www.vgregion.se/mobilnarvard En modell Flera olika arbetssätt - kompletterar varandra Mobil hemsjukvårdsläkare Läkarförstärkning från vårdcentral till kommunal hemsjukvård i ordinärt boende. Mobilt närsjukvårdsteam sjukhusvård i hemmet Hybridteam Uppdrag och kompetens mestadels som närsjukvårdsteam, men utgår inte från sjukhus. Palliativa team Utgår från sjukhus. 18 7

Målgrupp De mest sjuka 65 år och äldre Palliativa team* Mobilt närsjukvårdsteam Mobil hemsjukvårdsläkare Hembesök av vårdcentralsläkare korttidsenheter, SÄBO. Hembesök av vårdcentralsläkare patient utan kommunal hemsjukvård. Läkarbesök på vårdcentral Yngre än 65 år i behov av hembesök ingår för närvarande inte i uppdraget breddinförande av Mobil närvård Västra Götaland. * Även yngre än 65 år

Målgrupp De mest sjuka 65 år och äldre Kommunal hemsjukvård Palliativa team* Mobilt närsjukvårdsteam Mobil hemsjukvårdsläkare Hembesök av vårdcentralsläkare korttidsenheter, SÄBO. Hembesök av vårdcentralsläkare patient utan kommunal hemsjukvård. Läkarbesök på vårdcentral Yngre än 65 år i behov av hembesök ingår för närvarande inte i uppdraget breddinförande av Mobil närvård Västra Götaland. * Även yngre än 65 år

Målgrupp De mest sjuka 65 år och äldre Palliativa team* Mobilt närsjukvårdsteam Mobil hemsjukvårdsläkare Vårdcentralens uppdrag Hembesök av vårdcentralsläkare korttidsenheter, SÄBO. Hembesök av vårdcentralsläkare patient utan kommunal hemsjukvård. Läkarbesök på vårdcentral Yngre än 65 år i behov av hembesök ingår för närvarande inte i uppdraget breddinförande av Mobil närvård Västra Götaland. * Även yngre än 65 år

Målgrupp De mest sjuka 65 år och äldre Sjukhusvård Palliativa team* Mobilt närsjukvårdsteam Mobil hemsjukvårdsläkare Hembesök av vårdcentralsläkare korttidsenheter, SÄBO. Hembesök av vårdcentralsläkare patient utan kommunal hemsjukvård. Läkarbesök på vårdcentral Yngre än 65 år i behov av hembesök ingår för närvarande inte i uppdraget breddinförande av Mobil närvård Västra Götaland. * Även yngre än 65 år

Målgrupp De mest sjuka 65 år och äldre Palliativa team* Mobil närvård Projektmedel Mobilt närsjukvårdsteam Mobil hemsjukvårdsläkare Hembesök av vårdcentralsläkare korttidsenheter, SÄBO. Hembesök av vårdcentralsläkare patient utan kommunal hemsjukvård. Läkarbesök på vårdcentral Yngre än 65 år i behov av hembesök ingår för närvarande inte i uppdraget breddinförande av Mobil närvård Västra Götaland. * Även yngre än 65 år

www.vgregion.se/mobilnarvard Breddinförande av Mobil närvård 2017-2018 Möjligt att söka projektmedel för att utveckla samverkan och arbetsformer mellan kommun, vårdcentral och sjukhus enligt modellen mobil närvård Västra Götaland Närvårdssamverkan/vårdsamverkan ska godkänna ansökan Ansökningar 2017 VGR: Hela 43 av länets 49 kommuner täcks in av årets ansökningar. Skaraborg: 11 av 15 kommuner Fyrbodal: 13 av 15 kommuner Södra Älvsborg och Mittenälvsborg:10 av 10 SIMBA: 4 av 4 kommuner Göteborgsområdet: 3 av 5 kommuner, 6 av 10 stadsdelar 19 3

www.vgregion.se/mobilnarvard Täckningsgrad 2017-2018 Mobil hemsjukvårdsläkare Uppdaterad: 2017-01-13 Mobil hemsjukvårdsläkare har sin organisatoriska hemvist på vårdcentralen och vårdar individer som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård med ett långvarigt och komplext behov av vård som kräver att vården ges i hemmet. 19 4

www.vgregion.se/mobilnarvard Täckningsgrad 2017-2018 Mobilt närsjukvårdsteam, NSVT Uppdaterad: 2017-01-13 Närsjukvårdsteamet vänder sig till individer med omfattande behov av vård- och omsorg på slutenvårdsnivå. Målgruppen är individer med multisjuklighet i instabilt läge, där vården kräver en samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård. 19 5

www.vgregion.se/mobilnarvard Täckningsgrad Fyrbodal Mobil hemsjukvårdsläkare Uppdaterad: 2017-01-13 19 6

www.vgregion.se/mobilnarvard Täckningsgrad Fyrbodal Mobilt närsjukvårdsteam, NSVT Uppdaterad: 2017-01-13 19 7

Jämlik vård En god vård? Öppna jämförelser 2016 Sammanfattning rapport Socialstyrelsen 2017-1-22 Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvårdens resultat genom indikatorbaserade jämförelser över tid, mellan län, utbildningsgrupper samt internationellt. Till skillnad från tidigare öppna jämförelser av hälso- och sjukvården redovisas även bakgrundsfaktorer. 19 8

Sammanfattning övergripande Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat kontinuerligt och i jämförelse med andra länder satsar Sverige relativt mycket som andel av de samlade resurserna. Flertalet av indikatorerna som avser hälsa och resultat kopplat till medicinsk kvalitet visar på kontinuerliga förbättringar och bra resultat i relation till andra länder. Flertalet indikatorer som avser tillgänglighet visar inte på samma goda utveckling eller resultat i förhållande till andra länder. Preventiva arbetssätt används i ökande utsträckning men en stor potential kvarstår, vilket exemplifieras av stora skillnader mellan länen. Indikatorer som speglar påverkbara förutsättningar för hållbart god vård är ett område som behöver utvecklas vidare. Utöver de resultat som indikatorerna visar ger redovisningen av bakgrunds-faktorer en bild av skillnader i förutsättningar och utmaningar mellan länen för bland annat tillgängliga resurser och en åldrande befolkning, men även förutsättningar för fortsatt förbättring och utveckling. KÄLLA: En god vård? Socialstyrelsen 2017-1-22 19 9

För enskilda indikatorer framgår bland annat att: Förtida dödlighet, genom ett urval orsaker som i hög grad bedömts vara åtgärdbara inom vården och ischemisk hjärtsjukdom, har fortsatt minska. Ingen minskning av antalet självmord kan ses för de senaste 15 åren. Män har en minskad dödlighet i KOL innan 80 års ålder medan kvinnor haft en ökad dödlighet, framförallt bland kvinnor med kortare utbildning. För personer som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke har dödligheten fortsatt att minska och för dem som hunnit komma till sjukhus för behandling är överlevnaden bra i jämförelse med andra länder. Överlevnaden vid cancersjukdom har ökat och både kvinnor och män har bra resultat i jämförelse med övriga norden. Fallskador ökar bland äldre och innebär en omfattande sjukdomsbörda och stora ekonomiska kostnader. Patienter med risk för stroke ges i ökande grad förebyggande behandling samtidigt som skillnaderna mellan län samt kvinnor och män har minskat. Det finns stora skillnader i hur vanligt det är att få tänderna undersökta inom en tvåårsperiod. Skillnaderna är tydliga mellan län, kvinnor och män samt grupper med olika utbildningsnivå. KÄLLA: En god vård? Socialstyrelsen 2017-1-22 20 0

Sammanställt av Verksamhetsanalys Anna Kjellström Anders Lindgren Bill Hesselmar Bo Palaszewski Jarl Torgerson Kristina Narbro Lars Levin Per Sjöli Samuel Adamsson Eryd Zina Cherigui Hälsoläget Barbara Rubinstein Cecilia Olbin Gard Övriga områden Mia Harty Rose-Marie Nyborg Karin Möller Frågor: anna.kjellstrom@vgregion.se 20 1

http://analys.vgregion.se www.vgregion.se/halsolaget 20 2