Demografi sk analys och Jämställdhet Befolkningsåret 2002 Demografiska rapporter 2003:3
Demografiska publikationer 1998 Barns vardag tioåringar om skolan och fritiden. Barnombudsmannen och SCB 1998 Upp till 18 Fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen och SCB 1999 Från folkbrist till en åldrande befolkning glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år. Fakta inför 2000-talet. SCB 2001 Upp till 18 Fakta om barn och ungdom 2001. Barnombudsmannen och SCB Demografiska rapporter 1998:1 Barnafödande och sysselsättning Upp- och nedgången i fruktsamheten 1985 1997 1999:1 Barnfamiljer 1997 om familjesammansättning och separationer 1999:2 Befolkningsutvecklingen under 250 år Historisk statistik för Sverige 1999:3 Barn och deras familjer 1998 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1 Varför föds det så få barn? 2001:2 Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet 2001:3 Livslängden i Sverige 1991 2000 2002:1 Barnens del av kakan 2002:2 Barn och deras familjer 2000 2002:3 Livslängd, hälsa och sysselsättning 2002:4 Befolkningsåret 2001 2002:5 Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ur ett livsperspektiv 2002:6 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 2002:7 Mammor och pappor om kvinnors och mäns föräldraskap 2003:1.1 Barn och deras familjer 2001. Del 1: Tabeller 2003:1.2 Barn och deras familjer 2001. Del 2: Texter och diagram 2003:2 Flyttströmmar i Sverige 1999 2001 2003:3 Befolkningsåret 2002 2003:4 Sveriges framtida befolkning. Befolkningsframskrivning för åren 2003 2050 2003:5 Sveriges framtida befolkning 2003 2020. Svensk och utländsk bakgrund 2003:6 Arbetslöshet och barnafödande
Befolkningsåret 2002 Demografiska rapporter 2003:3 Statistiska centralbyrån 2003
2 Demographic reports 2003:3 Population year 2002 Statistics Sweden 2003 Producent Producer Statistiska centralbyrån Programmet för demografisk analys och jämställdhet Förfrågningar Förfrågningar om statistiken kan ställas till respektive ansvarig person eller till brevlådorna befolkning@scb.se respektive demografi@scb.se 2003 Statistiska centralbyrån ISSN 0283 8788 ISBN 91-618-1183-1 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2003.05 MILJÖMÄRKT Trycksak 341590
3 Förord Aktuell befolkningsstatistik publiceras löpande på SCB:s hemsida och i Sveriges Statistiska Databaser. Därutöver publiceras statistik i tryckt form i Statistiska meddelanden, i serien Befolkningsstatistik samt i serien Demografiska rapporter. I den senare analyseras utvecklingen av framför allt fruktsamheten, dödligheten och migrationen. Vidare görs framskrivningar av befolkningen. Vart tredje år är denna baserad på en mer genomgripande analys medan det för mellanliggande år endast görs smärre revideringar av prognosen. Föreliggande publikation är tänkt som ett komplement till övrig publicering inom området Befolkning och Demografi. Här har vi försökt sammanfatta det som hänt föregående år med visst perspektiv bakåt. Avsikten är att publikationen skall ges ut varje år, där vissa delar uppdateras och där vi i övrigt försöker fokusera på nya trender eller nya områden. Nytt denna gång är avnitten om Asylsökande respektive Öresundsregionen. Vidare redovisas Invandring och Utvandring för utrikesfödda och Sverigefödda separat. Inslaget av internationella jämförelser har utökats. Publikationen har tagits fram i samverkan mellan SCB:s program för Befolkningsstatistik och programmet för Demografisk analys och jämställdhetsstatistik. Olika författare har svarat för de skilda avsnitten (se respektive avsnitt). Hans Lundström har svarat för att hålla samman arbetet. Ingrid Florén har svarat för layoutarbetet. Statistiska centralbyrån i april 2003 Svante Öberg Torbjörn Israelsson Anna-Karin Olsson
4
5 Innehåll Sid Kommungruppsindelning 6 Befolkningsåret 2002 några observationer 7 Befolkningsförändringar 8 Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Barn och familj 23 Hushåll 27 Barnafödandet 28 Dödligheten 33 Asylsökande 37 Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Invandring och återutvandring bland utrikes födda 46 Inrikes flyttningar 51 Öresundsregionen 57 Tabellbilaga 59
6 Kommungruppsindelningen Vid den regionala redovisningen har kommunerna delats in i nio grupper enligt en indelning gjord av Svenska Kommunförbundet. Kommunerna har delats in i de nio grupperna efter strukturella egenskaper som befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Storstad Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Förortskommun Mer än 50% av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligast utpendlingsmålet skall vara en storstad. Större stad Kommuner med 50 000 200 000 invånare samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Medelstor stad Kommun med 20 000 50 000 invånare, med tätortsgrad över 70 % samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Industrikommun Kommun med mer än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun. Landsbygdskommun Kommun med mer än 6,4 % av nattbefolkningen sysselsatta inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 % och som inte är glesbygdskommun. Övrig större kommun Övriga kommuner med 15 000 50 000 invånare. Övrig mindre kommun Övriga kommuner med mindre än 15 000 invånare. Glesbygdskommun Kommun med mindre än 5 inv/km 2 och mindre än 20 000 invånare. Indelningen av kommunerna i respektive grupp framgår av bilagan.
7 Befolkningsåret 2002 några observationer Hans Lundström För tredje året i rad steg fruktsamheten och uppgick år 2002 till 1,65 barn per kvinna. Främst var det fråga om kvinnor över 30 år som skaffade sitt första barn Den höjda fruktsamheten fick till följd att vi nu för första gången sedan år 1996 har fler födda än döda Antalet kommuner med födelseöverskott ökade med sex för att år 2002 uppgå till sammanlagt 76 stycken Folkmängden minskade i 145 kommuner under år 2002 Dödlighetsnedgången har fortsatt för män. För kvinnor däremot har dödlighetsnedgången bromsats upp bland äldre Under år 2002 sökte 33 000 personer asyl i Sverige Efter en utvandring på drygt 20 000 har utvandringen av inrikes födda minskat till lite mer än 15 000 år 2002 Invandringen av utrikes födda har ökat under senare år och uppgick år 2002 till drygt 50 000 Under 1990-talet flyttade runt 1,2 miljoner personer årligen. År 2002 uppgick antalet inrikes flyttare till 1,1 miljoner Efter Öresundsbrons öppnande har inflyttningen från danska Öresund till Skåne län mer än tredubblats till 2 200 personer år 2002. Strömmen flyttare till Danmark var endast 800 personer. Även arbetspendlingen över sundet har ökat markant. Den dagliga bilpendlingen beräknas uppgå till 1000 personer
8 Hans Lundström Befolkningsförändringar För första gången sedan 1996 hade Sverige år 2002 ett födelseöverskott, det vill säga fler födda än döda. Överskottet var dock endast 806 personer. En uppdelning efter kön visar att det endast är bland män som antalet födda överstiger antalet döda. Kvinnor hade år 2002 ett födelseunderskott på 2601 personer. Orsaken står att finna i den högre andelen äldre bland kvinnor vilket får till följd ett relativt högt antal döda. Fortfarande är det invandringsöverskottet som förklarar nära nog hela folkökningen i Sverige. Invandringsöverskottet liksom folkökningen var den högsta sedan 1994. Befolkningsförändring 1980 2002 Antal 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Födda Döda Folkökning Födelseöverskott -20 000 1980 1990 2000 2010 Befolkningsförändring 1996-2002 År 1998 1999 2000 2001 2002 därav Män Kvinnor Födda 89 028 88 173 90 441 91 466 95 815 49 187 46 628 Döda 93 271 94 726 93 461 93 752 95 009 45 780 49 229 Överskott födda -4 243-6 553-3 020-2 286 806 3 407-2 601 Invandrare 49 391 49 839 58 659 60 795 64 087 32 638 31 449 Utvandrare 38 518 35 705 34 091 32 141 33 009 17 224 15 785 Överskott invandrare 10 873 14 137 24 568 28 654 31 078 15 414 15 664 Folkökning 6 697 7 104 21 366 26 336 31 660 18 662 12 998 Anm. Folkökning beräknad som skillnaden mellan folkmängd vid årets början och slut.
9 Befolkningsförändring 1980 2002 Antal 100 000 80 000 Invandring 60 000 40 000 20 000 0 Utvandring Invandringsöverskott -20 000 1980 1990 2000 2010 Invandringen har varierat kraftigt sedan år 1980. År med omfattande invandring har avlösts av år med en mer blygsam invandring. Under år 1989 och speciellt under år 1994 var invandringen till landet stor. Utvandringen har haft ett mer lugnt förlopp. Från år 1987 till 1997 nära nog fördubblades antalet invandrare, från 20 700 till 38 500. På senare år har utvandringen minskat. Resultatet har blivit ett ökande invandringsöverskott som år 2002 uppgick till 31 078. En jämförelse med ett antal andra länder i Europa visar på likheter med utvecklingen i Sverige. Flera länder har eller har haft perioder med fler döda än födda. Födelseunderskottet har dock kompenserats av ett invandringsöverskott så att man ändå haft en folkökning. Under år 2001 hade fyra länder födelseunderskott nämligen Grekland (avser år 2000), Italien, Sverige och Tyskland. Födelseunderskottet kompenserades dock av ett invandringsöverskott så att samtliga länder hade folkökning. Tyskland har alltsedan 1972 haft födelseunderskott samtliga år. Efter år 1985 har dock födelseunderskottet balanserats av ett invandringsöverskott så att Tyskland endast under år 1998 hade folkminskning. I östra Europa har flera länder idag såväl folkminskning som födelseunderskott. Födelseöverskott, invandringsöverskott, samt folkökning 2001 i några länder (per 100) Land Födelse- Invand- Folköver- rings- ökskott över- ning Tyskland -0,11 0,32 0,21 Sverige -0,03 0,32 0,30 Italien -0,02 0,21 0,19 Grekland -0,02 0,12 0,10 (2000) Österrike 0,01 0,21 0,22 Portugal 0,07 0,63 0,71 Belgien 0,11 0,13 0,24 (2000) Storbritannien 0,11 0,31 0,43 Spanien 0,11 0,60 0,71 Danmark 0,13 0,22 0,36 Finland 0,15 0,12 0,27 Schweiz 0,17 0,58 0,75 Norge 0,28 0,18 0,46 Nederländerna 0,39 0,34 0,74 Frankrike 0,42 0,10 0,52 Irland 0,73 0,68 1,41 Island 0,83 0,30 1,13 Källa: Europarådet samt National Statistical Institute of Italy
10 Befolkningsförändringar efter kommungrupp 2000 till 2002 (per 1000 personer) Kommungrupp Folkökning Födelseöverskott 2000 2001 2002 2000 2001 2002 Storstäder 9,0 7,9 6,7 1,2 1,6 2,4 Förortskommuner 11,2 9,2 7,3 4,4 4,9 5,0 Större städer 3,8 5,4 5,7 0,1 0,3 0,6 Medelstora städer -2,3-0,7 1,3-2,0-2,5-2,0 Industrikommuner -5,8-5,8-3,2-2,6-3,0-2,8 Landsbygdskommuner -3,6-2,5-0,4-3,9-4,0-4,1 Glesbygdskommuner -14,9-14,3-9,0-7,0-7,1-6,4 Övr större kommuner -2,6-0,3-1,9-3,0-3,0-3,0 Övr mindre kommuner -4,0-2,6-0,2-2,8-3,1-3,3 Riket 2,4 3,0 3,6-0,3-0,3 0,1 Det finns stora variationer i befolkningsförändringen mellan olika kommungrupper. Endast storstäder, förortskommuner och större städer hade under år 2002 ett födelseöverskott. Jämfört med föregående år har födelseöverskottet ökat något. Den ökade fruktsamheten har inte förmått vända födelseunderskotten i övriga kommungrupper till ett överskott. Städer och förortskommuner uppvisade en fortsatt folkökning medan framförallt glesbygdskommunerna hade en fortsatt folkminskning. Kommuner med störst folkökning respektive folkminskning år 2002 (procent) Kommun Kommun Stenungsund 2,7 (2,3) Sorsele -2,7 (-2,1) Oxelösund 1,8 (0,6) Jokkmokk -2,6 (-2,0) Värmdö 1,8 (2,5) Norsjö -2,2 (-1,9) Åstorp 1,7 (0,9) Strömsund -2,0 (-2,1) Vaxholm 1,7 (2,7) Gnosjö -1,9 (-0,9) Genomsnittlig årlig folkmängdsförändring de tre senaste åren inom parentes.
11 År 2002 hade 144 kommuner folkökning vilket var en ökning med 22 kommuner jämfört med år 2001. Under de senaste fem åren har befolkningsutvecklingen i allt fler kommuner förändrats från en situation med folkminskning till folkökning. År 1998 var det endast 78 kommuner som hade folkökning. Folkökningen respektive folkminskningen är många gånger mycket liten varför det ofta kan vara mer en slump till vilken kategori kommunen kommer att tillhöra. Det ökade barnafödandet till trots ökade antalet kommuner med födelseöverskott endast från 70 år 2001 till 76 år 2002. Det var företrädesvis kommuner i storstadsområdena och universitetsorterna som hade ett överskott av födda över döda. Skillnaden mellan antalet födda och döda är dock många gånger mycket liten varför det ofta kan vara mer en slump om kommunen får ett överskott födda eller döda. Under de senaste fem åren har antalet kommuner med födelseöverskott varierat mellan som minst 61 (1999) och som mest 76.
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt eller lågt antal födda är urskiljbara under lång tid. Ett exempel är de födda under babyboomen 1920-21 som nu passerat 80 års åldern. Även spåren av det höga antalet födda under 1940-talet, 1960- talets mitt och tidiga 1990-talet syns tydligt. Inlagt i ålderspyramiden finns också en prognos för år 2012. Den snabbare nedgången av dödligheten för kvinnor än för män har resulterat i fler kvarlevande kvinnor än män i högre åldrar.
13 En åldrande befolkning Antal personer efter ålder och kön, 1980-2002 samt prognos till 2030 Tusental 1 600 1 400 25-49 år 0-24 år 1 200 1 000 800 Män Kvinnor 50-64 år 65-79 år 600 400 80- år 200 0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning. År 1992 var 17,7 procent av befolkningen 65 år eller äldre (20,1 procent för kvinnor och 15,2 procent för män). År 2002 har andelen äldre minskat till 17,2 procent. Denna minskning av andelen äldre är en följd av de förhållandevis små födelseårgångarna från 1930-talet som fyllt 65 år. Andelen äldre kommer dock åter att öka och ökningen blir kraftig när 1940-talets stora födelseårgångar går i pension. År 2020 beräknas 21 procent av Sveriges befolkning vara 65 år eller äldre.
14 Andel personer 65 år eller äldre efter kön 1980-2020 Procent 25 20 Kvinnor 15 Män 10 5 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkning efter ålder och kön, regionalt Omflyttningar av framförallt personer 20 30 år leder till skillnader i åldersstrukturen mellan kommungrupperna. Storstäder har en högre andel av Sveriges befolkning 20 30 år än vad de har av befolkningen i övriga åldrar. Övriga kommungrupper har på grund av utflyttning en lägre andel av Sveriges befolkning 20 30 år. Andel av Sveriges befolkningen i varje ålder efter kommungrupp Procent 35 3 30 25 20 1 2 15 4 10 5 5 1 Storstäder 2 Förortskommuner 3 Större städer 4 Medelstora städer 5 Industrikommuner 0 0 20 40 60 80 100 Ålder Övriga fyra kommungrupper har ett liknande mönster som gruppen industrikommuner men på lägre nivå.
15 Inflyttning till större städer efter avslutade gymnasiestudier leder till att hela 34 procent av alla 22 och 23 åringar bor i större städer. I åldrarna över 30 år bor drygt 25 procent eller var fjärde person i större städer. Kommungruppen storstäder har en hög andel personer i åldrarna strax under 30 år. Var fjärde person i 28 års ålder bor i storstäderna. Nära hälften av alla 95-åringar bor i storstäder och större städer samtidigt som bara var tionde 95-åring bor i en förortskommun. Andelen personer efter ålder och kommungrupp (procent) Kommungrupp 0 19 år 20 64 år 65 år Storstad 21,0 63,2 15,8 Förort 26,8 60,1 13,1 Större stad 23,6 59,9 16,6 Medelstor stad 24,2 56,9 18,9 Industrikommun 24,5 56,1 19,4 Landsbygdskommun 24,7 55,2 20,1 Glesbygdskommun 23,3 53,5 23,2 Övrig större kommun 24,5 55,8 19,7 Övrig mindre kommun 25,3 55,7 19,0 Riket totalt 24,0 58,9 17,2 Könsfördelning efter ålder År 2002 fanns det nära 87 000 fler kvinnor än män i befolkningen. Könsfördelningen varierar dock med åldern. Det föds sex procent fler pojkar än flickor. I yngre åldrar är det därför ett överskott av män. Männens högre dödlighet får dock till följd att överskottet av män minskar för att från ca 60 års åldern övergå i ett överskott av kvinnor. År 2002 övergick mansöverskottet i ett överskott av kvinnor vid 63 års ålder. Köns- Förortskommuner har den yngsta befolkningen med endast var tionde person 65 år eller äldre. I glesbygdskommunerna däremot är nära var fjärde person 65 år eller äldre. Högst andel personer i de förvärvsaktiva åldrarna 20 64 år har storstäderna. fördelningen efter ålder har i stort samma mönster även regionalt med vissa skillnader mellan kommuner på grund av framförallt tidigare års in- och utflyttning. I arbetskraftsåldrarna 20 64 år fanns det till exempel tre procent fler män än kvinnor i riket. För glesbygdskommunerna har emellertid omflyttningen resulterat i ett mansöverskott på 12 procent medan det i förortskommunerna fanns lika många män som kvinnor. Antal män per 100 kvinnor efter ålder och kommungrupp år 2002 Kommungrupp 0 19 år 20 64 år 65 79 år 80 år Storstad 105 101 74 45 Förort 106 100 89 56 Större stad 105 102 81 54 Mellanstor stad 106 104 86 57 Industrikommun 106 108 90 61 Landsbygdskommun 105 107 91 65 Glesbygdskommun 107 112 93 67 Övrig större kommun 106 105 90 60 Övrig mindre kommun 106 106 92 62 Riket 105 103 85 56
16 Ojämn åldersfördelning i kommunerna Andel av befolkningen i åldern 20 64 år Av Sveriges befolkningen är nära 60 procent mellan 20 och 64 år. Åldersfördelningen i kommunerna skiljer sig kraftigt åt. Större kommuner och kommunerna nära Stockholm, Göteborg och Malmö har en högre andel personer i åldern 20 64 år. Störst andel mellan 20 och 64 år, 67 procent, har Sundbybergs kommun. I Bjurholm finns den lägsta andelen, 49 procent. I Sverige är 17 procent av befolkningen 65 år eller äldre. Lägst andel personer 65 år eller äldre, 9 procent, har Håbo kommun. Den högsta andelen återfinns i Bjurholms kommun där hela 30 procent av befolkningen är ålderspensionärer. Även ojämn könsfördelning Av Sveriges befolkning 20 64 år är 49 procent kvinnor och 51 procent män. En hög andel kvinnor i förvärvsarbetande åldrar (20 64 år) återfinns i och i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunerna i Norrlands inland har en låg andel kvinnor 20 64 år. I Lidingö kommun är andelen kvinnor 20 64 år 51 procent, vilket är den högsta andelen bland Sveriges kommuner. I Pajala är 45 procent av befolkningen 20 64 år kvinnor, vilket är den lägsta andelen i Sverige.
17 Ett åldrande Europa Den svenska befolkningen kännetecknas av en växande andel äldre. Andelen personer i åldern 65 år eller äldre har ökat från 10 procent år 1950 till dagens 17 procent. År 2050 beräknas andelen äldre ökat till något mer än 23 procent. Med den mycket låga fruktsamheten i flera länder i Europa och den samtidigt höga medellivslängden finns det flera länder med lika hög eller högre andel äldre än Sverige. I såväl Italien som i Grekland var år 2000 andelen personer 65 år eller äldre högre än i Sverige. Länder som Tyskland, Spanien och Belgien hade också nästan lika hög andel äldre som Sverige. Åldrandet går dessutom snabbt. År 2050 beräknas runt 33 procent, det vill säga var tredje person, vara 65 år eller äldre i Italien och Spanien. Andel personer 65 år eller äldre i Europa år 2000 Land Procent Irland 11,2 Nederländerna 13,6 Danmark 14,8 Finland 15,0 Norge 15,1 Schweiz 15,4 Österrike 15,5 Storbritannien 15,6 Frankrike 16,1 Portugal 16,4 Tyskland 16,6 Belgien 16,9 Spanien 16,9 Sverige 17,2 Grekland 17,3 Italien 18,2 Källa: EUROSTAT och Europarådet
18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 2002 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6 procent av befolkningen är född i Sverige och har en utrikes född förälder och drygt 3 procent av befolkningen är född i Sverige och har två utrikes födda föräldrar. Resterande 79 procent av befolkningen är född i Sverige och har båda föräldrarna födda i Sverige. Under 2002 ökade antalet utrikes födda med drygt 25 000 personer. Även antalet personer som är födda i Sverige med en utrikes född förälder och antalet personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under år 2002 med vardera cirka 10 000 personer. Däremot minskade antalet personer som är födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar med knappt 15 000 personer. De fem största grupperna utrikes födda efter födelseland Land Antal Finland 191 515 Jugoslavien 74 418 Irak 62 751 Bosnien-Hercegovina 52 948 Iran 52 721 De fem största grupperna utländska medborgare Land Antal Finland 96 306 Irak 40 146 Norge 34 672 Danmark 28 091 Jugoslavien 20 087 Sveriges befolkning fördelad efter födelseland Land/region Antal Sverige 7 887 325 Norden utom Sverige 279 570 EU15 utom Norden 100 673 Europa utom EU15 och Norden 243 109 Afrika 59 507 Nordamerika 25 450 Sydamerika 53 315 Asien 280 916 Oceanien 3 285 Sovjetunionen 7 285 Okänt 353 Drygt fem procent av Sveriges befolkning är utländska medborgare. Andelen har varierat mellan 4 och 7 procent de senaste decennierna.
19 Medborgarskap Grundkravet för att kunna bli svensk medborgare är fem års vistelsetid i Sverige 1). För vissa länder gäller att andelen från dessa, vilka bott i Sverige minst fem år och som blivit svenska medborgare, är hög. Störst andel svenska medborgare bland de utrikes födda finns bland de som är födda i Sydkorea. Av dessa är 97 procent svenska medborgare och 3 procent utländska medborgare. Andra födelseländer som har hög andel svenska medborgare är Colombia, Vietnam och Estland. De som är födda på Island är till 17 procent svenska medborgare. Andelen svenska medborgare är låg även för tex. de födda i Storbritannien och i Japan. Sveriges befolkning efter medborgarskapsland Land/region Antal Sverige 8 466 689 Norden utom Sverige 163 277 EU15 utom Norden 61 000 Europa utom EU15 och Norden 79 050 Afrika 23 431 Nordamerika 14 435 Sydamerika 15 787 Asien 107 592 Oceanien 2 450 Okänt inkl. statslös 7 077 Sveriges befolkning efter födelseland och medborgarskapsland Svensk Utländsk Totalt medborgare medborgare Utrikes född 653 994 399 469 1 053 463 Född i Sverige av två utrikes födda föräldrar 255 984 48 767 304 751 en inrikes och en utrikes född förälder 533 794 19 978 553 772 två inrikes födda föräldrar 7 022 917 5 885 2 7 028 802 Totalt 8 466 689 474 099 8 940 788 En stor del (84 procent) av de utländska medborgarna är även utrikes födda. Drygt 62 procent av de utrikes födda är svenska medborgare. Bland de som är födda i Sverige och har en eller två utrikes födda föräldrar är en klar majoritet svenska medborgare. 1) Vissa undantag gäller kravet att bo i Sverige minst fem år innan naturalisering. 2) I denna grupp återfinns de som emigrerat och bytt nationalitet för att sedan återvända till Sverige.
20 Antal utrikes födda och utländska medborgare 1980 2002 Antal 1 200 000 1 000 000 800 000 Utrikes födda 600 000 400 000 200 000 Utländska medborgare 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Antalet utrikes födda har ökat kraftigt sedan 1980-talets början. Denna uppgång fortsatte även under 2002. Däremot har antalet utländska medborgare legat på en relativt konstant nivå med en liten uppgång under 1990- talets början och en svag minskning sedan slutet av 1990-talet. Förändringarna under 1990-talet beror till viss del på invandringen från forna Jugoslavien. Antalet naturaliseringar 1980 2002 Antal 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Antalet personer som fått svenskt medborgarskap har varierat kraftigt över åren. Under 1980-talet naturaliserades ca 20 000 personer årligen. Antalet steg kraftigt under 1990-talets början i och med oroligheterna på Balkan. Under 1993 beviljades knappt 11 000 jugoslaver svenskt medborgarskap. Även antalet syrianer och turkar som naturaliserades ökade kraftigt under 1993. Den stora ökningen under 1998 berodde till viss del på att drygt 10 000 personer från Bosnien-Hercegovina fick svenskt medborgarskap detta år. Även antalet jugoslaver som naturaliserades var fortsatt högt under 1998. Under år 2002 ökade antalet naturaliseringar något jämfört med 2001. Totalt fick knappt 21 000 personer svenskt medborgarskap. Av dessa var 45 procent män och 55 procent kvinnor. Irakiska medborgare var den största enskilda gruppen som bytte till svenskt medborgarskap. Totalt fick drygt 4 000 irakiska medborgare svenskt medborgarskap.
21 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund och ålder 2002 Antal 150 000 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 125 000 Inrikes födda med en 100 000 inrikes och en utrikes 75 000 född förälder Inrikes födda med två 50 000 utrikes födda föräldrar 25 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Utrikes födda Bland barn upp till 9 års ålder är cirka fyra procent utrikes födda. Denna andel ökar och är som högst för de som är 42 år för att sedan minska. Bland de som är 42 år är drygt 18 procent utrikes födda. Både andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och andelen född i Sverige med en svensk- och en utrikes född förälder är som högst bland barnen. Av Sveriges befolkning är 50,5 procent kvinnor. För personer födda i Nigeria, Tunisien, Italien och Nya Zeeland är denna andel mycket lägre. Bland dessa personer är knappt en av tre kvinnor. Det motsatta förhållandet råder för personer födda i Filippinerna, Thailand, Ukraina och Ryssland där tre av fyra är kvinnor. Befolkning regionalt efter svensk och utländsk bakgrund (procent) Kommungrupp Utrikes född Född i Sverige, Född i Sverige, Född i Sverige, 2 utrikes födda 1 utrikes 2 svenskfödda föräldrar 1 inrikes född föräldrar förälder Storstad 20 6 8 66 Förort 15 5 8 73 Större stad 11 3 6 80 Mellanstor stad 8 2 5 84 Industrikommun 10 3 6 82 Landsbygdskommun 5 1 4 90 Glesbygdskommun 5 1 5 90 Övrig större kommun 7 2 5 86 Övrig mindre kommun 8 2 6 85 Riket 12 3 6 79 Andelen utrikes födda varierar mycket mellan kommungrupperna. I storstäderna är 20 procent av befolkningen utrikes född medan lägst andel utrikes födda återfinns i glesbygds- och landsbygdskommuner där fem procent är födda utomlands. Andelen personer som är födda i Sverige med två utrikes födda förälder är högst i storstäderna, 6 procent. Högst andel personer som är född i Sverige med en utrikes född förälder finns i storstäderna och i förortskommunerna, 8 procent. Lägst andel födda i Sverige med en eller med två föräldrar födda utomlands återfinns i landsbygdskommunerna.
22 Haparanda kommun har Sveriges största andel utrikes födda. Här är 39 procent födda utomlands. Av dessa är det stora flertalet födda i Finland. Även tex. Botkyrka och Södertälje kommun har en hög andel utrikes födda. Lägst andel utrikes födda har Bergs kommun där drygt 2 procent är utrikes födda. Även Ovanåker och Bjurholm har en låg andel utrikes födda. Andelen utrikes födda är generellt högre i kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Bland norrlandskommuner är andelen utrikes födda generellt låg. Däremot har de kommuner som gränsar mot Finland en högre andel utrikes födda än övriga norrlandskommuner.
23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen familjebildning. Det tomma boet med utflugna barn övergår i ålderdomens ensamboende och kanske en sista tid på institution. De flesta barn lever i traditionella kärnfamiljer, men andelen minskar med barnens ökande ålder. Bland småbarn bor 80 procent i kärnfamiljer medan det bland 17 åringarna är 63 procent. Flickor och pojkar, 0 21 år, efter familjetyp, 2001 Flickor 100% 80% Ensamstående far Ensamstående mor Pojkar 100% 80% Ensamstående far Ensamstående mor Flyttat hemifrån 60% 40% 20% Ombildad familj Traditionell kärnfamilj 60% 40% 20% Ombildad familj Traditionell kärnfamilj 0% 0 3 6 9 12 15 18 21 Barnets ålder 0% 0 3 6 9 12 15 18 21 Källa: SCB Barn och deras familjer 2001 Demografiska rapporter 2003:1 Anm. Sambor med enbart särbarn (icke gemensamma barn) ingår i kategorien ensamstående.
24 Barn, 1 17 år, boende med båda eller med en av föräldrarna, 2001 Gemensam och ensam vårdnad. Barn 1 17 år, 2001 Ensamst mor 19% Ensamst. Far och far styvmor 3% 1% Endast mor 11% Endast far 1% Mor och styvfar 4% Bor med båda föräldrarna 73% Gemensam 88% Källa: Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) och SCB Barn och deras familjer 2001 Demografiska rapporter 2003:1. Anm: Uppgifter från befolkningsregister har korrigerats med hjälp av uppgifter från ULF. Uppgifter om barn under 1 år saknas för jämförbarhet med med diagram över vårdnad. Av alla 1 17-åringar bor 73 procent med båda sina biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Men det är fler föräldrapar än så som har gemensam vårdnad om barnen. Det gäller 88 procent av alla barn 1 17 år. Många barn som inte bor med båda sina föräldrar träffar dem ändå regelbundet. De bor tillsammans i perioder eller barnet bor kanske lika mycket med var och en av föräldrarna. I det senare fallet talar vi om växelvis boende. Detta har ökat kraftigt från en procent av samtliga barn 1992/93 till fyra procent åren 2000/2001. Andelen barn som bor tillsammans med båda sina biologiska föräldrar varierar över landet. I södra Sverige är det vanligare att bo med båda sina biologiska föräldrar jämfört med Mellansverige där andelen är lägre. Växelvis boende, barn 0 17 år, 1992/93 och 2000/01 Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 00/01 92/93 0-6 7-9 10-12 13-15 16-17 Ålder Källa: SCB Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF).
25 Befolkningen 20 84 år efter familjetyp, 2000/2001 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Ensamstående med barn Kvinnor Sammanboende utan barn 20% Ensamstående 10% utan barn 0% 20 30 40 50 60 70 80 Ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Sammanboende med barn Män Sammanboende utan barn 20% 10% Ensamståendeutan barn 0% 20 30 40 50 60 70 80 Ålder Källa: SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 2000/2001 Anm. Hemmaboende barn räknas här som ensamstående. I åldrarna 35 44 år är barnfamiljen den dominerande gruppen, ungefär 70 procent av kvinnorna och 65 procent av männen bor i ett parförhållande med barn. I Sverige finns drygt en miljon mammor och en miljon pappor med barn i åldrarna 0 17 år. De flesta mammor och pappor bor med sina omyndiga barn. Bland fäder finns det trots det åtskilliga som bor skilt från barnen. Tjugonio procent av fäderna bor skilt från åtminstone ett barn under 18 år och 19 procent bor inte med något barn. Motsvarande tal bland mödrar är 3 procent i båda fallen. Totalt antal barn och antal hemmaboende barn Genomsnittligt antal egna barn 0 17 år per förälder i olika åldrar, totalt antal barn och därav antal barn som föräldern bor med 2001 2,5 2,0 Totalt Mödrar 2,5 2,0 Totalt Fäder 1,5 1,0 Hemmaboende 1,5 1,0 Hemmaboende 0,5 0,5 0,0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Ålder 0,0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Ålder Källa: SCB Mammor och pappor Demografiska rapporter 2002:7
26 Nästan 45 procent av Sveriges befolkning ingår i en barnfamilj, dvs. en familj med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Av de vuxna är det 28 procent som tillhör en sådan familj. Familjer med och utan barn 2000/2001 Familjetyp Antal Antal vuxna Antal barn Barn per familjer 18 w år 0 17 år familj Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år Gifta 583 000 1 166 000 1 153 000 1,98 Sambor 261 000 522 000 472 000 1,81 Ensamstående 225 000 225 000 310 000 1,38 Kvinnor 157 000 157 000 227 000 1,45 Män 68 000 68 000 83 000 1,22 Samtliga barnfamiljer 1 069 000 1 913 000 1 935 000 1,81 Familjer utan hemmaboende barn 0 17 år Gifta 961 000 1 921 000 Sambor 363 000 725 000 Ensamstående 2 354 000 2 354 000 Kvinnor 1 212 000 1 212 000 Män 1 142 000 1 142 000 Samtliga utan barn 3 678 000 5 000 000 Samtliga 4 747 000 6 913 000 1 935 000 Källa: SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 2000/2001 och Befolkningsstatistik 2000. Anm. Befolkningstalen i Intervjuundersökningen avviker något från officiell statistik år 2000. Familjestatistik Uppgifter om familjen kan hämtas antingen från intervjuundersökningar eller från befolkningsstatistiken. Båda källorna har sina för- och nackdelar. Befolkningsstatistiken omfattar hela befolkningen och därmed blir det möjligt att redovisa på små grupper som kommuner eller t.o.m. stadsdelar eller på ettårsgrupper efter ålder. Men befolkningsstatistiken har bristfälliga uppgifter om sambor. Endast sambopar som har gemensamma barn kan identifieras. Alla andra sambor räknas som ensamstående. Vidare finns en eftersläpning i inrapportering av uppgifter om de allra minsta bar- nens fäder. Det gör att uppgifter om barnens familjer redovisas lite senare än annan befolkningsstatistik Intervjuundersökningarna har bättre uppgifter om sambor. När översiktliga uppgifter ges för hela riket har vi därför här valt att redovisa uppgifter från Undersökningen om levnadsförhållanden, ULF. Det går inte att bryta ned uppgifter från ULF på små redovisningsgrupper. Både slumpfel och bortfall ger en viss osäkerhet. Ett sätt att minska inverkan från slumpfel är att slå samman flera årgångar ULF. Det har vi gjort här.
27 Hushåll Cecilia Wass Antalet enpersonshushållen har ökat under en längre period. I början av 80-talet var antalet drygt 1,1 miljoner. Tjugo år senare, år 2000, fanns det drygt 2 miljoner enpersonshushåll. Viss del av ökningen uppskattas bero på byte av hushållsbegrepp från bostadshushåll till kosthushåll 1). Ökningen Antal hushåll efter antal personer i hushållet 1980 2000 Antal hushåll 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer Ungefär var femte person bor i enpersonshushåll antas också till viss del bero på en överskattning av antalet enpersonshushåll 1995 och 2000. Trots detta bedöms ökningen vara stor. Även tvåpersonshushållen har blivit fler under perioden, men ökningen är inte lika påtaglig. Antalet hushåll med tre, fyra res- pektive minst fem personer minskade under 1980-talet, medan antalet varit relativt konstant under 1990-talet. Det totala antalet hushåll år 2000 uppskattas till 4,4 miljoner. En mer exakt siffra kan inte ges då uppgifterna efter 1990 bygger på urvalsundersökningar och är behäftade med urvalsfel. År 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5+ pers Samtliga 1980 1 148 000 1 090 000 525 000 515 000 220 000 3 498 000 1985 1 325 000 1 151 000 498 000 493 000 203 000 3 670 000 1990 1 516 000 1 189 000 471 000 453 000 201 000 3 830 000 1995 1 925 000 1 218 000 452 000 441 000 208 000 4 244 000 2000 2 029 000 1 211 000 464 000 454 000 205 000 4 363 000 Ungefärlig osäkerhetsmarginal för uppgifterna åren 1995 2000 +50 000 +30 000 +20 000 +20 000 +15 000 +30 000 Källa: 1980, 1985, 1990: Folk- och bostadsräkningar 1995, 2000: Hushållens ekonomi (HEK). Tidigare genomfördes s.k. Folk- och bostadsräkningar vart femte år. Några fler Folk- och bostadsräkningar kommer sannolikt inte att genomföras. Däremot finns det ett förslag om att ett lägenhetsregister ska byggs upp och att folkbokföring i framtiden ska ske på lägenhet. Detta skulle förbättra möjligheter att redovisa hushållsstatistik. 1) En uppskattning är att ungefär 100 000 av ökningen av antal hushåll mellan 1990 och 1995 beror på bytet av hushållsbegrepp. Byte av hushållsbegrepp torde främst ha påverkat antalet enpersonershushåll. Bostadshushåll omfattar alla personer som bor i en bostadslägenhet. Kosthushåll omfattar alla personer som bor i en bostadslägenhet och hushållar tillsammans.
28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, 2,1 barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om 1,5 år 1999. Nedgången i fruktsamheten berodde främst på att kvinnor som var under 30 år gamla väntade med att föda sitt första barn tills de blivit äldre. Sedan 1999 har fruktsamheten ökat och hade år 2002 nått en nivå av 1,65 barn per kvinna. Andelen som får ett första barn har ökat igen. Det beror på att de kvinnor som valde bort barn nu nått den ålder där de blivit etablerade på arbetsmarknaden och tycker det är lämpligt att skaffa barn. Under 2002 ökade förstabarnsfruktsamheten i alla åldrar. Ökningen var emellertid marginell för dem som var under 27 år och betydande i åldrarna 30 35 år. Summerad fruktsamhet 1980-2002 Medelantalet barn 2,0 1,0 Kvinnor Män 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 Flera studier visar att det sedan början av 1980-talet finns ett positivt samband mellan barnafödande och konjunktur. Konjunkturen påverkar i huvudsak åldern för första barnets födelse. I slutet av 1980-talet var det högkonjunktur och barnafödandet ökade. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. Eftersom föräldra-penningens storlek beror på inkomsten är det mindre fördelaktigt att skaffa barn under studietiden då inkomsten är låg. De flesta väntar med barn tills de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Mellan 1990 och 2002 ökade medelåldern för förstagångsmödrarna från 26,1 till 28,6 år. Ökningen för förstagångsfäderna var likartad men de är i genomsnitt omkring 2,5 år äldre än förstagångsmödrarna. Bland Sveriges kommuner hade Ekerö, Lidingö, Vaxholm och Danderyd den högsta medelåldern vid första barnets födelse. Den var mellan 31 och 32 år 2002.
29 Antalet födda barn i Sverige 1998 2002 År Antalet Antalet Antalet Antalet fjärde Totalt antal första barn andra barn tredje barn eller fler barn födda barn 1995 41 086 37 787 16 565 7 984 103 422 1996 38 848 34 863 14 471 7 085 95 267 1997 37 007 33 248 13 494 6 753 90 502 1998 36 619 33 204 13 179 6 028 89 030 1999 37 009 32 227 13 023 5 912 88 171 2000 39 417 31 746 13 135 6 143 90 441 2001 40 394 32 323 12 828 5 921 91 466 2002 43 205 33 939 12 864 5 813 95 815 Cirka 80 procent av dem som föder ett första barn föder också ett andra barn inom 10 år. Ett ökande antal första barn medför därför att man efter ett par år också kan vänta sig ökad andel andra barn. Vi kan därför förvänta oss att den summerade fruktsamheten kommer att fortsätta att stiga ett par år framöver när de som idag föder sitt första barn får sina andra och eventuellt fler barn. Konjunkturen påverkar beslutet att föda tre eller fler barn mer än det andra barnet. Under perioder med högt barnafödande föds fler barn med ordningsnummer över två. I en situation då många börjar tänka på att skaffa barn först i 30-årsåldern kan man förvänta sig att barnlösheten kommer att stiga eftersom en del inte kommer att hinna förverkliga sin önskan om barn. Låga fruktsamhetstal är inte enbart en svensk företeelse. Barnafödandet har minskat i hela världen. I en del europeiska länder t.ex. Spanien, Grekland och Italien är den summerade fruktsamheten under 1,3 barn per kvinna, medan den i våra närmaste grannländer såsom Norge, Danmark och Finland är strax över 1,7. Fruktsamhet samt medelålder vid första barnets födelse år 2001 för kvinnor inom EU och de 10 kandidatländerna Länder med lägst fruktsamhet Länder med högst fruktsamhet Land Summerad Medelålder Land Summerad Medelålder fruktsamhet första barnet fruktsamhet första barnet 2001 2001 2001 2001 Tjeckien 1,1 25,3 Finland 1,7 27,5 Slovakien 1,2 24,3 Danmark 1,7 27,4 Lettland 1,2 24,6 Cypern 1,8 26,3 Slovenien 1,2 26,7 Frankrike 1,9 28,7 Italien 1,2 28,0 Irland 2,0 28,0 Anm. Fruktsamhet för Cypern avser år 2000. Medelåldern för Italien avser år 1995, Frankrike 1999 och Danmark 1995. Källa: Europarådet.Recent demographic developments in Europe 2002
30 Barnafödandet i regionerna Om man jämför olika kommungrupper visar sig fruktsamheten vara högre än för riket överallt utom i storstäder och större städer. Hög fruktsamhet är det framförallt i mindre kommuner och i landsbygds- och glesbygdskommuner. År 2002 hade Sverige en fruktsamhet på 1,65 barn per kvinna. I Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö föddes 1,48 barn per kvinna och andra större städer 1,55, vilket är betydligt lägre än i andra delar av landet. I landsbygds-, glesbygds- och övriga mindre kommuner har fruktsamheten ökat mest de senaste åren. I dessa kommuner var fruktsamheten relativt hög år 2002, omkring 1,9 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen 1990-2002 för olika kommungrupper Barn per kvinna 2,1 1,8 Riket 1,5 Storstäder 1,2 1992 1997 2002 2,1 1,8 Förorter 1,5 Riket 1,2 1992 1997 2002 2,1 1,8 Medelstora städer 2,1 1,8 Industrikommuner 2,1 1,8 Övriga större kommuner 1,5 Riket 1,2 1992 1997 2002 1,5 Riket 1,2 1992 1997 2002 1,5 Riket 1,2 1992 1997 2002 2,1 1,8 Övriga mindre kommuner 2,1 1,8 Landsbygdskommuner 2,1 1,8 Glesbygd 1,5 Riket 1,2 1992 1997 2002 1,5 Riket 1,5 Riket 1,2 1,2 1992 1997 2002 1992 1997 2002 Fruktsamhetsuppgången började i landsbygds- och glesbygdskommuner mellan 1998 och 1999. Ett år senare ökade fruktsamheten också i städer och större kommuner. I de kommungrupper där fruktsamheten är hög föds inte så många barn. Endast 10 procent av alla barn föds i kommungrupper där fruktsamheten är högre än 1,9. Det beror på att få kvinnor i fruktsam ålder bor i glesbygd, landsbygd eller övriga mindre kommuner. De kvinnor som bor kvar föder emellertid barn i högre grad än andra. Nästan hälften av alla barn föds i storstäderna och större städer där fruktsamheten är förhållandevis låg.
31 Antalet födda barn i olika kommungrupper år 2002 Kommungrupp Antal Procent Storstäder 19 408 20 Förorter 16 320 17 Större städer 25 555 27 Medelstora städer 12 383 13 Industri 7 130 7 Övriga större kommuner 5 957 6 Övriga mindre kommuner 3 872 4 Landsbygd 3 352 4 Glesbygd 1 838 2 Riket 95 815 100 I storstäder och förorter är medelåldern vid första barnets födelse högst. Kommuner som domineras av högskoleutbildade har mycket hög medelålder vid första barnets födelse. I industrikommuner, där många kan etablera sig i arbetslivet utan längre studier, är den lägst. År 2002 var kvinnor som bodde i Stockholm, Göteborg och Malmö i genomsnitt närmare 30 år när de fick sitt första barn. Männen var två år äldre. Kvinnorna i industrikommunerna var nästan tre år yngre än storstadskvinnorna vid första barnets födelse. Förstagångsfäder som bodde i industrikommuner var ca två år yngre än förstagångsfäder i storstäderna. Av alla kommuner var det i glesbygdskommunen Pajala som kvinnor hade den högsta fruktsamheten med i medeltal 2,5 barn per kvinna. Männen i Pajala hade en fruktsamhet omkring 1,4 barn per man. Att det skiljer så mycket beror på att det råder kvinnounderskott i Pajala. På 100 kvinnor i fruktsam ålder finns cirka 130 män. Universitetsstaden Umeå hade den lägsta fruktsamheten, 1,3 barn per kvinna. I universitetsstäder där könsfördelningen är ganska jämn är fruktsamhetstalen ungefär lika för män och kvinnor. Den genomsnittliga fruktsamheten är beräknad för perioden 2000 till 2002. Många glesbygdskommuner har ojämn könsfördelning och en hög fruktsamhet för kvinnor. Kvinnor som bor kvar i glesbygd och är i fruktsam ålder föder barn i mycket högre utsträckning än kvinnor som bor i eller flyttat till storstäder och mellanstora städer.
32 Fruktsamhet 2000 2002 samt medelålder vid första barnets födelse år 2002 för kvinnor efter kommun Kommuner med högst fruktsamhet Kommuner med lägst fruktsamhet Kommun Summerad Medelålder Kommun Summerad Medelålder fruktsamhet första barnet fruktsamhet första barnet 2000 2002 2002 2000 2002 2002 Vilhelmina 2,2 25,5 Umeå 1,3 28,5 Malå 2,2 26,7 Karlstad 1,4 28,7 Flen 2,3 26,8 Uppsala 1,4 29,3 Åsele 2,4 24,1 Lund 1,4 29,7 Pajala 2,5 26,4 Solna 1,4 30,7
33 Hans Lundström Dödligheten Sverige är ett av de länder som har den högsta medellivslängden i världen. Dessutom är spädbarnsdödligheten mycket låg. Sedan 1980 har spädbarnsdödligheten halverats. Under de senaste åren tycks dock den tidigare snabba nedgången bromsats upp. År 2002 var spädbarnsdödligheten för pojkar 3,5 och för flickor endast 3,0 per 1000 levande födda eller 3,3 för båda könen tillsammans. I ett europeiskt perspektiv är detta en låg dödlighet men ändock inte den lägsta Spädbarnsdödligheten år 2001 i några länder Land Per 1000 födda Island 2,7 Japan 3,1 Finland 3,2 Spanien 3,5 Sverige 3,7 Norge 3,9 Frankrike 4,3 Tyskland 4,5 Italien 4,6 ( år 2000) Österrike 4,8 Danmark 4,9 Schweiz 4,9 Portugal 5,0 Belgien 5,0 Nederländerna 5,4 Storbritannien 5,5 Grekland 5,9 Irland 6,0 Källa: Europarådet, Ministry of Health Labour and Welfare in Japan samt INSEE Frankrike Spädbarnsdödligheten efter kön 1980 2002 Antal per 1000 levande 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Enligt Europarådet hade år 2001 tre länder i Europa lägre spädbarnsdödlighet än Sverige. Även för Japan kan man notera en lägre spädbarnsdödlighet än för Sverige. Jämförelser av spädbarnsdödligheten mellan länder kan emellertid vara problematiska på grund av varierande definitioner och praxis samtidigt som skillnaden i dödlighet mellan länderna är så liten. Vilket land som har den lägsta dödligheten är därför inte helt lätt att besvara.
34 Återstående medellivslängd efter kön vid 65 års ålder 1980-2002 År 21 20 19 18 17 16 15 Kvinnor Män 14 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Medellivslängden för män har ökat med fem år sedan år 1980. Ökningen var stark även under de senaste två åren och för år 2002 blev medellivslängden för män 77,7 år. Medellivslängden för kvinnor har ökat med litet mer än tre år sedan år 1980. Ökningen har således varit litet långsammare än för män. Skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor minskade från 6 år 1980 till dagens 4,4 år. Efter en lång period med ständigt ökande medellivslängd för kvinnor har den under de senaste tre åren knappast förändrats alls. Den återstående medellivslängden vid 65 år för kvinnor har till och med minskat en aning under de senaste två åren. Det är en ny trend vi här kan observera med en långsammare nedgång i dödligheten bland äldre kvinnor och även bland medelålders kvinnor är dödlighetsnedgången inte längre lika snabb som tidigare. En förklaring till den långsammare dödlighetsnedgången bland äldre kan vara att influensor och andra infektionssjukdomar fått en större betydelse. Vidare drabbades under år 2002 många äldre av vinterkräksjukan. Det är dock ännu för tidigt att säga vad som ligger bakom den nya trenden. När dödsorsaksstatistiken för de senaste åren föreligger kan vi börja söka förklaringar till det observerade trendbrottet. Spädbarnsdödlighet och medellivslängd Sverige 1980 2002 År Spädbarnsdödlighet Medellivslängd Återstående medellivslängd vid 65 år Pojkar Flickor Samtliga Män Kvinnor Män Kvinnor 1980 8,1 5,7 6,9 72,8 78,8 14,3 17,9 1990 6,6 5,3 6,0 74,8 80,4 15,3 19,0 2000 4,0 2,8 3,4 77,4 82,0 16,7 20,1 2001 4,0 3,3 3,7 77,6 82,1 16,9 20,1 2002 3,5 3,0 3,3 77,7 82,1 16,9 20,0
35 Medellivslängd i ett antal länder år 2000-2001 Land Män År Land Kvinnor År Portugal 73,6 2001 Danmark 79,3 2001 Belgien 74,6 2000 Irland 79,6 2001 Finland 74,6 2001 Storbritannien 80,2 2000 Irland 74,6 2001 Portugal 80,3 2001 Danmark 74,7 2001 Grekland 80,6 1999 Tyskland 75,0 2000 Nederländerna 80,7 2001 Grekland 75,5 1999 Belgien 80,8 2000 Storbritannien 75,5 2000 Tyskland 81,0 2000 Frankrike 75,6 2001 Island 81,4 2000 Italien 75,7 1998 Finland 81,5 2001 Spanien 75,7 2000 Norge 81,5 2001 Nederländerna 75,8 2001 Österrike 81,7 2001 Österrike 75,9 2001 Italien 81,8 1998 Norge 76,2 2001 Sverige 82,1 2001 Schweiz 77,4 2001 Spanien 82,5 2000 Sverige 77,6 2001 Frankrike 82,8 2001 Island 78,0 2000 Schweiz 83,0 2001 Japan 78,1 2001 Japan 84,9 2001 Källa: Europarådet, Ministry of Health Labour and Welfare, Japan samt INSEE, Frankrike Även om Sverige har en mycket hög medellivslängd så finns det andra länder med lika hög eller högre medellivslängd. Medellivslängden för kvinnor är högre än i Sverige i åtminstone fyra länder nämligen Japan, Schweiz, Frankrike och Spanien. Bland män är det Japan och Island som har högre medellivslängd än Sverige.
36 Regionala skillnader i livslängd Det finns regionala skillnader i livslängden. Vid en länsvis jämförelse är livslängden högst i landets södra delar, särskilt i den sydvästra delen. I mellersta och norra Sverige är livslängden lägst. Den stigande livslängden i hela landet har inte förändrat detta regionala mönster utan skillnaderna i livslängd i stort har varit oförändrade ända sedan 1960-talet. Vid en standardisering av dödligheten med hänsyn till skillnader i ålderstrukturen framträder några tydliga skillnader i dödlighet mellan kommungrupperna. I storstäderna har såväl kvinnor som män i åldern 20 64 år högre dödlighet än genomsnittet för riket samtidigt som man för samma åldersgrupp kan notera en lägre dödlighet i förortskommunerna än för riket som helhet. I storstäderna och förortskommunerna är dödligheten bland ungdomar under 20 år lägre än för riket medan bland annat industrikommuner uppvisar en högre dödlighet än för riket. Det observerade antalet dödsfall i åldrarna under 20 år är dock få varför man bara för kvinnor under 20 år i förortskommuner kan notera en dödlighet signifikant lägre än för riket. Kvinnor 65 år eller äldre i storstäder och förortskommuner har en lägre dödlighet än riket medan förhållandet är det motsatta för övriga kommungrupper. Det enda undantaget är större städer där dödligheten för äldre kvinnor inte är signifikant skild från rikets dödlighet. Standardiserad dödlighet 2000-2002 efter kön, ålder och kommungrupp (SMR) Kommungrupp Män Kvinnor 0 19 år 20 64 år 65 år 0 19 år 20 64 år 65 år Storstäder 91 117 * 101 87 110 * 97 * Förortskommuner 88 89 * 94 * 82 * 93 * 93 * Större städer 105 95 * 100 108 98 100 Medelstora städer 99 102 101 98 101 102 * Industrikommuner 105 101 100 110 104 103 * Landsbygdskommuner 113 100 99 120 102 104 * Glesbygdskommuner 142 116 * 111 * 126 90 111 * Övr större kommuner 109 97 99 127 98 103 * Övr mindre kommuner 98 100 103 * 88 98 104 * Riket 100 100 100 100 100 100 * Markerade tal är signifikant skilda från riket (5 % nivå)
37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit emot olika flyktinggrupper under efterkrigstiden. Den största gruppen asylsökande hittills kom från f.d. Jugoslavien. Inbördeskrig och etniska konflikter på Balkan var orsaken till att ca 138 000 personer från regionen sökte asyl i Sverige under 90-talet. Runt mitten av 90- talet var antalet asylsökande lågt för att sedan öka igen. Antalet asylsökande ökade markant under 2000 och har fortsatt att öka. Under år 2002 1) sökte 33 016 personer asyl i Sverige. Jämfört med år 2000 har antalet asylsökande fördubblats. Asylsökande och total invandring 1990 2002 Antal 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Invandring Asylsökande 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Enligt Migrationsverket talar mycket för att senare års ökning är en följd av Schengensamarbetet, vilket innebär öppna gränser mellan Schengenländerna. I praktiken innebär det att asylsökande, efter att ha rest in i Schengenområdet, lättare kan ta sig till Sverige. Sverige inträdde fullt ut i samarbetet i mars 2001. Det finns ett positivt samband mellan asylansökningar och senare invandringen. De stora grupper av irakier, bosnier och jugoslaver som fick stanna i Sverige under första halvan av 90-talet gav upphov till en följdinvandring kort tid efter uppehållstillståndet. Under senare år har den direkta följdinvandringen inte varit lika tydlig. 1) Avser nytillkomna asylsökande.