SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten inom jordbruket. Ett av de politiska instrument som utnyttjas är de stödpolitiska verktyg som EU tillhandahåller. EU:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, som kommer att genomföras under nästa regeringsperiod, måste beakta de särförhållanden som råder i Finland så att jordbruksproduktionen kan upprätthållas enligt de beslut som fattats på EU-toppmöten. I reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 är regeringens målsättning att åstadkomma en lösning som garanterar ett lönsamt finländskt familjejordbruk även i framtiden. Finland utnyttjar fullt ut de möjligheter som EU:s delfinansierade stöd, inom ramen för EU:s landsbygdsutvecklingsprogram, erbjuder för jordbruket och garanterar att den nationella finansieringsandelen uppfylls. Stödet enligt artikel 141 tillsammans med det nordliga stödet enligt artikel 142 kompletterar det jordbruksstöd som erhålls från EU så att en rättvis grund för att bedriva ett lönsamt jordbruk i hela landet kvarstår. Regeringen utarbetar även stödformer för att trygga husdjursproduktionen och specialodlingarna i Södra Finland. Den finländska självförsörjningsgraden för många jordbruksprodukter har under EUmedlemskapet sjunkit. För att kunna upprätthålla produktionen är produktions- och investeringsstöd av stor betydelse och regeringen använder sig maximalt av de stödmöjligheter som är i linje med EU:s bestämmelser. Regeringen tryggar fortsatta investeringar inom lantbruksnäringarna samt garanterar att Gårdsbrukets utvecklingsfond har tillräckliga resurser för att förbättra produktiviteten och höja kvaliteten i jordbruksproduktionen. Producenternas ställning i livsmedelskedjan Regeringen fortsätter det strategiska arbetet med att fördjupa och stärka den inhemska produktionen och dess kvalitet i hela livsmedelskedjan. Speciell uppmärksamhet fästs på att de olika parterna i livsmedelskedjan har en jämlik förhandlingsposition och tillräcklig marknadsinformation samt möjlighet att anpassa produktionen till efterfrågan. Tillräckliga anslag reserveras för forskning, utveckling och rådgivning för att förbättra hela den inhemska livsmedelskedjans konkurrenskraft. Marknadsintäkternas andel av de totala jordbruksintäkterna har sjunkit trots att de politiska besluten haft som målsättning att höja marknadsintäkterna. Regeringen stärker producenternas roll i livsmedelskedjan och implementerar även i den nationella lagstiftningen de förändringar som görs på EU-nivå för att stärka producenternas ställning.
Produktionens konkurrenskraft Utformningen av bestämmelser relaterade till jordbruksproduktion sätts på motsvarande europeisk nivå så att den finkländska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft inte försämras. Bestämmelser som påverkar produktionskostnaderna ses över så att den finländska livsmedelsproduktionen konkurrerar på lika villkor. Sociala frågornas utveckling Förändringarna i strukturerna inom jordbruket ställer krav på en utveckling av den sociala sektorn för jordbruksnäringen. Regeringen utvecklar avbytarverksamheten och vikariesystemet för att möta de behov som ställs på jordbrukarna och pälsdjursuppfödarna samt för att jordbrukarna och pälsdjursuppfödarna ska orka med sitt arbete och bibehålla sin arbetsförmåga och hälsa. Behovet av förändringar i avbytar- och vikariesystemet utreds både för husdjur- och pälsdjursproduktionen då revideringen av avbytarrapporten från 2006 utförs. Jordbrukarnas avbytardagar höjs 2012 med en avbytardag och 2014 ges ytterligare en avbytardag. Antalet helger höjs till fyra 2012. Avträdelsesystemet förlängs och anpassas till näringens krav efter att nuvarande lag upphör. Regeringen gör även satsningar på förebyggande åtgärder så som utveckling av företagshälsovården och yrkesinriktad rehabilitering för att förbättra arbetsförmågan inom jordbrukssektorn. Andelsföretag vår styrka Den finländska jordbruksproduktionens styrka är andelsföretagen som är verksamma i näringen. Regeringen verkar för att andelsföretagens ställning bibehålls och att andelsföretagens specialstruktur beaktas i nationella och EU-beslut. Inhemsk matkultur och livsmedelsförädling Den inhemska maten, matkulturen och producenterna av mat har väckt finländarnas intresse och det är viktigt att både konsumenter och producenter har kunskap och insikt om varandras behov. Regeringen verkställer den nationella livsmedelsstrategin ( Morgondagens mat ) som utarbetats av hela livsmedelssektorn för att ytterligare stärka uppskattningen av den inhemska maten, utveckla kvaliteten och svara mot konsumenternas önskemål. Med hjälp av att utveckla kostfostran i grundskolorna och daghem bidrar regeringen till att eleverna tidigt kan tillägna sig en sund matkultur som bygger på inhemska råvaror. Regeringen främjar barns och ungdomars konsumtion av frukt och grönt genom att med hjälp av de medel EU anslår införa skolfruktsprogrammet i de finländska skolorna. De små och medelstora livsmedelsföretagens verksamhetsförutsättningar förbättras för att svara på den ökade efterfrågan på lokalt, regionalt och nationellt producerad närmat. Regeringen fortsätter arbetet med att minska på byråkratin i anslutning till småskalig livsmedelsförädling och säkerställer en tidsenlig företagsrådgivning, forskning och utveckling och rådgivningsmaterial som riktar sig till företagare inom den småskaliga
livsmedelsförädlingen. I samarbete med livsmedelsmyndigheterna uppgörs utbildning och guider för olika typer av livsmedelsförädling. Närproducerade och ekologiska livsmedel stöds För att stärka marknaden för ekologiska och närproducerade råvaror, för att garantera ett tillräckligt utbud som motsvarar efterfrågan samt för att lösa de logistiska utmaningarna krävs ett effektivare samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer, satsningar på marknadsföring, tillräckliga resurser för forskning och utveckling samt fortsatt stöd till ekoproduktionen. Regeringen arbetar även för en förbättrad organisering och koordinering inom den ekologiska branschen så att regeringen 2011 inleder ett ekoprogram inom vilket det grundas ett samarbetsorgan för ekobranschen på basis av de förslag som utarbetats av arbetsgruppen för ekonäringens organisering. Den offentliga sektorn och den offentliga matservicen fungerar som förebild när det gäller att öka andelen ekologiska och närproducerade samt säsongsbetonade produkter. Det är avgörande att regeringen garanterar tillräckliga resurser för att verkställa de målsättningar som ingår i statsrådets principbeslut om främjande av hållbara val i offentlig upphandling. Samexistensen mellan konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade produkter inom jordbruksproduktionen regleras fortsättningsvis så att konsumenterna har ett starkt förtroende för hela livsmedelskedjan och producenterna har möjlighet att välja den produktionsmetod som passar dem bäst. Certifierad pälsnäring Pälsnäringen är en viktig del av den finländska landsbygden och sektorn har en stor sysselsättande effekt. Sektorn kan effektivt utnyttja jordbruksproduktionens och fiskets biprodukter, vilket ger positiva miljöeffekter. Regeringen stöder utvecklandet av en certifierad pälsdjursuppfödning som en framtidnäring som upprätthåller landsbygdens livskraft. Rådgivningens och forskningens betydelse Jordbruksrådgivningens anslag i statsbudgeten bibehålls på nuvarande nivå för att kunna möta de ökade behoven av gårdsspecifik rådgivning på både specialiserade och flerbranschgårdar. Förutom behovet av produktionsrådgivning blir rådgivningen i företagsledarskap allt viktigare. Även en tillräcklig nivå av basforskning inom odlings- och produktionsteknik inom växtodling och husdjursproduktion i finländska förhållanden säkerställs. Rådgivning, forskning och utveckling behövs för att bibehålla, förbättra och utveckla det finländska jordbrukets konkurrenskraft och produktivitet i förhållande till våra konkurrentländer. Den svenska servicen inom förvaltningen Den svenska servicen inom jordbruks-, skogsbruks- och landsbygdsförvaltningen säkerställs genom ett nära samarbete med de finlandssvenska aktörerna och organisationerna inom
branschen. Trycket på förvaltningsreformer får inte försämra den språkliga servicen för kunderna. För att utvärdera och utveckla servicen på svenska inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde tillsätts ett kundråd eller en samarbetsgrupp för svenskspråkig service inom jord- och skogsbruksministeriet. Samarbetsgruppens uppgift är att komma med förslag hur den språkliga servicen kan förbättras. Skog Regeringen förbinder sig att utveckla byggandet i trä så att Finland intar tätpositionen då det gäller användningen av trä i byggnadskonstruktioner och inredning. Det nationella skogsprogrammet förverkligas enligt det program som antagits hösten 2010. För ett effektivt och hållbart utnyttjande av skogsresurserna behövs en genomgång av hur man på lämpligt sätt kan utnyttja resurserna i ekonomiskogar. Genom skogsvårdsavgifterna utvecklas användningen av landets skogar och staten inför inga nya beskattningsformer av skog. Lagen om ett hållbart skogsbruk har nyligen reviderats med beaktande av alternativa förväntningar. Regeringen förbinder sig att sätta finansieringen på en nivå som motsvarar användningen av de skogsåtgärder som omfattas av lagen samt lagen om klenvirke. Vården av ungskog får inte försummas och därmed inte leda till framtida brist på kvalitetsvirke. Fiske Regeringen säkerställer det kustnära yrkesfiskets verksamhetsförutsättningar som en del av en nationell fiskeripolitik för att trygga fiskerinäringens framtid i vårt land. Åtgärderna i det nationella yrkesfiskeprogrammet verkställs och det är viktigt att yrkesfiskets rätt till laxfiske tryggas eftersom den är en viktig del av yrkesfiskarnas totalinkomster i många kustområden. I reformen av lagen om fiske tryggas yrkesfiskets möjligheter till näringsutövning. Regeringen implementerar förvaltningsplan för sälbestånden så att den minskar sälens skadeverkningar på fisket. Den nuvarande förvaltningsplanen uppdateras så att den motsvarar dagens situation och behov. De skador som sälen och övriga skadedjur förorsakar yrkesfiskarna ersätts. Regeringen stöder anskaffandet av sälsäkra redskap och fiskodlingskassar för att möjliggöra ett fortsatt fiske och fiskodling. Beredningen för ett fortsatt ersättningssystem då det nuvarande går ut inleds. Inget tyder på att skadorna minskar så länge en effektiverad jakt och decimering av sälstammen inte fås igång. Yrkesfisket har en viktig roll i skyddet av Östersjöns vattenmiljö och i avlägsnandet av näringsämnen. Ett riksomfattande system för reduceringsfiske byggs upp och för ändamålet reserveras statliga medel under 3-5 år. Landsbygd och landbygdsutveckling Regeringen arbetar för en livskraftig landsbygd där ung som gammal vill bo och verka. Nivån
på väganslag, speciellt för det lägre vägnätet hålls på en sådan nivå att det nuvarande vägnätet kan underhållas och hållas i gott skick. Med tanke på möjligheterna att leva på landsbygden och landsbygdens företagsverksamhet garanterar regeringen fungerande och snabba bredbandsförbindelser i hela Finland. Regeringen arbetar för att alla hushåll i Finland har tillgång till service som täcker de nuvarande och framtida behoven i datasamhället under regeringsperioden. Exempel på sådan service är effektivt bredband till rimligt pris, trådlös telefoni, digital-tv och elförsörjning. Skärgården och skärgårdslagen beaktas när regeringen stiftar nya lagar som berör skärgården och landsbygden. Skattepolitiken Företagsverksamheten och landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft tryggas genom de skattepolitiska åtgärderna. Skattepolitiken inklusive energibeskattningen utformas så att den sänker produktionskostnaderna. Den orättvisa som uppstod för växthussektorn i och med skärpningar i energibeskattningen korrigeras. Den fortsatta strukturutvecklingen och investeringarna inom lantbruket främjas genom att utöka reserveringsmöjligheterna och genom att ge lantbrukarna möjlighet att halvera jordbrukets skulder vid fastställande av nettoförmögenheten. Dessutom sänks överlåtelseskatten vid jordköp till samma nivå som vid överlåtelse av värdepapper. Utvecklingen mot större enheter främjas genom att befria försäljningar av åker och skog till aktiva jord- och skogsbruksföretagare från skatt på försäljningsvinst. Fastighetsskatten på jordbrukets produktionsbyggnader slopas samt tillgången till arbetskraft och anställningar inom landsbygdsnäringarna främjas bland annat genom att utvidga systemet med befrielse från arbetsgivarens socialskyddsavgift och genom att höja avdragsbeloppet vid källskatt. För att trygga i synnerhet växthusföretagens fortsatta verksamhet utvecklas återbäringsförfarandet för energiintensiva företag i energibeskattningen så att den självrisk för energiskatteåterbäring som avses i 8 a i lagen om accis på elström och vissa bränslen sänks till 5 000 euro för växthusföretagens del. För torvskatten skapas ett återbäringsförfarande. Beskattningen av ränta på andelskapital jämställs med beskattningen av dividender från icke-listade aktiebolag. Skogsavdraget utvecklas så att det motsvarar skogsfastighetens hela virkesbestånd. Beskattningen av skog jämställs med den övriga gårdsbruksbeskattningen gällande tilläggsavdrag för resekostnader och lättnader vid liten omsättning i mervärdesbeskattningen. Aktiva företagare som övertar ett gårdsbruks- eller skogsbruksföretag befrias från arvs- och gåvoskatt. Skattesatsen för kapitalinkomster från skog och jordbruk samt småföretagarverksamhet sätts på samma nivå som samfundsskattesatsen.
Miljö- och markpolitiken Finland har satt upp egna miljömålsättningar samt även undertecknat internationella miljöavtal. För att verkställa dessa behövs finansieringsinstrument så att lantbruksnäringarna kan bidra med att uppnå målen. Det av EU delvis finansierade miljöstödsprogrammet som har involverat mera än 90 procent av jordbrukarkåren har utgjort ett viktigt instrument i jordbrukets miljöarbete. Därför är det viktigt att Finland även framöver har ett så heltäckande miljöstödprogram som möjligt. Markägarens ställning och egendomsskyddets utformning förbättras i lagstiftningen. En översyn av ersättningsbestämmelserna görs så att inlösningsersättningarna höjs och samordnas. Markägarnas ställning förbättras i samband med vindkrafts- och andra projekt av kommersiell natur så att alla markägare som berörs av projektet får rätt till en skälig ersättning. Allemansrätten behåller sin nuvarande omfattning och den får inte utnyttjas kommersiellt utan markägares tillstånd. Östersjöns tillstånd förbättras på ett kostnadseffektivt sätt och med utgångspunkt i handlingsprogrammet för skydd av Östersjön och av inlandsvattnen och enligt förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen för de olika vattenförvaltningsområdena. Jordbrukets miljöstöd som instrument för förbättrande av Östersjöns tillstånd utvecklas och satsningar görs på samarbetsprojekt mellan jord- och skogsbrukare och myndigheterna. Glesbygdens avloppsvattenhantering utvecklas så att den blir kostnadseffektiv och oskäliga krav kan undvikas. Kommunernas roll i markplaneringen och markanvändningen stärks. Vid samhällsplaneringen beaktas jord- och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter och glesbygden behandlas jämbördigt med tätorterna. Upprätthållandet av den biologiska mångfalden får inte ske på bekostnad av ett normalt jordoch skogsbruk. Även stammar av skyddade djur- och växtarter kan vid behov decimeras. Energipolitik Bioenergipotentialen inom jord- och skogsbruket är stor. Regeringen verkställer tidigare beslut om förutsättningarna för att producera bioenergi och ger tydliga signaler som ger investeringar i bioenergiproduktion. Regeringen stärker den decentraliserade energiproduktionen genom att stöda små bioenergianläggningar och gårdskraftsverk. Regeringen stöder inledandet av inhemsk produktion av bioetanol för att uppnå de klimatbeslut som man inom EU gemensamt har kommit överens om. Regeringen förbinder sig att genom inmatningstariffer eller garantipris för vindelektricitet stöda utbyggnaden av vindkraft. En öppen dialog mellan markägare, kommuner och vindkraftsbolag är likaså nödvändig.