Patienter och närståendes upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus



Relevanta dokument
Upplevelsen av att drabbas av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkas

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Konsten att hitta balans i tillvaron

Upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Kris och Trauma hos barn och unga

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Utvärdering FÖRSAM 2010

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Att leva med hjärtsvikt

Handlingsplan för krissituation

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Kommunikation och bemötande. Empati

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Stressade studenter och extraarbete

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person?

ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP Hur livskvalitén påverkas efter att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Att leva med Parkinsons sjukdom

Problemformulering och frågor

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Ska vi verkligen fråga alla?

Ung och utlandsadopterad

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län

ERFARENHETER AV ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP

Att hitta en egen väg för anpassning Upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi Parents' experiences of living with a child who has leukemia

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Att leva med diabetes typ 2

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Diagnostik av förstämningssyndrom

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Nationellt register för hjärtstopp

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Hälsa enligt WHO (1945)

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård. 10 högskolepoäng. Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Namn:

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Finlands Röda Kors första hjälpen- och hälsovårdskommitté:

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Palliativ vård - behovet

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Transkript:

Uppsats Omvårdnad 15 hp Patienter och närståendes upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus Författare: Tim Kaspersson Anna Kling Shehrije Krasniqi Termin: VT12 Kurskod: 2OM340

Sammanfattning Bakgrund: Sedan år 2000 har antalet överlevande efter hjärtstopp utanför sjukhus mer än fördubblats. I takt med att antalet överlevare ökar krävs större kunskap om hur patienten och deras närstående upplever hjärtstoppet och tiden efter. Syftet var att beskriva upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus från ett patient- och närståendeperspektiv. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie och resultatet är baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Analysen föll ut i fyra olika teman: Sökandet efter mening, Att möta döden, Att leva med oro och Känsla av overklighet. Resultatet visade att både patienter och närstående påverkas starkt av hjärtstoppet. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna bemöta dessa patienter och deras närståendes vårdbehov krävs kunskap om deras upplevelser. Nyckelord: hjärtstopp, upplevelser, patienter, närstående.

Innehåll 1. Inledning 5 2. Bakgrund 5 2.1 Hjärtstopp 5 2.2 Incidens och prognos 6 2.3 Behandling och vård 7 3. Teoretisk referensram 9 3.1 Traumatisk kris 9 4. Problemformulering 10 5. Syfte 11 6. Metod 11 6.1 Urvalskriterier 11 6.2 Artikelsökning och urval 11 6.3 Kvalitetsgranskning 12 6.4 Analys 12 6.5 Etiskt övervägande 13 7. Resultat 13 7.1 Sökandet efter mening. 14 7.2 Att möta döden 15 7.3 Att leva med oro 16 7.4 Känsla av overklighet 17 8. Diskussion 18 8.1 Metoddiskussion 18 8.2 Resultatdiskussion 20 9. Fortsatt forskning 23 10. Slutsats 24 11. Referenslista 24 Bilaga 1 - Sökmatris Bilaga 2 - Kvalitetsgranskning

1. Inledning Hjärtstopp drabbar många personer runt om i världen varje år och dessa behöver få förståelse för hur denna händelse kan förändra livet efteråt. Upplevelsen från personen som upplevt ett hjärtstopp är gripande känslomässigt. Oftast hamnar den drabbade i någon form av en kris som orsakar lidande och inkräktar på det dagliga livet (Cullberg, 2006). Personer som drabbas av hjärtstopp kan vara vilka som helst, de behöver inte ha någon hjärtsjukdom för att drabbas av hjärtstopp. Många av de som drabbas av hjärtstopp är helt friska. Det är svårt att identifiera vilken grupp av personer som ligger i riskzonen för att drabbas av hjärtstopp. Det pågår mycket forskning för att försöka reda ut vilka som riskerar att drabbas av hjärtstopp (Hjärt-Lungfonden, 2009). Mindre intresse har riktats mot det stöd personerna är i behov av efter ett hjärtstopp. 2. Bakgrund 2.1 Hjärtstopp Hjärtstopp tillsammans med drogmissbruk, aortaaneurysm samt subaraknoidalblödning är de vanligaste orsakerna som leder till plötslig död utanför sjukhus (Starmark, 2005). Vid ett hjärtstopp sker andnings- och cirkulationsstopp som innebär att kroppens organ inte får syre- samt blodtillförsel (Almås, 2002). Hjärtstopp orsakas oftast av sjukdomar i hjärtats kranskärl som exempelvis en hjärtinfarkt eller kärlkramp. Hjärtstopp kan även inträffa vid drunkning, överdosering av läkemedel, förgiftning eller av en elektrisk stöt. Ett hjärtstopp leder till medvetslöshet inom 10-20 sekunder (Bylow, 2011). 5

2.2 Incidens och prognos Under 1990-2010 drabbades 56 780 personer av hjärtstopp utanför sjukhus där behandling påbörjats i Sverige (Herlitz, 2010). Årligen drabbas drygt 15 000 människor av hjärtstopp i Sverige både på och utanför sjukhus (Grefberg & Johansson, 2007). I det Nationella registret för hjärtstopp görs det skillnad på hjärtstopp på och utanför sjukhus. År 2010 drabbades 4 514 personer av hjärtstopp utanför sjukhus där behandling påbörjades, den högsta siffran sedan registreringen började. Det finns en trend där överlevnad efter hjärtstopp ökar. År 2000 överlevde 4,2 % en månad efter hjärtstoppet, siffran för 2010 låg på 9,8 % (Herlitz, 2010). De flesta hjärtstoppen inträffar utanför sjukhus (Grefberg & Johansson, 2007). Sedan september 2005 rapporterades 8 612 larm om hjärtstopp till akutteam på sjukhus. Denna siffra är inte rikstäckande då alla sjukhus inte är anslutna till nationella registret för hjärtstopp på sjukhus. Sedan registreringsstarten 2005 överlever 28 % så länge att de kan skrivas ut från sjukhus. Män drabbas oftare av hjärtstopp än kvinnor (Herlitz, 2010). Förutom tiden till påbörjad hjärtlungräddning påverkas prognosen framför allt av orsaken till hjärtstoppet. Ventrikelflimmer har en bättre prognos för överlevnaden än om asystoli föreligger. Om återupplivning sätts in omedelbart minskar risken att patienten drabbas av en hjärnskada eftersom cirkulationen upprätthålls (Starmark, 2005; Herlitz, 2010). Personer som överlever återupplivning efter hjärtstopp kan drabbas av okontaktbarhet samt koma på grund av hjärnischemi. Om hjärnan inte får syre under längre tid än 4-5 minuter kan det resultera i en bestående hjärnskada (Starmark, 2005). Funktionsnedsättning efter överlevnad av ett plötsligt hjärtstopp kan innebära försämrad hjärnfunktion på grund av syrebrist. En del överlevande kan få något som kallas för neurologiskt resttillstånd. Hamnar patienten i koma efter ett hjärtstopp kan neurologiska resttillstånd identifieras inom 24 timmar med en försämrad eller avsaknad 6

pupillreaktion samt sänkt medvetande. En vanlig komplikation är försämrat minne. Nedsatt uppmärksamhet är vanligt bland överlevande. Ett år efter denna drastiska händelse som hjärtstopp innebär går det att påvisa nedsatt korttidsminne samtidigt som långtidsminnet är intakt (Bremer, 2012). 2.3 Behandling och vård Vid ett akut hjärtstopp är tiden betydelsefull, om ingen behandling vid hjärtstopp sätts in ökar dödligheten med 10 procent per minut (Herlitz, 2010). Hjärtstoppsbehandlingen utanför sjukhus brukar kallas för kedjan som räddar liv. Kedjan består av fyra delar som innebär tidigt larm, tidig hjärt- och lungräddning, tidig defibrillering samt tidig avancerad vård efter återupplivning. Att larma så snabbt som möjligt är av betydelse för patientens möjlighet till återupplivning. Det är sedan viktigt att omedelbart starta hjärtlungräddning. Genom att tidigt påbörja hjärt- lungräddning upprätthålls syresättningen i kroppen. Detta ökar möjligheten till att överleva, bland annat genom att effekten av en följande defibrillering förbättras (Nolan, Soar, Zideman, Biarent, Bossaert, Deakin, Koster, Wyllie & Böttriger, 2010). Hjärt- och lungräddning kan delas in i basal samt avancerad. Den basala innebär mun mot mun metoden och hjärtkompressioner i väntan på avancerad som innebär medicin teknisk utrustning som defibrillator, syrgasbehandling, intubation samt farmakologisk behandling (Almås, 2002). En avancerad behandlingsmetod av hjärtstopp i det akuta skedet är LUCAS, en maskin som utför mekaniska bröstkompressioner på patienten. Fördelarna är att mellan kompressionerna så lyfts bröstkorgen upp och hjärtat fylls med blod igen, samt att den kan ge kompressioner under en längre tid till exempel under transporter. Begränsningen är att den kan störa EKG- analysen samt att den har en hög förbrukning av tryckluft (Wikström, 2006). 7

En faktor som visar på en ökad överlevnad är att allmänheten utbildas i hjärtlungräddning (Rubensson, Castren, Rosenqvist, Hallenberg & Herlitz, 2009). Det finns nästan två miljoner personer utbildade i hjärt- lungräddning i Sverige, av dessa arbetar 45 % inom sjukvården. Detta påverkar överlevnads statistik av de drabbade, det är fler som överlever nu jämfört med innan utbildning i hjärt- lungräddning startade för allmänheten (Socialstyrelsen, 2009). För att få snabbare defibrillering och där med högre överlevnad har defibrillatorer placerats ut på offentliga platser (Rubensson et al., 2009). En tidig elstöt från en hjärtstartare ges för att få hjärtat att slå normalt och bryta det elektriska kaos som råder under ett hjärtstopp (Nolan et al., 2010). Att snabbt få avancerad vård höjer överlevnadschansen samtidigt som risken för en försämrad livskvalitet efter hjärtstoppet minskar. För att uppnå en förbättrad prognos fortsätts behandlingen efter återupplivningen, exempelvis nedkylning, akut PCI samt läkemedelsbehandling (Nolan et al., 2010). Hypotermibehandling (nedkylning) är en relativt ny metod som har börjat användas för att minska skador i hjärnan. Kroppen kyls ned till 32-34 grader. Vid hypotermibehandling krävs det att patienten sövs ned, ges muskelavslappnande läkemedel samt respiratorbehandling (SBU, 2006). Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för hjärt- och kärlsjukvården för att kunna göra uppföljningar, jämförelser samt påvisa förbättringar i vården (Socialstyrelsen, 2009). Personal som arbetar inom sjukvården skall arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, detta innebär att insatserna bör utgå från en vetenskaplig grund som kräver kunskap i bemötande och kommunikation. För att på bästa sätt uppnå en patientsäker vård tillgrips evidensbaserad vård. Detta för att värna om patienters hälsa, främja effektiva metoder, bromsa metoder som inte påvisar ett gott resultat samt insatser med kunskap där kunskap saknas. I den dagliga verksamheten bör sjuksköterskan i samråd med patienten fatta beslut om vårdinsatser (Willman, Stoltz & 8

Bahtsevani, 2011 ). Efter att hjärt- och lungräddning utförts och patienten överlevt flyttas patienten till intensivvårdsavdelning där övervakning av vitala parametrar sker. Stöd till patienter och deras närstående är en central del i behandlingen (Almås, 2002). Inplanterbar defibrillator, ICD (implantable cardioverter defibrillator) är en behandling för patienter som överlevt ett hjärtstopp med ventrikelflimmer. ICD:n opereras in under huden och läser kontinuerligt av hjärtrytmen. Om rytmen går över till ventrikelflimmer så avges automatiskt en elektrisk stöt som defibrilleras hjärtat till sinusrytm vid lyckad defibrillering (Persson & Stagmo, 2008). Implantationer av ICD görs i mindre utsträckning än vad riktlinjerna rekommenderar och män får oftare en ICD än kvinnor (Socialstyrelsen, 2009). 3. Teoretisk referensram 3.1 Traumatisk kris En traumatisk kris kan utlösas av olika händelser som inträffar oförberett och chockartat. Den traumatiska krisen definieras som en plötslig och oförberedd yttre händelse, som hotar individens fysiska existens, sociala identitet och trygghet eller grundläggande tillfredsställningsmöjligheter i tillvaron (Cullberg, 2006). Det är applicerbart på hjärtstopp som är en oförberedd plötslig händelse som hotar individens fysiska existens. En traumatisk kris upplevs individuellt. Orsaker som kan vara utlösande faktorer till en kris kan vara av olika betydelse och innebörd, allt detta beror på personligheten samt hur mycket påfrestningar individen utsätts för. Drabbas individen akut är det ett oväntat livsläge som kommer plötsligt och kunskap saknas hur situationen skall hanteras. När en patient drabbas av en händelse som påverkar livet och livssituationen hamnar den drabbade i ett psykiskt kristillstånd. Orsaker som kan utlösa en psykologisk krissituation kan vara plötsliga samt oväntade händelser som plötsligt hjärtstopp. Det kan vara ett hot mot den fysiska 9

existensen. I initialskedet bör patienten fundera över betydelsen av det som inträffat. Genom detta skapas möjligheter att förstå den drabbades reaktion på händelsen. Tidigare livshändelser påverkar denna reaktion. De grundstenar som läggs under barndomen följer med till det vuxna livet. Hela tiden står människan i någon form av en förändringsprocess. Yttre händelser man utsätts för får olika innebörder hos olika människor. Allt beror på var i livet individen befinner sig i. En annan aspekt som är av betydelse är de sociala förutsättningarna och den familjesituation patienten befinner sig i. Familjen är som ett system, om en i familjen drabbas av en oväntad händelse påverkas även resten av familjen. Är familjen funktionell kan den ge stöd till den drabbade i en krissituation, annars kan familjen som lever under spänning i vanliga fall inte klara av denna kris. Familjen är av betydelse när någon familjemedlem drabbas av en kris. Familjen kan även brytas ned i en situation som påverkar hela familjen. Allt beroende på den drabbades roll inom familjen. Bryts familjen ned fungerar den inte som ett skyddsnät längre (Cullberg, 2006). 4. Problemformulering Andelen hjärtstopp tenderar att öka och uppgår idag till över 15 000/år, majoriteten inträffar utanför sjukhus (Grefberg & Johansson, 2007). Både patienter och dess närstående får uppleva en traumatisk händelse i livet, inte minst när hjärtstoppet bevittnas av närstående. Det psykosociala omhändertagandet av både patienter och närstående efter ett hjärtstopp är därför betydelsefullt. Trots detta har brister påvisats i vården när det gäller omhändertagandet efter ett hjärtstopp. Bristerna kan vara förtidig utskrivning eller otillräckliga preventiva insatser efter utskrivning från sjukhus (Socialstyrelsen, 2009). För att utveckla vården och kunna möta de behov som patienter och närstående har krävs kunskap om hur det är att ha överlevt ett hjärtstopp. 10

5. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus från ett patient- och närståendeperspektiv. 6. Metod Metoden som användes var en systematisk litteratur studie som genomfördes i enlighet med vald metodlitteratur (Fosberg & Wengström, 2008). I resultatbeskrivningen används begreppet patient, för personer som överlevt ett hjärtstopp. Begreppet närstående innefattar familjemedlemmar, anhöriga samt nära vänner. 6.1 Urvalskriterier Inklusionskriterierna som tillämpades var att artiklarna skulle vara peerreviewed och publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Forskningsansatsen skulle vara kvalitativ och härleda ifrån en västerländsk kontext samt att deltagarna skulle vara 18 år eller äldre. 6.2 Artikelsökning och urval Som ett första steg gjordes en inledande sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO för att identifiera lämpliga sökord och få en översikt av tidigare forskning inom valt område. Utifrån den inledande sökningen identifierades sökorden cardiac arrest, qualitative studies, family, emotions, experiences och relatives. Därefter gjordes systematiska sökningar under februari 2012 i de omvårdnadsrelevanta databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO (Backman, 2008; Forsberg & Wengström, 2008 ). Under den systematiska sökningen användes fritextsökning där sökorden användes var för sig för att sedan kombineras. Booleska operatören AND användes i kombinationen av sökorden. När antalet träffar bedömdes hanterbart, cirka 200 artiklar lästes samtliga titlar och relevanta abstrakt. Artiklarna som efter 11

genomläsningen verkade relevanta lästes igenom i sin helhet. Totalt lästes 781 titlar, 45 abstrakt och 15 artiklar. Sju av artiklarna motsvarade inte syftet och exkluderades. Slutligen genomfördes en manuell sökning genom en granskning av identifierade artiklars referenslistor. Denna sökning resulterade inte i några fler artiklar. Totalt gick åtta artiklar vidare till kvalitetsgranskning. Sökningen finns beskriven i sin helhet i bilaga1. 6.3 Kvalitetsgranskning Processen fortlöpte genom triangulering, som innebär att alla författarna granskade artiklarna var och en för sig enligt en granskningsmall för kvalitativa studier. Mallen bestod av fem områden: syftet, undersökningsgrupp, metod, dataanalys och utvärdering (Forsberg & Wengström, 2008). Efter den individuella granskningen jämfördes och diskuterades resultaten författarna emellan för att uppnå konsensus. Kvalitetsbedömning gjordes efter författarnas subjektiva bedömning, baserat på resultatet av granskningsmallen. Fem av artiklarna bedömdes ha hög kvalitet, två av medelkvalitet samt en artikel av låg kvalitet (Bilaga 2). Lågkvalitativa studier bör inte inkluderas i litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2008). Författarna ansåg att den lågkvalitativa studien kunde inkluderas i litteraturstudien eftersom upplevelsen av hjärtstopp inte förändras över tid. Studien saknade godkännande från en etisk kommitté eller etiskt resonemang. Dock så lämnade alla deltagare informerat samtycke till studien. Den lågkvalitativa studien fick inte stort utrymme i litteraturstudiens resultat. Det fanns ytterst lite forskning inom valt område, där av att den inkluderades. 6.4 Analys Analysen utfördes i fyra steg. I det första steget lästes artiklarna igenom för att få en övergripande bild av vad resultatet handlade om. I det andra steget lästes artiklarna igenom mera noggrant. För att få systematik i analysen 12

användes två analysfrågor:1)vad i texten handlar om patienters upplevelser? 2)Vad i texten handlar om närståendes upplevelser? I studier som fokuserade på patienters upplevelser användes analysfråga ett, i studier med fokus på närståendes upplevelser användes analysfråga två. Delar i resultatet som svarade på frågorna markerades. I det tredje steget analyserades de markerade avsnitten utifrån följande frågeställningar: 1)Vad är det för upplevelser som beskrivs? 2)Vad finns det för gemensamma nämnare kring de upplevelser som beskrivs? 3)Är forskningsresultaten samstämmiga mellan studierna? I det fjärde steget och sista steget skapades teman där resultaten från artiklarna sorterades in. 6.5 Etiskt övervägande Vid systematiska litteraturstudier bör etiskt övervägande göras när det gäller urval och resultat. I studien har alla artiklar redovisats och materialet inte förvanskats. Artiklarna arkiveras i tio år (Forsberg & Wengström, 2008). Artiklarna till litteraturstudien har tillstånd från en etisk kommitté eller visat på etiskt resonemang förutom en av artiklarna som saknade detta. Artikeln som saknade etiskt resonemang var dock utformad på ett sådant sätt att deltagarna hade lämnat informerat samtycke samt att inga interventioner gjordes. 7. Resultat Innehållet till resultatet baseras på 8 vetenskapliga artiklar som motsvarar litteraturstudiens syfte. Resultatet presenteras i form av fyra teman. Sökandet efter mening tar upp överlevandes funderingar och tankar kring varför de överlevt. Känsla av att se döden på nära håll beskriver patienters upplevelser av att ha mött döden och kommit tillbaka till livet, samt närståendes upplevelser av hjärtstoppet. Att leva med oro tar upp patienters och 13

närståendes oro inför framtiden. Det sista temat känsla av overklighet beskriver närståendes situation av kaos. 7.1 Sökandet efter mening. Sökandet efter mening var betydelsefullt för patienter som överlevt ett hjärtstopp (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009b; Dlin, Stern & Poliakoff, 1974; Lau, Kirkpatrick, Merchant, Perman, Abella, Gaieski, Becker, Chiames & Reitsma, 2010; Orne, 1995; Palacios-Cena, Losa-Iglesias, Salvadores- Funtes & Fernandez-de-las-Penas, 2011). Patienterna vaknade upp till en värld där den bara kom ihåg vissa fragment av vad som hänt under hjärtstoppet (Dlin et al, 1974). Tre studier beskrev patienternas funderingar kring hjärtstoppet, de ifrågasatte sig själva varför de drabbats av hjärtstopp. Vanliga funderingar var Varför detta hände mig?, Vad betyder detta?, Är detta ett tecken? och Varför överlevde just jag? (Bremer et al., 2009b; Orne, 1995; Palacios-Cena et al., 2011). En del patienter som såg tillbaka på livet och som enligt dem själva levt ett ohälsosamt liv kände skuld över att inte tagit hand om sin kropp innan hjärtstoppet. De som hade levt ett hälsosamt liv upplevde inte den skuldkänslan på samma sätt (Bremer, et al., 2009b; Palacios-Cena et al., 2011). Det förekom också upplevelser av känslomässig instabilitet. Efter uppvaknandet var världen full av otrygghet, osäkerhet och otydlighet om tid, rum och händelsen. Kontroll och sammanhang förlorades i kaoset bland tankar, uppfattningar och upplevelser. Det fanns också en lyckokänsla över att ha överlevt (Bremer, et al., 2009b; Lau et al., 2010). Det finns också beskrivet upplevelser av ett pendlande mellan lyckokänslor av att ha överlevt och melankoli (Lau et al., 2010). Då en minneslucka uppstod efter hjärtstoppet upplevdes tomhet, patienterna hade svårt att känna sammanhang. Fragment av minnen är av betydelse och skapade en säkerhet när patienten återfick mening av tid, rum och person. När händelsen sågs som en helhet kom förståelse för att livet återfåtts. Minnesluckan betydde inte längre att livet avbrutits utan livet upplevdes i 14

nuet. Det fanns ett behov att få händelsen återberättad för sig av andra för att skapa ett sammanhang. Mening hittades i säkerhet, stöd och vård som upplevdes i relationer med närstående. Sociala relationer var av betydelse för upplevelsen av sammanhang (Bremer et al., 2009b). Med hjälp av psykiatrisk konsultation, samarbete med familjen och närvarande vårdpersonal kunde patienten återskapa minnen till ett realistiskt perspektiv, vilket resulterade i att rädslan och förvirringen lättade (Dlin et al., 1974). 7.2 Att möta döden Att ha mött döden var en vanlig upplevelse bland patienter som överlevt ett hjärtstopp. Upplevelsen av att ha mött döden upplevdes olika från patient till patient (Dlin et al., 1974: Lau et al., 2010; Orne, 1995; Palacios-Cena et al., 2011). Att ha mött döden var något som förändrade personens inställning till döden, döden sågs inte som något som kan hända utan något som redan hade upplevts. Överlevande hade ett behov av att lära sig leva med döden då de var rädda att få ett nytt hjärtstopp (Palacios-Cena et al., 2011). En vanlig upplevelse var att patienterna kände av åtgärder som utfördes med deras kroppar under HLR dock upplevdes ingen fysisk smärta. Patienterna reagerade olika på hjärtstoppet från förvirring och chock till klarsynthet. Trots att minnesförlusten var både tillfällig eller långsiktig hos patienterna kunde de tydligt komma ihåg vissa händelser under hjärtstoppet. Det förekom till exempel att patienter upplevde sina egna andningsljud under återupplivningen. En annan vanlig upplevelse var att flera patienter trodde att de fortfarande var döda när de återfick medvetandet (Dlin et al., 1974). Nära döden upplevelse förekom men upplevelserna var olika från patient till patient. Patienter beskrev hur de såg ett starkt ljus, tunnlar, glädje, njutning samt avlidna släktingar (Lau et al., 2010; Orne, 1995). Nära döden upplevelsen kunde uppfattas som guds vilja (Orne, 1995). 15

Under hjärtstoppet fanns en känsla av fruktan hos närstående över att patienten kommer att dö, döden var en möjlighet (Bremer et al., 2009a). Även närstående hade upplevelser av att möta döden. I de fall patienterna fick hypotermibehandling upplevdes patienten av närstående som att de var döda eftersom deras kroppar var kalla och bleka (Löf et al., 2010). 7.3 Att leva med oro Det visade sig att patienterna upplevde en oro efter hjärtstoppet (löf et al., 2010; Palacios-Cena et al., 2011). Efter att hjärtstoppet inträffat och patienten var på sjukhus upplevde de att hälso- och sjukvårdspersonalen inte tog upp döden som samtalsämne. Att inte kunna tala med vårdpersonal om döden eller veta vem som patienter kunde vända sig till för att tala om detta skapades en ökad ångest och oro (Palacios-Cena et al., 2011). Patienterna upplevde också oro inför framtiden. Händelsen hade lämnat spår i deras liv (Löf et al., 2010). Även närstående upplevde oro inför framtiden efter hjärtstopp (Löf et al., 2010; Weslien et al., 2012). Behov av att få information från hälso- och sjukvårdspersonal var av betydelse för närstående då, bristen på information kunde skapa oro. Närstående sökte även information om behandling via internet. Frågor kring patientens framtid, minne och rörlighet var viktiga att få svar på men dessa frågor kunde sällan besvaras av läkaren. Närståendes oro ökade då patienterna uppträdde förvirrade och kände emellanåt inte igen sina närstående, detta upplevdes med stor oro av närstående. När närstående lämnat sjukhuset och återvänt hem, kände de tacksamhet över att patienterna överlevt men samtidigt fanns en oro kvar. Närstående upplevde mera oro när patienterna var tröttare och svagare efter hjärtstoppet (Löf et al., 2010). Några närstående kände hoppfullhet medan andra inte kände något hopp (Löf et al., 2010; Weslien et al., 2012). 16

7.4 Känsla av overklighet Under och efter hjärtstoppet präglades närstående av en overklighetskänsla. Det overkliga blev verklighet (Bremer et al., 2009a; Löf et al., 2010; Weslien et al 2012). Närstående upplevde att ett hjärtstopp utanför sjukhus innebar ett hot som störde vardagen. Vardagliga rutiner förändrades till en katastrof när det overkliga inträffade. All känsla av normalitet förändrades, endast katastrofen existerade (Bremer et al., 2009a). När patienten slutade att andas upplevde närstående panik. Närstående upplevde en overklighetskänsla och hade svårt att förstå det inträffade. Denna oväntade situation upplevdes påfrestande. I de fall närstående var närvarande upplevdes återupplivning som obehaglig då händelsen uppfattades overklig och svår att förstå. Närstående glömde bort sina egna behov (Weslien et al., 2012). Närstående beskrev att de inte var mottagliga för saker som hände runt omkring dem då de satte sig själva åt sidan för att fokusera på patienten (Löf et al., 2010). Situationen var inte längre hanterbar, närstående upplevde ett överväldigande ansvar för patienten som resulterade i känslor av otillräcklighet och skuld, där av att de vände sig till andra människor för hjälp. Detta bekräftade deras egen otillräcklighet eftersom de närstående tog på sig ett stort ansvar i situationen (Bremer et al., 2009a). De som brukade arbeta tog ledigt och avbröt sina fritidsaktiviteter. Deras tankar var ständigt med patienten. De hade svårt att sova och kände sällan hunger. Närstående beskrev situationen som kaosartad, tankarna gick mellan vad som skulle eller inte skulle hända patienten. I de fall patienterna fick hypotermibehandling beskrev närstående att det var en intensiv och overklig upplevelse att se patienten nersövd och nerkyld. Att närma sig sängen där patienten låg kändes overkligt för dem, särskilt vid första mötet. De kände sig oförberedda för att se patienten så förändrad (Löf et al., 2010). 17

8. Diskussion 8.1 Metoddiskussion Studiens syfte var att beskriva upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp ur ett patient- och närstående perspektiv. Utifrån syftet söktes artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO eftersom dessa är inriktade mot omvårdnad, medicin och psykologi (Backman, 2008). Fritextsökning användes i studien eftersom den inledande sökningen med ämnesord inte resulterade i tillräckligt med artiklar för att genomföra studien. Sökorden som användes i studien tillämpades i alla tre databaserna. Sökordet cardiac arrest kombinerades med alla andra sökord, eftersom det innefattar studiens syfte. Dubbletter av artiklarna i alla tre databaserna visade att sökningen var mättad. Under den systematiska litteratursökningen lästes 15 artiklar genom i sin helhet, sju av dessa exkluderades på grund av att de inte motsvarade litteraturstudiens syfte. Forskning till litteraturstudier skall om möjligt innefatta senaste forskningen. Från början användes därför ett tidsintervall på 10 år som ett urvalskriterium. Brist på vetenskapliga artiklar inom detta tidsintervall gjorde att detta kriterium ströks. Detta innebar att den äldsta artikeln var från 1974. Detta har troligen inte påverkat resultatet i negativ riktning då mänskliga upplevelser kring livsavgörande händelser troligen är konstanta och inte förändras över tid. Till kvalitetsgranskningen användes mallen för kvalitativa studier (Forsberg & Wengström, 2008). Denna mall låg till grund för en subjektiv bedömning. Samtliga författare granskade artiklarna var och en för sig för att sedan uppnå konsensus. Detta kan anses styrka trovärdigheten (Forsberg et al., 2008). Den subjektiva bedömningen skulle kunna tolkas som en svaghet. Även en poängbedömning kan ge ett missvisande resultat och behöver inte bli mer tillförlitlig än den subjektiva bedömningen. Poängsystem kan även kritiseras eftersom en artikel kan få höga poäng och ändå ha låg kvalitet genom att frågornas betydelse inte är viktade. Artiklarna som bedömdes ha hög kvalitet hade tydligt syfte, en väl 18

beskriven metod och etiskt övervägande. Artiklarna som bedöms ha hög kvalitet uppfyllde till stor del kriterierna i mallen för kvalitativa artiklar som användes vid kvalitetsgranskningen. Artikeln med låg kvalitet från 1974 uppfyllde inte alla kriterier i granskningsmallen. Under författarnas subjektiva bedömning ansågs den dock kunna inkluderas utifrån att upplevelser inte förändras över tid. Författarna hade från början tänkt använda familjebegreppet där både patient och familjemedlemmar ingår. Eftersom det fanns så få studier fick författarna istället söka på patienter och närstående. Att bara anta ett perspektiv hade inte gått eftersom det finns få studier inom respektive perspektiv. Fördelen med detta sätt är att det ger en större förståelse för den situation som patient och närstående befinner sig i efter en sådan händelse. Artiklarna valdes för att de motsvarade syftet och inte efter vilket perspektiv de hade. Analysen baserades på egna konstruerade analysfrågor. Orsaken till detta var att det var svårt att hitta relevanta metoder för att analysera data. Vanliga metoder som metasyntes och metaanalys bedömdes inte som lämpliga då metaanalys är riktade för kvantitativa studier och metasyntes kräver att de kvalitativa studierna har samma metod (Forsberg & Wengström, 2008). Genom att konstruera egna frågor erhölls en systematik i analysen. Artiklarna som valdes till studien hade inte samma metod. Analysen genomfördes utifrån strukturerade frågor. Trovärdigheten kan anses stark eftersom författarna granskade artiklarna var och en för sig för att tillsammans sammanställa resultaten. Något som kan sänka trovärdigheten är att en lågkvalitativ artikel inkluderades samt att resultatet endast bygger på 8 artiklar. För att höja trovärdigheten kunde även kvantitativa artiklar ha inkluderats. Eventuellt kunde artiklar som behandlade ICD använts för att få mer data att bygga resultatet på, dock har inte alla ICD-patienter haft hjärtstopp. ICD sätts ofta in i förebyggande syfte. När resultatet tolkades 19

framkom likheter och skillnader i beskrivningen av upplevelsen av att överlevt ett hjärtstopp. Likheter mellan studierna uppmärksammades och kan vara en styrka till denna litteraturstudies resultat. Resultatet i denna studie utgår från artiklar med västerländsk kontext, det innebär både styrkor och svagheter i överförbarheten. Att inte ta med artiklar utanför västvärlden ger en bra överförbarhet i Europa och Nordamerika. Att exkludera artiklar utanför västvärlden ger också en sämre överförbarhet utanför västvärlden. Samtidigt är det sannolikt att en sådan här situation troligtvis upplevs likartat hos personer i hela världen trots olika kulturer. 8.2 Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp från ett patient- och närståendeperspektiv. De tydligaste fynden var sökandet efter mening, att möta döden och att leva med oro. Sökandet efter mening är betydelsefullt för patienter som överlevt ett hjärtstopp och deras närstående. Meningen hittades i säkerhet, stöd och vård som upplevdes i relationer med närstående. Att patienten fick händelsen återberättad av närstående gjorde att ett sammanhang skapades. När patienterna såg händelsen som en helhet fick dem förståelse för att livet återfåtts. Sökandet efter mening är inte unikt för patienter som upplevt ett hjärtstopp, det kan appliceras på negativa händelser som kroniska- och livshotande sjukdomar som drabbat patienter. Varje individ söker efter mening på sitt unika sätt. En händelse som kräver meningssökande för en patient behöver inte vara det för en annan patient (Skaggs & Barron, 2006). Frankl (1994) menar att tillvaron och livet blir meningsfullt om det finns värden i livet som ger mening. För att förstå reaktioner i samband med sjukdom söker patienten mening i livet. Olika människor har olika 20

värdehierarkier, för vissa kan religionen vara högst upp för andra kan familjen vara det. Enligt Cullberg (2006) kan tryggheten i tillvaron alltid gå förlorad och självklarheten i tillvaron kan förändras. Psykisk kris kan medföra en upplevelse av rädsla av att förlora förtroendet för det vardagliga livet. I litteraturstudien var ett av fynden att patienterna ifrågasatte sig själva varför de drabbats av hjärtstopp. Detta kan kopplas till Cullbergs kristeori att i den psykiska krisen kan patienterna ifrågasätta sig själva hur detta kunde hända dem. Ifrågasättandet är det mest ångestfulla patienter och närstående upplever i den akuta krisen (Cullberg, 2006). I litteraturstudien framkom det att det fanns ett behov av att få händelsen återberättad för sig av andra för att skapa ett sammanhang och även Almås (2002) tog upp att patienter som hade vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning fick mindre minnesluckor än den som inte vårdats i respirator. Ålder och kön spelade roll i hur mycket patienterna mindes, yngre samt kvinnliga patienter mindes mer än äldre och män. Vid en traumatisk situation som betraktas hotfull eller meningslös utlöser kroppens försvarsmekanismer. Detta för att skydda sig själv, där av att vissa patienter minns mer. Det är av betydelse för sjuksköterskan att vara lyhörd gentemot varje patient som har egna unika värden. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten hitta mening genom att skriva dagbok under tiden som patienten haft minneslucka, återberätta sjukdomsförloppet samt att informera och stödja patientens närstående. I litteraturstudien framkom det också att patienter som hade mött döden beskrev att döden inte längre sågs som något som inte kunde hända utan något de redan upplevt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp hade ett behov av att lära sig leva med döden. Liknande fynd finns beskrivna för patienter med implanterbar defibrillator. I kontrast till den traditionella bilden av döden beskrev dessa patienter mötet med döden som något lärorikt. Livet 21

omdefinierades samt uppskattades mer än tidigare, de värdesätter andra delar i livet såsom livskvalitet, vänskap och fritidsaktiviteter. Glädje infann sig över att livet fortsatte (Kamphuis, Verhoeven, Leeuw, Derksen, Hauer & Winnubst, 2004). Samtidigt finns det en etisk problematik kopplad till återupplivning vid hjärtstopp då det föreligger en stor risk för bestående komplikationer om återupplivningen sker efter att allt för lång tid har förflutit sedan hjärtstoppet inträffade. Detta är speciellt ett problem vid hjärtstopp utanför sjukhus då det kan ta tid för ambulanspersonal att ta sig till platsen och at tidpunkten för hjärtstoppet inte är känt. När hjärtstoppet inträffar utanför sjukhus befinner sig den drabbade vid existensens gräns och det är där som ambulanspersonal får fatta etiska beslut rörande att starta HLR samt att avbryta återupplivningen med tanke på den drabbades önskan samt tillstånd. Det kan medföra risker till liv som inte känns värt att vakna upp till. Enligt Bremer (2012) är relationen mellan närstående och ambulanspersonal en balansgång mellan att vara för nära eller för distanserad mot närstående. Både närhet och ett distanserat vårdande kan uppfattas av närstående som dålig vård. Cullberg (2006) menar att närstående kan dölja sina känslor för patienter, närstående vill inte tynga patienten med mer sorg. Hur relationen är inom familjen påverkar krisens utgång. En familj med starka band har lättare att klara av en kris. Resultatet från litteraturstudien visade att livet efter hjärtstoppet präglades av oro, såväl för patienter som deras närstående. Närstående och patienter hade funderingar kring framtiden och detta skapade oro. Karlsson (2007) beskriver att i den traumatiska krisens reaktionsfas blir patienten medveten om den traumatiska händelsen och dess konsekvenser. Känslor och funderingar behöver bearbetas av patienten. En reaktion som kunde drabba dem var framtidsförlust, en känsla av att framtiden och livet inte längre hade något positivt att ge. Enligt Bunkholdt (2004) kan stressade händelser som 22

tillexempel plötsligt hjärtstopp leda till passivitet samt initiativlöshet efter att ha överlevt, detta innebär att patienten återupplever den traumatiska stressande händelsen om och om igen. Koncentrationen går till att fundera kring händelsen och patienten kunde inte fokusera på något annat. Cullberg (2006) menar att patienter och närstående som inte visar oro för omgivningen undertrycker sina känslor medvetet, bearbetningsperioden kan ta längre tid. Detta påvisar att känslor som oro bör bearbetas redan i den akuta fasen. Även andra studier har visat att ICD patienter kände oro inför framtiden. En studie av patienter med ICD visar att även dessa hade funderingar kring levnadstiden samt tankar kring framtiden (Kamphuis et al., 2004). I en annan studie framkom det att ICD patienter var oroliga över att orsaka bilolyckor när de kör bil, att de ska bli behandlade annorlunda vid flygplatskontroller samt att ICD skall sluta fungera samt hur omgivningen ska reagera om ICD avger en stöt (Burke, 1996). Studier visar även att oro kan vara en prediktor för mortalitet (Moser, McKinley, Riegel, Doering, Meyschke, Pelter, Davidson, Baker & Dracup, 2011). Det kan därför anses betydelsefullt att personal som ansvarar för eftervården är medvetna om orons betydelse och tar denna på allvar. Ett sätt att arbeta med oro skulle kunna vara att involvera hela familjen i eftervården. Studier har tillexempel visat att hälsostödjande familjesamtal kan resultera i upplevelser av ökat hopp (Benzein & Saveman, 2008). Familjemedlemmarna har en betydelsefull roll när någon i familjen blir sjuk. Känslan av att ha nära relation inger trygghet för den som är sjuk. Barnen i familjen har många egna tankar och fundering när någon familjemedlem blir sjuk, där av att även barnen bör närvara vid samtal (Wright & Leahey, 2009). Detta kan minska barnens upplevelse av oro. 9. Fortsatt forskning Flertalet studier baserades på hjärtstopp som skett utanför sjukhus. Det saknas därför studier som behandlar patienters och närståendes upplevelser 23

då de drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Eftersom hjärtstopp har en stor inverkan på såväl patienter som närstående skulle interventionsstudier inriktade mot att minska oro och stärka hälsa vara prioriterat inom fortsatt forskning. 10. Slutsats Plötsligt hjärtstopp tenderar att öka både på och utanför sjukhus. Hjärtstoppet upplevs traumatiskt av både patienter och närstående. Sökandet efter mening är centralt för patienter som överlevt ett hjärtstopp. Genom att få händelsen återberättad för sig av andra och ha starka relationer med närstående fann de mening. Andra upplevelser som oro, att möta döden, känsla av overklighet är också betydelsefulla att medvetandegöra för personal som vårdar patienter och deras närstående. Genom att ta hänsyn till patienter och närståendes upplevelser kan vården och omhändertagandet förbättras så att patienter och deras närståendes behov tillgodoses. 11. Referenslista Almås, H. (red). (2002). Klinisk omvårdnad 1. T Haugland, I. Hansen & E. Areklett, Omvårdnad vid hjärtsjukdomar (s. 410 445). Stockholm: Liber. Almås, H. (red). (2002). Klinisk omvårdnad I. H. Almås & H. Berntzen. Allmän postoperativ och posttraumatisk omvårdnad. (s. 199 233). Stockholm: Liber. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Benzein, E. G., & Saveman, B. I. (2008). Health-promoting conversations about hope and suffering with couples in palliative care. International Journal of Palliative Nursing. 14 (9), 439-445. 24

Bremer, A. (2012). Vid existensens gräns. Etisk vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus. (Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen, Linnéuniversitetet, 2012. Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009a). Experiencing out-ofhospital cardiac arrest: significant others lifeworld perspective, Qualitative Health Research, 19, 1407-1420. Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009b). To survive out-of-hospital cardiac arrest. A search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19, 323-338. Bunkholdt, V. (2004). Psykologi, En introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och övrig vårdpersonal.(2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Burke, L. J. (1996). The first six months after transvenous internal cardioverter defibrillator implantation. Heart & lung, 25, 352-366. Bylow, H. (2011). Hjärt-lungräddning (HLR). Hämtat: 16 april, 2012 från www.1177.se/kalmar-lan/fakta-och-rad/behandlingar/hjart-lungraddning- HLR/ Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur. Dlin, B, Stern, A, & Poliakoff, S.(1974). Survivors of cardiac arrest: The first few days. Psychosomatics: Journal of Consultation Liaison Psychiatry, 15, 61-67. 25

Dougherty, C., & Shaver, J. (2005). Psychophysiological responses after sudden cardiac arrest during hospitalization. Applied Nursing Research, 8, 160-168. Frankl, V. (1994). Viljan till mening (3 uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur. Nilsson, P. (2009). Akutmedicin. I Grefberg, N., & Johansson, L.-G. (red.) Medicinboken. Stockholm: Liber. Herlitz, J. (2010). Nationellt register för hjärtstopp. Årsrapport 2011. Göteborg: Proline Offset tryckeri. Kamphuis, H., Verhoeven, N., Leeuw, R., Derksen, R., Hauer, R., & Winnubst, J. (2004). ICD: a qualitative study of patient experience the first year after implantation. Journal of Clinical Nursing, 13, 1008 1016. Karlsson, L. (2007). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur. Kristoffersen, N.-J., Nortvedt, F., & Skaug, E.-A. (2005). Grundläggande omvårdnad, del 3: J. Mathisen. Livets slut. (s. 271-315). Stockholm: Liber. Lau, B., Kirkpatrick, J. N., Merchant, R. M., Perman, S. M., Abella, B. S., Gaieski, D. F., Becker., L. B., Chiames, C., & Reitsma, A. M. (2010). Experiences of sudden cardiac arrest survivors regarding prognostication and advance care planning. Resuscitation, 81, 982-986. 26

Löf, S., Sandström, A., & Engström, Å. (2010). Patient treated with therapeutic hypothermia after cardiac arrest: relatives experiences. Journal of Advanced Nursing, 66, 1760-1768. Moser, D. K., McKinley, S., Riegel, B., Doering, L. V., Meischke, H., Pelter, M., Davidson, P., Baker, H., & Dracup, K. (2011). Relationship of persistent symptoms of anxiety to morbidity and mortality outcomes in patients with coronary heart disease. Psychosomatic Medicine, 73 (9), 803-809. Nolan, J. P., Soar, J., Zideman, D. A., Biarent, D., Bossaert, L. L., Deakin, C., Koster, R. W., Wyllie, J., & Böttiger, B. (2010). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2010 Section 1. Executive summary. Resuscitation, 81, 1219-1276. Palacios-Cena, D., Losa-Iglesias, M., Salvadores- Fuentes, P., & Fernandezde-las-Penas, C. (2011). Sudden cardiac death: The perspectives of Spanish survivors. Nursing & Health Sciences, 13, 149-155. Persson, J., & Stagmo, M. (2008). Perssons Kardiologi, Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur. Rubensson, R., Castren, M., Rosenqvist, M., Hallenberg, J., & Herlitz, J. (2009). Fler kan räddas efter hjärtstopp utanför sjukhus. Läkartidningen, 8, 106, 502-505. Skaggs, B. G., & Barron, C. R. (2006). Searching for meaning in negative events: concept analysis. Journal of advanced nursing, 53, (5), 559-570. 27

Starmark, J.-E.(2005). Tidig prognosbedömning efter hjärtstopp är i dagslägget omöjligt. Läkartidningen, 45, 102, 3306-3310. Socialstyrelsen. (2009). Hjärtsjukvård. Hämtat den: 1o februari 2012 från: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8518/2009-126-93_200912693_rev.pdf Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2006). Sänkning av kroppstemperaturen efter hävt hjärtstopp. Hämtat den 20 februari 2012 från: Hpp://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/Sänkning kroppstemperatur hävt hjärtstopp 200602.pdf Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A., & Fridlund, B. (2005). When the unreal becomes real: family members experiences of cardiac arrest. Nursing in Critical Care, 10, 15-22. Wikström, J. (2006). Akutsjukvård. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 28

Bilaga 1 Sökning i Cinahl Nr Sökord Träffar Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar Datum 1 Cardiac arrest 2840 Feb-mars 2012 2 Qualitative studies 36908 Feb-mars 2012 3 Family 103450 Feb-mars 2012 4 Emotions 980 Feb-mars 2012 5 Experience 78366 Feb-mars 2012 6 Relatives 5199 Feb-mars 2012 7 1 and 2 To survive out-of-hospital cardiac arrest: A search for meaning and coherence Feb-mars 2012 When the unreal becomes real: Family Members experiences of cardiac arrest. Patients treated with terapeutic hypotermia: Relatives experiences. Experiencing out-of-hospital cardiac arrest: Significant others lifeworld perspective. 8 1 and 3 106 9 2 Feb-mars 2012 9 1 and 4 11 2 1 The meaning of survivial: The early Aftermath Feb-mars 2012 of near-daeth-experience. 10 1 and 5 152 5 0 Feb-mars 2012 11 1 and 6 15 2 0 Feb-mars 2012 1

Sökning i PubMed Nr Sökord Träffar Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar Datum 1 Cardiac arrest 47048 Feb-mars 2012 2 Qualitative studies 74181 Feb-mars 2012 3 Family 768481 Feb-mars 2012 4 Emotions 147342 Feb-mars 2012 5 Experiences 378073 Feb-mars 2012 6 1 and 2 89 5 2 Sudden cardiac death: The perspectives of Spannish surviviors. Feb-mars 2012 Experiences of sudden cardiac arrest regarding prognostication and advance care planning. 7 1 and 3 1320 Feb-mars 2012 8 1 and4 210 4 0 Feb-mars 2012 9 1 and 5 2000 Feb-mars 2012 10 1 and 3 and 5 82 2 0 Feb-mars 2012 2

Sökning i PsychINFO Nr Sökord Träffar Lästa Lästa Valda artiklar Datum abstrakt artiklar 1 Cardiac arrest 377 Feb-mars 2012 2 Qualitative 14393 Feb-mars 2012 studies 3 Emotions 63544 Feb-mars 2012 4 Family 208541 Feb-mars 2012 5 Relatives 11492 Feb-mars 2012 6 Experience 213921 Feb-mars 2012 7 1 and 2 4 1 1 Feb-mars 2012 8 1 and 3 10 0 0 Feb-mars 2012 9 1 and 4 28 3 1 Survivors of cardiac arrest: The first few days. Feb-mars 2012 10 1 and 6 50 2 0 Feb-mars 2012 3

Bilaga 2 Författare År Land Bremer,A., Dahlberg, K & Sandman, L. (2009) Sverige Weslien, M., Nilstun, T., Lundquist, A,& Fridlund, B. (2005). Sverige Löf, S., Sandström, A,& Engström, Å. (2010). Sverige Kvalitetsgranskning Tidskrift Titel Qualitative Health Research: To Survive Outof- Hospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence Nursing in Critical Care: When the unreal becomes real: family members experiences of cardiac arrest. Journal of Advanced Nursing: Patients treated with therapeutic hypothermia after cardiac arrest: relatives experiences. Syfte Metod Resultat Kvali tet Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus med fokus på hur hjärtstoppet har påverkat deras välbefinnande över tid. Att få en inblick i närståendes upplevelse relaterad till hjärtstopp. Att beskriva anhörigas upplevelse när en närstående överlevt ett hjärtstopp och behandlats med hypotermi. Deskriptiv, explorativ kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Nio deltagare. Kvalitativ studie med semi strukturerade intervjuer. 17 deltagare alla var familjemmedlemar. Induktiv kvalitativstudie utfördes med individuella kvalitativa intervjuer. Åtta deltagare. Överlevande har ett känslomässigt behov. Det finns en möjlighet för den överlevande att få stöd av ambulanspersonal för att finna mening och försöka förstå vad som har hänt. När hjärtstoppet inträffade upplevde familjemedlemmarna behov av hjälp. När ambulansen kom blev familjemedlemmarna stressade och glömde bort sina egna behov. Upplevelserna hos familjemedlemmarna varierade kraftigt. Anhöriga upplevde hjärtstoppet och hypotermin som skrämmande. En känsla av ångest inför framtiden väcktes på grund av ovisshet samt att anhöriga vill bli informerade hela tiden om allt som händer. Hög Mede l Hög 4

Dlin, B, Stern, A, & Poliakoff, S.(1974). USA Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009) Sverige Orne, R (1995) USA Psychosomatics: the journal of the Academy of psychosomatic medicine: Survivors of Cardiac Arrest. The First Few Days. Qualitative health journal: Experiencing Out-of-hospital cardic arrest: significant others lifeworld perspective. Research in nursing and health: The meaning of survival: the early aftermath of a neardeath experience. Att fokusera på de psykosociala aspekterna av plötslig död. Att beskriva närståendes erfarenheter vid närvarande av ett hjärtstopp utanför sjukhus med fokus på etiska aspekter och värden. Syftet med denna studie var att belysa hur patienter som hade NDU upplevde denna tidiga period av överlevnad. En kvalitativ studie. 35 intervjuer utfördes. En kvalitativ studie med beskrivande samt explorativ design. Ostrukturerade intervjuer. Sju deltagare. En kvalitativ studie med ett hermeneutiskt tillvägagångssätt. Nio deltagare. Hjärtstoppet hade en stor påverkan på patienters mentala status. Resultaten visar att anhöriga kände overklighet, ansvar, otillräcklighet, skuld, hopp, hopplöshet samt osäkerhet inför framtiden. Alla deltagare sökte efter mening samt en strävan att få förståelse för vad som hände. Låg Hög Medel 5

Palacios-Cena, D., Losa-Iglesias, M,L., Salvadores- Fuentes, p., & Fernández-de-la- Penas, C. (2011) Spanien Nursing and health sciences: Sudden cardiac death: the perspectives of spanish survivors. Att undersöka livserfarenheter från spanska patienter som återupplivades efter ett hjärtstopp. Kvalitativ fenomenologisk studie. Ostrukturerade intervjuer. Nio deltagare. Patienter som har tillfrisknat från ett plötsligt hjärtstopp uppfattar övervinna rädslan som är en nödvändig faktor för att gå vidare med livet. Hög Lau, B., Kirkpatrik, J,N., Merchant, R,M., Perman, S,M., Abella, B,S., Gaiski,D,F., Becker,L,B., Chiames, C., & Reitsma, A,M. (2010) USA Resuscitation: Experiences of sudden cardiac arrest survivors regarding prognostication and advanced care planning. Att belysa upplevelsen av att överleva plötsligt hjärtstopp och undersöka attityder i kommande vårdplanering. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Nio deltagare. Informanterna ansåg att vårdpersonalen gjorde fel i att ge en dålig prognos tidigt. Hög 6