Verksamhetsplan TTT 2019 2020 Antagen december 2018
2
Förord Branschsamarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT) handlar om att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten och trafikinformationen. Målen är tidsatta till 2020; minst 95 % av tågen ska ankomma till slutstation inom en marginal på 5 minuter efter utsatt tid minst 80 % av resenärerna ska vara neutralt inställda eller nöjda med trafikinformationen vid trafikstörningar. TTT ska driva på utvecklingen inom järnvägsbranschen och säkerställa att alla aktörer som påverkar punktligheten tar sitt ansvar. För att arbetet ska kunna leda till konkreta resultat behövs engagemang hos alla aktörer, tillräckligt med finansiella och personella resurser samt rätt förutsättningar för att driva arbetet. Verksamheten är organiserad i åtta effektområden med fokus på punktlighetsmålet och ett effektområde som arbetar med trafikinformation. Varje effektområde har en ansvarig och en arbetsgrupp med berörda aktörer. De förbättringsåtgärder som identifierats som viktigast för att uppnå målen finns tillsammans med mål för störningstimmar dokumenterade i effekt-områdets handlingsplan. Vidare har stråkansvariga för Södra respektive Västra stam-banan samt en ansvarig för storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) utsetts. Deras uppgift är att särskilt analysera behov av åtgärder utifrån sina perspektiv samt att spela in detta till effektområdena. Arbetet följs av TTTs styrgrupp, där alla involverade aktörer ingår. Fram-driften redovisas varje kvartal för JBS styrelse, då också kritiska frågeställningar diskuteras. TTT-samarbetet har pågått sedan 2013 och har gett oss utökad kunskap om vad brister i punktlighet beror av och hur orsakssambanden ser ut. Under perioden har förändringarna av punktlighet och kundnöjdhet med trafikinformation varit små. Under 2017 såg vi ett trend-brott avseende störningstimmar, som låg på en betydligt lägre nivå än tidigare. Den kraftiga trafikutveckling vi sett under en längre tid har fortsatt. Utvecklingen av effektsamband visar att trafikutvecklingen har stor påverkan på punktligheten. Punktligheten under 2018 har varit betydligt sämre än tidigare år. Under kommande år avser TTT att ha större fokus på godstrafik, då godstrafiken står för en stor del av störningstimmarna vilket inte står i proportion till den trafik som godssidan står för. Även trafikinformation kommer att få större fokus kommande år. Det arbete som påbörjats för att utveckla stråk- respektive storstadsperspektivet är en framgångs-faktor och kommer att utvecklas ytterligare. Under det senaste året har arbete bedrivits för att prioritera åtgärder med tydlig koppling till TTTs mål 2020 och varje effektområde har pekat ut ca tre åtgärder med högst potential. Verksamheten följs med hjälp av indikatorer som sammanställs i ett styrkort. Det arbetet kommer att fortsätta, och ska genomsyra såväl effektområdens som styrgruppens arbete. Utvecklingen visar att arbetet måste intensifieras ytterligare och därför pågår arbete för att tydliggöra respektive aktörs bidrag till arbetet i aktörsspecifika åtaganden. De samlade åtaganden syftar till att ge TTT styrgrupp och JBS styrelse en bättre bild av vad som kommer att ske de närmaste åren och vad som är rimligt att förvänta sig avseende måluppfyllelse. Den satsning som TTT genomfört senaste året inom kommunikation kommer att fortgå. I detta ingår bl a återkommande digitala nyhetsblad samt mer faktabaserad information om orsaker till brister i punktlighet och trafikinformation. Vi som är engagerade inom TTT ser stor potential att förbättra såväl punktlighet som trafikinformation. Järnvägstrafikens utmaningar under 2018 visar ännu tydligare att TTT-samarbetet behövs, och att allas engagemang är en förutsättning för att nå våra mål. December 2018 Ann-Sofi Granberg Ordförande Styrgruppen TTT 3
Innehåll 1. 1. UPPDRAG OCH STYRNING... 5 1.1 TTTs uppdrag... 5 1.2 Styrning av TTT... 5 2. 2. MÅLBILD OCH STYRKORT... 6 2.1 Långsiktig målbild... 6 2.2 Branschens prioriteringsordning... 6 2.3 TTTs verksamhetsmål... 6 2.4 Vårt styrkort... 6 3. 3. STRATEGIER... 7 4. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMVÄRLD... 8 4.1 Branschgemensamt arbetssätt... 8 4.2 Omvärldsförändringar... 8 5. 5. ORGANISATION... 8 5.1 Styrgruppen... 8 5.2 Effektområden... 9 5.3 Prioriterade stråk... 9 5.4 Storstad... 9 5.5 Rotgruppen... 9 5.6 Forskning och innovation... 9 5.7 Kommunikation... 9 6. Ekonomi... 9 4
1. Uppdrag och styrning 1.1 TTTs uppdrag Uppdraget för TTT är att säkerställa att järnvägsbranschen arbetar för att förbättra tågpunktlighet och trafikinformation vid trafikstörningar, och på så sätt öka förtroendet för järnvägen. Huvudsakliga uppgifter är att: Genomföra rotorsaksanalyser till punktlighetsproblem och säkerställa att dessa används i den verksamhet hos respektive järnvägsaktör som har möjlighet att påverka rotorsaken. Organisera arbetet i linje med överenskomna handlingsplaner så att branschgemensamt arbete bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, med syfte att förbättra punktligheten. Till exempel ska den som är ansvarig för ett prioriterat stråk vara med och arbeta för att en åtgärd som behövs på det prioriterade stråket genomförs i ett relevant effektområde. Organisera arbetet i linje med överenskomna handlingsplaner så att branschgemensamt arbete bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, med syfte att förbättra trafikinformationen samt säkra en bra hantering av resenärer vid störning. Till exempel ska den som är ansvarig för storstad vara med och ta fram åtgärder för en bra hantering av resenärer vid stört läge i storstadsområden. Säkra att det arbete som sker inom ramen för TTT koordineras med arbete som pågår hos respektive aktör och andra branschgemensamma forum, så att synergieffekter tas tillvara och resurser nyttjas effektivt. Vara en aktiv part vid det årliga strategiseminariet samt den årliga resultatkonferensen som JBS anordnar. Inför resultatkonferensen ska även en resultatrapport för TTT tas fram. I resultatrapporten ska årets arbete beskrivas, inklusive de resultat som uppnåtts. TTT är ett branschsamarbete som startades 2013, och har under senare år ingått som ett initiativ i Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS). JBS bildades 2016 av de aktörer som finns inom järnvägsbranschen i Sverige och arbetar även med andra frågor inom branschen, såsom kompetensförsörjning till branschen. TTTs arbete är en högt prioriterad fråga inom JBS. 1.2 Styrning av TTT Verksamhetsplanen ska säkerställa att TTTs verksamhet genomförs och vidareutvecklas på sådant sätt att uppdraget utförs effektivt, branschgemensamt och till största möjliga nytta för tågresenärer och godstransportörer. Verksamhetsplanen omfattar verksamhetsåren 2019-2020. Varje år uppdateras planen med inriktning för verksamheten, styrkort och mål. TTT har identifierat de viktigaste orsakerna till förseningar och skapat åtta gemensamma effektområden, som tillsammans täcker cirka 80 procent av förseningstimmarna. Dessutom finns ett nionde effektområde som avser målet om ökad resenärsnöjdhet med trafikinformation vid trafikstörning. För varje effektområde finns framtagna mål och aktiviteter samt indikatorer som följs kontinuerligt. Där det finns synergier att hämta sker nära samarbete mellan effektområden. Speciell fokus läggs på de stråk, noder och storstäder som står för en stor andel av trafiken och som har problem med återkommande störningar. Det innebär för 2019 att noden Malmö godsbangård samt stråken Södra och Västra stambanan kommer att fortsätta att prioriteras, och att storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö läggs till som nya prioriteringar. Effektområdesansvariga ansvarar för att leda områdets utveckling, initiera analyser, föreslå förbättringsåtgärder och säkerställa att dessa genomförs. Till sin hjälp har de arbetsgrupper med deltagare från berörda aktörer samt ansvariga för stråken Västra och Södra stambanorna och området Storstad. Arbetet följs upp månadsvis under året av TTTs styrgrupp, där alla involverade aktörer ingår. TTT redovisar sin framdrift för JBS styrelse kvartalsvis. Analyser och resultat redovisas även en gång per år på JBS resultatkonferens. 5
Styrelsen för JBS beslutar om inriktning och mål för verksamheten i TTT genom att fastställa verksamhetsplan efter förslag från styrgruppen för TTT. Under slutet av 2018 och början av 2019, och på uppdrag av JBS, granskas TTTs arbete av en extern granskare. Syftet är att få inspel till fortsatt arbete för att ytterligare kunna stärka TTTs arbete, med fokus på målstyrning. Den granskning av TTTs resultat och arbetets effektivitet som Trafikanalys och Transportstyrelsen genomför varje år med utgångspunkt i resultatrapporten kommer att genomföras som vanligt. Företagen och branschföreningarna bidrar själva med personella resurser i det arbete som utförs. Därtill finns en särskild budget som skjuts till av JBS-aktörerna och som TTT har att använda. Storleken på budget för TTT beslutas årligen av JBS-styrelsen. 2. Målbild och styrkort 2.1 Långsiktig målbild 95 % av alla tåg ska ankomma till slutstation inom en marginal på fem minuter efter utsatt tid. 80 % av resenärerna ska vara neutralt inställda eller nöjda med trafikinformationen vid trafikstörning. 2.2 Branschens prioriteringsordning Näst efter säkerhet är punktlighet samt väl fungerande trafikinformation och störningshantering järnvägsbranschens viktigaste mål. Det är också viktigt att stärka branschens varumärke och konkurrenskraft, bland annat för att skapa förutsättningar för god lönsamhet inom branschen och därmed förutsättningar för långsiktighet i alla aktörers åtaganden. 2.3 TTTs verksamhetsmål TTT utgår från branschgemensamt angreppsätt, vilket innebär att strategier, analyser och prioriteringar av åtgärder görs gemensamt av branschens aktörer. Förbättringsarbeten bedrivs såväl gemensamt som enskilt av respektive aktör. TTTs verksamhetsmål finns beskrivna i respektive effektområdes handlingsplaner. 2.4 Vårt styrkort TTT har tagit fram ett styrkort för verksamheten, som kommer att utgöra ett viktigt verktyg för styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. I styrkortet är det innevarande årets målvärde för störningstimmar nedbrutet per månad och effektområde. Utfallet i relation till månadens målvärde redovisas i styrkortet. Om utfallet per kvartal för ett visst effektområde avviker mer än +/- 25 procent gör den effektområdesansvarige en analys av utfallet, där orsaken till avvikelsen, vad kan göras för att inhämta avvikelsen och avvikelsens effekt på målet ingår. 6
3. Strategier Den strategiska inriktningen är att ha ett branschgemensamt, långsiktigt och systematiskt samarbete för att uppnå väsentligt bättre punktlighet och resenärer som är mer nöjda med trafikinformation vid trafikstörningar. Strategin bygger på att branschens olika aktörer bidrar efter bästa förmåga för att skapa ett järnvägssystem där resenär och gods kommer fram i tid. Det finns således ingen förutbestämd mängd arbete som varje aktör måste utföra i TTT-samverkan, men väl en samsyn i att den aktör som kan bidra till att identifiera orsaker till störningar och genomföra förbättringsåtgärder är med och arbeta för detta. Rotorsaksanalyser används som underlag för att vidta rätt åtgärder på rätt plats vid rätt tid. För att uppnå de branschgemensamma målen måste vi arbeta med ledarskap, ständiga förbättringar och ett organisatoriskt lärande. Forskning och innovation ger kunskap om orsakssamband som ger förutsättningar för att vidta effektivare åtgärder. För att nå de uppsatta målen är arbetet organiserat utifrån nio effektområden. Åtta av effektområden står tillsammans för cirka 80 procent av alla förseningar. Dessa områden är: Avgångstid/noder, Infrastruktur, Fordon, Sent från utland, Banarbeten, Operativ trafikering, Obehöriga i spår samt Trafik- och resursplanering. Det nionde effektområdet, Trafik-information, styr mot målet om ökad resenärsnöjdhet vid trafikstörning. Det bör påpekas att TTTs ansvar gäller den samlade punktligheten, inklusive de förseningar som ligger utanför de nämnda effektområden. De resterande 20 procenten av förseningarna måste således också löpande följas upp och vid behov ska åtgärder identifieras och genomföras. Handlingsplaner innehållande målbilder, indikatorer, bemanning och åtgärder finns framtagna för respektive effektområde. Dessa handlingsplaner uppdateras kontinuerligt med framdriften i olika delar samt när nya åtgärder tillkommer eller tidigare åtgärder justeras eller avslutas. Framdriften med de tre högst prioriterade åtgärderna per effektområde följs upp regelbundet av TTT-styrgrupp. Tydligare koppling mellan mål och aktiviteter i olika tidsperspektiv samt balansen mellan kort- och långsiktiga åtgärder ska kunna utläsas ur handlingsplanerna. Effektområdesansvariga ansvarar för att leda områdets utveckling, initiera analyser, föreslå förbättringsåtgärder och säkerställa att dessa genomförs. Särskilt fokus läggs på noden Malmö godsbangård samt stråken Södra och Västra stambanan. Prioriterade noder och stråk har valts då de står för en stor del av trafikarbetet samt har återkommande problem med störningar. Stråkansvariga har utsetts för respektive stråk som ansvarar för att identifiera nödvändiga åtgärder för ett effektivare trafikflöde på stråket och tillsammans med berörda effektområden säkerställa att dessa åtgärder genomförs. Ytterligare prioriterade områden är storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa områden har valts ut då en mycket stor andel av tågtrafik utgår och ankommer med mycket täta intervaller och att en störning i dessa områden tenderar att snabbt sprida sig, inte bara i det aktuella området, men även till resten av järnvägssystemet. Storstadsansvarig har utsetts för att bevaka punktlighetsutveckling och resenärsnöjdheten med trafikinformation i dessa områden samt att tillsammans med effektområden identifiera förbättringsåtgärder för storstadsområden. Trots att godstrafiken endast står för en mindre del av den totala tågtrafiken härrör sig en större andel av störningstimmar ifrån godstrafiken. Det är därför viktigt att utreda orsakerna till varför det är så. Mer fokus än tidigare kommer således att läggas på godstrafiken. Genom att identifiera skillnaderna i störningspåverkan mellan godstrafiken och resandetåg kan konkreta åtgärder tas fram för att minimera störningstimmar från godstrafik. Idag mäts framdriften i TTT med störningstimmar som indikator. Att punktligheten är relaterad till störningstimmar är allmänt vedertaget, men hur sambandet mellan störningstimmar och punktlighet förhåller sig till varandra är ännu inte tydliggjort. Under 2019 kommer TTT därför att fortsätta att utröna ett tydligt samband mellan störningstimmar och punktlighet. Detta samband skulle ge ett viktigt verktyg för prioritering mellan olika åtgärder. Syftet är att de viktigaste åtgärderna, som har högst potential för att ge effekt på TTTs punktlighetsmål, prioriteras. 7
Under kommande år avser TTT att ytterligare förstärka samordningen, inte bara mellan effektområden, men även mellan effektområden och stråk samt storstad. Detta ska göras genom att effektområdens planerade åtgärder tydligare kopplas till respektive prioriterade stråk och storstad, och att effekterna från de genomförda åtgärder tydligare följs upp på respektive stråk och storstad. Tydligare rutiner och mallar för planering och uppföljning samt styrkort används för detta syfte. Rotgruppen har en grundplanering. De ska ha mer fokus på analyser och effektområdens underlagsrapporter ska automatiseras. Styrgruppen involveras i prioriteringar genom en punkt på agendan På gång inom Rotgruppen. Det ska vara tydligt vad varje önskad analys syftar till och vad slutresultat ska användas till. Avsikten är att analys-resultaten ska ge insikt och framdrift i form av faktiska åtgärder. Mer avancerade analyser och simulering kommer att utföras med hjälp systemstöd och kompetens inom Machine learning. Även samordningen mellan TTT styrgrupp och JBS styrelse ska ytterligare förstärkas. Avsikten är att skapa samsyn kring strategiska frågor och utmaningar som behöver hanteras, att göra gemensamma prioriteringar av mest angelägna åtgärder samt att säkra att effektområden har de resurser som krävs för ett lyckat resultat. Vidare avser TTT att på ett tydligare sätt än tidigare identifiera vilka av effektområdens åtgärder som bör hanteras nationellt respektive regionalt samt nyttja befintliga forum för hantering av dessa på såväl nationell som regional nivå, t ex regionala driftsforum. Ett område som senaste tiden stärkts och som kommer att fortsätta stärkas är kommunikation, med syfte att skapa större medvetande hos alla berörda aktörer och deras medarbetare kring vad TTTarbetet innebär och att kontinuerligt sprida analyser och resultat. Det senare ger även förutsättningar för att på ett effektivt sätt koordinera TTT-arbetet med övrigt utvecklingsarbete som sker hos respektive aktör. TTTs kommunikation samordnas vid behov med JBS kommunikationsgrupp. 4. Förutsättningar och omvärld 4.1 Branschgemensamt arbetssätt Följande branschföreningar och företag ingår i TTT: Trafikverket, Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO), Swedtrain, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), Jernhusen och Svensk Kollektivtrafik som representerar storstädernas länstrafik. 4.2 Omvärldsförändringar Samhället är i ständig förändring och utvecklingen sker snabbt. Förväntningarna på en väl fungerande järnvägstrafik ökar samtidigt som trafiken som ska hanteras ökar. Under perioden 1990-2017 har järnvägstrafiken i Sverige mätt i tågkilometer ökat med totalt 56 %. Sett till bara persontågen är ökningen under samma period ännu större; 100 %, alltså en fördubbling. Branschen svarar i nuläget inte upp mot de förväntningar som finns hos resenärer och godstransportköpare. För att lyckas måste branschen arbeta tillsammans. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete i branschen och TTT är en del av detta. I detta ingår att ytterligare stärka samarbetet, göra gemensamma prioriteringar samt att ta tillvara de möjligheter som ny teknik och digitalisering ger. Att kunna planera sin resa eller transport och veta att tåget kommer fram i tid är en grundförutsättning för förtroendet för järnvägen och helt avgörande för kundnöjdheten. 5. Organisation 5.1 Styrgruppen Styrgruppen ansvarar för ledning och samordning av branschsamarbetet i TTT samt utarbetar förslag till verksamhetsplan som fastställs av JBS styrelse. Styrgruppen består av medlemmar från Trafikverket, Swedtrain, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), Branschföreningen 8
Tågoperatörerna, Svensk Kollektivtrafik, Jernhusen, SJ, Green Cargo samt Skånetrafiken, SL och Västtrafik som representerar storstädernas länstrafik. 5.2 Effektområden Effektområdesansvariga ansvarar för att leda områdets utveckling, initiera analyser, föreslå förbättringsåtgärder och säkerställa att dessa genomförs. De utarbetar även handlingsplaner innehållande målbilder, indikatorer och åtgärder som sedan förankras i TTT styrgrupp och slutligen fastställs i JBS styrelse. 5.3 Prioriterade stråk Stråkansvariga har utsetts för respektive stråk. Deras uppgift är att bevaka stråkens utveckling och, i samråd med effektområdesansvariga, säkerställa att åtgärder som bidrar till förbättrad punktlighet genomförs på stråken. 5.4 Storstad Storstadsansvarig har utsetts för att stödja effektområdens arbete och att bevaka punktlighetsutveckling i Stockholm, Göteborg och Malmö samt att, i samråd med effektområdesansvariga, säkerställa att åtgärder som bidrar till förbättrad punktlighet genomförs på de tre storstäderna. 5.5 Rotgruppen En analysfunktion, benämnd Rotgrupp, ansvarar för framtagandet av statistik och analyser samt simuleringar som är relevanta för TTTs verksamhet och som bidrar till arbetet i effektområden. Fokus är att utföra rotorsaks- och åtgärdsinriktade analyser, bl a vad gäller effektsamband mellan åtgärd och dess effekt på punktlighet. I uppdraget ingår även att värdera kvalitet i data och underlag samt vid behov påtala brister kopplat till detta. 5.6 Forskning och innovation Uppgiften för den som är ansvarig för forskning och innovation (FOI) är att aktivt följa och ta del av pågående studier och forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitutioner som har relevans för TTT samt att medverka till att ny kunskap förmedlas till effektområden. Utöver att bevaka vad som är på gång inom forskningsfronten ska även effektområdens behov av djupare kunskap och insikt sammanställas, prioriteras och förmedlas till forskningsmiljöerna. Vidare ska FoI-ansvarig verka för att relevanta forskningsprojekt initieras. 5.7 Kommunikation Uppgiften inom kommunikation syftar till att kontinuerligt sprida information, analyser och resultat och på sätt skapa större medvetande hos alla berörda aktörer och deras medarbetare kring vad TTTarbetet innebär. I uppgiften ingår även att arbeta för en bransch-gemensam kommunikation om punktlighet. Arbetet samordnas vid behov med JBS-kommunikationsgrupp. 6. Ekonomi Respektive organisation tar det ekonomiska ansvaret för att bidra med sina delar i verksamheten i form av personella resurser och kostnader för eget arbete. Utöver detta kan TTT äska ytterligare budget från JBS styrelsen för att klara det branschgemensamma arbetet som inte med självklarhet finansieras av parterna, såsom workshop-kostnader. 9
10