VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2002

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2002 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte 25.3.2002 följande allmänna målsättning : Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Det livslånga lärandets princip är genomgående. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Såsom miljöuniversitet har Åbo Akademi en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Den regionala utvecklingen stöds, bl.a. genom samarbete med de svenska yrkeshögskolorna. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) 1

Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderings- och andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskapsoch utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via Coimbra- och Santandergrupperna har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria 2

vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationen Akademiföreningen Åbo Akademiker. 3

1.2. Åbo Akademis organisation Kansler Rektor Första prorektor Andra prorektor Styrelsen (27 medl.) Rektor (ordf.), prorektorerna, 8 repr. för prof., 8 repr. för lärare, forskare o. övr. pers., 8 studerande Förvaltningsämbetet Humanistiska fakulteten 2 institutioner, 3 institut Åbo Akademis tryckeri Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 8 institutioner, 1 institut Fristående institutioner Åbo Bioteknikcentrum Cyklotron-PET-inrättningen Datacentralen Fortbildningscentralen Språktjänsten Åbo Akademis bibliotek Vasa vetenskapliga bibliotek Åbo datatekniska forskningsoch utbildningscentrum Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten 5 institutioner, 6 institut Kemisk-tekniska fakulteten 10 laboratorier, 1 institut Teologiska fakulteten 2 institut Österbottens högskola Styrelsen (9 medl.) Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 2 institutioner, 1 institut Fristående institutioner Pedagogiska fakulteten 3 institutioner Vasa övningsskola Fortbildningscentralen MediaCity 4

1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen Akademin bedrev under år 2002 verksamhet på elva olika vetenskaps- och utbildningsområden, dvs. de teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga, merkantila, pedagogiska, psykologiska, naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, hälsovårdsvetenskapliga, farmaceutiska och juridiska områdena. 1.3.1. Studentantagning och studier Akademin har gemensam antagning till alla fakulteter och varje sökande kan tilldelas endast en studieplats. Akademin deltar också i den för alla tekniska universitet och fakulteter gemensamma antagningen till diplomingenjörsutbildning. De tre Åbouniversiteten samarbetar då det gäller studentrekrytering bl.a. genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Studerande från Åland har varit föremål för speciellt intresse och akademin ordnar därför urvalsprov på Åland. Det har kunnat förverkligas genom samarbete med Ålands högskola och studieserviceenheten vid Ålands landskapsstyrelse. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige tillsammans med de övriga universiteten som erbjuder svenskspråkig utbildning. Tabell 1. Antagning av studerande till Åbo Akademi Enhet Sökande 2001 2002 Ändring Nyinskrivna % 2001 2002 Ändring % HF 339 340 161 168 + 4 MNF 236 217 8 144 135 6 ESF 521 477 8 215 250 + 16 KTF 177 121 32 128 101 21 TF 43 34 21 23 26 + 13 PF 336 334 1 164 171 + 4 SVF 138 119 14 75 73 3 ÅA-tot. 1790 1642 8 910 924 + 2 Intresset för studier vid akademin varierar sedan år 1998 kring 1 700 sökande, före nämnda år låg ansökningarna på en nivå kring 1 800 sökande. Under den gångna tioårsperioden har den största ökningen ägt rum bland de sökande till teologi och rättsnotarieutbildningen medan intresset för humaniora och naturvetenskap har minskat kraftigt. Antagningen till diplomingenjörsutbildningen vid Åbo universitet är möjligen förklaringen till nedgången i nyrekryteringen till KTF. MNF åter kan ha påverkats av de upprepade antagningarna till examensinriktad fortbildning i informationsvetenskaper. Under året skrev 924 nya studerande in sig, vilket är den nivå som har rått sedan år 1998. De engelskspråkiga Master s-programmen registrerade 12 nya studerande. 5

Tabell 2. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. för grundexamen 2001 2002 Ändring % Forskarstuderande 2001 2002 Ändring % HF 1 021 1 040 + 2 181 188 + 4 MNF 934 953 + 2 137 141 + 3 ESF 1 156 1 276 + 10 148 156 + 5 KTF 553 576 + 4 141 144 + 2 TF 162 161 1 59 61 + 3 PF 890 932 + 5 77 84 + 9 SVF 401 396 1 63 63 0 Totalt 5 117 5 334 + 4 806 837 + 4 663 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år 2002. Det totala antalet studerande för grundexamen har därmed uppgått till 5 997. Antalet forskarstuderande är tillfredsställande utom vid pedagogiska fakulteten, där dock nyrekryteringen under året ökade mest. Antalet nyinskrivna forskarstuderande under år 2002 var 178, av dem kom 39 från grundutbildningar utanför akademin. Samarbetet mellan Åbouniversiteten då det gäller biämnesstudier har fortgått. Antalet studieveckor som avlades vid akademin av studerande från de andra universiteten var drygt 1 650, vilket innebär en ökning på nästan 12 %. Undervisning på främmande språk, främst engelska, har erbjudits både utländska och inhemska studerande. Totalvolymen på utbudet av undervisning för grundexamen var 491 sv, vilket innebär en fortsatt tillväxt jämfört med tidigare år (452 sv år 2001, 405 sv år 2000), samtidigt som antalet avlagda sv som år 2002 var 5 227 också vuxit (4 944 sv år 2001, 4 409 år 2000). Utbildningsområdesvis fördelades studieveckorna enligt följande: Humanistiska: 5.5 erbjudna och 22.5 avlagda, pedagogiska: 69 erbjudna och 741 avlagda, samhällsvetenskapliga: 37.5 erbjudna och 283.5 avlagda, juridiska: 87 erbjudna och 270 avlagda, merkantila: 160 erbjudna och 2 697 avlagda, naturvetenskapliga: 74 erbjudna och 725 avlagda, tekniska: 53 erbjudna och 458 avlagda och hälsovetenskapliga 5 erbjudna och 30 avlagda. 1.3.2. Personalen Personalen vid Åbo Akademi (Vasa övningsskola icke beaktad) har fortsatt att växa. Det totala antalet årsverken uppgick år 2002 till 1 192, vilket jämfört med 2001 (1 164) innebär en ökning med 28 (2,4 %). Den budgetfinansierade personalen 738 är obetydligt mindre än 2001 (742), medan antalet externfinansierade årsverken har ökat med 7,6 %, från 422 till 454. Detta innebär att andelen externfinansierade årsverken är 38,1 %. Lärarna Antalet lärare vid akademin (årsverken) har sakta stigit. År 2002 var antalet lärarårsverken 373 jämfört med 366 årsverken 2001 och 359 årverken år 2000. Antalet årsverken med budgetfinansiering steg från 331 år 2001 till 342 år 2002, medan de externfinansierade år 2002 (26) är färre än 2001 (35). Åbo Akademis andel av de budgetfinansierade lärarårsverkena i hela landet var år 2002 4,35 % eller obetydligt lägre än år 2001 (4,38 %). Andelen av de externfinansierade lärarna har sjunkit från 6,52 % år 2001 till 4,3 % år 2002. Antalet kvinnliga lärare är 148, vilket innebär att kvinnornas andel år 2002 (43,8 %) av de budgetfinansierade lärarna är något högre än de två föregående åren (41,4 %). Detta är en något högre andel än kvinnornas andel av lärarkåren i hela landet (40,9 %). 6

Noteras kan, att antalet kvinnliga professorer är 25, vilket var flera än året innan (21). Andelen kvinnliga professorer (25 %) är något högre än i hela landet (21,2 %). Den övriga personalen Ökningen av den övriga personalen, som alltså inte inkluderar lärartjänsterna, var mycket kraftig under hela 1990-talet. År 1990 uppgick denna personalkategori till 479 årsverken, medan antalet år 2000 uppgick till 764 (en ökning med 59,5 %). År 2002 hade antalet stigit ytterligare till 819 jämfört med 798 år 2001, en ökning med 2,6%. 391 årsverken, dvs. 48 % av årsverkena bland den övriga personalen utfördes med budgetfinansiering. Antalet anställda forskare med projektfinansiering från Finlands Akademi har ökat från 59 år 2000, 68 år 2001 till 76 år 2002 (4,5 %) av hela landet. Sammanlagt var antalet anställda med anslag från Finlands Akademi 99 (4,2 %) av hela landet. Åbo Akademis andel av den övriga personalen vid hela universitetsväsendet i Finland var år 2002 3,89 %, vilket var något lägre än 2001 (3,92 %) Åbo Akademis andel av forskningspersonalen var 3,8 %, av de anställda inom forskarskolor 5,4 % och av den personal som inte räkas till forskare 3,8 %. 1.3.3. Utrymmen Under året inträffade ett antal förändringar i utrymmesdispositionen. I Åbo upphyrdes nya utrymmen för utbildningen i datateknik och informationssystem i fjärde och sjätte våningarna i DataCity, medan man samtidigt avstod från andra utrymmen i DataCitys sjunde och fjärde våningar. Datatekniken övertog också de utrymmen som frigjordes då förbränningskemin flyttade från DataCity till de utrymmen som för ändamålet ombyggts i Axelia II. Sammanlagt förfogade Åbo Akademi i slutet av år 2002 över ca 87 500 m 2 lägenhetsyta. 1.3.4. Finansiering Användningen av budgetanslag (momenten 29.10.21 och 29.10.22) uppgick år 2002 till 42 389 139 euro, vilket innebar en ökning med 6.7 % jämfört med 2001. Användningen av externa anslag som år 2002 uppgick till 26 398 283 euro ökade obetydligt jämfört med år 2001 (0.44%).. Den externa finansieringens andel av totalfinansieringen har sjunkit från 39.82 % år 2001 till 38.4 % år 2002. 1.3.5. Strukturell utveckling I statsrådets utvecklingsplan för forskning och undervisning 1999 2004 uppställs som målsättning att öka möjligheterna att inrikta resurser på satsningsområden och att stöda nya områden i tillväxt. Målsättningen har därför varit att universiteten före utgången av år 2002 skulle omdisponera 3 % av sina basresurser enligt nivån 1999 för att förbättra förutsättningarna för forskning och undervisning och stöda sina satsningsområden. För Åbo Akademis del innebar 3 % av basresurserna 942 000. I Åbo Akademis verksamhetsberättelse för år 2001 (s. 8-10) ingår en detaljerad redogörelse för de strukturella åtgärder som vidtagits i enlighet med statsrådets utvecklingsplan. Redo- 7

görelsen visar att effekten av de strukturella förändringarna har varit drygt 1 570 000 euro, dvs. hela 5% av basfinansieringen. Utöver de strukturella åtgärder som tidigare rapporterats kan nämnas att MediaCity från 1.1.2002 fått status som fristående institution. Samarbetet mellan universitetsenheterna i Vasa har under året utvecklats enligt linjerna i det samarbetsavtal som undertecknades år 1997 och det konsortieavtal mellan alla universitetsoch högskoleenheter verksamma i Vasa som undertecknats år 2001. För det fortsatta samarbetet har under året utarbetats en regional strategi. Det mångskiftande samarbetet mellan universiteten i Åbo har vidareutvecklats enligt tidigare mönster. Under året har också utarbetats en regional strategi för universiteten och yrkeshögskolorna verksamma i regionen. Riktlinjerna för samarbetet och arbetsfördelningen med speciellt de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna har utstakats i det förslag till allmän regional strategi för Åbo Akademi, vilken upptagits till styrelsebehandling i januari 2003. Åbo Akademis styrelse har beslutat att i fortsättningen basera den interna fördelningen av anslag i allt större utsträckning på uppnådda resultat, t.ex. doktors- och magistersexamina avlagda under de tre föregående åren. Samtidigt avstår man från att binda fördelningen vid examensmålsättningarna. Den examensinriktade fortbildningen på IKT-området fortsatte år 2002. Vid MNF inledde 16 personer examensinriktad fortbildning i informationsbehandling samt vid ESF 33 personer i informationssystem och 26 personer i informationsförvaltning. 8