42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade runt 1 Sverigefödda per år. Den kraftiga lågkonjunkturen under stora delar av 199-talet med svårigheter för unga människor att få arbete, den ökande globaliseringen inom näringslivet samt EU-inträdet resulterade i att utflyttningen fördubblades från 1991 till 1997. Efter år 1997 har antalet utvandrade Sverigefödda minskat. År 22 utvandrade 15 81 Sverigefödda. Fram till början av 199-talet var återinvandringen av Sverigefödda nära nog oförändrad. Den ökade utvandringen under 199-talet fick emellertid till följd att även återinvandringen mer än fördubblades för att år 22 uppgå till 13 3 personer.
43 Utvandring av Sverigefödda fördelade på fem ländergrupper 8 1 Norden 6 4 2 2 1 5 4 2 EU15 utom Danmark och Finland 3 Europa utom EU15 och Norden 4 Nordamerika 5 Övriga världen 3 198 1985 199 1995 2 25 Före EU-inträdet flyttade årligen drygt 2 svenskar till något EU-land utanför Norden. Efter EU-inträdet steg utvandringen kraftigt. Under de senast fem åren har utvandringen stabiliserats på runt 6 personer per år, det vill säga nästan en tredubbling jämfört med 198-talet. Utflyttningen till Nordamerika och övriga världen (länderna utanför Europa och Nordamerika) steg kraftigt i början på 199-talet för att på senare år åter minska. Utvandringen till de nordiska länderna har inte bara påverkats av konjunkturutvecklingen i Sverige utan också i Norge. År 1998 flyttade 7 8 svenskar till Norge. Under senare år har utvandringen till övriga Norden minskat kraftigt. Trots att Öresundsbron har tunnat ut gränsen mellan Skåne och Själland har flyttningarna till Danmark minskat sedan brons tillkomst. Utvandring av Sverigefödda fördelade efter föräldrarnas födelseland 1998 22 (tusental personer) Föräldrarnas födelseland 1998 1999 2 21 22 Båda födda i Sverige 14,1 12,2 12,3 1,8 9,8 En förälder född i Sverige 3,6 3,4 3,1 2,9 3,1 Båda föräldrarna födda utomlands 3, 2,8 2,5 2,6 2,6 Okänt,4,4,3,3,2 Samtliga 21,1 18,8 18,3 16,7 15,8 Ungefär en tredjedel av de utvandrade Sverigefödda har en eller båda föräldrarna födda utomlands. I åldrarna under 18 år är de utflyttade jämt fördelade mellan de tre grupperna. Ungefär två tredjedelar av barnen som flyttar från Sverige är medflyttare till en tidigare invandrad person. I vuxen ålder dominerar personer som har båda föräldrarna födda i Sverige. Bland utflyttade med båda föräldrarna födda i Sverige är det få som har barn. Denna grupp är mest konjunkturkänslig.
44 Utvandrade Sverigefödda efter ålder och kön. Båda föräldrarna födda i Sverige 3 25 Kvinnor 2 15 1 Män I 2-årsåldern utvandrar betydligt fler kvinnor än män, 5 troligen beroende på att det är betydligt lättare för unga 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år kvinnor att få au-pair platser. Anm.: Genomsnittligt antal flyttare per år baserat på flyttningen 1998 22 Återinvandring av Sverigefödda Två av tre utvandrade Sverigefödda återvänder efter ett antal år. Återflyttningen är inten- sivast under de första åren utomlands. Redan efter fyra år har hälften av de Sverigefödda återvänt. Återinvandring av Sverigefödda efter antal år utomlands Procent 2 15 1 5 år 5 år 1 år 15 år 2 år år utomlands Personer som flyttar till Nordamerika och EU15-länderna, med undantag av Danmark och Finland, återvänder i mindre omfattning än personer som flyttar till våra nordiska grannländer och Asien. De som flyttar till våra nordiska granländer kommer snabbt tillbaka. Redan efter två år har hälften återvänt. De korta geografiska och kulturella avstånden underlättar både besluten att flytta till ett grannland men också att återvända. Nästan alla personer som flyttar till Asien återvänder.
45 Återinvandring av personer födda i Sverige efter tre utflyttningsområden Procent 1 Asien 8 Norden 6 4 Nordamerika, EU utom Danmark och Finland 2 5 1 15 2 år utomlands Kommuner med högst utvandrig av Sverigefödda år 22 Kommun Per 1 av folkmängden Kommun Per 1 av folkmängden Haparanda 6,8 Lidingö 3,9 Danderyd 4,6 Malmö 3,8 Vellinge 4,3 Göteborg 3,8 Strömstad 4,3 Täby 3,8 Älmhult 4,2 Stockholm 3,7 Utflyttning av Sverigefödda per 1 av folkmängden år 21 och 22 Kommuntyp Per 1 av folkmängden 21 22 Storstäder 3,9 3,8 Förortskommuner 2,8 2,5 Större städer 2, 1,8 Medelstora städer 1,4 1,4 Industrikommuner 1,3 1,2 Landsbygdskommuner 1,2 1,2 Glesbygdskommuner 1,1 1,2 Övriga större kommuner 1,4 1,3 Övriga mindre kommuner 1,4 1,4 Hela landet 2,1 2, Utflyttningen av Sverigefödda är störst i storstadsområden, större städer samt kommuner längs västkusten och gränserna mot Norge och Finland. Flyttrörelser bland unga människor sker för det mesta uppåt i ortshierakin.
46 Åke Nilsson Invandring och återutvandring bland utrikes födda Totalt invandrade 64 personer till Sverige under år 22, varav drygt 5 var födda utomlands. År 22 var det drygt 17 utrikes födda personer som återutvandrade från Sverige. Invandringen av utrikes födda har varierat kraftigt år för år. Under de senaste 2 åren har invandringen växlat mellan 23 år 1983 till som mest 76 år 1994. Återutvandringen av utrikes födda har däremot inte förändrats nämnvärt mellan åren utan varierat mellan 15 och 17 årligen den ökande invandringen till trots. Benägenheten för återutvandring har således minskat. Invandring och utvandring av utrikes födda 198-22 8 7 Invandring 6 5 4 3 2 Utvandring 1 1975 198 1985 199 1995 2 25 Mellan år 21 och 22 ökade antalet invandrade utrikes födda med knappt 4 personer. Det var främst en ökad invandring från Asien och då speciellt från Irak. Bland övriga länder med en ökande invandring märks bland annat Norge, Danmark samt Polen. Av de utrikes födda som invandrade till Sverige år 22 var fyra av tio medborgare i något EU-land eller Norge och Island. Tre av tio var medborgare i något asiastiskt land.
47 Invandringen från Europa av utrikes födda 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1975 198 1985 199 1995 2 25 Norden EU15 utom Danmark och Finland Kandidatländerna Europa utom EU15 och Norden Invandringen av personer födda i Norden var omfattande runt år 1989 och har på senare år åter ökat i omfattning. Fler danskar flyttar till Malmö med omnejd och ett ökande antal norrmän flyttar till framförallt Bohuslän. En förklaring kan vara att nordbor attraheras av billiga bostäder i Sverige. Efter EU-inträdet har inflyttningen mer än fördubblats från EU länder utanför Norden till en nivå runt 6 personer årligen de två senaste åren. Under 22 har även invandringen från kandidatländerna ökat något men invandringen från dessa länder är än så länge liten.
48 Invandringen från länder utanför Europa av utrikes födda 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1975 198 1985 199 1995 2 25 Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Övriga Invandringen till Sverige från länder utanför Europa omfattar huvudsakligen asiatiska länder. Invandringen från Asien har idag nått samma nivå som år 1989, det vill säga det år som reglerna för att få uppehållstillstånd stramades åt genom det så kallade Luciabeslutet. Numera är familjeband återförening av familjer, familjebildning och adoption det dominerande skälet för bosättning i Sverige. Sedan några år domineras den utomeuropeiska invandringen av invandrare från Irak, Iran, Thailand och Kina. Invandring av utländska medborgare 1998 22 efter grund för bosättning (Tusental) Medborgar- Grund för 1998 1999 2 21 22 skapsland bosättning Övriga Norden 5,6 6,4 8,2 8,9 9,9 EU15 utom Norden Arbete 1,5 1,4 1,9 1,8 1,7 Familjeband 2, 2, 2,1 2,2 2,1 Studier,3,2,4,4,4 Övrigt,2,2,2,3,3 Uppgift saknas,2,2,5 1,2 1,1 Totalt 4,2 4,1 5,2 5,8 5,6 Länder utanför EU15 och Norden Arbete 1, 1, 1,3 1,5 1,4 Familjeband 14,9 15,4 15,7 17,1 19, Humanitära grunder 4,4 2,9 6,3 5,2 5,4 Skyddsbehov 3, 1,9 2,6 2,4 2,2 Studier,7,8,9 1,1 1,5 Övrigt,5,3,4,3,5 Uppgift saknas,7,8,7,7 1,1 Totalt 25,1 23, 27,9 28,3 31,1 Samtliga 34,9 33,5 41,3 43, 46,6
49 Det är endast 2 till 3 flyktingar (skyddsbehov i tabellen) som får uppehållstillstånd årligen. Därtill kommer mellan 3 och 6 årligen som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Den största strömmen av invandrare från länder utanför Europa kommer till Sverige av familjeskäl (återförening med familj, familjebildning, adoption mm). Det är också i denna senare grupp invandringen ökat under senare år. Invandring av utrikes födda efter de vanligaste medborgarskapsländerna Medborgar- Ökning sedan år skapsland 22 21 Irak 7 316 843 Sverige 4 229 262 Norge 3 36 428 Danmark 3 139 685 Finland 2 98-143 Jugoslavien 2 9-23 Tyskland 1 656 43 Storbritannien 1 369-44 Iran 1 342 54 Thailand 1 226 352 Drygt 4 av de utrikes födda invandrarna år 22 var svenska medborgare. I flertalet fall rör det sig om personer som tidigare flyttat till Sverige och fått svenskt medborgarskap därefter återutvandrat och nu åter flyttat till Sverige. En mindre del av de 4 invandrarna är barn födda utomlands med svenska föräldrar. Den ökade rörligheten gör att migrationsströmmarna har blivit mer komplicerade. Återutvandring per 1 inom respektive grupp Ländergrupper 1999 2 21 22 Norden 19,3 19,6 2,1 2,7 EU15 utom Danmark och Finland 32,9 3, 25,9 31,8 Kandidatländerna 8,2 7,6 8,5 8,4 Europa utom EU25 och Norden 7,2 6,3 6,3 6,6 Afrika 19,5 16,7 15,5 21,1 Nordamerika 52,1 45,6 43,9 45,9 Sydamerika 16,9 13,7 11,5 12,8 Asien 13,5 11,3 1,6 11,2 Oceanien 93,4 94, 75,4 98,9 Samtliga utrikes födda 17,3 15,9 15,2 16,5 Personer från Australien och Nordamerika lämnar Sverige efter en kort tid i landet. Personer från länder utanför Europa däremot stannar i hög utsträckning i Sverige. Flyktingar och anhöriga till flyktingar har av naturliga skäl låg benägenhet att lämna Sverige.
5 Invandringen regionalt Invandring och utvandring av utrikes födda år 22 efter kommungrupp (Per 1 av folkmängden) Kommungrupp Invandring år 22 Utvandring år 22 Flytt- Per 1 Ökning Per 1 Ökning Per 1 ningsav folk- i proc. av folk- i proc. av de övermängden sedan mängden sedan utrikes skott 21 21 födda Storstäder 1,4 3,9 4, 11,3 19,9 6,4 Förortskommuner 5,5,4 2,6 14,6 17,8 2,9 Större städer 5,2 1,7 1,7 9,6 15,4 3,6 Medelstora städer 3,8 2,1 1, 12,9 11,5 2,9 Industrikommuner 4,7 13, 1,2 15,3 11,5 3,6 Landsbygdskom. 3,4 18,2,7-4,1 13,4 2,7 Glesbygdskom. 3,6 11,7 1,1 1,8 23,3 2,5 Övriga större kom. 6,1 1,6 1,3 7,3 12,2 4,8 Övriga mindre kom. 3,5 23,9 1,1 9, 22, 2,4 Totalt 5,7 8,1 1,9 11,2 16,5 3,8 Storstäderna är mest attraktiva för invandrarna. I övrigt är det inte så stor skillnad mellan de olika kommungrupperna. Invandrarna i storstäderna och förortskommunerna är något mer rörliga än i övriga landet och har större benägenhet att återutvandra. De senaste årens utveckling av de utrikes flyttströmmarna har viss likhet med de inrikes. Inflyttningen till storstäder och förorter från övriga landet avtar medan utflyttningen ökar. Inflyttningen av utrikes födda till storstäderna och förortskommunerna har ökat i mindre omfattning än till övriga landet samtidigt som återutflyttningen ökat. Kommuner med den högsta respektive lägsta invandringen av utrikes födda år 22 (Per 1 av folkmängden) Kommun Invandring Kommun Invandring per 1 per 1 Laxå 3, Malå, Eda 25,2 Norsjö,2 Dals-Ed 24,8 Grästorp,5 Haparanda 24,3 Bjurholm,8 Strömstad 23,9 Säter,8 Av naturliga skäl har gränskommunerna hög invandring av utrikes födda. Statistiken är emellertid delvis missvisande. Flyktingar bokförs nämligen i viss utsträckning i kommuner med flyktingförläggning i väntan på en permanent bostad i annan kommun. Därmed får vissa kommuner med flyktingförläggning, som Laxå, skenbart en hög andel invandrare.