Verksamhetsplan (5)

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN 2017

Verksamhetsplan 1(5) 2015

Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur och det samhälle vi lever i.

VERKSAMHETSPLAN 2018 VISION VÄRDEGRUND STR-T:S MÅLSÄTTNING ENLIGT STADGAR STR-T:S MÅLSÄTTNING 2018 FÖRBUNDSVERKSAMHET

VERKSAMHETSPLAN 2019

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

MALÅ KOMMUN Málágen Kommuvdna Datum Vår beteckning Samisk Förvaltning /00

Kulturdepartementet Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Handlingsprogram för minoritetsspråken Pajala kommun Pajalan kunta

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

REGLEMENTE SAMRADSGRUPPEN FOR NATIONELLA MINORITETER. OCH MINORITETsSPRAK

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Seminarium för informatörer / kommunikatörer Aina Negga, Sametinget Gällivare den 17 mars 2011

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Nationella minoriteter i förskola och skola

Yttrande över betänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Delbetänkande, Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Språk och identitet i Tornedalen. ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss

Centralskolans konferensrum, den: kl.10:00-12:00.

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Lennart Rohdin. Tornedalingar i Uppsala, 23 september 2018

Uddevalla kommuns remissvar av utredning om en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

IJ2008/858/DISK

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik, delbetänkande

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Uppföljning: handlingsplan minoritetsspråk 8 KS

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli

Remissvar på utredningen Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program

~Y~... Annica Åberg -~-- - if.~6f6.-r~..

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK

Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr

Aktuellt från Regeringskansliet

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Seminarium för informatörer/kommunikatörer

Kulturdepartementet Stockholm

ÅTGÄRDS- OCH AKTIVITETSPLAN OCH FÖRDELNING AV MEDEL INOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2019

Lennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018

En klassisk saga från tornedalen.

KRAAPOHKEN TJÏELTE Datum Diarienr KS

minoritetspolitiska arbete

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100)

/ / Plats och tid Grand hotell Lapland (Nya Quality) onsdagen den 25 mars kl

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoritetsspråk Plats och tid Kommunkontoret rum 1, onsdagen den 29 augusti kl

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av. Mariestad

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

YTTRANDE Sid. Remissvar av betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Verksamhetsplan sid 1. Kulturskolerådet Hornsgatan 103 S STOCKHOLM

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp Minoriteter Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 29 maj kl , rum 2

Tjänsteskrivelse. Remiss från Kulturdepartementet - språkcentrum för nationella minoritetsspråk (Ku2019/00160/DISK) STK

Verksamhetsplan för finskt och meänkielispråkigt förvaltningsområde 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018 RESURSCENTURM FÖR LITTERATUR

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Meänmaa 15 juni Kulturdepartementet Ert dnr KU2019/00160DISK

Handlingsplan

Ansökan om medfinansiering till projekt Laakso Chikks

RIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters

Remissvar på Att förstå och bli förstådd ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83)

Kommunikationspolicy Förbundsstyrelsen föreskriver följande.

Remissyttrande avseende delbetänkandet SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag till åtgärder för en stärkt minoritetspolitik (dnr 1081/17)

Utdrag ur relevant lagstiftning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Redovisning av uppdrag Att förstärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk A2013/2958/DISK

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Digitalisering i förskolans läroplan

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Transkript:

Verksamhetsplan 2016 1(5) Vision STR-T är ett riksförbund för de som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av meänkieli, vår kultur samt samhällsfrågor. STR-Ts målsättning enligt stadgar Svenska Tornedalingars Riksförbund, Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet som grundades 1981 är obundet både religiöst och partipolitiskt. Förbundet är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet som sedan år 2000 har en nationell minoritetsstatus. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. Meänflaku. Foto: Hasse Stenudd ********** STR-Ts målsättning 2016 Förbundsverksamhet 1.Förbättrad egen finansiering Att fortsättningsvis arbeta med inflytande ser STR-T som särdeles prioriterat med hänvisning till LoNM (Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724), där regeringen för närvarande genomför en lagöversyn. STR-T är regeringens remissinstans i minoritetsfrågor, vilket kräver en insatt och välfungerande kansliorganisation med fler anställda. Detta är en förutsättning för att man på ett stadigvarande och seriöst sätt skall kunna stötta lokalavdelningar samt informera, bevaka och stötta kommuner och myndigheter ifråga om behov särskilt i förvaltningsområdena men också nationellt då grundskyddet 3-5 i LoNM gäller i hela landet. STR- T konstaterar att myndigheter och samhället är okunniga om tornedalingar och meänkieli, vilket kräver extern kommunikation. - Förbundsstyrelsen ska verka för att få till stånd ett ökat anslag till STR-Ts kansliverksamhet för att därigenom kunna uppfylla organisationens målsättning, utveckla den lokala verksamheten och informera majoritetssamhället. Att statsbidraget till STR-T ökas med en miljon kronor under 2016. 2018 ska statsstödet till STR-T vara fem miljoner kronor. Ledamöter från Met Nuoret och STR-T tillsammans med statsrådet Alice Bah Kuhnke. Foto: Maja Mella 2.Stärka relationen med befintliga lokalavdelningar och skapa nya avdelningar För att stärka tornedalingars inflytande i samhälleliga frågor är det av vikt att känna till lagen och hur den tillämpas. Att fortsättningsvis arbeta för att bilda lokalavdelningar är av vikt. Syftet med lokalavdelningar är att påverka i frågor som rör samhällsutveckling och minoritetsfrågor på lokal nivå. Detta skapar möjlighet för förbundet att effektivare verka på den nationella arenan. Förbundsstyrelsen har

också noterat att många lokalavdelningar önskar mer kontakt med förbundsstyrelsen och kansliet. - Stärka kontakten med lokalavdelningar på både strategisk och operativ nivå - Stärka STR-Ts roll i samhället kräver intern kommunikation; våra medlemmar behöver få kunskap och utbildning. -Initiera utbildning i lagen om nationella minoriteter för lokalavdelningar i samarbete med andra partners -Genomföra en ordförandekonferens -Bilda en ny lokalavdelning -Verka för att öka ungas inflytande och medverkan vid de lokala samråden Verksamhetsplan 2016 2(5) minoritetsorganisationer. STR-T kan efter fem års erfarenhet av lagen konstatera att reellt inflytande saknas vad gäller frågor som berör oss. -Att bearbeta Utbildningsdepartementet för att få till stånd förändring inom utbildningsfrågor för att höja meänkielis status -Att aktivt bearbeta myndigheter med särskilt ansvar för utbildningsfrågor såsom Skolverket, Skolinspektionen m.fl. -Att ett språkrevitaliseringscenter för meänkieli realiseras under 2016 De frågor som drivs via STR-T på nationell nivå är: Utbildning Mia Maria Björnfot, en av mentorerna i Laakso Chikks. Foto: Jennifer Niskala 3.Attrahera fler medlemmar Tendensen i samhället är att färre och färre människor engagerar sig ideellt i det civila samhällets organisationer. De flesta organisationer brottas även med en åldrande medlemsstruktur där utmaningen är att få unga att engagera sig. Denna utmaning har även STR-T. Att genomföra en generationsväxling och att kommunicera riksförbundets verksamhet är av vikt för att attrahera fler att bli medlem. Lokalavdelningarna har också ett ansvar att ägna sig åt medlemsvård. -Arbetet med att ladda varumärket tornedaling och meänkieli ska prioriteras. -Genomföra informationsträffar med lokalavdelningar - Öka medlemsantalet med 10% 4.Arbeta med inflytande (samhälleliga frågor) Regeringen har 2015 aviserat en lagöversyn av LoNM, vilket är en fråga som STR-T drivit gemensamt med andra nationella att Skolverket får ett långsiktigt övergripande ansvar för produktion av läromedel för minoritetsspråket meänkieli och läromedel om tornedalingar, lantalaiset och kväner. Produktion av läromedel behöver komma igång omgående och säkerställas på lång sikt i dialog med företrädare. att en stark och tydlig lärarutbildning samt lärarfortbildning skapas vid Umeå universitet. Att ett universitet har ansvar både för en stark grundutbildning, en bra lärarutbildning och en kontinuerlig lärarfortbildning är tillsammans med produktion av läromedel och språkvård nyckeln till att meänkieli även i framtiden kan vara ett levande språk i Sverige. att man i Sverige gör en kartläggning av kunskapen hos både grundskoleelever och gymnasieelever då det gäller de nationella minoriteterna, enligt de krav som finns i både läroplaner och kursplaner. STR-T påpekar också vikten av att en kontinuerlig uppföljningsmekanism finns, för att säkerställa kunskapen hos barn och unga om de nationella minoriteterna i Sverige.

Verksamhetsplan 2016 3(5) Kultur Kulturen är allt som oftast inkörsport till meänkieli. Det är av vikt att det finns kulturutövare som sprider kunskap och som utmanar strukturer. STR-Ts roll är att verka som möjliggörare för att stärka identitet och självkänsla. Tornedalingarnas dag 15 juli 2015. Andreas Norlén, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, och delar av familjen Daniel Särkijärvi. Foto: Maja Mella att en kartläggning av kunskapsnivån hos lärarstuderande utreds i hela Sverige och visar det sig, vilket STR-T misstänker, att kunskapen om t.ex. minoriteten meänkielitalande är låg, behöver lärosätena tvingas till att införa obligatorisk information om de nationella minoriteterna, oavsett nivå och inriktning och oavsett var i landet man går en utbildning. att ändra lagstiftningens utformning då det gäller utbildning i förvaltningsområdet så att även grundskolan inkluderas på samma sätt som barnomsorgen idag, så att hela eller delar av verksamheten i grundskolan bedrivs på meänkieli. att tolk- och översättarutbildning skräddarsys för att passa meänkieli och att den utbildningen genomförs på det universitet som har både grund- och lärarutbildningsansvar. att resurser tillsätts så att Tornedalens Folkhögskola kan påbörja etableringen av ett nationellt center för grundläggande utbildning i meänkieli för vuxna Media att säkerställa en långsiktig utökning av programproduktion inom SVT, SR och UR. att utreda och genomföra en förändring av Sveriges Radios organisation, så att meänkieli kan få en egen ställning i SR och inte underställd Sisuradio. att det förbereds en översyn och utredning för att i samråd med tornedalska organisationer förbereda uppbyggnaden av en institutionell hemvist för den tornedalska kulturen. att tillföra Kulturrådet betydligt mer resurser så att goda minoritetsfrämjande projekt inte får avslag i lika stor utbredning som idag pga. att de medel som Kulturrådet har att fördela inte räcker till idag. att Tornedalsteatern tillförs resurser, så att teatern kan verka på en nationell arena och möta ny publik. Språkvård och samhälleliga frågor att Institutet för Språk och folkminnen tilldelas resurser till både ytterligare två tjänster och samtidigt en betydande ökning av språkvårdande medel för att professionellt kunna ägna sig åt utåtriktad verksamhet såsom inspelningar och dokumentation främst i förvaltningsområdet. att även sjukvården inbegrips i den nationella minoritetslagstiftningen på sikt. Att regeringen tillsätter en sanningskommission för att majoritetssamhället ska få kunskap om historiska övergrepp. Att regeringen finansierar ett språkrevitaliseringscenter för meänkieli enligt samisk modell ********************************************

5.Strategiska samverkanspartners STR-T ska även fortsättningsvis samverka med organisationer i projekt och aktiviteter såsom identitet, jämställdhet, generationsväxling, språkrevitalisering och inflytande. Verksamhetsplan 2016 4(5) -Prioritera arbete med att kartlägga hur samverkan kan ske med samverkanspartners såsom Tornedalsteatern, Meän Akateemi, Tornedalsgillet; Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto, Meänmaa, Kvenlandsförbundet, Tornedalsrådet m.fl. organisationer och kulturyttringar. -Prioritera gemensamma aktiviteter med övriga nationella minoriteter och andra organ inom utbildningsområdet Sommaräng. Foto: Siw Vanhatalo STR-Ts målsättning 2016 METavisi Sedan år 2009 har METavisi distribuerats med Haparandabladet. 2015 fattade förbundsstyrelsen beslut om att övergå till en elektronisk utgivning av METavisi, vilket realiserades oktober 2015. En elektronisk utgivning underlättar produktion, utgivning och tillgänglighet. En elektronisk utgivning fungerar också i varumärkesbyggande syfte. -Att ytterligare stärka och kvalitetsutveckla innehållet i METavisi, samverka med lokalavdelningar och Met Nuoret om innehåll -Att säkerställa en fortsatt digital utgivning Nyheter på meänkieli och svenska, Metavisi på webb. STR-Ts målsättning 2016 Projekt Sedan 2009 har STR-T drivit utvecklingsprojekt med andra samverkanspartners inom området jämställdhet och språkrevitalisering. STR-T ska även fortsättningsvis samverka med organisationer, kommuner och myndigheter i projekt och aktiviteter såsom jämställdhet, generationsväxling, språkrevitalisering och samhällsfrågor. Projekt och uppdrag ska ses som utveckling och marknadsföring av organisationens verksamhet samt harmoniera med förbundets målsättning -Undersöka möjligheten av en utveckling av mentorskapsprogrammet Laakso Chikks för målgruppen småbarnsföräldrar och killar. Mentorfötter i Laakso chikks. Foto: Ritvaelsa Seppälä

Verksamhetsplan 2016 5(5) STR-Ts målsättning 2016 Kaamos Nordkalottförlag Kaamos Nordkalottförlag, ett förlag som grundades av författaren Bengt Pohjanen övergick i förbundets regi 1990. Idag har förlaget till viss del utvecklats till ett skyltfönster för litteratur och musik med rötter i meänkieli. -Öka försäljningen med 12 % -Att utge en jubileumsskrift för förbundets 35-åriga verksamhet Böcker på meänkieli. Foto: Maja Mella Aktivitetsplan 2016 Verksamhetsområde/tid Aktivitet Ansvarig Förbundsverksamhet Ökat anslag till STR-T Styrelsen Strategisk och operativ kontakt med Styrelse och personal lokalavdelningar. Infoträffar. Intern kommunikation Styrelse och personal April, november Utbildning i LoNM Verksamhetsledare Öka ungas inflytande Verksamhetsledare Oktober Ordförandekonferens Styrelsen Bilda en ny lokalavdelning Styrelse och personal Ladda varumärket tornedaling och Styrelse och personal meänkieli Medlemsvärvning Alla Lokala/regionala/nationella samråd Styrelse och verksamhetsledare Påverka i utbildningsfrågor och att ett Styrelse och verksamhetsledare språkrevitaliseringscenter etableras Kartlägga samverkan med andra aktörer Styrelse och verksamhetsledare Aktiviteter med andra nationella Styrelse och verksamhetsledare minoriteter inom utbildningsområdet April Årskongress Styrelsen Juli Tornedalingarnas dag 15 juli Alla METavisi Stärka och kvalitetsutveckla METavisi Verksamhetsledare och styrelse Säkerställa fortsatt utgivning METavisi Verksamhetsledare och styrelse Projekt April-Oktober Utveckling mentorskapsprogram Verksamhetsledare Kaamos Nordkalottförlag Öka försäljningen inom Kaamos Förbundskanslist Oktober Utgivning av jubileumsskrift Styrelsen och verksamhetsledare