Lennart Rohdin. Tornedalingar i Uppsala, 23 september 2018

Transkript

1 Lennart Rohdin Tornedalingar i Uppsala, 23 september 2018

2 Europarådet kom till 1949 Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstat Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1949) I dag 47 medlemsstater Europeiska Unionen (EU) 28 medlemsstater (snart 27)

3 Bakgrund: Sovjetunionens upplösning 1991 Jugoslaviens sönderfall Balkankrigen Europarådets svar för fred och säkerhet i Europa: Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1995)

4 Finskan är ett inhemskt språk i Sverige. Regeringen har därför för avsikt att tillsätta en parlamentarisk beredning med uppgift att bedöma om, och i så fall på vilket sätt, som Sverige bör ansluta sig till Europarådskonventionen om regionaloch minoritetsspråk. Carl Bildt o. Per Unckel

5 Vid varje besök här, officiellt som inofficiellt, kommer vi att diskutera språkfrågan. Finskan bör ha en särställning i Sverige med tanke på vår gemensamma historia. (SvD 3 november1995)

6 Språkstadgan (SOU 1997:192) Ramkonventionen (SOU 1997:193) 5 nationella minoriteter Men, 3 nationella minoritetsspråk - ej jiddisch eller meänkieli (som ingick i finskan och talas av hävd i Tornedalen) Förvaltningsområden för samiska och finska med bl.a. förskola och äldreomsorg (ej skola)

7 Bildades på Tornedalens folkhögskola, Övertorneå, den 25 oktober 1981 Ordförande blev Mona Mörtlund Bland mötesdeltagarna märks Bertil Isaksson, Gunnar Kieri och Marita Mattsson Barsk Ur förbundets målsättning: vi svenska tornedalingar är en inhemsk språklig och kulturell minoritet

8 Bruno Poromaa en ropandes röst i Riksdagen Vi har ett eget språk, ett eget modersmål tornedalsfinskan eller Meän kieli som vi kallar det. (Bruno Poromaa: Riksdagen 24 november 1993) Meän Akateemi bildas 1987 Meän Kielen Sanakirja (1993)

9 Henning Johansson, Meän akateemi, är STR-Ts representant i kommittén Ni ser ju faktiskt ut som svenskar, yttrande av departementstjänsteman i april 1997 i Stockholm till Torvald Pääjärvi, nyvald ordförande i STR-T I januari 1999 träffar Torvald Pääjärvi och Birger Winsa den nu ansvariga ministern Ulrica Messings statssekreterare Lena Nyberg Genombrott???

10 5 nationella minoriteter 5 nationella minoritetsspråk, även jiddisch meänkieli 5 FO för finska/meänkieli Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare 4 FO för samiska Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog

11 Ratificerade Europarådets ramkonvention: Det finns 5 nationella minoriteter i Sverige: Judar, romer, samer, sverigefinnar & tornedalingar Ratificerad Europarådets språkstadga: Det finns 5 nationella minoritetsspråk i Sverige: Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib & samiska Språk och minoritet står var för sig på egna ben

12 Det är ett historiskt beslut som vi nu är på väg att fatta ett första politiskt och principiellt betydelsefullt steg nu läggs en stabil grund för en samlad minoritetspolitik Denna mångfald bör vi ta som utgångspunkt när politiken utformas och genomförs på alla samhällsområden och på alla nivåer.

13 Det känns overkligt att stå här i Sveriges riksdag efter att ha begärt ordet i detta ärende. Jag började för 40 år sedan gå i skolan. Språket var meänkieli, och det faktum att det språket var förbjudet i skolan medförde i många fall - också i mitt fall att man under det första skolåret var hemfallen åt tystnad. Språket var alltså belagt med skam.

14 Skiljer sig språkligt och kulturellt från majoritetsbefolkningen (ej dialekt av svenska) Har funnits av hävd i landet (historiskt) Har i dag en uttalad samhörighet och vilja att behålla sin identitet Bygger på den enskilda individens självidentifikation

15 Ett senkommet erkännande av vårt lands historiska nationella minoriteter judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och deras språk, men också av vårt gemensamma kulturarv. Ett erkännande av grupper som både osynliggjorts och förtryckts under långa tider (prop. 2008/09:158)

16 Ägnade sig åt rasbiologisk kartläggning i Sverige Inspirerade motsvarande verksamhet i Tyskland på 1920-/30-talet Fokuserade på lägre stående grupper som finnar lappar zigenare judar (?)

17 Samma historiska hemortsrätt till Sverige som majoritetsbefolkningen Del av vårt lands gemensamma historiska kulturarv

18 1 kap. 2 Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

19 Minoritetslagen handlar om språk & kultur Rättighetslag! Ingen behovsprövning! Gäller i hela landet för samtliga nationella minoriteter Allmänna bestämmelser = grundskydd införs Förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom förvaltningsområde (FO)

20 3 Myndigheter ska när det behövs informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter 4 Stat/kommun ska skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur Särskilt främja barns utveckling av en kulturell identitet och användning av sitt eget NM-språk 5 Myndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande och samråda med dem

21 De nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, bruka och utveckla sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige.

22 Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. OBS! Tillkommer gör de nya kursplanerna i historia, svenska & samhällskunskap

23 Service på samiska, finska och meänkieli i ärenden som har anknytning till förvaltningsområdet, när enskilda så begär Förskola och äldreomsorg där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska, finska och meänkieli Statsbidrag för kommunens merkostnader FO gäller språket finska romer i finskt FO När minst en kommun ingår i FO, så gör länets landsting det också ULL i FO för finska

24 Från 7 (2000) till 38 (2010) till 75 (2015) kommuner i FO och fler på väg Från 1 (2000) till 9 (2010) till 14 (2015) landsting Alla kommuner i FO jobbar åtminstone med det åtagandet kan förståss bli ännu bättre Framgång - främst beroende på lokal mobilisering från minoriteten!

25 75 kommuner i FO 215 kommuner helt utanför FO Grundskydd knappast/eller inte alls i de 215 kommuner som ej ingår i något FO Men, också långt ifrån i alla 75 kommuner i FO! Närmast totalt misslyckande!

26 Grundskyddet hanteras bara av ett mindre antal kommuner/landsting, och då ofta bara för det språk kommunen ingår i förvaltningsområde för En majoritet av landets nationella minoriteter har fortfarande snart åtta år efter reformen inte tillgång till grundskyddet För romer/romani chib och judar/jiddisch tillämpas LoNM i stort sett inte alls

27 Det utsatta läget för NM-språken gör att minoritetspolitiken i större utsträckning behöver inriktas på överföring av språk och kultur mellan generationerna Minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden Mainstreaming - inte något nischområde! Jfr jämställdhetspolitik, barns rättigheter

28 De nationella minoriteternas rättigheter utgör en integrerad del av det internationella ramverket till skydd för de mänskliga rättigheterna. Det nationella arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter bör utgå från detta förhållande. att minoritetspolitiken på ett tydligare sätt finner en hemvist inom de ordinarie beslutsprocesserna inom kommun, landsting och stat.

29 Det är avgörande för utvecklingen av politikområdet att den minoritetspolitiska strategin är samlad och långsiktig. Språk och kultur är kärnan i de nationella minoriteternas identitet. En fungerande överföring av språk och kultur mellan generationer är därför en central uppgift för minoritetspolitiken

30 Systematik styrning, uppföljning, resultatanalys Långsiktighet förutsättningar, mål och stöd Egenmakt expertis, inflytande & delaktighet De nationella minoriteternas rättigheter bör vara en integrerad del av den offentliga verksamheten inom berörda sektorer.

31 Skyldighet anta dokumenterade mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet Ange hur de ska följas upp och vid behov redovisas Ovillkorlig skyldighet att informera minoriteter om deras rättigheter och det allmännas ansvar

32 Samråd innebär en strukturerad dialog Samråd för att NMs inspel ska kunna beaktas i kommuners beslutsfattande innan beslut tas Samråd oavsett om det finns föreningar Särskilt beakta förutsättningarna för inflytade för barn & unga

33 Erbjuds ej i flera FO-kommuner Erbjuds i minimal utsträckning i många FOkommuner Sällan plan för successiv utbyggnad av hur stor del som erbjuds

34 Förskola där hela eller väsentlig del av verksamheten erbjuds på NM-språket Skyldighet att fråga om önskan om förskola på NM-språket Bestämmelserna förs in i Skollagen Skolinspektionen får ett tydligare ansvar Inte modersmål utan nationellt minoritetsspråk

35 Äldreomsorg där hela eller väsentlig del av verksamheten erbjuds på NM-språket Skyldighet att informera om rätten till äldreomsorg på NM-språket Kommuner ska särskilt beakta äldres behov av att kunna upprätthålla sin kulturella identitet inom äldreomsorgen Rätten till äldreomsorg på meänkieli även utanför FO i den mån kommunen har språkkunnig personal

36 Språk som diskrimineringsgrund Översyn av hur nationella minoriteter och språk definieras och benämns t.ex. kväner? Bevarandeprogram för minoritetsspråken Särbehandlingen av jiddisch Språkvård för varieteter och dialekter Historiska övergrepp och kränkningar Starka institutioner för minoriteternas språk och kultur

37 Om de nationella minoritetsspråken ska kunna bestå och utvecklas som levande språk i Sverige, är det nödvändigt att fortsatt vidta åtgärder för att bryta den pågående språkbytarprocessen. Ett långsiktigt och samlat handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken bör utarbetas och antas.

38 Utvärdering av Samiskt språkcentrum visar att det utgjort ett nödvändigt och värdefullt bidrag i revitaliseringen av samiska ISOF ska utreda förutsättningarna för att organisera språkcentrum för jiddisch, finska, meänkieli och romani chib

39 Det finns betydande brister i den nuvarande ordningen som hämmar minoritetspolitiken brister Särskild vikt bör dock läggas vid de NM-organisationer och kommuner/landsting som uttrycker bristande förtroende Direktiv till en utredning och analys av frågan om den närmare myndighetsstrukturen

40 Nationellt minoritetsspråk Nytt ämne i skolan Nationellt minoritetsspråk ska ingå i timplanerna Minsta garanterad undervisningstid 960 timmar i grundskolan (3 timmar/vecka) Nationellt minoritetsspråk i ämneslärarexamen

41 Public service-bolagens samlade utbud på samiska, finska, meänkieli, romani chib respektive jiddisch ska varje år uppgå till minst samma nivå som 2019

42 Gislaved finska ,2 % Järfälla finska ,3 % Luleå (fi) meänkieli, samiska = alla tre! Skellefteå finska ,4 % Sundsvall (fi) samiska Söderhamn finska ,0 % Åsele samiska Örnsköldsvik finska ,3 % Landstinget i Jönköpings län i finskt FO (15 av 21)

43

44 Kramfors Laxå finska finska Stockholm (fi) meänkieli, samiska (alla 3!) Vindeln Örnsköldsvik (fi) samiska samiska

45 Utredning om NM-politikens uppföljning ( ) ISOF i uppdrag att göra utredning av språkcentrum för NM-språk ( resp ) Länsstyrelsen A/Sametinget ska genomföra informationsinsatser om de NM ( ) STR-T arbetar vidare med förstudien om statens övergrepp på tornedalingar/meänkielitalande ( )

46