En klassisk saga från tornedalen.
|
|
- Gösta Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tornedalingar
2 En klassisk saga från tornedalen
3 Begreppet tornedaling används för att förklara både en regional (=ett område) och en kulturell tillhörighet. Även utflyttade kallar sig tornedalingar. Man behöver inte kunna språket för att vara tornedaling. Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset, STR-T bildades 1981 och är en organisationen som arbetar för bevarandet av Tornedalens kultur och språk.
4 Här bor vi! Tornedalingar bor främst i de nordliga kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. De allra flesta i Pajala kommun, där också kulturlivet är mest aktivt. Alla kallar sig inte tornedalingar, de som bor i Kiruna och Gällivare är mer benägna att se sig som Malmfältsbor och andra känner sig mer hemma med ord som lantalaiset eller kväner.
5 Tornedalingarnas Historia, del 1 Bor man i Sverige ska man tala svenska och införlivas i den svenska kulturgemenskapen. - Så sa de som bestämde i Sverige under 1800-talet och långt in på 1900-talet om alla människor som tillhörde en minoritet avslutades ett krig mellan Finland och Ryssland. Då delades området kring Torneälven i två delar. Den ena sidan blev svenskt området och den andra finskt, fast egentligen ryskt eftersom Finland tillhörde Ryssland då. När Finland gjorde sig fri från Ryssland 1917 pratades det om ifall finsktalande Tornedalen borde tillfalla Finland. Staten gjorde en utredning som bevisade att befolkningen inte farit illa av att tillhöra Sverige. Nu skulle tornedalingarna bli riktiga svenskar. På 1880-talet började försvenskningen i skolorna, barnen fick inte prata finska.
6 Tornedalingarnas Historia, del 2 Kommunerna i Tornedalen var fattiga och staten gick in och betalade de så kallade statsskolorna mot att undervisningen bara fick vara på svenska. Målet var att stoppa det finska språket och den finska kulturen. Inte ens på rasterna fick man prata finska. Snart var skolorna i Tornedalen helt försvenskade. Personliga berättelser finns om lärare som bestraffade elever som pratade sitt modersmål, tornedalsfinska, i skolan. Senare utfärdades ett fribrev för finska på skolrasterna och några år senare kunde elever i Haparanda lära sig finska i skolan. På 1970-talet kom modersmålsundervisningen, som då kallades hemspråksundervisning, i skolorna men tyvärr var det inte den finskan som talades hemma som barnen kunde lära sig,utan standardfinska. Men snart började tornedalsfinskan ses som ett eget språk och fick därmed också ett eget namn; meänkieli. I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.
7 Tornedalingar vill ha statens ursäkt "Ett sår" " Vi vill nå ett erkännande för det som skett och nå försoning, så att vi kan gå vidare. Det är ett sår som finns, allt det vi har gått igenom, säger ordförande Bengt Niska. Niska berättar om vanligt förekommande mätningar av skallar som pågick även efter andra världskrigets slut och om arbetsstugor dit barn hämtades för hela terminer i taget, där de skulle skolas till att bli ordentliga svenska medborgare enligt den nationalistiska anda som då rådde. Sedan slutet av 1800-talet och ända in på 1960-talet var det förbjudet att tala meänkieli i skolan och barn som använde språket bestraffades. Jag är född 1952 och har gått igenom den skolan. Många av oss kunde bara ett språk och det var inte svenska. Det som hänt oss är väldigt lite känt. Man talar bara om rasbiologi gentemot samer. Men så var det inte, säger Bengt Niska.
8 Lär dig prata Meänkieli...
9 Andrea-halsar-pa-Hos-Ellen
10 Diskutera i gruppen: 1. Hur ofta tar du dig tid att titta och njuta av naturen? Stanna upp och lyssna på fågelsången? Njuta av att solen lyser? 2. Äter ni något i din familj som du tror att ni är ganska ensamma om? Beskriv. 3. Vad innebär allemansrätten? Har du byggt en koja någon gång? Kunde du utnyttja allemansrätten då? Hur? 4. Varför tror du att meänkieli har kunnat leva kvar i Sverige? Hur?
MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
Nu ska vi åka till Sverige
Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli
Minoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Utdrag ur relevant lagstiftning
Bilaga KS 2018-42 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Hållbarhetsenheten 2019-01-14 Utdrag ur relevant lagstiftning Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, t.o.m. SFS 2018:1367 Nedan
Turpa kiinni minun haters
Turpa kiinni minun haters En filmhandledning från Svenska Filminstitutet Rek för åk 7 - gymnasiet Filmen Turpa kiinni minun haters (Håll käften mina haters) handlar om 22-åriga Maja som kommer från Pajala
Nationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
1 YTTRANDE 2008-10-20 Dnr U2008/3915/S Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) Sammanfattning Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset
Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1-104/2010 SID 1 (6) 2010-03-02 Handläggare: Anna Larsson Telefon: 08-508 03 083 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Nationella
pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=
pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,
Lennart Rohdin. Tornedalingar i Uppsala, 23 september 2018
Lennart Rohdin Tornedalingar i Uppsala, 23 september 2018 Europarådet kom till 1949 Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstat Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1949) I dag 47 medlemsstater
Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.
Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella
ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING
ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR
Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01-15 Diarienummer Sektor utbildning Anders Andrén Telefon: 0761330917 E-post: anders.andren@norrahisingen.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning
Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta
ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala
Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning
2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning
Nationella minoriteter i skolan
Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning
Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla från kommunstyrelsen
UTDRAG Sid 1 (2) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag Barn- och ungdomsnämnden 2013-10-03 Expedieras till Kommunstyrelsen 73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla
Handlingsplan för Nationella minoriteter
0(12) Individ- och Familjeförvaltningen Diarenr. 2015/1167 Landskrona Stad Handlingsplan för Nationella minoriteter Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47
Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för flaggning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen , 22
Författningssamling i Riktlinjer för flaggning i Beslutad av kommunstyrelsen 2017-01-30, 22 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för flaggning i Dokumentägare Chef servicecenter Dokumentansvarig
Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj
Finansieringsmöjligheter urval Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj STIPENDIER Ofta relativt enkla ansökningsblanketter Ofta relativt enkel redovisning Ofta inte så stora summor Ibland ålderdomligt
Nationella minoriteter och minoritetsspråk
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av
Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Krashens monitormodell
Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till
ND ^^'` ^9 ^P s,^ Q- -^ ^.^..^. o. PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK 2010 Antaget av kommunfullmäktige ,,^ 8
ND ^^'` ^9 ^P s,^ Q- -^ ^.^..^. o PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK 2010 Antaget av kommunfullmäktige 2010-04-26,,^ 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Sida i 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET 3
Språk och identitet i Tornedalen. ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss
Språk och identitet i Tornedalen ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss 2016-05-15 Innehåll Studietiden De första projektresorna Europarådet och den nationella minoritetspolitiken En revitalisering
MINORITETSPOLITISK HANDLINGSPLAN GÄLLIVARE KOMMUN
MINORITETSPOLITISK HANDLINGSPLAN GÄLLIVARE KOMMUN 1 Sammanfattning Idag är samer, sverigefinnar och tornedalingar nationella minoriteter i Sverige och samiska, finska samt meänkieli nationella minoritetsspråk.
Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S
Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de
Delbetänkande, Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)
dnr Ku2017/01534/DISK YTTRANDE 2017-10-03 Delbetänkande, Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Sammanfattning och allmänt Vi, kväner i Malmfälten, med meänkieli som minoritetsspråk,
Stödboken är en samling av förslag och idéer som kommit Kommunförbundet Norrbotten tillkänna under projektet Information på minoritetsspråk
Stödbok med tips för användning av minoritetsspråk i offentliga sammanhang Tips för att underhålla en flerspråkig hemsida Befintlig information på minoritetsspråk vid svenska myndigheter Exempel på flerspråkiga
Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete
Sida 1(5) Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete Ni ges här tillfälle att yttra er över kommunens riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Marks kommun. Svar på remissen lämnas till
Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret
Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Västra Hisingen Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-27 Diarienummer N138-0275/18 Handläggare Fredrik Bredhammar Telefon: E-post: fornamn.efternamn@forvaltning.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018
Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018 1) Vilken skola går ditt barn på? Aggarpsskolan Baraskolan Klågerupskolan Kyrkskolan Marbäcksskolan Naverlönnskolan Roslättsskolan Spångholmsskolan 2) I vilken
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Handlingsplan
Handlingsplan För Fagersta kommuns finska förvaltningsområde 2019-2021 Styrdokument 1 Inledning I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd
LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)
LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK
Meänkieli i den yngre generationen
Meänkieli i den yngre generationen En undersökning av meänkielis ställning bland unga personer i fem norrbottniska kommuner Anna Niva Institutionen för lingvistik Kandidatuppsats 15 hp Allmän språkvetenskap
Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning Sida 1 (4) 2018-03-21 Handläggare Gunilla Olsson Telefon: 0850823678 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads riktlinjer för nationella
Nationella minoriteter i skolan
Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning
Aktuellt från Regeringskansliet
Aktuellt från Regeringskansliet Erik Adell Hellström 1 Ansvaret för minoritetspolitiken Amanda Lind Kultur- och demokratiminister Helene Öberg Statssekreterare Enheten för civila samhället och nationella
Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr
Regionstyrelsen 31 oktober 2018 Sida 1 (5) 211 Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr 3785-2017 Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
Plats och tid Lizas Hotell den 10 dec 2013 kl. 09.00 11.30. Ordförande Birgitta Larsson
Samrådsgrupp minoriteter 2013-12-10 1 Plats och tid Lizas Hotell den 10 dec 2013 kl. 09.00 11.30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Birgitta Larsson ordförande (ks) Per-Erik Tina, Tornedalingar
Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för
Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoritetsspråk Plats och tid Kommunkontoret rum 1, onsdagen den 29 augusti kl
Samrådsgrupp minoritetsspråk 2012-08-29 42 Plats och tid Kommunkontoret rum 1, onsdagen den 29 augusti kl. 09.30-12.00 Beslutande Birgitta Larsson Ks, ordförande Karin Aspholm, Meänkieli Per-Erik Tina,
Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten
Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Demokratiberedningen
Alla nationella minoritetsspråk ska skyddas och främjas Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla
NATIONELLA MINORITETER 2015
Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...
Som om vi inte fanns
Hugvísindadasvið Som om vi inte fanns En studie av språkförhållandena i Tornedalen och tornedalsk identitet Ritgerð til B.A.-prófs Anastasiia Andreeva Maí 2017 Háskóli Íslands Hugvísindasvið Deild erlendra
1. Socialtjänst och arbetsmarknadsnämnden godkänner förslaget till riktlinjer för
SOCIALTJÄNST OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli lnk - 2010-02-16 PROTOKOLL nr 2/2010 2010-02-11 Dnr: åp0^7mf\ Till: Justerat 2010-02-11 11 Nationella
VERKSAMHETSPLAN 2019
VERKSAMHETSPLAN 2019 VISION STR-T ska vara ett språkrör, ett stöd och en inspirationskälla för alla som känner samhörighet med meänkieli och med det ursprungliga språkområdets kultur och historia. VÄRDEGRUND
Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN - KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) SDN 2010-03-25 2010-03-11 Handläggare: Marianne Berg Ekbom Telefon: 508 01 526 Till Rinkeby- Kista stadsdelsnämnd
Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens
PM 2010: RVI (Dnr 011-2168/2009) Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens pensionärsråd Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Finska föreningen
Norrbottens civilsamhälle
Norrbottens civilsamhälle Kartläggning 2017 Social Ekonomi Övre Norrland (SEÖN) Kartläggningens avsändare: Social Ekonomi Övre Norrland (SEÖN) Civilsamhällets parasollorganisation i Norrbotten och Västerbotten
Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoriteter 2012-03-28 15 Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 28 mars kl. 14.00 15.30
Samrådsgrupp minoriteter 2012-03-28 15 Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 28 mars kl. 14.00 15.30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Birgitta Larsson, ordförande Lennart Albinsson, Storlule
Minoritetsspråkslagstiftningens tillämpning i kommunen
Revisionsrapport Minoritetsspråkslagstiftningens tillämpning i kommunen Gällivare kommun April 2010 Lars-Börje Sehlberg Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor 2010-05-05 Lars-Börje Sehlberg projektledare
Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska
2009 08 31 139 338 Kommunstyrelsen 2010 05 17 98 235 Arbets och personalutskottet 2010 04 26 78 168 Dnr 09.439 008 augkf22 Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde
HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.
HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3
Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen
PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015
PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET
En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)
YTTRANDE 2009-03-26 Dnr U2008/7973/UH Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sammanfattning och allmänt Utredningen föreslår en lärarutbildning där två nya
Språkpolitisk förändring i Tornedalen efter 1968
2004:012 C-UPPSATS Språkpolitisk förändring i Tornedalen efter 1968 Med avseende på skolväsendet MATILDA ROVA Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap
Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög
Allas rätt till språk Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög Språkvårdens stora frågor idag Språkval Översätta och tolka eller välja ett? Språkpolicy Normkritik och inkluderande språk Rensa
RIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters
RIKTLINJER Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters 1 POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument
Svensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:
2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och
14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se
14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se Till:Granskande media För kännedom: Sveriges regering Sverigefinska Delegation Sverigefinska Riksförbundet Vittne
Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken
Järfälla kommun Finskt förvaltningsområde november 2018 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Utgångspunkt och genomförande 3 1.1. Om oss 3 1.2. Bakgrund & syfte 4 2. Bakgrund 5 2.1. Bakgrund
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska
Same, tornedaling, sverigefinne, rom eller jude? Norrbotten ett län som växer med sina kulturer
Same, tornedaling, sverigefinne, rom eller jude? Norrbotten ett län som växer med sina kulturer Nationella minoriteter och urfolk De nationella minoriteterna i Sverige och deras språk är samer (samiska),
Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk
Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lennart Rohdin Gällivare, 26 augusti 2010 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels-
Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015
Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets
Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10
Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för
Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19
Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19 Diarienummer: 2018:1562 1 (15) Sammanfattning... 2 Skolenheter... 2 Antal skolenheter... 2 Skolenheters storlekar och årskurser... 3 Inriktningar inom
Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige
Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under
Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019
Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019 s instruktion SFS 2015:1047, 18 [ ] ett samlat ansvar för frågor om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken inom ramen för sitt
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012
Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 1 Sammanfattning Andelen barn med annat modersmål har ökat något från 87 % år 2011 till 90 % i år. 86 olika språk talas av
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan
Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018
PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (13) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 217/218 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan.
Skolenkäten våren 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan
Skolenkäten våren 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan Antal medverkande skolenheter: 450 Antal svar Grundskolan: 13596
2014-06-11. Onsdagen den 11 juni 2014, kl. 09.00 11.00
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 (13) Plats och tid Beslutande Lizas hotell, Gällivare Onsdagen den 11 juni 2014, kl. 09.00 11.00 Birgitta Larsson, ordförande Åsa Blind, Girjas sameby Lennart Albinsson, Storlule
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR
HJÄRTEFRÅGOR ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR UR tar barn och unga på allvar. Genom våra program ska barn och unga få upplevelser som ger kunskap och väcker nyfikenhet. Och de program vi gör,
Moderna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många