Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa!
30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen 43% och för Europa som helhet var ökningen hela 69% Sverige 1980 och 2010 11 Miljarder m 3 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Årtal
Slutsatsen är att det finns gott om virke i Sverige och Europa. Potentialen för att tillgodose nuvarande och kommande industrier men råvara till all möjlig produktion växer år för år! Detta är ett faktum även om mer skog används till andra skogliga funktioner som t.ex. bevarandemål och kolbindning.
Utan teknologi kan dock inga åtgärder utföras i skogsbruket (föryngring, beståndsvård, skörd och transport). Definition av skogsteknologi Skogsteknologi fokuserar på hur åtgärder i skogsbruket organiseras och genomförs. Arbetsmetoder samt teknik och människan som arbetskraft omfattas. Det innebär att energiåtgång, arbetsinsats, miljöpåverkan, råvaruutnyttjande och kvalitet på utförd åtgärd samt ekonomi och arbetsmiljö ingår Om man ska nå väsentligt längre än idag inom dessa områden så innebär det att vi behöver ta steget mot intelligentare teknologi i skogen!
Exempel på vad vi gör nu, och vill göra i framtiden
Det är effektivt att räkna och analysera först innan man svetsar allt för mycket Systemanalyser och simuleringar av teoretiska försörjningskedjor av skogens biomaterial (som grund för framtida teknik- och systemutveckling)
Exempel på pågående forskning Simulering av integrerad skörd: Helträd inklusive stubbens centrala del (Simon Berg et al. manuskript) Möjligt framtida system Referenssystem
Konstruerade försöksriggar är viktiga redskap för att besvara frågor av betydelse när nya resurseffektiva maskiner ska utvecklas. Den som kan gissa, eller vill veta, vad denna rigg har använts till kan ta kontakt senare idag! Berg et al.2012. Torque required to twist and cut loose Scots pine stumps. Scand. J. For. Res., 1-10, ifirst article. Photo: Simon Berg
Exempel på experimentella fältstudier Hur många sortiment ska samlastas i ett skotarlass för minsta möjliga tids- och energiåtgång beroende på mängd virke per ha och totalt antal sortiment på trakten? Detta är studerat och snart publicerat (Manner et al. Silva Fennica in press) För att resultaten sedan ska kunna tillämpas fullt ut så behövs intelligenta system för att hålla koll på den virkeskoncentration och det antal sortiment som finns på aktuell del av trakten.
Intelligent teknik behövs oftast för nästa steg i skogsbrukets effektivisering. Exempel, maskinell plantering Karta över blockighet Foto: Magnus Petersson Om riktigt konkurrenskraftig maskinell plantering ska utvecklas så behövs sensorer, dvs. intelligent teknologi, för att avgöra var marken är lämplig att bearbeta (Ersson B-T. Manuskript)
För stöd till utveckling av intelligent och effektiv teknik så krävs ofta en kedja av studier (simulering, systemanalys, experimentrigg, fältstudier på prototyper och senare på kommersiella produkter) Experimentrigg 2005 Tillverkarprototyp 2013 Dan Bergströms doktorandprojekt som via en lång kedja av följande examensarbeten och utvecklingsprojekt är på god väg mot en eller flera produkter
Mer generellt så ser vi ett stort behov av utveckling av följande kedja inom skogsbruket
Sensorer, maskinintelligens och automatisering i framtidens skogsbruk Tillgängligt rådata Maskinsensorer Fjärranalys Förädling Funktion Databehandling Beslutsstöd (Del)automatisering
Internationalisering Vi har omfattande samarbeten internationellt och vår målsättning är att stärka detta ytterligare framgent
Institutionen har dessutom det redaktionella ansvaret för den vetenskapliga tidskriften International Journal of Forest Engineering, som är en av endast två vetenskapliga internationella tidskrifter inom skogsteknologi. (Redaktör: Ola Lindroos) http://www.tandfonline.com/loi/tife
SLUT Tomas Nordfjell ProfessorSkogsteknologi