Befolkningsutveckling Kvartal 3, 2018 2018-11-19
2/10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Folkmängd och befolkningsförändringar för länet och dess kommuner. 4 Jämförelse med befolkningsprognosen... 5 Jämförelse med tidigare år... 6 Folkmängd i kommunens socknar... 7 Folkmängd i kommunens orter... 8 Folkmängd i Nyköpings stadsdelar... 9 Kommunkartor... 10
3/10 Inledning Vi har nu fått befolkningsstatistik gällande tredje kvartalet 2018 för Södermanlands län och Nyköpings kommun. Glädjande nog kan vi konstatera att Nyköpings kommun har ökat sin befolkning med 129 personer sedan förra kvartalsskiftet. Procentuellt sett är befolkningsökningen i Nyköpings kommun den femte högsta i Sörmland men den är lägre än riksgenomsnittet. Befolkningsökningen i kommunen blev dock högre än i befolkningsprognosen. Folkmängd: 55 912 Kvartal 3 2018 Födda: 163 Inflyttade: 763 Döda: 119 Utflyttade: 679
Antal personer 4/10 Folkmängd och befolkningsförändringar för länet och dess kommuner Länsnamn Folkmängd Folkökning Levande Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Kommunnamn födda överskott Södermanland 293 824 642 770 678 92 3 542 3 025 517 Eskilstuna 105 603 209 297 235 62 1 371 1 244 127 Flen 16 763-78 31 50-19 336 401-65 Gnesta 11 184 37 26 17 9 184 157 27 Katrineholm 34 371 122 86 101-15 544 410 134 Nyköping 55 912 129 163 119 44 763 679 84 Oxelösund 12 044 5 31 35-4 213 206 7 Strängnäs 35 570 128 81 74 7 612 496 116 Trosa 13 208 90 28 23 5 318 231 87 Vingåker 9 169 0 27 24 3 177 177 0 Tabell 1. Folkmängd och befolkningsförändringar under årets tredje kvartal I Södermanlands län ökade befolkningen med 642 personer under tredje kvartalet. Alla kommuner utom Vingåker och Flen noterade en befolkningsökning. Den största ökningen i absoluta tal skedde i Eskilstuna som ökade med 209 personer. 250 Befolkningsförändring under tredje kvartalet 2018 200 150 100 50 0 Eskilstuna Nyköping Strängnäs Katrineholm Trosa Gnesta Oxelösund Vingåker Flen -50-100 Den största procentuella ökningen skedde i Trosa som fick 90 nya kommuninvånare, vilket motsvarar en procentuell ökning med 0,69%. Nyköpings kommun ökade sin befolkning med 129 personer eller 0,23%. Den största procentuella befolkningsminskningen har skett i Flen som minskat sin befolkning med 78 personer eller 0,46%.
5/10 Jämförelse med befolkningsprognosen Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttningsnetto Födda Döda Födelsenetto Folkökning Utfall 55 912 763 679 84 163 119 44 129 Låg18 55 879 876 801 75 147 151-4 72 Hög18 55 952 885 801 85 163 151 12 97 Mål18 55 987 883 775 108 157 151 6 114 Tabell 2. Jämförelse mellan faktiska och prognostiserade befolkningsförändringar under årets tredje kvartal Folkmängden i Nyköpings kommun var efter tredje kvartalet mittemellan prognosalternativen Låg och Hög. Folkökningen blev högre än i prognosen. Antalet inflyttade och antalet utflyttade blev färre än prognostiserat. Flyttningsnettot hamnade på samma nivå som i Högalternativet och detsamma gällde antalet födda. Antalet döda var däremot markant färre än i prognosen. Födelsenettot var klart högre än i befolkningsprognosen. 0 1-5 6-9 10-12 13-15 16-18 Utfall 457 3 279 2 673 2 033 1 999 1 859 Låg18 605 3 308 2 684 2 035 2 008 1 857 Hög18 668 3 311 2 686 2 036 2 009 1 858 Mål18 645 3 314 2 688 2 037 2 010 1 860 19-29 30-39 40-64 65-79 80- Summa Utfall 6 820 6 466 16 915 9 813 3 598 55 912 Låg18 6 856 6 500 16 908 9 777 3 485 56 025 Hög18 6 868 6 506 16 915 9 779 3 486 56 121 Mål18 6 897 6 517 16 928 9 784 3 486 56 167 Tabell 3. Antalet personer i olika åldersklasser jämfört med årets befolkningsprognos I tabellen ovan måste man lägga till de barn som beräknas födas under årets sista kvartal till 0-åringarna för att få jämförbara siffror. Antalet barn mellan 1 och 5 år ligger än så länge under Målalternativet. Eftersom en viss inflyttning lär tillkomma under fjärde kvartalet är det högst troligt att prognosen kommer att stämma bra för denna ålderskategori. Även antalet 6-9 åringar ligger något under prognosen och detsamma gäller för antalet 10-12 åringar och för antalet 13-15 åringar. Antalet 16-18 åringar är däremot redan på samma nivå som i prognosen. Antalet unga vuxna mellan 19 och 29 år är färre än prognostiserat och det gäller även antalet 30-39 åringar. 40-64 åringarna är exakt lika många som i prognosens Högalternativ. När det gäller antalet 65-79 åringar är dessa fler än i prognosen. Antalet personer som är 80+ stämmer väl överens med befolkningsprognosen om man tar hänsyn till de som beräknas att gå bort under årets sista kvartal.
6/10 Jämförelse med tidigare år År Folkökning 3:e kvartalet Folkökning Inflyttning 3:e kvartalet Inflyttning Utflyttning 3:e kvartalet Utflyttning Flyttningsnetto 3:e kvartalet Flyttningsnetto 2010 35 435 679 2487 639 2031 40 456 2011 88 252 760 2486 684 2223 76 263 2012 157 440 839 2609 717 2197 122 412 2013 143 702 849 2916 739 2259 110 657 2014 93 470 802 2720 735 2267 67 453 2015 168 754 843 3003 701 2302 142 701 2016 158 662 873 3041 759 2432 114 609 2017 64 543 819 2995 768 2475 51 520 2018 129 763 679 84 Tabell 4. Årets befolkningsförändringar jämfört med tidigare års. Årets folkökning på 129 personer under tredje kvartalet är klart högre än ökningen på 64 personer under tredje kvartalet 2017. Såväl inflyttningen som utflyttningen är lägre än föregående år. Flyttnettot däremot är högre än 2017. Av inflyttarna kom 217 personer från andra kommuner i Södermanlands län och 444 personer från övriga län. Från utlandet kom 102 personer vilket är en oförändrad nivå jämfört med år 2017. Huvudorsaken till att befolkningsökningen under tredje kvartalet blev högre i år än förra året är den minskade utflyttningen År Födda 3:e kvartalet Födda Döda 3:e kvartalet Döda Födelsenetto 3:e kvartalet Födelsenetto 2010 139 550 141 566-2 -16 2011 144 563 132 568 12-5 2012 145 579 112 554 33 25 2013 155 577 130 549 25 28 2014 154 561 137 547 17 14 2015 150 601 137 550 13 51 2016 166 622 133 565 33 57 2017 148 591 138 592 10-1 2018 163 119 44 Tabell 5. Årets befolkningsförändringar jämfört med tidigare års. Antalet födda under tredje kvartalet var betydligt högre än föregående år och det var till och med det näst högsta under hela 10-talet. Antalet döda var lägre än under de fem senaste åren. Antalet födda minus antalet döda ger oss födelsenettot. Detta var under årets tredje kvartal positivt liksom det även varit under de sju senaste åren.
7/10 Folkmängd i kommunens socknar Socknar Invånare 2017-12-31 2018-03-31 2018-06-30 2018-09-30 Förändr. kv3 Förändr. % kv3 Nicolai landsbygd 644 643 656 677 21 3,2% Alla Helgona landsbygd 199 200 205 206 1 0,5% Tunaberg 1 818 1815 1 820 1 809-11 -0,6% Bergshammar 1 467 1474 1 485 1 493 8 0,5% Tuna 1 600 1608 1 615 1 601-14 -0,9% Lunda 1 183 1218 1 200 1 188-12 -1,0% Kila 1 249 1290 1 307 1 313 6 0,5% Stigtomta 2 633 2615 2 601 2 606 5 0,2% Bärbo 220 213 216 207-9 -4,2% Nykyrka 145 143 138 140 2 1,4% Halla 65 62 56 55-1 -1,8% Vrena 818 817 825 833 8 1,0% Råby-Rönö 547 557 559 557-2 -0,4% Husby-Oppunda 282 292 292 289-3 -1,0% Lid 182 200 199 201 2 1,0% Ripsa 61 63 61 62 1 1,6% Runtuna 730 709 707 705-2 -0,3% Spelvik 112 110 110 112 2 1,8% Ludgo 448 446 451 445-6 -1,3% Svärta 1 087 1114 1 113 1 102-11 -1,0% Tystberga 1 242 1291 1 305 1 296-9 -0,7% Bogsta 123 115 115 112-3 -2,6% Bälinge 250 224 222 213-9 -4,1% Sättersta 211 212 209 218 9 4,3% Lästringe 443 476 489 497 8 1,6% Tabell 6. Folkmängd i kommunens socknar jämfört med föregående kvartalsskifte I tabell 6 redovisas befolkningsförändringarna i kommunens socknar under tredje kvartalet 2018. Såväl tätorter som småorter och ren landsbygd är medräknade med undantag för Nyköpings centralort. De största befolkningsökningarna i absoluta tal har skett i Nicolai landsbygd och Sättersta som fått 21 respektive 9 nya invånare. I övrigt har den största befolkningsökningen skett i Bergshammar, Vrena och Lästringe. Sättersta, Nicolai Landsbygd och Spelvik noterar de största ökningarna procentuellt sett. Den största befolkningsminskningen har skett i Tuna som tappat 14 invånare. I övrigt svarar Lunda, Svärta och Tunaberg för de största minskningarna i absoluta tal. Procentuellt sett har Bärbo, Bälinge och Bogsta minskat mest.
8/10 Folkmängd i kommunens orter Orter Invånare 2017-12-31 2018-03-31 2018-06-30 2018-09-30 Förändr. kv2 Förändr. % kv2 Tätorter CENTRALORT Nyköping 37 598 37 787 37 934 38 069 135 0,4% STÖRRE TÄTORTER (1000- invånare) Stigtomta 1 959 1 953 1 937 1 936-1 -0,1% Svalsta 1 089 1 102 1 095 1 090-5 -0,5% MELLANSTORA TÄTORTER (400-999 invånare) Bergshammar 934 918 918 915-3 -0,3% Tystberga 857 853 865 858-7 -0,8% Nävekvarn 763 760 762 757-5 -0,7% Vrena 646 643 649 653 4 0,6% Jönåker 644 645 639 631-8 -1,3% Sjösa 464 478 473 467-6 -1,3% Enstaberga 443 436 440 441 1 0,2% MINDRE TÄTORTER (200-399 invånare) Stavsjö 336 339 347 349 2 0,6% Buskhyttan 279 276 275 275 0 0,0% Ålberga 233 234 234 235 1 0,4% Runtuna 246 243 247 249 2 0,8% Sillekrog 225 225 235 239 4 1,7% Småorter Horn 214 215 219 217-2 -0,9% Skeppsvik 178 174 176 175-1 -0,6% Bränn-Ekeby 140 138 142 145 3 2,1% Råby 135 140 137 144 7 5,1% Kisäng 130 126 128 128 0 0,0% Aspa 125 120 118 118 0 0,0% Koppartorp 112 115 122 122 0 0,0% Lästringe 109 110 115 117 2 1,7% Uttervik 84 84 83 84 1 1,2% Lid 79 81 81 83 2 2,5% Kila 76 78 81 78-3 -3,7% Edstorp 66 65 65 65 0 0,0% Sjöskogen 50 51 51 51 0 0,0% Tabell 7. Folkmängd i kommunens orter jämfört med föregående kvartalsskifte Nyköpings centralort är fortfarande den ort som svarar för den överlägset största folkökningen. Av kommunens övriga tätorter är det, Sillekrog, Vrena och Runtuna som ökat invånarantalet mest under tredje kvartalet. Jönåker, Tystberga och Sjösa är de tätorter där befolkningen minskat mest. Bland kommunens småorter svarar Råby och Bränn-Ekeby för den största befolkningsökningen medan Kila och Horn tappat flest invånare.
9/10 Folkmängd i Nyköpings stadsdelar Stadsdelar Invånare 2017-12-31 2018-03-31 2018-06-30 2018-09-30 Förändr. kv2 Förändr. % kv2 Oppeby 1 591 1 590 1 588 1 587-1 -0,1% Oppeby gård 985 986 988 998 10 1,0% Hållet/Blommenhov 538 542 556 548-8 -1,4% Väster 4 146 4 154 4 154 4 162 8 0,2% Spelhagen 390 391 403 390-13 -3,2% Högbrunn/Gumsbacken 1 169 1 182 1 175 1 169-6 -0,5% Herrhagen 1 589 1 637 1 744 1 808 64 3,7% Långsätter 2 161 2 165 2 184 2 175-9 -0,4% Kuggnäs 700 706 712 714 2 0,3% Branthäll 6 6 7 7 0 0,0% Örstig 237 240 239 236-3 -1,3% Finntorp/Björkö/Björshult 4 6 6 6 0 0,0% Krikonbacken 400 401 402 403 1 0,2% Hagalund 553 564 556 557 1 0,2% Harg 1 081 1 070 1 068 1 069 1 0,1% Oxbacken 484 491 496 499 3 0,6% Påljungshage 62 62 61 60-1 -1,6% Brandkärr 4 565 4 504 4 491 4 534 43 1,0% Ö Villastaden 854 837 849 842-7 -0,8% Isaksdal 1 450 1 465 1 448 1 447-1 -0,1% Ekensberg 397 400 394 392-2 -0,5% Öster 3 980 4 018 4 009 4 014 5 0,1% Kungshagen 15 13 4 4 0 0,0% Fågelbo 2 450 2 470 2 459 2 488 29 1,2% Stenkulla 1 808 1 823 1 826 1 816-10 -0,5% Rosenkälla 2 009 1 996 2 005 2 018 13 0,6% Bryngelstorp 2 091 2 092 2 075 2 076 1 0,0% Brandholmen 1 363 1 392 1 422 1 423 1 0,1% Ängstugan/Tjuvholmen 64 95 98 99 1 1,0% Malmbryggshagen 447 480 506 519 13 2,6% Labro 9 9 9 9 0 0,0% Tabell 8. Folkmängd i Nyköpings stadsdelar jämfört med föregående kvartalsskifte Befolkningsförändringarna i Nyköpings stadsdelar har varit varierande. Den största folkökningen har skett i Herrhagen och beror delvis på nybyggnation. Brandkärr, Fågelbo och Malmbryggshagen har också fått uppleva betydande befolkningsökningar. Den största befolkningsminskningen i absoluta tal har skett i Spelhagen som tappat 13 invånare. Även Stenkulla, Långsätter och Hållet/Blommenhov har förlorat invånare Sammantaget har befolkningen ökat i hälften av stadsdelarna.
10/10 Kommunkartor Befolkningsförändringen i kommunens socknar under tredje kvartalet 2018. Befolkningsförändringen i Nyköpings stadsdelar under tredje kvartalet 2018.