vti FINDING A BETTER WAY

VTlnotat8:4-2012 7 - _ : www.vti.se/publikationer Utgivningsår2012 ' V..> :..* ' Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya vti FINDING A BETTER WAY

Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI. Linköping december 2011 Sven-OlofLundkvist VTI notat 8:4-2012 Dnr: 2011/0165:26

Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Proj ektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 20 12-01 -20. Quality review Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012. VTI notat 8:4-2012

Innehållsförteckning Sammanfattning..... 5 Summary..... 7 1 Bakgrund, begränsningar och syfte..... 9 2 Begrepp och metod..... 10 3 Analys..... 11 4 Resultat..... 12 4.1 Antal objekt som ingått i analysen..... 12 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten..... 13 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass..... 14 4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass..... 15 5 Slutsatser..... 19 Referenser..... 20 Bilaga Bilaga 1 Detaljerade resultat VTI notat 8:4-2012

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 - Trañkverket Region Stockholm av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI 581 95 Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Stockholm 2011. Mätningarna har utförts under perioden 28 juni-7 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar 0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobj ekten godkända 0 På övriga Europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av delobjekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 19 % av delobjekten 0 En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen Retroreflexionen för våta vägmarkeringar 0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända. VTI notat 814-2012 5

Condition assessment of road markings of Region Stockholm in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden Summary This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Stockholm, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 28 June-7 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity 0 On European highwayswith ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 38% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations (Stockholm county). 0 On other European highways and national roads the corresponding figure was 13% (Stockholm county). 0 On county roads 19% of the objects were approved. 0 The performance of the road markings on primary roads was better on Gotland than in Stockholm county. However, when taking all road types into account, there were no significant differences between the counties in the region. Wet road marking retroreflectivity 0 On European highways With ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 29% of the measured objects (Stockholm county) fulñlled the requirements in the Swedish regulations. VTI notat 8:4-2012 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfältsmarkeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT 2 4 000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har obj ektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: 0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls 0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. När Trañkverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringamas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Stockholm. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012). VTI notat 824-2012 9

2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: 0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt 0 Delobj ekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinj e). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser 0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet Mätplatsen består av ett stort antal enskilda mätpunkter 0 Mätpunkt Punkt, eller egentligen en mindre area i mätplatsen, där mätvärde avlästs. Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följ ande: 0 Vägklass A Europavägar med ÅDT 2 4 000 0 Vägklass B EurOpavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9-99) 0 Vägklass C Primära länsvägar (100-404). Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan Vägklass välj as enligt: n=k-\/n där N är antalet objekt i aktuell Vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till: k = 1,4 för Vägklass A k = 1,2 för Vägklass B k = 1,0 för Vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3'n; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinj er och en (av två) körfältslinj er på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobj ekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. 10 VTI notat 824-2012

3 Analys Analysen av data har gjorts enligt följ ande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, Rum, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobj ektet beräknats som: n Z RLJorrl- RL,torr : n 00h Z MPDZ. MPD = _-_l'=1, n där RLJOW- avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RLW, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R =-8+0,14-R +18-MPD L,våt L,torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trañkverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följ ande tabell. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT 2 2 000 ÅDT 2 4 000 Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna RL,torr < 100 mcd/mz/lx. RL,torr < 150 mcd/mz/ix. har RWåt < 35 mcd/m2/ix. Godkänt de/objekt. Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt. Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinj er på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat. VTI notat 814-2012 11

4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 21 Vägsträckor, objekt, mätts i Region Stockholm under 2011. Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län är 2011. Antal uppmätta objekt på Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar länsväg; Totalt A Gotlands län I B C 4 Summa 4 A 7 7 Stockholms län AB B 5 5 C 5 Summa 5 5 17 A 7 REGION STH B 5 5 C Totalt 7 5 21 För delobj ekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinj erna. Antalet delobj ekt för Våtfunktionsskattningen uppgick till 14 st. i Stockholms län 12 VTI notat 8:4-2012

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 3 och 4 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreñexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Stockholm. Tabell 3 Beskrivande statistik Över RUM, för vägklass A och B. Region Sth RL, torr, Väg/dass A RL, torr, Väg/dass B Stockholms län AB Stockholms län AB Medelvärde 170 157 Standardfel 8 15 Standardavvikelse 38 58 Minimum 122 99 Maximum 243 324 Antal delobjekt 21 15 Konfidensintervall 95 /o 152-187 125-190 20:e percentilen 127 119 50:e percentilen 174 137 80:e percentilen 208 204 Tabell 4 Beskrivande statistik över RUM, för vägklass C.. RL, torr, Väg/dass C Reg'on Sth Gotlands län I StocklÄoéms Ian Reggizon Medelvärde 141 151 147 Standardfel 14 7 7 Standardavvikelse 47 27 37 Minimum 76 85 76 Maximum 226 184 226 Antal delobjekt 12 15 27 Konfidensintervall 95 % 112-171 136-166 132-161 20:e percentilen 109 143 111 50:e percentilen 138 155 155 80:e percentilen 165 172 172 Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 5. VTI notat 8:4-2012

Tabell 5 Beskrivande statistik Över RAW, för Vägklass A. Region Sth RL, våt, Vägklass A Stockholms län AB Medelvärde 35 Standardfel Standardavvikelse 4 Minimum 28 Maximum 40 Antal delobjekt 14 Konfidensintervall 95 % 33-37 20:e percentilen 31 50:e percentilen 35 80:e percentilen 40 4.3 Andel godkända delobjekt per län och Vägklass Totalt sett i regionen blev endast 24 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 6. I ñgurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt - rött eller godkänt- grönt. Tabell 6 Antal och andel godkända delobjektför RUM, efter län och Vägklass. Andel Län/Region Vägklass r Summa godkända Godkända 0/0 A ' - _ Gotlands län I B - - _ C 8 4 12 33 Summa 8 4 12 33 A 13 8 21 38 Stockholms län AB B 13 2 15 13 C 14 1 15 7 Totalt 40 11 51 22 A 13 8 21 38 REGION STH B 13 2 15 13 C 22 5 27 19 Totalt 48 15 63 24 Resultatet för Våtfunktionen, som endast skattades på A-V'agar i marginellt bättre, se tabell 7. Stockholms län, var 14 VTI notat 824-2012

Tabell 7 Antal och andel godkända delobjektför RLyåt, efter län. Andel Län/Region Antal Godkända Summa godkända 0/0 Stockholms län AB 10 4 14 29 En analys av signiñkanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt visade att en signifikant högre andel av klass C-vägamas markeringar var godkända på Gotland. Sett Över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen, men då ska noteras att Gotland endast har klass V-vägar. Testen utfördes på risknivån 5 %. Resultaten i tabell 6 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och lån. 100% 90% 80% 70% - 60% 50% - 40% - 30% Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Sth 0 I underkända Godkända r m 0 20% ä ä ä \ 52 0 H N 0% [x - m I _ m I _ CO I _ co I c < l- : <1: I-- C <E _ c < i_ E C m c m c U7 C (1) ä E Z % LU 2 % E 2 _.8 E 2 E (I) _ O G V) _ O E (I) _ O C V, _ 0 _rg E LD ;0 E LD ;6 E LD 2 E D *5 5 ä *6 5 ä *6 '0 ä: +5 6 g 9 0 3:4 LD (9 U U U U 0 o o o -l-j +4 -H 4-2 U) U) U) U') Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektfo'r RUM, efter vägklass och län. 4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass I detta kapitel visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobj ekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. VTI notat 824-2012 15

V Gotlands län I, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C undeikända :Godkanda 90% -" I 80% M 70% m 7 60% M 50? 'm'- 0 O C3_ 40% W m 00 m L 3 0 g 19 ä 30% m- e 33 o\,.. g 20% WL g 10% mm x_ 0% ' i 3 ä ä. \_ 7 Hk-159âMI-2113Vk-161in-159IMI-1661Vk-226 Hk-1111MI-112 Vk-117 Hk-109i MI-90 1 Vk-76 ä. '4(14 ) 150 i I14042), 100 19(144),100 I24(146),1OO Figur 2 Gotlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. å ä Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A 100% I II * IIIII I ändeikända odkanda 80%» I 2 I 70% - l m»m. 60%., W W..... 50V öm m * r-- 40% 0...., A. F2 '\ r r* a\ 30%.W Vi...m...0. 0.... _ \o. 20% mm V,...m...1. n\o\m...w m m W W W M 9,.. <*. 60 2. 10% d i...w. 2....i, m... o i......122.mm :m m...,..._.. M ;M 7... 0% s 2 h êlqå I ' s 3 g Loêmåv mbxäoovåmgn mlkovmâooåmmvjoo ooâlnam LnâN OOOONON N NCWNOOLOSNENHOOHgLniq 'T'g'ñåT'ñT'WT'årñiñ äåñffäfit'ww't'wåf'äñ' åêäiå åiäiä ååägå 13:29; äâ :21% AB 6 (E 4), AB 10 (E 18), AB 11 (E 18), AB 14 (E 18), AB 18 (E 18), AB 21 (E 20), AB 22 (E 20), 150 150 150 150 150 150 150 Figur 3 Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 16 VTI notat 824-2012

Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B.Underkända,_ Godkanda 100%" IIIIIIIII o 90%' II IIIIII W 80%" I I I I I I - 70%" I I I I I I "- 60%" I I I I I I M 7 50% - g äg- I I 3 I c I I " 40% - m 2._ m - I I I N O... o\ \ O...... \ ä 8 g), 10%- 2... nu... å _n_ Hg..-.,\o.m m- \- H N S 0% LD ' s <1-1\ N N G N <r l\ m H 0 H I\ N <r å H N 00 H 0 m 0 m 0 3 N <1-0 LD N 3 3 3 3 -' 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ä 2 å å å å ä 2 ä 3-. 2 å 'ä 2 å AB 23 (57), 150 AB 29 (73), 150 AB 31 (76), 150 AB 34 (76), 150 AB 38 (77), 150 Figur 4 Stockholms län andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I Underkända Godkända 100%" IIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIII II IIIIII III 70%" I I I I I I I I 2" 60% W. m "'" * 50% m I M M- m \ ä 80 m 40% -3- m m m....._...n \o \O 30% m0 ä_- äm x gm.......jim m m \ umw 3 få \ o o\ mm W m WO.... 10%m-Hå-H-w ---- www-hmm_.,\ 0% 1 i N ( N 1 H l\ m ( <r l m m 3 ; cc 3 <1-00 H ( Lo I N ( r\ m Lo <1-00100 1:) o m 3 m i m \ [x 3 <r I\ 3 3 3 3 -' i 3 3 3 3 3 3 3 3 ' 3 g 3 ( äzêjåå (å(å åå, åålziåg AB49(227),150 AB 51 (229), 150)AB 52 (229), 150 AB 62 (264), 150 AB 85 (283), 1505 Figur 5 Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. i VTI notat 814-2012 17

' 100% * Region Sth, Stockholms län AB, Andel god- och underkända, våtfunktion, vägklass A I Underkända Godkända 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hk-33 Vk-40 Hk-36! Vk-4O E Hk-32 g Vk-28 Hk-38 Vk-40 Hk-29 Vk-30 Hk-34 Vk-35 Hk-35 Vk-40 ABG(E4L35 AB 10 (E 18), 35 AB 11 (E 18), 35 AB 14 (E 18), 35 AB 18 (E 18), 35 AB 21 (E 20), 35 AB 22 (E 20), 35 Figur 6Region Stockholm, Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende våtfunktion, vägklass A. 18 VTI notat 824-2012

5 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar 0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobjekten godkända 0 På Övriga europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av delobj ekten 0 På de primära länsvägama godkändes 19 % av delobjekten 0 En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen (men är det relevant att testa detta?) Retroreflexionen fo'r våta vägmarkeringar 0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända. En generell slutsats från tillståndsmätningama 2011 är att vägmarkeringamas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägama. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckoma som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. VTI notat 8:4-2012 19

Referenser Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältma'tningar mea' metodstua'ie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001. Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Roaa' Marking Tester. Status RA/[T version 2. VTI notat 20-2009. Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009. Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009. 20 VTI notat 8:4-2012

Bilaga 1 Sidan 1 av 5 Detaljerade resultat I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar: Vägtyp MV motorväg 2+1 mötesseparerad trefältsväg Zkf tväfältsväg Delobjekt vänster kant b vänster kantlinje i bakriktningen höger kant f höger kantlinj e i framriktningen Sträcka k korsning med väg Lgr rgr Tpl länsgränsen riksgränsen trafikplats GK UK t v Godkänd Underkänd torrfunktion vätfu'nktion VTI notat 814-2012

RL, Andel GK GK/UK RL, Andel GK GK/UK Hemse (k142) - Höger kant f 159 0,508 UK Bilaga 1 Sidan 2 av 5 Gotlands län I Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt t t t v v v Qd Friktion Klintehamn (k568) - LV I 4 140 2k1c C 11-16-67 Mittlinje 211 6,925 GK Tofta Strand Vänster kant b 161 0,583 UK Höger kant f 159 0,877 GK LV I 14 142 2k? C 11-69-36 mittlinje 166 0,901 GK Vall (k591) - Visby (k148) Vänster kant b 226 1,000 GK Höger kant f 111 0,590 UK LV I 19 144 2kf c Etelhem<k534) 11-16-67 Mittlinje 112 6,616 UK Vänster kant b 117 0,543 UK Höger kant f 109 0,523 UK LV I 24 146 ZkF C Boge (147) 11-09-XX Mittlinje 90 0,352 UK Gothem (k626) - Vänster kant b 76 0,009 UK VTI notat 824-2012

Bilaga 1 Sidan 3 av 5 Stockholms län AB GK/UK Andel GK GK/UK RL, RL, Andel GK t V Qd Friktion Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Delobjekt Järva krog (k18, tpl 169) - 11-96-29 Sollentuna (k265, tpl 173) Höger kant f 156 9,427 UK 33 9,417 UK 179 9,939 Körfältslinje 122 9,924 UK 163 9,871 EV AB 6 E MV Vänster kant b 184 9,915 GK 49 9,932 GK 159 9,926 Höger kant f 183 9,733 UK 36 9,487 UK 175 9,895 Körfältslinje 127 9,967 UK 167 9,869 EV AB 19 18 MV lgr C/AB - Brunna (tpl 159) 11-96-28 Vänster kant b 298 9,859 GK 49 9,759 UK 171 9,889 Höger kant f 174 9,783 UK 32 9,389 UK 169 9,879 11-96-28 Brunna (tpl 159) - EV AB 11 18 MV Kallhäll (tpl 153) Körfältslinje 126 9,959 UK 156 9,899 Vänster kant b 127 9,329 UK 28 9,195 UK 162 9,962 Höger kant f 199 9,769 UK 38 9,556 UK 163 9,867 Viggbyholm (tpl 183) - Körfältslinje 126 9,999 UK 139 9,995 Åkersberga 11-96-xx EV AB 141 18 MV (k276, tpl 187, mv slut) Vänster kant b 184 9,879 GK 49 9,852 GK 165 9,919 Höger kant f 155 9,637 UK 29 9,151 UK 177 9,895 Ledinge (k984, tpl 199) - 11-96-39 Norrtälje Körfältslinje 128 9,169 UK 165 9,881 EV AB 18 18 MV (k276, tpl 193, mv slut) Vänster kant b 126 9,298 UK 39 9,391 UK 157 9,979 11-96-28 lgr D/AB - EV AB 21 29 MV Nykvarn (k599, tpl 149) Höger kant f 213 1,999 GK 34 9,466 UK 164 9,817 Körfältslinje 294 1,999 GK 168 9,791 Vänster kant b 298 9,983 GK 35 9,895 GK 156 9,836 11-96-28 Nykvarn (k599, tpl 149) - Södertälje (k4, tpl 143) Höger kant f 218 9,959 GK 35 9,594 UK 161 9,814 Körfältslinje 155 9,614 UK 152 9,835 EV AB 22 29 MV Vänster kant b 243 1,999 GK 49 9,859 GK 153 9,892 1 Ersätter objekt nr 3. VTI notat 8:4-2012

Stockholms län AB GK/UK 11-67-14 Svanberga (k1142) Hallstavik (k1111) Höger kant f 141 6,462 UK 11-67-14 Rimbo (k286, norr) - Rösa (k18, tpl 191) Örby (k226) - Bilaga 1 Sidan 4 av 5 GK/UK RL, Andel GK RL, Andel GK Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Delobjekt t v RV AB 23 57 Zkf lgr D/AB - Hölö (k595) Höger kant f 114 6,664 UK Qd Friktion Mittlinje 127 6,158 UK 11-67-16 Vänster kant b 132 9,269 UK Höger kant f 212 6,968 GK RV AB 29 73 MV Västerhaninge (k257) - UK 11-67-13 Körfältslinje 99 6,626 Länna (k665) Vänster kant b 132 6,286 UK Norrtälje (k1146) - RV AB 31 76 2k? Höger kant f 264 9, 648 UK Mittlinje 137 6,178 UK Vänster kant 265 6,785 UK RV AB 34 76 2kf Skebobruk (k1698) - Mittlinje 126 9,195 UK Vänster kant 141 6,384 UK Höger kant f 167 9,123 UK RV AB 38 77 2kf 11-67-14 Mittlinje 162 9, 648 UK Vänster kant 324 6,983 GK Höger kant f 172 9,694 UK 11-67-13 LV AB 49 227 2k? Jordbro (k73) - Gålö (k565) Mittlinje 132 6,255 UK Vänster kant 161 6,592 UK Höger kant f 147 9,375 UK 11-67-13 LV AB 51 229 2kf Skarpnäck (tpl Skarpnäck, Zkf slut) Körfältslinje 85 6,666 UK Vänster kant b 184 6,586 UK VTI notat 8:4-2012

Bilaga 1 Sidan 5 av 5 GK/UK Stockholms län AB GK/UK RL, Andel GK Andel GK RL, Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Delobjekt t v Qd Friktion Skarpnäck (tpl Skarpnäck, mv start) - Höger kant f 2155 9,434 UK 11-97-13 LV /\B 552 1229 N / Bollmora (slut mv) Mittlinje 195 9,975 UK Vänster kant b 154-9,528 UK 11-96-29 Arninge (k18, tpl 185) - Vallentuna (k268) Höger kant f 156 9,699 UK Mittlinje 154 9,459 UK LV ;AB 62 264 Zkf Vänster kant b 178 9,824 GK Höger kant f 171 9,728 UK Söderby-Karl (k76) - Älmsta (k1170) 11-97-14 Mittlinje 146 9,397 UK LV AB 852 283 2kf Vänster kant b 172 9,759 UK zemmnyomem1h83 VTI notat 8:4-2012

www.vti.se vti@vti.se VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077 TEL +46(0)13204000 SE-78127 BORLÄNGE SE-17106 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG www.vti.se TEL +46 (0)243 446 860 TEL +46 (0)8 555 77 020 TEL +46 (0)31 750 26 00