Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14

Relevanta dokument
Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län



MILJÖRAPPORT. Länk till anläggningens hemsida:

1 Verksamhetsbeskrivning

1 Verksamhetsbeskrivning

MILJÖRAPPORT. Grunddel För Stenstorps avloppsreningsverk( ) år: 2012 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN

Oskarströms avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration

Veinge avloppsreningsverk

Busörs avloppsreningsverk

Miljörapport för Tärnsjö avloppsreningsverk

Oskarströms avloppsreningsverk

Miljörapport för år: 2015 Textdel

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2010.

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Busörs avloppsreningsverk

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

MILJÖRAPPORT. VÄNERSBORGS KOMMUN avloppsreningsverket HOLMÄNGEN

Ängstorps avloppsreningsverk

Hedhusets avloppsreningsverk

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2008.

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2009.

Busörs avloppsreningsverk

Busörs avloppsreningsverk

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2014 Innehållsförteckning

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014.

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2007.

Miljörapport Yttre avloppsanläggningar

Miljörapport Yttre avloppsanläggningar

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Ängstorps avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Miljörapport Skultuna reningsverk 2017

Ängstorps avloppsreningsverk

Hedhusets avloppsreningsverk

Bergkvara avloppsreningsverk

Miljörapportering 2016

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Innehåll Grunddel 3 1 Verksamhetsbeskrivning 4

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2013.

Naturvårdsverkets författningssamling

Miljörapport. Skene avloppsreningsverk

Innehåll Grunddel 3 1 Verksamhetsbeskrivning 4

Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2011.

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Miljörapport Skultuna reningsverk 2018

Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2018 Innehållsförteckning

Avloppsreningsverk och slam

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT. Emissionsdeklaration För Strängnäs Avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 2. Stor förbränning sanläggning.

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Miljörapport Strävliden 2015

Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017

Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2017 Innehållsförteckning

Miljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT (12) MR 2013 för Hargshamn ARV

Miljörapport 2011 Ekebyverket

Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk

Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2010.

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

2. TEKNISK BESKRIVNING

MILJÖRAPPORT. VÄNERSBORGS KOMMUN avloppsreningsverket BRÅLANDA

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR

Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

MILJÖRAPPORT för år: 2015

Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

MILJÖRAPPORT för år: 2010

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

MILJÖRAPPORT. Emissionsdeklaration För Kågeröds avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1. Meto d

Avloppsreningsverk och slam

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

Miljörapport Avloppsreningsverket Kiruna EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Västra strandens avloppsreningsverk

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/15

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Statens naturvårdsverks författningssamling

Miljörapport 2016 Sösdala avloppsreningsverk

Miljörapport för Blynäs reningsverk 2016

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Statens naturvårdsverks författningssamling

MILJÖRAPPORT. Emissionsdeklaration För Nyvångsverket AVR (Åstorp)( ) år: 2014 version: 1. Meto d

Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2013.

Transkript:

Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14 Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Torsås kommun Bergkvara avloppsreningsverk Anslutning till verket 5 900, se bilaga 8 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat 2 395 (70 g/person,dygn) 5 900 - därav externbelastning (uppskattad antal - pe) - mottagning av slam från enskilda - avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri - - slam från andra avloppsreningsverk - ange ev förbehandling Dimensionering (pe) Maxdygn -därav från industri (pe) 500-700 7 500 pe 4 200 För turistort högsäsong (antal pe) lågsäsong (antal pe) Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden (m 3 /h) 77,2 (m 3 /d) 1 858 Maxvärde (m 3 /d) 5 109 Minvärde (m 3 /d) 662 Totala årsflödet (m 3 /år) 676 529 Mängd ovidkommande vatten* (m 3 /år) 453 228 Del av totala flödet (%) 67,0% *Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten Utgående vattenflöde från verket, årsvärden (m 3 /h) 77,2 (m 3 /d) 1 858 Maxvärde (m 3 /d) 5 109 Minvärde (m 3 /d) 662 Totala årsflödet (m 3 /år) 676 529 Dimensionerande flöde m 3 /h 195 m 3 /d 3 300

Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 81,5 168 250 294 61,2 6 dp CODCr 220,2 453 530 748 165 6 dp TOC P-tot 2,50 5,14 5,30 6,69 1,87 6 dp N-tot 25,2 51,8 50,0 59,1 18,9 6 dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? (Ja/Nej ) Utgående vatten, årsvärden Maxvärde mg/l kg/d mg/l Kg/d BOD7 4,34 8,18 12,00 15,8 2,99 93,3 25 dp CODCr 32,4 61,1 50,0 133 22,3 81,8 25 dp TOC 11,1 20,9 14,0 43,1 7,62 25 dp P-tot 0,24 0,46 0,65 1,07 0,17 89,9 25 dp N-tot 20,7 39 40,0 59,1 14,3 20,8 25 dp Al SS 8,89 16,8 29,0 43,8 6,12 25 dp Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Al Fe mg/l µg/l kg/d Utgående vatten, årsvärden Maxvärde g/d (maxdygn) Metaller Ingående vatten, årsvärden Maxvärde (maxdygn) mg/l kg/d (maxdygn) µg/l g/d Nej Mängd (ton/år) Mängd (kg/år) Mängd (kg/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) Typ av och antal prov (dp, vp, annat)

Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal h bräddni ngar Med behandling Utan behandling Med behandling Utan behandling Med behandling Utan behandling Summa Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Med behandling Utan behandling Bräddad volym i % av totala årsflödet Bilaga 3 Bräddning Antal m 3 0 0 0,00 Orsak BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde (Skriv ja/nej) Flödesproportionell provtagning (Skriv ja/nej) Tidsproportionell provtagning (Skriv ja/nej) Nej, pga problem med mätaren Nej Ja

Forts. Bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 3 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 3 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (kg/år) BOD7 0,2 CODCr 0,7 P-tot 0,01 N-tot 0,08 TOC Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddnings-punkt Recipient Kontrollmetod (se nedan) Frekvens (ggr/år) Antal timmar alt. ant. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) Pst Guldgruvan Pst Ekaryd Pst Prästgårdsvägen Pst Törnlycke Pst Djursvik Pst Påbonäs Pst Ragnabo Pst Bokbacken Pst Skällenäs Pst IVO food Pst Dalskär Pst Reningsverket Pst Ludensbo Pst Malmen Pst Gröna gatan Pst Applerum V Pst Applerum Ö Pst Kyrkan Pst Biodammen Pst Biodammen 2 Pst V Industrigatan Bruatorpsån Bruatorpsån Bruatorpsån Lakebäck Bruatorpsån Hossan Torsåsån Torsåsån Applerumsån Applerumsån Torsåsån Pst Biodammen 2 Biodammen/ Applerumsån Dike/Grisebäcken

Forts. Bilaga 3 Forts. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddnings-punkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar alt. ant. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) Pst Blocket Pst Fotbollsplan (Skällenäs) Pst Kärrabo Pst Skäppevik 1 Pst Skäppevik 2 Pst Skäppevik 3 Pst Skäppevik 4 Pst Skäppevik 5 Pst Skäppevik 6 Pst Skäppevik 7 Pst Järnsida 1 Pst Järnsida 2 Pst Järnsida 3 Pst Järnsida 4 Pst Grönadal Pst Rotavik Pst Grisbäck 1 Pst Grisbäck 2 Grisebäcken Pst Grisbäck 3 Pst Södra Kärr 2d Dike/ 1 3 överbelastning Pst Nötholmen Pst Grämkulla Dike/ Sluten tank Våtmark/ Grisebäcken Kontrollmetoder 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare 2d) uppskattning med frekvens + varaktighet, 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell

Bilaga 4 Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Ton/år BOD 2,99 COD 22,3 P-tot 0,17 N-tot 14,3 NH4-N Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni

Bilaga 5 Slam Slam, årsvärden (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,30 0,41 0,04 Cd 0,61 0,82 0,07 Pb 10,4 13,0 1,26 Cu 338 380 41,0 Zn 516 600 62,6 Cr 32,4 35,0 3,93 Ni 12,0 13,0 1,46 Ag 1,5 2,10 0,18 N-tot 9 440 10 000 6 698 P-tot 27 800 31 000 3 373 Toluen PCB, summa 0,028 0,036 0,003 PAH, summa 0,25 0,29 0,03 Nonylfenol 6,18 10,0 0,75 Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan i en "ledig" rad. Producerad mängd (m³/år) Mängd TS totalt (ton) TS-halt (%) Slammängder 703 121 17,3 Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) Externslammängd till slambehandling - från enskilda avloppsanläggningar - från andra reningsverk från andra verksamheter t ex slam från fiskberedningsindustri m³/år ton TS/år

Årets början Årets slut Lagrets kapacitet Forts. Bilaga 5 Lagrat slam m³ ton TS Behandling Rötning. Om ja ange mängd. Kompostering. Om ja ange mängd. ton TS/år 121 Vassbäddar el. liknande. Om ja ange mängd. Annat. Om ja ange mängd. Sluthantering ton TS/år Åkermark. Om ja ange mängd. Energigröda. Om ja ange mängd. Energiskog. Om ja ange mängd. Täckning deponi. Om ja ange mängd. Övrig markanvändning. Om ja ange mängd. Deponering. Om ja ange mängd. Till annat reningsverk. Om ja ange mängd. Ange vilket verk: Förs register över åkermark där slam sprids om detta sker? Ange ja/nej. Av vem förs i så fall registret?

Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd (ton) Slutbehandling Rens 19 08 01 Galler 0,8 Förbränning Sand 19 08 02 Sandfång 0,5 Återvinning Hushållsavfall 20 03 01 Pentry m.m. 0,5 Förbränning Fällning Kemikalier Typ Pax-XL 36A Pax-XL 360 Mängd (ton/år) 47,5 6,3 Slambehandling Avvattning Zetag 9016 0,80 Desinfektion Annat Motverka korrosion Nutriox 45 Förbrukad mängd energi (MWh/år) Energihushållning 334 Bränsletyp Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion (Ange ja/nej) Mängd prod. gas (m³/år) Nej Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen. Ange t.ex. uppvärmning Har energibesparande åtgärder gjorts under året? (ja/nej) Nej

Årsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,24 4,34 Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,16 4,17 Kvartal 2 0,39 4,52 Kvartal 3 0,20 4,70 Kvartal 4 0,25 4,14 Månadsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Bilaga 7 Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. mg/l % mg/l % mg/l % mg/l %

Bilaga 8 Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten skall i fortsättningen ske enligt följande: Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet. D.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägt enligt följande formel: Medelhalt (mg/l) = (C 1 * Q 1 ) + (C 2 * Q 2 ) + + (C n * Q n ) Q 1 + Q 2 + + Q n C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) 1,2 n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: Dygnsmedelvärde (kg/dygn) = M 1 + M 2 + + M n n M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen Belastning (ton/år) = Dygnsmedelvärde * 365 1000 Reduktion som medelvärde (%) = R 1 + R 2 + + R n n R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: Belastning (pe) = Dygnsmedelvärde BOD 7 (kg/dygn) (Beräknat enligt formel ovan) 70 * 10-3 (kg/p,dygn)