Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2010.

Transkript

1 Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2010.

2 Innehåll Grunddel Verksamhetsbeskrivning ORGANISATION ANSLUTNING AVLOPPSVATTENRENING SLAMBEHANDLING KEMIKALIE- OCH AVFALLSHANTERING HÄNDELSER UNDER ÅRET Nya inloppsluckor Brutet vatten PLANERADE PROJEKT UNDER Förtjockning av överskottsslam Ny externslammottaggning LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Utbyggnad och förnyelse på Ledningsnätet Händelser på ledningsnätet under året Spillvattenpumpstationer Bräddning VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN ÅTGÄRDSPLAN VA-STRATEGI Gällande föreskrifter och beslut TILLSTÅND ELLER DISPENS ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN KONTROLLPROGRAM FÖRELÄGGANDEN OCH BESLUT GÄLLANDE TILLSYN ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN 13 3 Gällande villkor med kommentar VILLKOR MED KOMMENTAR UPPFÖLJNING AV RIKT- OCH GRÄNSVÄRDEN Driftförhållanden och kontrollresultat under året Företagets beaktande av hänsynsreglerna KUNSKAPSKRAVET BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK HUSHÅLLNING MED RÅVAROR PRODUKTVALSPRINCIPEN ANSVAR FÖR ATT AVHJÄLPA SKADA

3 6 Transporter Omgivningskontroll Undertecknande Bilaga 1, Anslutning Bilaga 2, Belastning och utsläppsvärden Bilaga 3, Bräddning Bilaga 4, Utsläpp till vatten Bilaga 5, Slam Bilaga 6, Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7, Villkorsuppföljning Bilaga 8, Verksamhetsområde Bilaga 9, Process-schema Bilaga 10, Ledningsnät Bilaga 11, Vattenbalans Emmisionsdeklaration

4 Grunddel UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsängens reningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Gasverket 1 Besöksadress: Gasverksgatan 1 Kommun: Västerås Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Verksamhetsår: 2010 Andreas Nilsson, telefon e-post: andreas.nilsson@malarenergi.se Huvudbransch och tillhörande kod 1 : (Rening av avloppsvatten) Ev. övriga branscher och koder 1 : Kod för farliga ämnen 2 : Grund för avgiftsnivå 3 : 90.10, avloppsanläggning dimensionerad för mer än pe, Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljöledningssystem: EMAS ISO Annat: Nej Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Mälarenergi AB Organisationsnummer: Gatuadress: Box 14 Postnummer: Kontaktperson: Andreas Nilsson Telefonnr: Telefaxnr: Ort: Västerås E-postadress: andreas.nilsson@malarenergi.se 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2000:13 3 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken 3

5 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Mälarenergi AB ansvarar för VA-försörjningen inom Västerås kommun. VAorganisationen inom Mälarenergi är uppbyggd enligt figur 1. Avdelningen för Avlopp sköter driften av avloppsverken. Ledningsnätet och pumpstationerna sköts av planeringsavdelningen tillsammans med Mälarenergis serviceavdelning. Figur 1. Organisationsschema AO Vatten AO Vatten Kenneth Jönsson VD Niklas Gunnar VA-chef Stab Vattenproduktion Planering Avlopp Avd.chef Göran Vikergård 13 personer 5 anläggningar Avd.chef Birger Wallsten 10 personer Avd.chef Pernilla Widén 14 personer 5 anläggningar 1.2 Anslutning Kungsängens reningsverk tar emot avloppsvatten från centrala Västerås samt ett antal kringliggande områden, se figur 2. Totalt var personer anslutna till reningsverket vid utgången av Det innebär en ökning med personer från föregående år. Fördelningen mellan de olika kommundelarna redovisas i tabell 1. Tabell 1. Befolkningsstatistik (Uppgifter från Västerås stads befolkningsstatistik) Västerås Tätort Barkarö Tätort Dingtuna Tätort 963 Enhagen-Ekbacken Tätort Hökåsen Tätort Irsta Tätort Tidö-Lindö Tätort 642 Tillberga Tätort Örtagården 460 Summa

6 Figur 2. Anslutna områden till Kungsängens reningsverk Kungsängens reningsverk Till Kungsängens reningsverk är också ett antal industrier anslutna. I de fall det industriella avloppsvattnet inte är behandlingsbart i Kungsängens reningsverk måste industriföretagen ha egen behandling av vattnet innan det släpps till det kommunala spill- eller dagvattennätet. För att ha kontroll över industriella spillvatten får Mälarenergi information från Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen och Länsstyrelsen vid all nyetablering av verksamheter eller anmälningspliktiga förändringar i befintlig verksamhet. Under 2010 tog reningsverket emot kväverikt processvatten ifrån Westinghouse. Vattnet leds i en separat ledning från Finnslätten direkt till reningsverket. Där lagras vattnet i en bufferttank innan det pumpas in och renas i det biologiska reningssteget. Vattnet består av två fraktioner där den ena fraktionen innehåller nitrat (NO3) och den andra innehåller både nitrat och ammonium (NH4). Utöver detta tog reningsverket emot metanol innehållande ammonium från Westinghouse. Volymer och mängder redovisas i tabell 2. 5

7 Tabell 2. Kvävevatten från Westinghouse Volym (m 3 ) NO3-N (kg) NH4-N (kg) Ntot(kg) Nitratvatten Nitrat- och Ammoniumvatten Metanol (40%) Totalt Reningsverket tog också emot kväverikt lakvatten från Grytatippen. Den totala mängden kväve från lakvattnet uppgick till ca kg. 1.3 Avloppsvattenrening En schematisk bild över avloppsvattenreningen vid Kungsängens reningsverk redovisas i figur 3. Figur 3. Avloppsreningsprocessen på Kungsängens reningsverk 6

8 Reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk behandling av avloppsvattnet. Den mekaniska reningen består av fingaller, sandfång och försedimentering. Det rens som fångas upp i fingallret tvättas och mellanlagras i containrar innan det transporteras bort med lastbil och förbränns. Slammet som sedimenterar i försedimenteringen går vidare till slambehandlingen (se avsnitt 1.4). För den kemiska reningen tillämpas förfällning med järnsulfat (FeSO4). Kemikalien tillsätts direkt till inkommande vatten. Den biologiska reningen är sedan 1998 anpassad för kväverening med fördenitrifikation. För att uppnå en hög kvävreduktion tillsätts extern kolkälla i form av glykol och metanol (Förbrukning av kolkälla redovisas i bilaga 6). Till den biologiska sedimenteringen, som även fungerar som slutsedimentering, tillsätts polymer för att förbättra sedimentationsegenskaperna för det biologiska slammet. (Polymerförbrukningen redovisas i bilaga 6) I tabell 3 anges dimensionerade värden för Kungsängens reningsverk. Tabell 3. Dimensionerade värden för Kungsängens reningsverk Antal anslutna pe Maximal BOD7 belastning kg/dygn Maximal N-belastning kg/dygn Dimensionerat flöde m 3 /h Maximalt flöde (1,3 dimensionerat flöde) m 3 /h Till avloppsverket är ett databaserat driftövervakningssystem kopplat. Systemet presenterar historikkurvor och processbilder på alla viktiga funktioner vid avloppsverket. Utöver detta sker manuell driftövervakning med rondering och tillsyn på vardagar och vid behov även helgdagar. Avloppsverket är bemannat från kl. 07:00 till 16:00 på vardagar. Övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av verket. Larmhantering sköts via driftövervakningssystemet som skickar larm till beredskapshavande drifttekniker via sms. 1.4 Slambehandling Överskottsslammet från det biologiska reningssteget pumpas tillbaka till sandfånget och sedimenterar tillsammans med primärslammet i försedimenteringen. Därefter trycks slammet genom två silpressar där hårstrån och fibrer avskiljs innan det går vidare till en gravimetrisk förtjockare. I förtjockaren tillsätts polymer (se bilaga 6 för mängder) och TS-halten på slammet höjs från ca 2 % till ca 4 %. Efter förtjockning rötas slammet i två stycken rötkammare med en total uppehållstid på ca 20 dygn. Temperaturen i rötkammrarna ligger på ca 36 C. Efter rötning samlas slammet i ett slamförråd som fungerar som bufferttank. Slammet avvattnas därefter i två centrifuger. För att uppnå en effektiv slamavvattning tillsätts polymer. Den rötgas som bildas i rötkammaren torkas och komprimeras innan den skickas via en ledning till Växtkrafts anläggning på Gryta. Där renas gasen tillsammans med gas ifrån deras biogasanläggning och används som fordonsbränsle. Mängden gas som producerats redovisas i bilaga 6. 7

9 Slam som producerats i avloppsverken i Skultuna, Tortuna och Kärsta transporteras med lastbil till Kungsängens reningsverk. Där tas slammet emot i speciella slutna bassänger. Därefter pumpas slammet vidare till förtjockaren och rötkammaren där slammet rötas tillsammans med slammet ifrån Kungsängsverket. Mängden slam från småverken redovisas i bilaga 5. Under 2010 tog avloppsverket emot slam ifrån Hässlö vattenverk motsvarande ca 620 ton TS. Detta slam innehöll ca 72 ton aluminium som tillsats vid vattenverket som fällningskemikalie. En effekt som har observerats vid reningsverket är att aluminiumet i slammet hjälper till med fällningen vid avloppsverket så att tillsatsen av järnsulfat kan reduceras. Reningsverket belastas även av externt slam från enskilda avlopp. Detta slam släpps direkt på inkommande ledning inne vid Kungsängsverket totalt togs ca m 3 slam emot vid Kungsängsverket. En del av externslammet som samlas upp i kommunen transporteras till Mälarenergis externslammottagning i Tomta. Där lagras slammet i ca 10 månader innan det sprids på åkermark. Under 2010 togs ca ton externslam emot vid anläggningen i Tomta. Slammet från Tomta är certifierat enligt REVAQ. 1.5 Kemikalie- och avfallshantering De processkemikalier som används är järnsulfat, glykol, metanol och två olika typer av polymer (se avsnitt 1.3). Förbrukade mängder under 2010 redovisas i bilaga 6. Samtliga kemikalier som används vid avloppsverket finns registrerade i Mälarenergis kemikaliedatabas. I databasen redovisas bl.a. lagringsplats, användningsområde och mängder. Vid reningsverket förvaras också säkerhetsdatablad till samtliga kemikalier som används. Säkerhetsdatabladen uppdateras kontinuerligt. Mälarenergi anlitar Stena som entreprenör för omhändertagande av avfall. I bilaga 6 redovisas det avfall som uppkommit vid avloppsverket under I denna bilaga redovisas även slutbehandling för avfallet. 1.6 Händelser under året Nya inloppsluckor Under våren 2010 installerades sex nya inloppsluckor till biosteget. De nya luckorna är mer driftsäkra än de gamla, framförallt vid låga utomhustemperaturer. Dessutom ger de nya luckorna jämnare reglering av flödet in till biosteget Brutet vatten Under sommaren 2010 installerades ett system för brutet vatten på Kungsängens reningsverk. Systemet består av två tankar och två tryckhöjningspumpar. Syftet med anläggningen är att minimera risken för att avloppsvatten skall överföras till dricksvattennätet. En separat anläggning för brutet vatten har också installerats på driftlaboratoriet. 8

10 1.7 Planerade projekt under Förtjockning av överskottsslam Under 2011 kommer en utredning starta avseende separat hantering av överskottslam från biosteget. Idag pumpas överskottslammet tillbaka till sandfånget och tas ut tillsammans med primärslammet från försedimenteringen. Om överskottsslammet tas ut och förtjockas separat kan en högre TS-halt erhållas. Detta gör att den hydrauliska belastningen på rötkammrarna minskas vilket ger en längre uppehållstid i rötkammaren. En annan fördel är att risken för skumbildning i rötkammaren minskar då primärslam och överskottsslam inte blandas. Om förstudien går bra kan en ny anläggning för separat förtjockning av överskottsslam projekteras och byggas under Ny externslammottaggning Under 2011 kommer en utredning starta angående en bättre mottaggningsstation för externslam vid Kungsängens reningsverk. Planen är att anläggningen skall ligga i direkt anslutning till reningsverket. På så sätt kan slamtransporterna kontrolleras och mängderna externslam mätas. Då problem med lukt kan uppstå i samband med slamtömningar är detta något som kommer att beaktas vid planeringen av anläggningen. 1.8 Ledningsnät och pumpstationer Utbyggnad och förnyelse på Ledningsnätet En karta över ledningsnätet bifogas i bilaga 10. Tabell 4 redovisar fördelning och längd på avloppsvattennätet vid utgången av Tabell 4. Avloppsvattennätet i Västerås kommun Ledningstyp Längd (km) Spillvattenledningar 414 Kombinerade ledningar 31 Tryckavloppsledningar 115 Dagvattenledningar 427 Summa avloppsledningar 987 9

11 Mälarenergi arbetar kontinuerligt med att förbättra spillvattennätet för att minska inläckage och minimera bräddningar på nätet. I tabell 5 ges exempel på nybyggnation under 2010 och i tabell 6 redovisas några större förnyelseprojekt. Tabell 5. Exempel på nybyggnation av ledningsnätet under 2010 Sträcka Uppskattad längd (m) Krankroksgatan 300 Kv Kartbladet 1800 Norra Tunbytorp 628 Nybynäs 2800 Fröholmen 2100 Kv Kaptenen 1200 Totalt 8828 Tabell 6. Exempel på förnyelseprojekt under 2010 Sträcka Uppskattad längd (m) Stadshagsvägen 544 Dybecksgatan 240 Förstadsvägen 275 Kumlagatan 210 Gunnillbogatan 430 Källbovägen 450 Totalt 2934 I tabell 7 redovisas planerade förnyelseprojekt av nätet och i tabell 8 redovisas planerad nybyggnation under Tabell 7. Planerade förnyelseprojekt 2011 Sträcka Uppskattad längd (m) Sveavägen. 175 Hållgatan 350 Rönnby-tätorten 680 Fullerövägen 780 Västmannagatan 830 Hässlö 1300 Havamlasgatan 190 Sörbyvägen 360 Källhagsgatan 130 Tabell 8. Planerad nybyggnation 2011 Sträcka Uppskattad längd (m) Skultuna 800 Långängarna 2000 Gilltuna 700 Batterigatan 1100 Aberga - Västerås

12 1.8.2 Händelser på ledningsnätet under året Driftstörningar som har inneburit bräddning har inträffat under året och anmälts till tillsynsmyndigheten. Se vidare bilaga 3 för detaljer. Den mest omfattande störningen inträffade då SPU 67 på Hagaberg var strömlös i 10 dygn och spillvatten bräddade till närliggande dagvattendamm. Orsaken till händelsen var den mänskliga faktorn då pumpstationen inte återställdes efter ett komponentbyte. Efter beräkning uppskattas den bräddade mängden till ca 468 m 3. En total förnyelse av spillvattenpumpstationen SPU 1 påbörjades under året och beräknas vara slutförd under första halvåret Förnyelsen innebär att spillvattenpumpstationen kommer att uppfylla kraven på driftsäkerhet och arbetsmiljö. Under 2010 höjdes nivåerna på två bräddpunkter (BRD 15 och BRD 53). Tidigare år har stora mängder vatten bräddat från dessa punkter. Effekten av den höjda bräddnivån är tydlig. Det beräknade antalet bräddningar under 2010 var 5 ggr vid BRD15 jämfört med 37 ggr 2009 och 6 ggr vid BRD53 jämfört med 17 ggr Utrustning för loggning av bräddning installerades i juli 2010 och vi kan se överensstämmelse mellan beräkning och bräddning. Som framgår av saneringsplanen kommer vi under 2011 utreda om det går att höja bräddnivån ytterligare med hänsyn till närliggande fastigheters källargolvsnivåer. Fjärransluten nivåövervakning kommer att installeras i ett av bräddavloppen Spillvattenpumpstationer Övervakningen av spillvattenpumpstationerna (SPU) sker med ett databaserat driftövervakningssystem eller genom platsbesök. Övervakningssystemet för SPU har uppdaterats och utökats med flera larm under året. Nya pumpstationer har byggts och lagts till i övervakningssystemet. Uppdatering av pumpstyrsystem och kommunikation mellan pumpstationen och övervakningssystemet har gjorts på flera SPU. Detta säkerställer en säkrare drift och övervakning. Nio stycken regnmätare har monterats upp på befintliga pumpstationer för bättre övervakning av spillvattnet. Under året har ett projekt inletts vars syfte är att se över och vid behov modernisera kommunikationen från pumpstationer. Projektet kommer att fortsätta under

13 1.8.4 Bräddning Bräddavloppen på ledningsnätet kontrolleras enligt följande instruktion: Tillsyn av samtliga bräddavlopp skall utföras en gång i månaden, omkring varje månadsskifte. Varannan månad skall personal från AO Vatten Planering kallas för att följa med vid tillsynen för att utföra tömning av nivåloggar. Vid tillsynen skall nivåloggningsutrustningen, där sådan finns, kontrolleras så att inget papper eller liknande fastnat på den. Vid tillsynen skall bakvattenskydd, där sådant finns, kontrolleras. En redovisning av registrerade bräddningar på ledningsnätet redovisas i bilaga 3. Angivna värden av bräddade mängder är en uppskattning med hjälp av befintliga data. 1.9 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens primära miljöpåverkan är utsläpp av fosfor, kväve och organiskt material (BOD7). Utsläpp av dessa ämnen kan leda till övergödning och medföljande syrebrist i recipienten, i detta fall Västeråsfjärden. För att övervaka tillståndet i Västeråsfjärden utförs årliga recipientkontroller (se avsnitt 7). Ett arbete pågår kontinuerligt med att optimera reningsprocessen för att minska utsläppen. Mälarenergi har ett certifierat miljöledningssystemet enligt ISO Ledningssystemet ger stöd och vägledning i arbetet med att identifiera verksamhetens betydande miljöaspekter. De betydande miljöaspekterna som identifierats är utsläpp av närsalter, energianvändning och transporter. Verksamheten sätter också upp miljömål för varje år års miljömål redovisas i tabell 9. Tabell 9. miljömål 2010 Mål Minska utläckaget/omätt vatten från 34% år 2007 till 25% år Kartläggning och åtgärder Minska inläckaget genom åtgärder i ledningsnätet för att på så sätt minska belastningen på reningsverken, bräddningar samt risker för källaröversvämningar. Arbeta för att minska tillförsel av oönskade ämnen från våra kunder. Kommentar Mål ej uppfyllt. De åtgärder som utförts under 2010 har inte varit tillräckliga för att minska mängden utläckage/omätt vatten. Mål delvis uppfyllt, ytterligare åtgärder för att minska inläckaget kvarstår. Förseningarna beror på tekniska problem och resursbrist. Mål delvis uppfyllt, infobrev gällande oljeavskiljare har skickats ut till våra kunder. Arbetet med att gå igenom svaren och uppdatera register kommer att pågå under senvintern och våren Under 2011 kommer Mälarenergi att jobba vidare för att minska utläckaget från renvattennätet samt kontrollera pumpstationer och ledningars skick inom vattenskyddsområdet för att minska risken för spridning av föroreningar. 12

14 1.10 Åtgärdsplan VA-strategi Mälarenergi har under de senaste åren arbetat med att ta fram en strategisk plan för VA-verksamheten i Västerås kommun. Som ett resultat av detta arbete har ett beslut fattats om att lägga ned reningsverken i Tortuna, Orresta och Kärsta. Dessa områden kommer istället anslutas till Kungsängens reningsverk. Anslutningen kommer att ske under Antalet personer anslutna till Kungsängens reningsverk växer med ca personer varje år. Detta medför att det hela tiden ställs högre krav på hur anläggningen sköts i framtiden. I dagsläget finns inga kapacitetsproblem men Mälarenergi planerar långsiktigt för att kunna upprätthålla den höga reningsgraden även med en ökad belastning. 2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Gällande tillståndsbeslut är upprättat av koncessionsnämnden för miljöskydd och är daterat Det är ett tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:87) att till Västeråsfjärden släppa ut avloppsvatten från Västerås och omgivande tätorter motsvarande en ekvivalent folkmängd om högst personer. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Västmanland. 2.2 Kontrollprogram Länsstyrelsen i Västmanland godkände reviderat kontrollprogram Mälarenergi är förelagt att utföra undersökningar och kontroll av verksamheten och dess verkningar enligt kontrollprogrammet. Mälarenergi utövar även egenkontroll för att följa upp verksamhetens miljöprestanda. I arbetet med detta är miljöledningssystemet en stor hjälp. Till miljöledningssystemet finns rutiner och instruktioner knutna som beskriver hur verksamhetens miljöarbete skall bedrivas. 2.3 Förelägganden och beslut gällande tillsyn enligt miljölagstiftningen Under året har arbetet med att ta fram en saneringsplan pågått. Länsstyrelsen i Västmanland har förelagt Mälarenergi att lämna in saneringsplaner för spillvattennäten som är anslutna till Kungsängens och Skultuna avloppsreningsverk. I saneringsplanerna skall bl.a. åtgärder för att minska mängden ovidkommande vatten presenteras. 13

15 Länsstyrelsen genomförde ett tillsynsbesök Vid besöket diskuterades bl.a. brutet vatten, larmhantering på pumpstationer, bräddavlopp på ledningsnätet samt reservkraft vid reningsverket. 3 Gällande villkor med kommentar 3.1 Villkor med kommentar I tabell 10 redovisas gällande villkor med kommentarer enligt tillståndsbeslut daterat Tabell 10. Villkor med kommentarer Villkor 1 Reningsanläggningen skall utformas och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändring av reningsprocess eller annat förfarande som bedöms inte öka utsläppen av föroreningar eller andra störningar för omgivningen får vidtas efter godkännande av tillsymyndigheten. 2 Reningsanläggningen för behandling av avloppsvattnet skall vara utförd för mekanisk, kemisk och biologisk rening samt ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. 3 Det åligger bolaget att anmäla byte av fällningskemikalie till tillsynsmyndigheten. 4 Vid reningsanläggningen skall finnas uppdaterade skötsel- och drift instruktioner, som har till syfte att hålla miljöpåverkan från anläggningen på lägsta nivå. 5 Resthalterna av syreförbrukande material (BOD7), fosfor (Ptot) och kväve (Ntot) i avloppsvattnet skall begränsas till följande värden: BOD7: 10 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde samt 15 mg/l som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Ptot: 0,3 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde och som kvartalsmedelvärde och gränsvarde Ntot:15 mg/l som årsmedelvärde och riktvärde Kommentar Verksamheten bedrivs enligt de uppgifter som lämnades vid ansökan om tillståndet. Mindre ändringar av anläggningen har anmälts till länsstyrelsen innan de genomförts. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att optimera reningsprocessen för att minimera utsläppen av miljöstörande ämnen. Inget byte av fällningskemikalie har gjorts under året. Vid verket finns uppdaterade skötseloch driftinstruktioner. Inga rikt- eller gränsvärden har överskridits under året. Se avsnitt

16 6 Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till reviderat kontrollprogram skall upprättas av bolaget och inges till tillsynsmyndigheten inom sex månader efter beslutsdatum. 7 Vid ombyggnads- och eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligt överskrids. Därvid skall bolaget vidta åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter till omgivningen. Anmälan skall ske till tillsynsmyndigheten, som med stöd av 20 miljöskyddslagen får meddela närmare föreskrifter om sådana åtgärder. 8 Utsläpp av bräddat avloppsvatten före eller i avloppsreningsverket skall kontrolleras genom bestämning av bräddad volym och föroreningsmängd per dygn genom kontinuerlig mätning och registrering samt provtagning enligt kontrollprogram. Redovisning av ovanstående skall göras i miljörapporten. 9 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Bolaget skall utreda och före den 1 juli 1998 till tillsynsmyndigheten inkomma med förslag till annan metod för desinfektion av avloppsvattnet än genom tillsats av hypoklorit. Desinfektion skall företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderligt. 10 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer, samt i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från kommunala avloppsreningsverk. Ändringar i slamhanteringen skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Kontrollprogram inlämnat och kompletterat följs. Inget underhålls- eller ombyggnadsarbete under 2010 har gjort att utsläppsvillkoren överskridits. Föroreningshalter och mängder av bräddat avloppsvatten mäts och redovisas i bilaga 3. Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående avloppsvattnet. Lagringstankar och pumpar för desinfektionsmedel finns. Ingen olägenhet för omgivningen i samband med slamhanteringen har rapporterats till Mälarenergi. 15

17 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt sam möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dagvatten (ovidkommande vatten) samt att minimera bräddningsmängden orsakad av hydraulisk överbelastning. Utförda och planerade saneringsåtgärder och åtgärdernas effekter skall redovisas i den årliga miljörapporten. 12 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen, avloppsslammet eller i recipienten. Kontinuerlig förnyelse av spillvattennätet görs (se avsnitt 1.8). En förteckning över ansluten industri finns. En kontinuerligt uppdaterad förteckning över vatten- och föroreningsmängder mottagna från industrin skall finnas tillgänglig vid reningsverket. Förteckningen skall avse ämnen som inte i obetydlig grad kan störa processen i reningsverket, äventyra slammets kvalitet som jordförbättringsmedel eller som i avloppsvattnet når eller kan nå akuttoxiska nivåer eller på annat sätt ge negativa effekter i recipienten. Planerade åtgärder för att begränsa dessa ämnens effekter skall redovisas i den årliga miljörapporten. 13 Metangas skall samlas upp och omhändertas eller förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minska utsläppen så långt sam möjligt. Utsläppen till luft av kväveoxider från förbränning av rötgaser får som riktvärde inte överskrida 0,1 g NOx/M.J tillfört bränsle. Den metangas som bildas vid rötning tas emot och renas vid Växtkrafts anläggning. Mängder redovisas i bilaga 5. 16

18 mg/l Miljörapport Kungsängens reningsverk Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) dagtid (07-18) vardagar månd-fred 40 db(a) nattetid (22-07) samtliga dygn 45 db(a) övrig tid. Den momentana ljudnivån nattetid får uppgå till högst 55 db(a). 15 Om besvärande lukt eller andra störningar uppstår i omgivningen skall bolaget vidta erforderliga åtgärder för att eliminera dessa. Bullermätning genomfördes 2002, resultat var svårtolkat då inverkan från trafikbrus var stor. Inga klagomål på buller har inkommit. Inga klagomål på besvärande lukt har inkommit. 3.2 Uppföljning av rikt- och gränsvärden Utsläppsvillkoren regleras under punkt 5 i tillståndet. Figur 4-6 visar utsläppsvärdena relaterat till riktvärdena för BOD7, Ptot och Ntot. Utsläppsvärdena inkluderar bräddningar vid verket. Figur 4. Riktvärdesuppföljning BOD7 12 Villkorsuppföljning BOD BOD7 BOD7-riktvärde

19 mg/l mg/l Miljörapport Kungsängens reningsverk 2010 Figur 5. Riktvärdesuppföljning Ptot 0,35 0,3 0,25 Villkorsuppföljning P-tot 0,2 0,15 0,1 P-tot P-riktvärde 0,05 0 Figur 6. Riktvärdesuppföljning Ntot 16 Uppföljning N-tot N-tot N-riktvärde 18

20 Tabell 11 visar högsta uppmätta utsläppshalter relaterat till gällande riktvärden. Inga riktvärden har överskridits under året. Tabell 11. Uppföljning av riktvärden Ptot Ntot BOD7 Högsta Månadsvärde Årsmedelvärde Årsvärde Högsta Månadsvärde månadsvärde riktvärde riktvärde månadsvärde riktvärde 0,22 mg/l 0,3 mg/l 11,6 mg/l 15 mg/l 9,7 mg/l 10 mg/l Tabell 12 visar uppföljning av gränsvärden. Inga gränsvärden har överskridits under året. Tabell 12. Uppföljning av gränsvärden Ptot BOD7 Högsta Gränsvärde Högsta Gränsvärde kvartalsmedelvärde kvartalsmedelvärde 0,20 mg/l 0,30 mg/l 7,7 mg/l 15 mg/l 4 Driftförhållanden och kontrollresultat under året Det totala inflödet till Kungsängens reningsverk var m 3 vilket är normalt jämfört med de senaste åren. Flödesdata redovisas i tabell 13 tillsammans med nederbördsdata. Tabell 13. Nederbördsdata och inkommande flöde. Månad Nederbörd (mm) Flöde (m 3 ) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Inkommande belastningar redovisas i tabell 14. Noterbart är att mängden fosfor har minskat de senaste fem åren från ca 80 ton per år till 60 ton per år. En förklaring till det kan vara förbudet mot fosfater i tvättmedel. 19

21 Tabell 14. Inkommande belastning Parameter Medelhalt (mg/l) Mängd (ton) BOD Ptot 3,2 60 Ntot NH4-N Flöde m 3 /d m 3 /år I tabell 15 redovisas utgående halter, mängder och reduktionsgrad för några viktiga parametrar. Jämfört med föregående år har halterna av Ntot och NH4-N stigit. Det beror på att ovanligt mycket kallt vatten nådde reningsverket under snösmältningsperioden. Det ledde i sin tur till en lägre nitrifikationsgrad med förhöjda utsläppsvärden som följd. Övriga utsläppsvärden var normala under Tabell 15. Utgående värden (exklusive bräddning) Parameter Medelvärde (mg/l) Mängd (ton) Reduktion (%) BOD7 4, CODCr TOC P-tot 0,14 2,6 96 N-tot 11, NH4-N 4, SS 4, Flöde (m 3 /d) (m 3 /år) Under 2010 tillsattes ton järnsulfatlösning, vilket motsvarar ca 9 g Fe/m 3 avloppsvatten. Provtagning sker på inkommande avloppsvatten, efter försedimenteringen och på utgående avloppsvatten. Provtagningen sker flödesproportionellt. Inkommande vattenflöde mäts med induktiv flödesmätare. Samtliga ackrediterade labanalyser utförs av ALcontrol. En del enklare driftanalyser genomförs vid avloppsverket. Utöver detta mäts fosfor, ammonium och nitrat on-line på utgående vatten. Provtagning på bräddat avloppsvatten tas flödesproportionellt. Delprov från varje bräddning fryses in och sparas till slutet av varje kvartal då vattnet tinas och analyseras. All mätutrustning servas av driftpersonal samt extern servicepersonal. Allt underhållsarbete journalförs. Innan rötslammet transporteras bort från avloppsverket avvattnas det för att höja TShalten. Under 2010 låg TS-halten på 23,7 % i medeltal. Det avvattnade slammet hämtas vid reningsverket för vidare transport. Slammet har under året använts till markarbeten och jordbruk. Slammängder och slutbehandling av slammet redovisas i bilaga 5. I slutet av varje månad skickas ett samlingsprov på slammet till ALcontrol för analys. Samlingsprovet består av delprover som tas ut en gång i veckan. Slammet analyseras på närsalter, metaller och organiska ämnen. Resultatet från dessa provtagningar redovisas i bilaga 5. 20

22 Den rötgas som har producerats under året har skickats till Växtkrafts anläggning på Grytatippen för rening och uppgradering till fordonsgas. Totalt har Mälarenergi producerat Nm 3 gas under året. 5 Företagets beaktande av hänsynsreglerna 5.1 Kunskapskravet Mälarenergi är engagerat i ett flertal olika branschorganisationer. Dessa har till syfte att ge erfarenhetsutbyte mellan olika kommuner samt att informera om vad som händer inom branschen. All driftpersonal genomgår branschens diplomerade utbildningar för maskinister. Dessutom genomgår all berörd personal utbildning för provtagning av avloppsvatten. Inom miljöledningssystemet har ett antal utredningar genomförts där aktiviteters olika miljöpåverkan har identifierats vid normal och onormal drift samt vid nödläge. 5.2 Bästa möjliga teknik Mälarenergi strävar efter att hela tiden utveckla reningsprocessen vid avloppsverket för att uppnå högsta möjliga reningsgrad. 5.3 Hushållning med råvaror Det pågår kontinuerligt ett arbete med att optimera processen med avseende på utsläppsvärden, energi- och kemikalieanvändning. Huvuddelen av den glykol som används är en restprodukt som ursprungligen har använts till avisning vid flygplatser. Även metanolen är en restprodukt från industrin (Westinghouse). Det planerade projektet med att framställa kolkälla genom hydrolys har skjutits på framtiden och kommer eventuellt att genomföras under Produktvalsprincipen Mälarenergi har upprättat en central kemikaliedatabas för att underlätta jämförelser mellan olika kemiska produkter. Företaget arbetar systematiskt med att fasa ut skadliga kemikalier och ersätta dem med nya. 5.5 Ansvar för att avhjälpa skada Mälarenergi har tillsammans med ett antal andra kommuner tagit fram en broschyr med riktlinjer för vad som får tillföras avloppet. I denna broschyr finns bl.a. angivet gränsvärden för vissa ämnen som kan orsaka skada på ledningsnätet eller störa processen. En ny uppdaterad version av broschyren presenterades under

23 6 Transporter Borttransport av slam sker kontinuerligt från verket 2-4 ggr varje vardag samt varannan dag under storhelger. Vid planeringen av slamtransporter optimeras transporterna för att nå så låg miljöbelastning som möjligt. 7 Omgivningskontroll Mälarenergi samordnar en årlig recipientkontroll tillsammans med andra tillståndspliktiga verksamheter som har utsläpp till Svartån och Västeråsfjärden. Recipientkontrollen har till uppgift att redovisa punktkällornas årliga utsläpp och recipientens tillstånd. Resultaten från recipientkontrollen år 2010 kommer att presenteras på Mälarenergis hemsida när den är klar. Resultatet från 2009 års recipientkontroll kan sammanfattas enligt nedan: Halterna av organiska ämnen klassades som måttligt höga till höga i Västeråsfjärden. Nästan syrefritt tillstånd förekom i Västeråsfjärden. De lägsta syrehalterna uppmättes på sommaren. Fosforhalten bedömdes som hög i Västeråsfjärden. Totalt belastades Västeråsfjärden med 443 ton kväve och 20 ton fosfor varav 173 ton kväve och 2,6 ton fosfor kom ifrån Kungsängens reningsverk. Metallhalterna bedöms som låga. Både växtplankton och bottenfauna undersökningarna indikerar på måttligt näringsrikt till näringsrikt tillstånd i Västeråsfjärden. Siktdjupet var litet och klorofyllhalten hög. 8 Undertecknande Västerås Västerås Kenneth Jönsson, VD Niklas Gunnar, VA-chef 22

24 Bilaga 1, Anslutning Kommun: Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) Bilaga 1, Anslutning och belastning Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70 g/person,dygn) Västerås Kommun Kungsängens avloppsverk Anslutning till verket (Skultuna tätort får dricksvatten från Västerås men har eget avloppsreningsverk) Reningsverket är dimensionerat för pe - därav från industri (pe) Ca därav externbelastning (uppskattad antal pe) - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri Tar inte emot slam från industrier - slam från andra avloppsreningsverk ange ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) Slam togs emot från Skultuna, Tortuna, och Kärsta Reningsverket är dimensionerat för kg BOD 7 /dygn Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) Minvärde (m 3 /d) Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd producerat dricksvatten till Västerås (m 3 /år) Mängd debiterat dricksvatten i Västerås exkl Skultuna som är anslutet till annat reningsverk Mängd ovidkommande vatten* (m 3 /år) Del av totala flödet (%) 45 *Ovidkommande vatten = behandlat vatten -debiterad mängd vatten Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) (exkl. bräddning) Minvärde (m 3 /d) Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h (max) m 3 /d (max) 23

25 Bilaga 2, Belastning och utsläppsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Inkommande vatten, årsvärden Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl. bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Rejekt pumpas direkt till biosteget BOD dp per månad CODCr Analyseras ej TOC Analyseras ej P-tot 3, , vp (samlingsprov under varje vecka) N-tot dp per vecka NH4-N dp per månad Maxdygn är det dygn vi hade störst mängd (räknat i kg/d) in till verket. Högre koncentrationer har förekommit men då har totala mängden varit mindre p.g.a lägre flöde. Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 4, , dp per vecka CODCr vp per månad TOC dp per månad P-tot 0,14 7,0 0, ,6 96 vp (samlingsprov under varje vecka) N-tot 11, dp per vecka NH4-N 4, dp per vecka SS 4, dp per vecka Maxdygn är det dygn vi hade högsta mängdutsläpp (räknat i kg/d). Högre koncentrationer har förekommit men då har totala mängden varit mindre p.g.a lägre flöde. Bräddning ej inkluderad. Metaller Inga analyser av metaller görs på inkommande avloppsvatten. Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd/år (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) µg/l g/d µg/l g/d Hg 0,0062 0,31 0,005 0,47 0,11 (samlingsprov en Cd 0,06 3,0 0,06 5,6 1,1 vecka/mån) Pb 0,6 30 0, Cu 6, , Zn Cr 1,6 82 2, Ni 5, Al Fe 0,26 (mg/l) 13 (kg/d) 0,6 (mg/l) 57 (kg/d) vp (saml. under varje vecka) Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. 24

26 Bilaga 3, Bräddning Bilaga 3, Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling Ej tillgängligt Utan behandling 0 Kvartal 2 Med behandling Ej tillgängligt Utan behandling 0 Kvartal 3 Med behandling Ej tillgängligt Utan behandling 0 Kvartal 4 Med behandling Ej tillgängligt Utan behandling 0 Summa Ej tillgängligt Typ av behandling av bräddat vatten Mekanisk rening och kemisk förfällning Total bräddad volym pga. drifthaveri (m 3 /år) Total bräddad volym pga. hydraulisk m 3 överbelastning (m 3 /år) Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,6 % Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD ,5 COD Cr P-tot 1,4 0,16 N-tot 16 1,8 NH 4-N 10 1,2 Medelvärde (µg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd /år (kg/år) Hg 0,023 0,0026 Cd 0,082 0,009 Pb 3,2 0,36 Cu 50 5,6 Zn 52 5,8 Cr 2,9 0,32 Ni 5,9 0,65 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja Nej Flödesproportionell provtagning Ja Nej Tidsproportionell provtagning Ja Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 25

27 Forts. bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Endast de punkter som bräddat redovisas Mängd (m 3 /år) Totalt pga. drifthaveri pga. hydraulisk överbelastning pga. undersökningar Okänt Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer * De halter som uppmäts vid reningsverkets bräddningar har använts vid uppskattningen av total mängd vid bräddning på ledningsnätet. Total mängd år BOD kg COD Cr 2423 kg P-tot 21 kg N-tot 242 kg NH 4-N 151 kg Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni 0,35 g 1,24 g 48,46 g 0,76 kg 0,79 kg 43,92 g 89,35 g Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Recipient Kontrollmetod Frekvens Tid Volym Orsak (drifthaveri (se nedan) (ggr/år) (h) (m 3 /år) el. överbelastning) 2b, 5 5 Okänt 29 Överbelatning Mälaren Lögarängen BRD21 Emausbäcken, 2b, 5 2 Okänt 9 Överbelastning Mälaren BRD31 Mälaren Östra 2a, 5 4 Okänt 1 Överbelastning hamnen BRD37 Svartån 2a, 5 1 Okänt 1 Överbelastning (Vallbybron) BRD44 Mälaren Östra 2b, 5 6 Okänt 50 Överbelastning hamnen BRD53 Mälaren 5 6 Okänt 32 Överbelastning Lögarängen Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 3)flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell, mouse Frekvens och volym, bestämd utifrån flödesmodell, mouse Spillvattenpumpstationer Bräddningspunkt BRD15 Bräddningspunkt Recipient Kontrollmetod (se nedan) Frekvens (ggr/år) Tid (h) Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) SPU1 Mälaren Överbelastning SPU2 Mälaren 2b Överbelastning 26

28 SPU4 Mälaren Drifthaveri SPU5 Hamrebäcken 2b 2 5, Överbelastning SPU6 Kapellbäcken 2b 1 0,88 32 Överbelastning SPU16 Svartån 2b 1 1,42 51 Överbelastning SPU23 Dike, Dingtuna 2b 1 1,85 67 Överbelastning SPU26 Mälaren 2b, Drifthaveri / Överbelastning SPU33 Mälbybäcken 2b 1 5, Drifthaveri SPU36 dike 2b 2 169,2 608 Överbelastning Bergslagsvägen, Lillån SPU38 Dike, Dingtuna 2b Överbelastning SPU44 Mälbybäcken ,9 Drifthaveri SPU 46 Mälaren 4 1 3,08 6 Drifthaveri SPU53 Hamrebäcken 2b Överbelastning SPU 58 Svartån 2b Överbelastning SPU62 Mälaren 2b 1 3, Överbelastning SPU 67 Kapellbäcken 2b, Drifthaveri / Överbelastning SPU 75 Kapellbäcken 2b, 4 1 2,5 45 Drifthaveri Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 3)flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell, mouse 27

29 Bilaga 4, Utsläpp till vatten Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD7 87 CODCr 799 P-tot 2,7 N-tot 215 NH4-N 91 kg/år Hg 0,12 Cd 1,1 Pb 11 Cu 132 Zn 222 Cr 30 Ni

30 Bilaga 5, Slam Medelvärde (mg/kg TS) Bilaga 5, Slam Slam, årsvärden Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) ph 7,9 8,2 Saml.prov under månaden Glödförlust, % av TS 57,5 59,9 Saml.prov under månaden Hg 0,60 0,93 1,8 Saml.prov under månaden Cd 0,71 0,96 2,1 Saml.prov under månaden Pb Saml.prov under månaden Cu Saml.prov under månaden Zn Saml.prov under månaden Cr Saml.prov under månaden Ni Saml.prov under månaden N-tot Saml.prov under månaden P-tot Saml.prov under månaden Ammoniumkväve Saml.prov under månaden Kalkverkan, CaO Saml.prov under 2 månader Flouranten 0,25 0,27 0,72 Saml.prov under 2 månader PCB, summa 0,039 0,049 0,11 Saml.prov under 2 månader PAH, summa 0,38 0,61 1,1 Saml.prov under 2 månader 4-Nonylfenol Saml.prov under 2 månader S Saml.prov under 2 månader Al Saml.prov under 2 månader Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) har halva värdet användas vid beräkning. Slammängder Producerad mängd ton/år Mängd TS totalt ton TS/år TS-halt 23,7 % Externslammängd till vattenfas (vattenfas = m 3 inkommande arv eller på ledningsnät) - Från andra reningsverk Skultuna m3/år Tortuna 450 m3/år Kärsta 288 m 3 /år 53 ton TS/år (TS-halt 2,2%) 9 ton TS/år (TS-halt 2 %) 6 ton TS/år (TS-halt 2 %) 29

31 Årets början Årets slut Lagrets kapacitet Forts. bilaga 5 Lagrat slam m³ ton TS Behandling ton TS/år Rötning Ja Nej ton TS/år Kompostering Ja Nej ton TS/år Vassbäddar el. liknande Ja Nej ton TS/år Annat Ja Nej ton TS/år Ja Nej ton TS/år Sluthantering Mark grönytor Ja Nej 824 ton TS/år Mark jordbruk Ja Nej ton TS/år Mark deponitäckning Ja Nej ton TS/år Lager intern Ja Nej ton TS/år Lager extern Ja Nej 426 ton TS/år Deponi Ja Nej ton TS/år Förbränning Ja Nej ton TS/år Till annat reningsverk Ja Nej om ja vilket: ton TS/år Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej vem för register: ME/Ragn Sells Annat: 30

32 Bilaga 6, Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ Ursprung Mängd Slutbehandling Rens Grovrens från fingaller kg Energiutvinning Rens Rens från strainpress kg Energiutvinning Sand Sand från sandfång kg Energiåtervinning Alkaliskt avfall Från verket 4 kg Energiåtervinning Småkemikalier Från verket 11 kg Energiåtervinning Syror Från verket 15 kg Energiåtervinning Elektronik för sanering Från verket 470 kg Återvinning Kabelskrot Från verket 110 kg Materialåtervinning Trä Från verket kg Energiutvinning El-avfall osanerat Från verket 500 kg Sanering och återvinning Stålskrot Från verket kg Återvinning Kontorspapper Från verket 60 kg Materialåtervinning Brännbart Från verket kg Energiutvinning Wellpapp Från verket 660 kg Materialåtervinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Förtjockning/fällning Järnsulfat Kronos Titan Polymer Magnafloc 24 Avvattning Polymer Zetag Annat Glykol, kolkälla i den biologiska N-reningen (17 %) Metanol, kolkälla i den biologiska N-reningen (100 %) Glykol (50%) Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp avisningsglykol Överskottsmetanol från Westinghouse Atom El: Fjärrvärme: 3516 Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion Mängd producerad gas/år (Nm 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) 6,5 Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Fordonsbränsle Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja Nej

33 Bilaga 7, Villkorsuppföljning Bilaga 7, Villkorsuppföljning Årsmedelvärden, inkl bräddning på nätet och vid verket N-tot mg/l % 11,6 Kvartalsmedelvärden, utgående vatten Högsta uppmätta kvartalsmedelvärde inkl. bräddning visas under rubriken 3.2 Uppföljning av rikt- och gränsvärden i textdelen. P-tot BOD7 N-tot mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,20 7,7 Kvartal 2 0,13 3,7 Kvartal 3 0,13 3,3 Kvartal 4 0,16 4,0 Månadsmedelvärden, utgående vatten Högsta uppmätta månadsmedelvärde inkl. bräddning visas under rubriken 3.2 Uppföljning av rikt- och gränsvärden i textdelen. P-tot BOD7 N-tot mg/l % mg/l % mg/l % Januari 0,12 5,0 Februari 0,16 9,7 Mars 0,22 8,2 April 0,15 3,8 Maj 0,096 3,4 Juni 0,12 3,8 Juli 0,087 3,0 Augusti 0,12 3,2 September 0,18 3,6 Oktober 0,13 5,1 November 0,14 2,6 December 0,21 4,6 32

34 Bilaga 8, Verksamhetsområde Ra n s t a S va n å Ha ra k e r S k u lt u n a Mu n g a Ro m fa rt u n a S e va lla Lyc k s t a Lillh ä ra d Tillb e rg a Hö k å s e n Kä rs t a Bre d To rt u n a Orre s t a Bjö rk s t a Irs t a Än d e s t a Vä s t e rå s S jö h a g e n Din g t u n a Ryt t e rn e Lu n d b y Ba rk a rö Ek b a c k e n En h a g e n Gä d d e h o lm Kä rrb o Gå n g h o lm e n Frö h o lm e n Tid ö -Lin d ö Rid ö Än g s ö Kvic k s u n d VÄS TERÅS KOMMUN Ve rk s a m h e t s o m rå d e 33

35 Bilaga 9, Process-schema 34

36 Bilaga 10, Ledningsnät 35

37 36

38 37

39 38

40 Kärrbo och Gäddeholm 39

41 Bilaga 11, Vattenbalans Vattenbalans Kungsängen 2010 (i m 3 ) Årsnederbörd: 617 mm Yta (inkl. mindre anslutna orter): ha Bevattning mm ~473 (Brukare - Spillvatten brukare) Brukare: Vattenverket: Omätt dricksv. + Utläckage dricksv (Vattenverket - Brukare) Känt omätt dricksv. 400 Känt till dagv. 300 (=75 %) Spillvatten, känt omätt Spillvatten brukare (=25 %) (( in 54,88 % (DHI:s bräddberäkning) + 50 % av Bräddat i ledningsnät - Spillv. känt omätt - Spillv. okänt omätt) Okänt omätt dricksv. ~25 % = Okänt till dagv. ~75 % = Spillvatten, okänt omätt ~25 % = 360 Tillskottsvatten = ( in 45,12 % (DHI:s bräddberäkning) + 50 % av Bräddat i ledningsnät Utläckage dricksv. ~75 % = Inläckage dricksv. ~25 % = 1081 Grundvattenbildning: ~75 % = T I L L S K O T T S V A T T E N in = Dräneringsvatten & Inläckage grundv. ~3 545,25 ((Tillskottsv. - Inläckage dricksv. - Komb. Ledn.) / 2) Kombinerade ledningar 196,5 ( in 1,06 % (DHI:s bräddberäkning)) Inläckage dagvatten ~3 545,25 ((Tillskottsvatten - Inläckage dricksv. - Kombinerade ledningar) / 2) Bräddat i ledningsnät 21 Kungsängens avloppsreningsverk Grundvattenbildning ~15% = Delbehandlat 111 Behandlat Nederbörd yta: Avrinning ~55% = Västeråsfjärden Avdunstning ~30% = Dagvatten till fjärden ,25 (Avrinning - Komb. Ledn. - Inläckage dagv. + Känt till dagv. + Okänt till dagv. + Bräddat i ledningsnät) 40

42 Emmisionsdeklaration 41

43 42

44 43