Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2018 Innehållsförteckning

Transkript

1 Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2018 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter Verksamhetsbeskrivning Organisation Verksamhetsområde Avloppsvattenrening Beskrivning av styr- och driftövervakning Slambehandling Kemikaliehantering Energianvändning Ledningsnät och pumpstationer Recipient Påverkan på miljön och människors hälsa Tillstånd Tillståndsbeslut och villkor Kontrollprogram Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk belastning Gällande villkor i tillstånd/förelägganden Gällande villkor Gällande föreläggande Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar Periodisk besiktning Kontrollresultat Energiförbrukning Kemikalieförbrukning Transporter Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner Drift Kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott olyckor mm Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet

2 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Förändringar och åtgärder sedan föregående år Planerade förändringar och åtgärder Ej tillämplig på denna verksamhet Naturvårdsverkets föreskrifter Industrikontroll Miljöhänsyn BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Anslutning och belastning Utsläppskontroll vatten Bräddning Totala utsläpp till vatten Slam Avfall, kemikalier och energihushållning Villkorsuppföljning Redovisning av beräkningssätt Organisationsschema Kontroll av flödesmätare Rapport från periodisk besiktning Föroreningsmängder från textilindustri Kinna Namnunderskrift: Namnförtydligande: Magnus Palm Förvaltningschef 2

3 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2018 Administrativa uppgifter Anläggningsnamn: Skene avloppsreningsverk Besöks- resp. postadress: Hedbovägen Skene Telefonnummer: Huvudman: Postadress: Telefonnummer: Marks kommun, Teknik- & Serviceförvaltningen Kinna (växel) Fastighetsbeteckning: Håven 1:58 Organisationsnummer: Plats nr: Verksamhetsnummer: Kontaktpersoner anläggn.: Rickard Pontén Anders Olofsson Enhetschef Drifttekniker tel Kontaktperson miljörapp.: Åsa Evaldsson Projektledare Tel Kommun och län: Marks kommun, Västra Götalands län Tillstånd: Tillstånd enligt miljöskyddslagen med ändring av villkor Tillståndsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götaland Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Marks kommun 3

4 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport

5 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Ansvarsfördelning, rutiner för drift och kontroll, riskanalyser och kemikaliehantering finns dokumenterade i Marks ledningssystem för vaavdelningen. Organisation se bilaga Verksamhetsområde Skene avloppsreningsverk byggdes Vid verket omhändertas spillvattenavlopp från tätorterna Kinna, Skene, Örby, Fritsla och Berghem, lakvatten från Skene Skog avfallsanläggning, avloppsslam från kommunens mindre avloppsverk samt m 3 från enskilda slambrunnar. Även industriavlopp från textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahl-Kinna, Kinnalin Tapet & Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB leds till avloppsreningsverket. Antalet anslutna fysiska personer är ca Den totala BOD7-belastningen på verket 2018 var ca pe, då en pe motsvarar 70 g BOD7/dygn. Textilindustriavloppet stod för ca pe utslaget på hela året. Mängden avloppsvatten till Skene avloppsverk 2018 var m 3. Den debiterade avloppsvolymen var m 3. Andelen tillskottsvatten till verket var 63 %. 1.3 Avloppsvattenrening Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Den mekaniska reningen består av rensgaller, renstvätt, sandfång, sandtvätt samt försedimentering. Den biologiska reningen består av biobädd, aktiv slamanläggning med luftnings- och anoxsteg för kvävereduktion samt mellansedimentering. Den kemiska reningen består av inblandningsfack, flockningskammare och avslutningsvis ett flotationssteg. Under året användes Ekoflock 90 som fällningskemikalie. Figur 1. Processutformning vid Skene avloppsverk, vattendelen Rejekt vatten Biobädd Galler Sandfång För sedimentering Anox Aerob Anox Mellan sedimentering Flotation Primärslam Bioslam Kemslam Behandlat och bräddat avloppsvatten släpps med självfall ut i Viskan. 5

6 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Beskrivning av styr- och driftövervakning Avloppsverket är heldatoriserat och flödes- och nivåproportionellt styrt. Optimering sker fortlöpande. Driftövervakning sker med automatiska dygnsrapporter. Driftjournal förs digitalt, dels genom manuell inmatning som görs utav ordinarie personal och beredsskapspersonal, dels genom automatisk överföring av data från övervakningssystemet. I journalen noteras avläsningar, driftstörningar och analysresultat från driftkontroll. 1.5 Slambehandling Slam uppkommer vid tre olika ställen i processen. Primärslammet från försedimenteringen förtjockas i en gravimetrisk förtjockare. Bioslammet från mellansedimenteringen förtjockas med hjälp av flotation. Förtjockat primäroch bioslam går till blandslamlager. Kemslammet går utan förtjockning till blandslamlager. Blandslammet avvattnas med tillsats av polymer i centrifug till en TS-halt på minst 20 %. Det avvattnade slammet hämtas av LBC Borås AB. Se bilaga 5 del 1 och 2. I avtalet med LBC Borås AB kräver kommunen att företaget ska följa all befintlig lagstiftning gällande entreprenaden har det totalt producerats 869 ton TS slam. Någon rötning av slammet förekommer inte sedan 1995 p. g. a. stora värmeförluster från rötkammarna och periodvis svårnedbrytbart slam. Externslam tas emot från kommunens yttre avloppsreningsverk samt från enskilda slambrunnar. Se bilaga 5 del Kemikaliehantering Kemiska produkter i form av fällningskemikalie och polymerer används vid Skene avloppsreningsverk. Ekoflock från Feralco har använts som fällningskemikalie, vilken är en polyaluminiumkloridlösning. Polymer av sorten Eka PAM C2402 tillsätts vid slamavvattningen. Tillverkare är Eka. Fällningskemikalien Ekoflock 90 är klassificerad som irriterande. Fällningskemikalie förvaras i två glasfiberarmerade plasttankar, en på 35 m 3 samt en på 15 m 3. Båda tankarna är invallade. Polymer förvaras i anslutning till slamcentrifug. Övriga kemikalier förvaras i ett särskilt förråd. För farligt avfall finns ett plåtskåp med uppsamlingsbehållare. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skador på miljön eller människors hälsa till följd av läckage. 1.7 Energianvändning För uppvärmning av lokaler utnyttjas elenergi. Den totala elförbrukningen på avloppsverket under 2018 var MWh. 6

7 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet i Kinna, Skene, Örby, Berghem och Fritsla består i huvudsak av ett duplikat ledningssystem, vilket innebär att spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar. Dräneringsvatten avleds främst till spillvattenledningen. Spillvattennätets längd är totalt ca 260 km. De flesta ledningarna är av betong, men det finns även en del PVC-rör. Vid nyanläggning läggs numera oftast polypropylen och polyeten. Avloppsvattnet avleds via 44 avloppspumpstationer. Pumpstationerna är försedda med larm som varnar vid bräddning. Bräddning kan ske till Viskan och Häggån via 47 stycken bräddavlopp. Volymmätning med induktiv flödesmätare sker i en pumpstation. Vid övriga punkter registreras tid och frekvens för bräddningarna. Av de pumpstationer som är belägna nära Viskan och Häggån är flertalet försedda med backventiler (WAPRO) för att förhindra att åvatten rinner in till pumpstationerna vid högt vattenstånd. Dagvattnet leds i huvudsak direkt till recipienten. En liten del går till avloppsverket och ca 3 4 % behandlas enligt principen för ekologisk dagvattenhantering. Drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät sker med hjälp av DUF-modellen. 1.9 Recipient Viskan utgör recipient för avloppsreningsverket Påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan utgörs av utsläpp till vatten, luft och mark. Viss belastning på recipienten av bl a näringsämnen och tungmetaller. Utsläpp till luft sker genom att verksamheten kräver en hel del transporter. Visst buller kan också förekomma. Det avvattnade slammet kan påverka mark genom att omhändertagande entreprenör slutanvänder det som jordförbättringsmedel. Verksamheten innebär även stora hälso- och miljömässigt positiva effekter. Verksamheten är en stor bidragande orsak till bra folkhälsa och miljö. Detta genom bortledande och behandling av spillavloppsvatten. 2 Tillstånd 2.1 Tillståndsbeslut och villkor Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen i Älvsborgs län Länsstyrelsen i Västra Götaland Tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av renat avloppsvatten från Skene tätort m fl. Ändring av villkor och fastställande av slutliga villkor för Skene avloppsreningsverk i Marks kommun. 7

8 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kontrollprogram Datum Beslutsmyndighet Länsstyrelsen i Älvsborgs län Programmet, som omfattar anläggningskontroll, besiktning, recipientkontroll och rapportering, började tillämpas Senaste revidering Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljönämnden i Marks kommun Ytterligare en Komplettering av Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöprövningsförordningen 2013:251 avseende anslutning av ledningsnät med tillhörande avloppspumpstationer till Skene avloppsreningsverk är inlämnad Miljönämnden har ännu inte lämnat något beslut gällande detta. 4 Andra gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Föreläggandet avser Miljönämnden i Marks kommun D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknik- och servicenämnden 5 Tillsynsmyndighet Miljönämnden i Marks kommun är tillsynsmyndighet för verksamheten. 6 Tillståndsgiven och faktisk belastning Tabell 1. Belastning Skene avloppsverk Parameter Årsmedelbelastning 2018 Dimensionerad belastning Anmärkning pe* Tillståndsgiven dimensionerande belastning, 75g BOD7 /p,d) Max GVB Flöde (m 3 /dygn) BOD7 (kg/dygn) Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) *1 pe=70 g BOD7/dygn Beslutstexten i tillståndet anses vara uppfylld. 8

9 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Gällande villkor i tillstånd/förelägganden 7.1 Gällande villkor Villkor 1. Om ej annat framgår av nedanstående villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. 3. Vid haveri, ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen eller avloppsledningsnätet helt eller delvis måste tas ur drift skall kommunen vidta åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. 4. Slam skall stabiliseras på sådant sätt att olägenheter inte uppstår vid reningsverket eller vid deponering eller annan hantering av slammet. 5. Slam skall som riktvärde och medelvärde för kalenderår avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 20%. Om slammet inte komposteras skall det avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 25 %. Kommentar Verksamheten har bedrivits enligt villkor 1. Saneringsplan med åtgärdsförslag och tidplan lämnades till länsstyrelsen på 90-talet enligt ansökningshandlingarna. Planen har på grund av resursbrist inte kunnat följas. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en ny förnyelse- och underhållsplan för ledningsnätet. Förnyelseplanen är klar och har lämnats till Miljönämnden. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 2. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 3. Slammet har omhändertagits av LBC Borås AB. Slammet har transporterats till PR Slamsugnings anläggning i Falköping för kompostering. Villkoret uppfyllt. Slammet har avvattnats till 22 % som årsmedelvärde. Villkoret uppfyllt. 6. Villkoret utgår. 9

10 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kommunen skall kontinuerligt arbeta för att industriellt avloppsvatten, kemikalier från industri och hushåll inte tillförs reningsanläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i omgivningen och recipienten eller påverkar nyttiggörandet av slammet. 8. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostadsbebyggelse som riktvärde inte överskrider Teknik- och serviceförvaltningen tar del av industriernas analysresultat. Teknik- och serviceförvaltningen försöker i möjligaste mån att delta när textilindustrin har periodiska besiktningar deltog Teknikoch serviceförvaltningen vid periodisk besiktning av Sjuhäradsbygdens färgeri AB. Resurser har satts in för att kunna arbeta lite mer med uppströmsarbetet. Bl. a. har en inventering av verksamheter på industriområdet yttre Näs utförts. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en tidsplan för uppströmsarbetet. Se kommentar till föreläggandet under punkt 9.2. Inga klagomål på buller har kommit till Teknik- och serviceförvaltningens kännedom. 50 db(a) dagtid kl db(a) kvällstid kl samt sön- och helgdagar kl db(a) nattetid kl Högre momentant buller än 55 db(a) får ej förekomma nattetid (kl ). 9. Om klagomål på lukt uppstår skall kommunen vidta åtgärder. 10. Förslag till reviderat kontrollprogram skall inlämnas till länsstyrelsen senast 4 månader efter den dag då detta beslut vunnit laga kraft. 11. Resthalter av syreförebrukande material, mätt som BOD7 i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/l. Inga klagomål på lukt har kommit till Teknik- och servicenförvaltningens kännedom. Villkoret anses vara uppfyllt. Villkoret uppfyllt. Både riktvärdet 10 mg BOD7/l som kvartalsmedelvärde och gränsvärdet 10 mg BOD7/l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7. 10

11 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Resthalter av fosfor, mätt som totalfosfor i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal inte överstiga 0,3 mg/l och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 0,4 mg/l. 13. Resthalterna av kväve, mätt som totalkväve, i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid verket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 15 mg totalkväve /l. 14. Avloppsreningsverket och ledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av ovidkommande vatten samt att minimera bräddning. 15. Bräddningar från reningsverket och ledningsnätet samt utförda åtgärder för att minimera inflödet av ovidkommande vatten samt planerade åtgärder skall redovisas varje år i miljörapporten för reningsverket. Riktvärdet 0,3 mg totalfosfor/l som kvartalsmedelvärde har uppfyllts och gränsvärdet 0,4 mg totalfosfor/l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7. Riktvärdet 15 mg totalkväve/l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 14, utifrån de resurser och tilldelade medel Teknik- och serviceförvaltning har haft att tillgå. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en ny förnyelse- och underhållsplan för ledningsnätet. Se kommentar till föreläggandet under punkt 7.2. Redovisning sker enligt villkor

12 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Gällande föreläggande D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknikoch servicenämnden Villkor 1. Senast ska en förnyelse- och underhållsplan av VA-nätet inkomma till miljönämnden. Planerna ska grunda sig på Svenskt Vatten handbok rörande förnyelse av VAledningar (utgiven 2011). Förnyelseplanen ska sträcka sig minst 10 år framåt i tiden när den inkommer. Åtgärdsplanen ska stäcka sig minst 3 år framåt i tiden när den inkommer. Till grund för planerna ska det finnas en uppdaterad kartdatabas. Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start Senast ska en riskoch sårbarhetsanalys inkomma till Miljönämnden. Risk- och sårbarhetsanalysen ska omfatta följande avloppsreningsverk: Skene ARV, Björketorps ARV, Öxabäcks ARV, Torestorps ARV, Rydals ARV och Horreds ARV. Risk- och sårbarhetsanalysen ska grunda sig på den modell som Lunds tekniska högskola (LTH) tagit fram för Karlskrona kommun (den modell som TSN föreslagit i sitt svar till Miljönämnden ). 3. Senast ska uppdaterade rutiner beskrivningar och instruktioner för avloppsreningsverken och pumpstationerna finnas och användas ute i verksamheten. Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start Avloppsreningsverk och pumpstationer som kommer att tas bort i samband med att överföringsledningen byggs samt markbäddar omfattas inte av punkt Kommentar I rapport, som lämnades in , begärdes även uppskov med att inkomma till miljönämnden med en förnyelse- och underhållsplan för VAledningarna till Uppskov beviljades av miljönämnden t. o. m Förnyelse- och underhållsplanen färdigställdes under 2018 och lämnades in till Miljörämnden Villkorer är därmed uppfyllt. Rapportering om hur arbetet fortgår har lämnats in till miljönämnden I och med att villkoret nu är uppfyllt kommer ingen ytterligare årlig rapportering att ske. Teknik- och servicenämnden har under arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) haft samråd med miljönämnden. Arbetsmaterial överlämnades till miljönämnden och färdig RSA överlämnades överlämnades en reviderad version utifrån synpunkter från miljönämnden. Villkoret uppfyllt. Driftinstruktioner, för i villkoret gällande avloppsreningsverk och avloppspumpstationer, är nu framtagna eller uppdaterade. Samtliga driftinstruktioner finns samlade i datasystemet MimerVA. Driftpersonalen har god kännedom om att och var de finns. Teknik- och serviceförvaltningen anser härmed att villkor 3 är uppfyllt. Rapportering om hur arbetet fortgår har lämnats in till miljönämnden I och med att villkoret nu är uppfyllt kommer ingen ytterligare årlig rapportering att ske.

13 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Senast ska en tidsplan för uppströmsarbetet inkomma till miljönämnden. Tidsplanen ska vara baserad på en riskanalys. Senast 2 år efter att tidsplanen inkommit till miljönämnden ska uppströmsarbetet vara genomfört. Teknik- och servicenämnden lämnade in projektplan inklusive tid- och aktivitetsplan för uppströmsarbetet till miljönämnden. En mer konkret tidsplan lämnades in Miljönämnden inkom med en begäran om uppgifter den 25 februari Svar lämnades Uppströmsarbete är ett ständigt pågående arbete och är därför inte slutfört. 5. Uppföljning av näringsläckage från bräddningar ska ske utifrån den senaste beräkningsmodellen. Teknik- och serviceförvaltningen har muntligt frågat miljöenheten vad miljönämnden menar med detta villkor och fått till svar att det är enligt modell som teknik- och serviceförvaltningen nämnde vid ett samverkansmöte med miljöenheten där en av miljönämndens ledamöter deltog. Det teknik- och serviceförvaltningen, sedan några år tillbaka, har ändrat är hur vi beräknar mängden bräddat vatten vid avloppspumpstationerna. I övrigt har vi inga förändrade beräkningsmetoder. Teknik- och serviceförvaltningen avser därför att fortsätta att beräkna utsläppsmängder som tidigare. Villkoret anses vara uppfyllt. 8 Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 8.1 Periodisk besiktning Periodisk besiktning utfördes i december Besiktningsman var Rita Marques från Ramböll Sverige AB. Besiktningsrapport se bilaga 11. Besiktningsmannens helhetsbedömning av verksamhetetn var: I verksamheten råder god ordning och personalen har god kompetens. För kontroll av viktiga funktioner finns ett bra drifts- och övervakningssystem samt särskild journal för vissa kontroller. Reningseffekten är bra på BOD7, totalfosfor samt COD och utsläppskraven uppfylls med god marginal. Reningseffekten på totalkväve är inte hög, dock tillräckligt för att klara utsläppskraven. Några påpekande gäller komplettering av kontrollprogrammet, åtgärder för att 13

14 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2018 minska de stora bräddningar som sker på ledningsnätet samt hur vattenproverna och vissa kemikalier hanteras. Ytterligare åtgärder, som optimering av kemikalieförbrukning samt energiförbrukning, kan också vidtas för att förbättra prestationen på reningsverket. 8.2 Kontrollresultat Utsläppskontroll Verket har gått bra under 2018 med låga utsläppshalter och hög reduktion av fosfor (0,22 mg/l och 93 %), BOD7 (3,5 mg/l och 96 %), CODCr (<30 mg/l och 93 %) samt kväve (8,8 mg/l och 62 %). Samtliga utsläppsvillkor är uppfyllda. Villkorsuppföljning 2018, se Bilaga 7. Årssammanställning 2018, se Bilaga Kontroll av slam Resultaten av slamanalyserna finns i Bilaga 5. Analysresultaten har löpande översänts till LBC Borås AB. Analysvärdena ligger under gränsvärden för jordbruksändamål i SFS 1998:944, Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Viskans vattenråd. Rådet tar fram en årsrapport som finns på vattenrådets hemsida. Granskning av rapporten visar att Skene avloppsreningsverk står för en liten del av den totala påverkan av Viskan Kommentar Kontrollresultaten visar att verksamheten bedrivits för att minimera påverkan av miljön och människors hälsa. 8.3 Energiförbrukning Nyckeltal för energiförbrukning redovisas i tabell 5. Tabell 5. Energiförbrukning Elenergiförbrukning kwh/år Elenergiförbrukning kwh/m 3 0,62 0,52 0,61 Elenergiförbrukning kwh/pe Elenergiförbrukning kwh/ton BOD Förra årets kalla vinter samt de uppställda personalbodarna i samband med byggnationen av den nya slamavvattning bedöms som orsaker till den ökade energiförbrukningen. 14

15 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kemikalieförbrukning Nyckeltal för kemikalieförbrukning redovisas i tabell 6. Tabell 6. Kemikalieförbrukning Fällningskemikalie (ton/år) Fällningskemikalier (ml/m3) Dosering aluminium (ton/år) Dosering aluminium (g/m 3 ) Dosering aluminium (g/g P-red) 3,6 3,6 4,2 Polymer till centrifug (ton/år) 1,8 1,8 1,7 Förbrukning polymer (kg/ton TS) 2,2 2,0 1,9 Orsaken till att förbrukningen av fällningskemikalie har gått upp bedöms bero på att det var ett torrår, med relativt låga och koncentrerade inkommande vattenflöden. Koncentrerat vatten kräver ofta högre kemikaliedosering. 8.5 Transporter Transporter inom verksamheten utgörs främst av slamtransporter från yttre avloppsverk till Skene avloppsverk samt från avloppsverket till PR Slamsugnings kompostanläggning i Falköping. Utöver detta sker persontransporter med personbil för löpande drift och underhåll av centralortens pumpstationer samt ledningsnät. Tabell 7. Transporter Typ av transport Transportmedel Frekvens Slamtransport från yttre verk till Slamsugningsbil LBC 30 /år Skene Varberg Slamtransport från Skene ARV Lastbil LBC 150 / år Persontransporter Pickup, diesel Personbil, diesel Skåpbilar, diesel Dagligen Dagligen Dagligen Polymer och fällningskemikalie Tankbil/Lastbil 20 /år Slam från enskilda brunnar Slamsugningsbil LBC /år Farligt avfall Stenas miljöbil 1 /år 9 Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner 9.1 Drift Byggnationen av den nya slamavvattningsanläggningen blev klar och togs i drift under hösten. Arbetet med att trimma in anläggningen kommer att fortsätta under våren För att kunna bedöma kommande underhållsbehov av bassängerna har besiktning av betongen utförts. Åtgärder krävs för att öka betongens livslängd. Den stora tanken för fällningskemikalie har besiktigats och var utan anmärkning. I övrigt har normalt underhåll med mindre renoveringar och service av olika anläggningsdelar och maskinutrustning utförts för att säkra driften både vad gäller avloppsreningsverket och tillhörande avloppspumpstationer. Bland annat har de övre glidskenorna till skraporna i mellansedimenteringsbassängerna byts ut. I samband med detta byttes även tre trasiga skrapor ut. 15

16 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kontrollfunktioner Provtagningsutrustning Provtagningsutrustningen har fungerat utan anmärkning under året. Rengöring och kontroll av provtagarna sker en gång i veckan. Notering sker i driftjournalen Provhantering Provtagning på inkommande och utgående vatten sker flödesproportionellt. Provet på inkommande vatten inkluderar dekantat från bioslamförtjockarna. Prov på inkommande vatten tas ut efter rensgaller och sandfång. Prov på utgående vatten tas precis före skibord i utgående ränna. Veckosamlingsprov på inkommande och utgående vatten bereds av sju stycken flödesproportionella dygnsprover. Konservering sker med syra enligt Svensk Standard. Veckosamlingsprover surgörs med 4 M svavelsyra. Prover som ska analyseras med avseende på metaller och AOX konserveras med koncentrerad salpetersyra. Prov för kvicksilveranalys förvaras i glasflaska, vilket hindrar tungmetallen från att försvinna från provet. Dygnssamlingsproverna tas ut på rullande veckodagar tisdag till fredag. På måndagar tas helgprov. Dygnsprov och helgprov skickas direkt för analys. Provtagning av avvattnat slam sker i provtagningspunkter efter varje centrifug. Det finns även en gemensam provtagningspunkt som kan användas om båda centrifugerna är i drift. Ett primärprov per vecka tas ut löpande fördelat på olika veckodagar. Primärproven, vilka förvaras frysta, skickas till laboratoriet där de tinas och blandas noga till ett slutprov för analys en gång per månad Analyser Synlab/ALcontrol laboratories AB, Linköping har svarat för analyser av vatten och slam enligt kontrollprogrammet under Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC Flödesmätning Flödesmätning sker på utgående vatten med en tryckgivare över ett rektangulärt överfall. Kontroll och kalibrering av flödesmätare görs minst 2 3 ggr/år. Resultatet av kontrollerna finns redovisade i Bilaga Övrig mätutrustning Övrig mätutrustning har fungerat utan anmärkning under året. 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 10.1 Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt Bräddning vid verket har skett vid två tillfälle under 2018, totalt ca m 3, se bilaga 3. Bräddningarna orsakades av strömavbrott och därför stod också provtagaren still och endast stickprov kunde tas. Den största bräddningen ca m 3 inträffade i november, vilken orsakdes av ett strömavbrott på natten. Avbrottet slog även ut en kommunikationscentral, vilket medförde att 16

17 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2018 inga larm gick ut. Verket startades igång igen när personalen kom vid sju på morgonen och då upptäckte bräddningen. Detta anmäldes till Bygg- och miljökontoret via mail En linje mellansedimentering och kemsteg tömdes ner under 7 dygn i samband med att betongbesiktning utfördes. Teknik- och serviceförvaltningens bedömning är att miljöpåverkan var ringa eller ingen alls, eftersom att två linjer var i drift och flödena var låga. Anmälan om detta skickades via mail till Bygg- och miljökontoret Fosforreningen har även under 2018 varit svajig med en del höga utgående värden, dock har både rikt- och gränsvärden uppfyllts. Teknik- och serviceförvaltningen har gjort efterforskningar och sammarbetar nu med misstänkt källa för att lösa det uppkomna problemet. Problem med lukt har tidigare förekommit inne i och utanför en fastighet vid slamtömningsplatsen i Skene. Åtgärder på ledningsnätet har vidtagits. Inga nya klagomål har inkommit. Stora problem med trasor förekommer i AP Tvättstugan. Vissa problem med trasor i AP Öresjövägen, AP Övre Krok, AP Göteborgsvägen och AP Nilsagårdsgatan. Detta har dock inte orsakat några bräddningar. Bräddningar från ledningsnätet uppgick till ca m 3. Se Bilaga 3. Till allra största delen beror bräddningarna på kraftig nederbörd som i sin tur genererar höga nivåer i vattendragen och på grundvattnet. I samband med lagning av läcka på tryckledningen från AP Kastahall bräddades det totalt 430 m3 från AP Kastahall och AP Jobs. Detta anmäldes till Bygg- och miljökontoret via mail Övriga bräddningar som förekommit på grund av haveri är ytterst ringa redovisas inte närmare. 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Vid inköp av nya större pumpar görs en livscykelanalys. Verksamheten arbetar ständigt med att hitta förbättringar för att minska förbrukning av råvaror och energi. 12 Ersättning av kemiska produkter mm Kemikalielagret har inventerats, efter tidigare års rensningar fanns det inga produkter att ta bort. Inga nya produkter har tillkommit. Ecoonline används för verksamhetens dokumentation av kemikalier t. ex. kemikalielistor och riskbedömningar. 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Farligt avfall uppkom i små mängder under året. Detta förvaras på verket. Allt farligt avfall hämtas av Stenas miljöbil, vilka Teknik- och serviceförvaltningen har samarbetsavtal med. 17

18 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2018 Tabell 8 Typ EWC-kod Mängd Slutbehandling Slam 22 % TS ton Kompostering Rens ton Förbränning Brännbart ,9 ton Förbränning Farligt avfall: EWC-kod Bortkörd mängd Lagrad mängd Sprayburkar kg 35 st Lysrör kg 29 st Elskrot kg 25 kg Småbatterier kg 5 kg Spillolja liter 300 liter Oljefilter kg 20 kg Absorbenter kg 20 kg 14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 14.1 Förändringar och åtgärder sedan föregående år Under året har normalt underhåll med mindre renoveringar och service av olika anläggningsdelar och maskinutrustning utförts för att minska risker för drifthaveri, som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Detta gäller både avloppsreningsverket och tillhörande avloppspumpstationer. Översyn av alla pumpar i pumpstationer sker en gång per år. AP Korvkiosken var i dåligt skick och har därför ersatts med en ny LTApumpstation. AP Nilsagårdsgatan har fått nya backventiler, då de gamla var utslitna. Arbete med att filma avloppsledningsnätet pågår ständigt. Under 2018 har vi TV-inspekterat ledningssträckor där vi haft eller misstänkt problem för att kunna välja ut sträckor att förnya. Under året har ledningar förnyats i flera olika projekt, bland annat relining i Kyrkogatan i Kinna och Högsvägen i Örby. I Andra Vallåsgatan i Kinna har drygt 250 m spillvattenledning inklusive servisledningar renoverats genom omläggning. Även dagvatten- och dricksvattenledningar har bytts ut Planerade förändringar och åtgärder En plan för betongrenovering av bassänger kommer att tas fram. En processutredning har även utförts för att kunna möta kommande ökade belastningar. Detta är ett långsiktigt arbete. En ny provtagningsstationen vid bräddpunkten ska byggas med ny flödesmätare och provtagare med kylskåp. Det kommer att finnas batteribackup så att flödesmätare, provtagare och larmsändning även fungerar vid strömavbrott. Det planeras för en översyn av inloppsskruvarna. 18

19 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2018 För att minska risken för översvämning av AP Kinnamark planeras för ytterligare invallning mot Ludvig Svenssons. I överföringsledningsprojektet färdigställdes ledningarna mellan Sätila och Hägnen. Pumpstationerna i Ubbhult och Ryda byggdes. Det som återstår och kommer att utföras 2019 på denna sträcka är att montera alla luftare, samt slutbesiktning och driftsättning. 400 meter ledningar byggdes i Svedjevägen, Hyssna som är kopplat till Hyssna reningsverk, vilket kommer att kopplas till Skene under Hyssna pumpstation byggdes 2018 och kommer att slutbesiktadas Byggnation påbörjades av tre olika lokalnät: Sjödal, Öresjö och Hägnen, vilka kommer att färdigställas 2019 och kopplas till till överföringingsledningen. Avloppsvattnet från överföringsledningen mellan Sätila och Hägnen kommer provisoriskt att ledas Sätila avloppsreningsverk till dess att etappen mellan Sätila - Hyssna är klar. Etappen beräknas vara klar I planeringen för de kommande åren finns ett flertal projekt, bland annat förnyelse av ledningar mellan Skene och Berghem, utbyte av en spillvattenakvedukt, ledningsrenovering i Öxabäck och projektering av ledningssanering av området vid Kvarnvägen. 15 Ej tillämplig på denna verksamhet 16 Naturvårdsverkets föreskrifter Föreskrift Namn Kommentar SNFS 1994:2 NFS 2016:6 Skydd för miljön, särskilt marken när avloppslam används i jordbruket. Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Teknik- och serviceförvaltningen anser att verksamheten uppfyllt föreskriften. Se bilaga 5 Teknik- och serviceförvaltningen anser att verksamheten uppfyllt föreskriften. Se bilaga Industrikontroll För textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahls, Kinnalin Tapet & Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB sker kontroll genom att Teknik & Serviceförvaltningen tar del av analysrapoorter från industriernas provtagning enligt kontrollprogram. Redovisning av föroreningsmängder från dessa industrier redovisas i Bilaga 12. Teknik- och serviceförvaltningen ställer följande krav som riktvärden, räknat som kvartalsmedelvärden, på ovan nämnda anslutna industrier: ph lägst 6,5, högst 8,5 Susp 350 mg/l BOD mg/l COD mg/l N-tot 25 mg/l P-tot 8 mg/l Svårnedbrytbara fosforföreningar, som exempelvis pyrovatex, får ej förekomma. 19

20 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2018 Riktvärden räknat som årsmedelvärde: NH 4 20 mg/l Cd 0,005 mg/l Zn 0,5 mg/l Ni 0,2 mg/l Cu 0,5 mg/l Hg 0,002 mg/l Cr 0,2 mg/l AOX 0,5 mg/l Pb 0,5 mg/l Tot extraherbara ämnen 100 mg/l För övriga organiska och oorganiska ämnen gäller VAV:s gränsvärdeslista M20. Vad gäller övriga industrier och verksamheter hänvisas till Svenskt Vattens pulikation P95. Fr o m 1 juli 2009 betalar ovan nämnda industrier för extra föroreningsmängd endast beräknat utifrån TOC-halten. Som extra föroreningsmängd räknas en TOC-halt utöver 350 mg/l. Det speciella industriavtalet som kommunen hade med textilindustrierna och Hagmans har sagts upp av kommunen och slutade att gälla 31/ Miljöhänsyn För att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler har följande åtgärder vidtagits. Kunskapskravet Verksamhetsutövaren och all personal innehar nödvändig kunskap för att bedriva denna typ av verksamhet. Fortbildning genomförs vid behov. Försiktighetsprincipen Nödvändiga åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skada eller olägenhet för hälsa och miljö. Lokaliseringsprincipen Under 2018 har ingen verksamhet bedrivits eller åtgärd vidtagits som tagit ytterligare mark eller vattenområden i anspråk. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Arbetet med att minimera behovet av energi och kemikalier pågår ständigt. Produktvalsprincipen De kemiska produkter och biotekniska organismer som används i verksamheten är de som utgör minst risk för hälsa och miljö bland de som är bäst lämpade för ändamålet. Ansvar för att avhjälpa skada Teknik- och serviceförvaltningen tar ansvar för att avhjälpa och återställa de skador och olägenheter som uppstår till följd av störningar i avloppsreningsverk eller distributionsledningar. 20

21 B i l a g o r

22

23 Innehållsförteckning Marks kommun ARV1601 Skene Bilaga 1 Anslutning och belastning Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Bilaga 3 del 1 Bräddning - Bräddat vatten vid reningsverket Bilaga 3 del 2 Bräddning - Föroreningsmängder vid reningsverk, pumpstationer och ledningsnät Bilaga 3 del 3a Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Kinna Bilaga 3 del 3b Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Skene och Örby Bilaga 3 del 3c Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Fritsla och Berghem Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Bilaga 5 del 1 Slam, årsvärden Bilaga 5 del 2 Slam - sluthantering, behandling Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållnig Bilaga 7 del 1 Villkorsuppföljning - Årsmedelvärden Bilaga 7 del 2 Villkorsuppföljning - Kvartalsmedelvärden Bilaga 7 del 3 Villkorsuppföljning - Månadsmedelvärden Bilaga 8 Redovisning av beräkningssätt

24 Bilaga 1 Anslutning och belastning Marks Kommun ARV1601 Skene 2018 Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal fysiska personer anslutna till reningsverket (p) Tot antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD- Medelvärde Maxdygn belastning i ink. vatten (70g/person, dygn) därav från industri pe - därav externbelastning (uppskattat antal pe) - mottagning av slam från enskilda avl.anläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri 0 - slam från andra reningsverk m ange ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD (kg/d)) pe Max GVB Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m3/h) 357 Medelvärde (m3/dygn) 8578 Maxvärde (m3/dygn) Minvärde (m3/dygn) 3151 Totalt årsflöde (m3/år) Mängd tillskottsvatten * (m3/år) Del av totala flödet (%) 63 Debiterad mängd (m3/år) *Tillskottsvatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m3/h) 357 Medelvärde (m3/dygn) 8578 Maxvärde (m3/dygn) Minvärde (m3/dygn) 3151 Totalt årsflöde (m3/år) Dimensionerande flöde m3/h 1400 m3/dygn 33600

25 Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Ingående vatten, årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d bidrag från rejekt bidrag från rejekt (dp, vp, hp) st BOD dp/hp 52 CODCr vp 52 P-tot , vp 52 N-tot dp/hp 52 NH4-N dp/hp 52 Ingår ej Rejektvatten ingår ej i provtagning på inkommande vatten. Prov Uppgift om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Utgående vatten, årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Reduktion Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år % (dp, vp, annat) st BOD7 3, dp/hp 52 CODCr vp 52 P-tot 0,22 2 0,47 5,8 0,73 93 vp 52 N-tot dp/hp 52 NH4-N ,3 80 dp/hp 52 Metaller, Ingående årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d kg/år (dp, vp, annat) st Hg 0, ,0004 0, ,001 0,16 vp 12 Cd 0, ,001 0, ,001 0,23 vp 12 Pb 0,0018 0,016 0,0038 0,054 5,9 vp 12 Cu 0,037 0,33 0,08 0,5 119 vp 12 Zn 0,07 0,6 0,15 0, vp 12 Cr 0,002 0,018 0,0037 0,033 7 vp 12 Ni 0,0023 0,02 0,004 0,033 7,4 vp 12 AOX 105 0, ,1 357 vp 6 Ag 0, ,001 0, ,003 0,27 vp 12 Sb 0,023 0,2 0,04 0,3 74 vp 12 Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. Metaller, Utgående årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Reduktion Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d kg/år % (dp, vp, annat) st Hg 0, ,0004 0, ,001 0,16 0 vp 12 Cd 0, ,0002 0, ,06 76 vp 12 Pb 0,0001 0,001 0,0003 0,002 0,4 94 vp 12 Cu 0,0022 0,019 0,003 0,03 7,1 94 vp 12 Zn 0,019 0,17 0,033 0, vp 12 Cr 0,0003 0,002 0,0005 0,005 0,9 86 vp 12 Ni 0,0009 0,008 0,0012 0, vp 12 Al 0,8 7 1, vp 52 AOX 42 0, , vp 6 Ag 0, ,0004 0, ,001 0,16 40 vp 12 Sb 0,017 0,15 0,033 0, vp 12 Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning.

26 Bilaga 3 Del 1 Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Bräddad tid (h) Bräddad mängd Orsak / m3 Starttid Behandlat Obehandlat Behandlat Obehandlat Antal m3 Hydraulisk/ drifthaveri* :00 0 X :00 1 X :12 0 X : X *Drifthaveri eller planerade repartioner/renoveringar Summa 2051 m3 bräddad mängd under perioden Medel % bräddad volym av totala årsflödet Summa Total bräddad volym pga drifthaveri/planderade renoveringar m3/år Summa 0 Total bräddad volym pga hydraulisk belastning m3/år Typ av behandling av bräddat vatten Ingen

27 Bilaga 3 Del 2 Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg mg/l mg/l BOD ,2 ton CODCr ,7 ton P-tot 3,3 3,8 0,007 ton N-tot ,05 ton NH4-N ,03 ton Pb 0,0014 0,0019 0,003 kg Cd 0, , ,0001 kg Cu 0,029 0,034 0,06 kg Cr 0,0014 0,0014 0,003 kg Hg 0, , ,0001 kg Ni 0,0018 0,0018 0,004 kg Zn 0,095 0,26 0,19 kg Sb 0,103 0,16 0,21 kg X Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd bräddat vatten totalt (m3/år) Mängd bräddat vatten pga drifthaveri (m3/år) Mängd bräddat vatten pga hydraulisk överbelastning (m3/år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg mg/l mg/l BOD ton CODCr ,8 ton P-tot 3 7 0,07 ton N-tot ,55 ton NH4-N ,36 ton Pb 0,0018 0,0038 0,04 kg Cd 0, , ,002 kg Cu 0,037 0,079 0,9 kg Cr 0,002 0,0037 0,05 kg Hg 0, , kg Ni 0,0023 0,004 0,06 kg Zn 0,073 0,15 1,8 kg Ag 0,0001 0,0003 0,002 kg Sb 0,023 0,036 0,55 kg För bedömning av ev utsläpp från ledningsnätet används inkommande vattens föroreningshalter.

28 Bilaga 3 del 3a Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Kinna (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 1101 Kinnaström 2b Viskan : Hydraulisk överbelastning 1102 Mor Kerstins väg 2d Viskan 0: Kasthall 3 Häggån 28 11: Hydraulisk överbelastning 1202 Jobs 2b Häggån 5 11: Hydraulisk överbelastning 1203 Kinnapack 2b Häggån 0 0: Kinnamark 2b Häggån 22 18: Hydraulisk 1302 Sveas 2d Häggån 0:21 0 överbelastning 1304 Lydde 2b Häggån 0 0: Tvättstugan 2b Häggån 7 1: Hydraulisk överbelastning 1609 Viskarängsgatan 2b Viskan 48 82: Hydraulisk överbelastning 1610 Näringsbro 2b Viskan 47 33: Hydraulisk överbelastning 1407 Brättingstorp 2b Häggån 1:18 5 Hydraulisk överbelastning 1614 Näs 2d Viskan 8:50 0 Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

29 Bilaga 3 del 3b Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Skene / Örby (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 1602 Göteborgsv. 2b Skrålabäcken 12 0:27 7 Drifthaveri 1604 Nilsagården 2b Viskan 31 37: Hydraulisk överbelastning 1605 Gränevägen 2b Viskan 14 0: Drifthaveri 1501 Källdalen 2b Viskan 16 0:57 20 Drifthaveri 1502 Västergårdsg. 2d Viskan 23: Backa 2b Skrålabäcken 12 5: Hydraulisk överbelastning 1401 Svenljungav. 2b Ljungån 14 4: Hydraulisk överbelastning 1405 Öresjövägen 2d Öresjön 0: Månsavägen 2d Ljungån 10 0: Kungalid 2d Viskan 18 3:58 4 Hydraulisk 1408 Övre Krok 2d Öresjön 8:06 0 överbelastning 1409 Mos Strand 2d Öresjön 1: Axelbergeng. 2d Viskan 27:41 7 Drifthaveri Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

30 Bilaga 3 del 3c Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Fritsla / Berghem (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 2103 Risma 2b Häggån 10 3:44 60 Drifthaveri 2104 Bergklintsvägen 2d Häggån 12 0: Industriområdet 2d Häggån 11 0: Hjälltorp 2d Häggån 22 0:29 25 Drifthaveri 2107 Getakärrsvägen 2d Häggån 60 1: Danska vägen 2d Häggån 14 1: Korvkiosken 2d Häggån 23 1:37 0 Saknar brädd anger hög nivå 1606 Viskadalen 2d Viskan 23: Hydraulisk överbelastning 1607 Åkrabäck 2d Viskan 0:00 0 Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

31 Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Mängd/år ton / kg BOD7 14 ton CODCr 96 ton P-tot 0,69 ton N-tot 27 ton NH4-N 9 ton AOX 0,13 ton Pb 0,6 kg Cd 0,1 kg Cu 7 kg Cr 1,6 kg Hg 0,3 kg Ni 3 kg Zn 60 kg Totala utsläpp beräknas på följande sätt Totala utsläpp = Medelhalt på utg. vatten x tot flöde ut + Medelhalt på bräddat vatten x tot bräddflödet Medelhalt (mg/l) = (C1*Q1)+(C2*Q2)+...+(Cn*Qn) Q1+Q2+...+Qn

32 Bilaga 5 del 1 Slam Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Slam, årsvärden Medel Maxvärde Gränsvärde* Mängd Typ av prov Antal mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS kg /år Hg 0,26 0,54 2,5 0,23 sam.prov/kv 12 Cd 0,34 0,4 2 0,3 sam.prov/kv 12 Pb 7, ,9 sam.prov/kv 12 Cu sam.prov/kv 12 Zn sam.prov/kv 12 Cr sam.prov/kv 12 Ni 8, ,8 sam.prov/kv 12 Ag 0,6 1,7 0,6 sam.prov/kv 12 Al sam.prov/kv 12 Mg g/kg TS 1,38 1,6 1,22 sam.prov/kv 12 K g/kg TS 1,61 2,4 1,42 sam.prov/kv 12 Ca g/kg TS 8,43 9,7 7,43 sam.prov/kv 12 N-tot g/kg TS 36, sam.prov/kv 12 P-tot g/kg TS 15, sam.prov/kv 12 NH4N g/kg TS 6,7 9, sam.prov/kv 12 Toulen 7,3 16 6,4 sam.prov/kv 4 PCB, summa 0,01 0,01 0,006 sam.prov/kv 4 PAH, summa 0,22 0,59 0,2 sam.prov/kv 4 Nonylfenol 3,3 5 2,9 sam.prov/kv 4 ph 6,6 7,2 sam.prov/kv 12 Glödgningsf. % av TS sam.prov/kv 12 * Gränsvärde för jorbruksändamål enligt SFS 1998:944, 20. Slammängder totalt inkl. externslam Producerad mängd 3932 ton/år Mängd TS totalt 882 ton TS/år TS-halt 22 % Mottaget externslam Externslammängd till vattenfas, tot m3/år ton TS/år Externslammängd till slambehandling, tot 1121 m3/år ton TS/år -Från enskilda VF * avloppsanläggningar m3/år ton TS/år -Från andra SB * reningsverk 1121 m3/år ton TS/år -Från andra VF * reningsverk 4251 m3/år ton TS/år -Från andra verksamheter m3/år ton TS/år * VF-vattenfas, SB-slambehandling

33 Bilaga 5 del 2 Slam Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Lagrat slam Årets början Årets slut Lagrets kapacitet m3 ton TS Behandling Ja Nej Rötning X ton TS/år Kompostering X ton TS/år Vassbäddar el. liknande X ton TS/år Annat X 882 ton TS/år Om annat, vad Avvattning Sluthantering Ja Nej Åkermark 0 ton TS/år Energigröda ton TS/år Energiskog ton TS/år Täckning deponi 0 ton TS/år Övrig markanvändning X 882 ton TS/år Deponering ton TS/år Till annat reningsverk ton TS/år om ja vilket Förs register över ton TS/år åkermark där slam sprids Vem för register Annat Om annat, vad Vem för register

34 Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd ton Slutbehandling Rens Förbränning Brännbart ,9 Förbränning Kemikalier Typ Mängd (/år) Fällning Ekoflock ton Polyaluminiumk 102 ml/m3 Slambehandling Eka PAM C kg Polymer Annat Energihushållning Energi Mängd Energiförbrukning (MWh/år) 1918 MWh/år Annat Gasproduktion Ja Nej X Energibesparande åtgärder Ja Nej utförda under året X

35 Bilaga 7 del 1 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Årsmedelvärden inklusive bräddningar vid verket P-tot Gräns- Red BOD Gräns- Red N-tot Rikt- Red NH4-N Red mg/l värde % mg/l värde % mg/l värde % mg/l % ,22 0,4 93 3, ,

36 Bilaga 7 del 2 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene Kvartalsmedelvärden inklusive bräddningar vid verket P-tot Rikt- Red BOD Rikt- Red N-tot Red NH4-N Red mg/l värde % mg/l värde % mg/l % mg/l % ,18 0,3 91 3, ,5 49 4, ,24 0,3 94 4, ,2 67 3, ,23 0,3 95 1, ,4 70 0, ,26 0,3 91 3, ,7 62 1,3 91

37 Bilaga 7 del 3 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene : :00 Månadsmedelvärden P-tot Red BOD Red N-tot Red NH4-N Red mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % ,1 92 2, , , , , , , ,2 93 7, ,7 48 7, , ,9 97 7,9 73 2, , ,6 98 8,9 73 0, , , , ,3 94 1, , , , , , ,1 96 8,3 63 1, , ,2 95 7, , ,8 88 7,6 53 1,8 84

38 Bilaga 8 Marks kommun ARV1601 Skene 2018 Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande Vid beräkning av medelhalter (mg/l) tas hänsyn till flödet. D.v.s. medelhalterna är flödesavvägda enligt följande formel. Medelhalt (mg/l) = (C1*Q1)+(C2*Q2)+...+(Cn*Qn) Q1+Q2+...+Qn C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m3) 1,2...n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler. Dygnsmedelvärde (kg/dygn) = M1+M2+...+Mn n M = belastning vid respektive provtagningstillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen Belastning (ton/år) = Dygnsmedelvärde* Reduktion som medelvärde (%) = R1+R2+...+Rn n R = Reduktion vid respektive provtagningstillfälle (%) n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel. Belastning (pe) = Dygnsmedelvärde BOD7 (kg/dygn) 70 (g/p,dygn) / 1000

39 Kvalitetshandbok VA Bilaga 9 Dokumentnamn Sida B.010 Organisation Ansvar - Befogenheter 1 (12) Ansvarig Verksamhetschef Fastställd/ändrad Fastställd av Organisation för verksamt Teknik Teknik- och servicenämnden har fastlagt nedanstående organisation för teknikoch serviceförvaltningen förvaltningen. Förvaltningschef Teknik- och serviceförvaltningen Ledningsfunktion Verksamhet Verksamhetsservice Verksamhet Kost- och städservice Verksamhet Lokalförsörjning Verksamhet Teknik Utredning Utredning Utredning Stab/Avfall Ekonomi/ Personal Koss Kullabyn Koss Lindäng fastighetsskötsel Gata/Park Utredning/ Marknad Serviceenhet Koss Fritsla Kunskapens hus fastighetsskötsel Naturvårdslaget/ÅVC Rörnät Koss Kinna Koss Assberg VA-verk Koss Sätila Koss Skene Verksamhet Teknik har ansvaret för vattenverken, avloppsreningsverken, va-ledningsnäten samt renhållningen inklusive abonnentservice. Driften utförs i verksamhetens egen regi medan underhåll och investeringsarbeten för ledningsnätet upphandlas. Upphandling av arbeten i exploateringsområden samordnas med kommun-styrelsen, som också är beställare för sådana arbeten. Renhållningen är upphandlad på entreprenad när det gäller insamling samt behandling. Driften av återvinningscentralen är i egen regi. Verksamheten finansieras med taxemedel, gäller både avfalls- och VA-verksamheten. Vatten och avlopp/04 Avloppsverk/Miljörapporter/Miljörapport ARV Skene/2018/Bilaga 9 Organisation.docx

40 Kvalitetshandbok VA Bilaga 9 Dokumentnamn Sida B.010 Organisation Ansvar - Befogenheter 1 (12) Ansvarig Verksamhetschef Fastställd/ändrad Fastställd av Verksamhet Teknik (VA-delen) Stab VA-verk Produktion Rörnät Distribution Utredning/marknad Projektledning/ Utredning/ Projektering Vattenverk Nyanläggning Kundtjänst VA/Avfall Administration, avtalsuppföljning, fakturering VA-planering Processtöd Tryckstergringar/ Högreservoarer Drift/Underhåll Databaser Utredning/ Projektering Avloppsreningsverk Avloppspumpstationer Inmätning Vatten och avlopp/04 Avloppsverk/Miljörapporter/Miljörapport ARV Skene/2018/Bilaga 9 Organisation.docx

41 Ansvarig Fastställd/ändrad den / DRIFTHANDBOK VA-VERK Dokumentnamn DR.044 Kalibreringsprotokoll-Flödes mätare ARV Fastställd av Gunnar Mellström Kalibreringsintervall 2 ggr/år Sida (antal) Tolerans % 1-1 Mätnoggranhet 2,5 % Id.nr Anläggning Fabrikat Typbeteckning Serienr. Signal (ma) Mätområde Vid ARV Skene sker normalt en verifiering av mätaren. Vid avvikelse > % skall "0"-pkt samt spann och linjäritet kalibreras. Se manualen SATRON 2150A. (Hylla i Lab) ARV Skene Satron 2150 A S/N ma m3/h Löp.nr. Nivå över skibord (cm) Flöde enligt diagram (m3/h) Avläst flöde mätare (m3/h) Avvikelse % Anmärkningar Datum Sign 1 12, , AO , AO 3 8, , AO Bilaga Kalib Flöde

42

43 Rapport Marks kommun Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Slutversion Göteborg

44 Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Rapport Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Nina Wennström Rita Marques Nina Wennström Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan Göteborg Telefon Unr Organisationsnummer

45 Sammanfattning Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Marks kommun utfört en periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk. Den periodiska besiktningen omfattar perioden Besiktningen genomfördes den 4 december Skene avloppsreningsverk är en tillståndspliktig verksamhet dimensionerad för pe. Reningsverkets tillrinningsområde omfattar avloppsvatten från tätorterna Kinna, Skene, Örby, Fritsla och Berghem, lakvatten från Skene skog avfallsanläggning, avloppsslam från kommunens mindre avloppsverk samt avloppsslam från enskilda slambrunnar, och även industriavlopp från textilindustrier. Rening sker mekaniskt, biologisk och kemiskt. Utsläpp av renat avloppsvatten från reningsverket sker i Viskan. I verksamheten råder god ordning och personalen har god kompetens. För kontroll av viktiga funktioner finns ett bra drifts- och övervakningssystem samt särskild journal för vissa kontroller. Åtgärdsförslag lämnas i denna rapport i form av påpekanden och förbättringsförslag. Ett påpekande innebär att åtgärden behöver göras på grund av villkor, lagstiftning och vad som är rekommenderat baserat på BAT eller generella riktlinjer. Förbättringsförslag är sådana åtgärder som rekommenderas för att få en bättre struktur i arbetet eller på annat sätt underlättar miljöarbetet i verksamheten. Påpekanden: Stora mängder avloppsvatten släpps ut orenat på grund av bräddningar på ledningsnätet, vilket påverkar recipienten. Åtgärder för att minska inläckage och andelen ovidkommande vatten bör prioriteras. o:\got1\smi\2018\ , periodisk besiktning skene arv\3_projekt\rapport pb skene arv slutversion leverans.docx Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr I det nya kontrollprogrammet bör det framgå om mätning och registrering av flöde för utgående avloppsvatten samt bräddat vatten sker kontinuerligt. I det nya kontrollprogrammet bör provtagningsfrekvensen för slamproverna framgå. Temperaturen i kylskåpen för inkommande och utgående vattenprover ska ligga mellan 2 och 5 C enligt NFS 2016:6. Cisternerna för fällningskemikalie bör märkas med vilken produkt de innehåller. i

46 Förbättringsförslag: Det bör utredas om PFAS används i textilindustrierna och i sådana fall kan föranleda krav på textilindustrierna samt provtagning på inkommande vatten och på slam. Det bör utredas om förbrukningen av fällningskemikalie kan optimeras ytterligare. Fosfornivån kan användas som referens för justering av dosen. Reningsverkets största energislukare bör identifieras och arbete bör göras för att optimera energiförbrukningen. Föreläggande 313, dnr 2012/ beslutad 2012 bör utgå från andra gällande beslut i miljörapporterna då föreläggandet redan är uppfyllt. Invallningarna till cisternerna för fällningskemikalie är inte optimala eftersom de rymmer förhållandevis små volymer och saknar nederbördsskydd. För att upptäcka utsläpp av fällningskemikalie innan mängden har blivit så stor att den bräddar över i flockningskammaren, är det lämpligt att installera ett högnivålarm en bit nedanför invallningarnas utloppsnivå. Samtliga fat som innehåller fett bör förses med invallning. Golvavlopp i anslutning till polymerhanteringen bör i normalfallet vara täckta och endast öppnas vid behov (såsom vid spolning av golv). o:\got1\smi\2018\ , periodisk besiktning skene arv\3_projekt\rapport pb skene arv slutversion leverans.docx Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr ii

47 Innehållsförteckning o:\got1\smi\2018\ , periodisk besiktning skene arv\3_projekt\rapport pb skene arv slutversion leverans.docx 1. Besiktningsförutsättningar Bakgrund Allmän Genomförande och omfattning Beskrivning av verksamhet Administrativa uppgifter Gällande tillstånd och beslut Tillstånd Andra gällande beslut Verksamhetsområde Dimensionerande data Anläggningsbeskrivning Avloppsledningsnät och pumpstationer Underlag till besiktningen Förändringar sedan föregående besiktning Besiktningsresultat Genomgång av föregående besiktningsprotokoll Driftresultat Vattenmängder Reningseffekt Specifikbelastning Belastningsgrad Slammängder Slamanalyser Kemikalieförbrukning Energiförbrukning Ledningssystem och pumpstationer Dokumentation och kartläggning Åtgärder ledningsnät/pumpstationer Genomgång av tillstånd Genomgång av andra gällande beslut D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknik- och servicenämnden Miljörapporter Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr iii

48 5.7 Egenkontroll och ansvarsfördelning Organisation (4 ) Mätning och provtagning (5 ) Riskanalys (6 ) Kemikaliehantering (7 ) Nödlägesberedskap Kontrollprogram Fältbesiktning - Skene reningsverk Anläggningens status/driftstörningar Provtagning Kemikalier Helhetsbedömning av verksamheten o:\got1\smi\2018\ , periodisk besiktning skene arv\3_projekt\rapport pb skene arv slutversion leverans.docx Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr iv

49 1. Besiktningsförutsättningar 1.1 Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Marks kommun utfört en periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk med tillhörande ledningsnät och pumpstationer i Marks kommun. Reningsverket är dimensionerat för pe. Reningsverket är en tillståndspliktig B-verksamhet. Besiktningen omfattar perioden Allmän En verksamhetsutövare är enligt miljöbalken skyldig att utföra egenkontroll, d.v.s. kontrollera så att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer till följd av verksamheten. Om verksamheten är anmälnings- eller tillståndspliktig ska egenkontrollen enligt miljöbalken bedrivas på ett systematiskt sätt och dokumenteras enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. För alla verksamheter finns dock en skyldighet enligt 2 kapitlet 3 miljöbalken att ha kontroll på den egna verksamheten. Enligt verksamhetens kontrollprogram ska en periodisk besiktning genomföras vart tredje år. Syftet med den periodiska besiktningen är att granska verksamhetens egenkontroll samt att utvärdera om verksamheten följer gällande lagar och beslut. 1.3 Genomförande och omfattning Ramböll Sverige AB utförde den 4 december 2018 en periodisk besiktning av anläggningen samt ledningsnätet och pumpstationerna. Närvarande vid besiktningen var: Johan Eriksson Åsa Evaldsson Rickard Pontén Anders Olofsson Göran Olsson Jenny Forsberg Terje Johannessen Rita Marques Projekttekniker Utredning/Marknad, Marks kommun VA-ingenjör, Marks kommun Enhetschef VA, Marks kommun Drifttekniker Skene ARV, Marks kommun Drifttekniker Centralorten AP, Marks kommun Tekniks chef, Marks kommun Miljöinspektör, Marks kommun Besiktningsförrättare, Ramböll Besiktningen inleddes i Skene reningsverks mötesrum med en översiktlig presentation av verksamheten. På besiktningen har följande kontrollerats: 5 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

50 Förändringar sedan föregående besiktning Föregående besiktningsprotokoll inkl. om påpekade fel och brister har åtgärdats Driftresultat Pågående arbeten och planerade åtgärder på ledningsnätet Uppföljning av villkor Miljörapporter Vissa delar av egenkontrollen Efter genomgång av dokumentationen besöktes avloppsreningsverket. 2. Beskrivning av verksamhet 2.1 Administrativa uppgifter Anläggning: Skene avloppsreningsverk Huvudman: Marks kommun Fastighetsbeteckning: Håven 1:58 Verksamhetskod: Prövningsnivå: B-verksamhet Kontaktperson: Johan Eriksson, Projekttekniker Utredning/Marknad, Marks kommun Telefon: e-post: Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Marks kommun 2.2 Gällande tillstånd och beslut Tillstånd Beslutsdatum och myndighet Miljö- och planenheten, Länsstyrelsen i Älvsborgs län Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Västra Götaland Beslutstyp Tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av renat avloppsvatten från Skene tätort m fl, Marks kommun Ändring av villkor och fastställande av slutliga villkor för Skene avloppsreningsverk i Marks kommun 6 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

51 2.2.2 Andra gällande beslut Beslut/Föreläggande D 313, dnr 2012/ Föreläggande att inkomma med uppgifter, Teknik- och servicenämnden D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknikoch servicenämnden Kommentar Ej aktuellt Se kap Verksamhetsområde Skene avloppsreningsverk byggdes Verksamhetsområdet omfattar tätorterna Kinna, Skene, Örby, Fritsla och Berghem, lakvatten från Skene skog avfallsanläggning, avloppsslam från kommunens mindre avloppsverk samt avloppsslam från enskilda slambrunnar. Antalet anslutna fysiska personer är ca Den totala BOD7-bealstningen 2017 var ca pe. Reningsverket tar även emot industriavlopp från textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahl-Kinna, Kinnalin Tapet & Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB. 2.4 Dimensionerande data Reningsverket är dimensionerat enligt parametrarna i Tabell 1. Tabell 1. Dimensionerande data Skene reningsverk. Parameter Enhet Värde Personekvivalenter pe gbod/p,d (enligt tillstånd) BOD 7 (max) kg/d gbod/p,d (enligt tillstånd) P-tot kg/d 80 Q dim m 3 /d Q dim m 3 /h 630 Enligt tillstånd Q max m 3 /h 1350 Enligt tillstånd 2.5 Anläggningsbeskrivning Skene avloppsreningsverk är utformat med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Mekanisk rening En inloppspumpstation med två snäckpumpar lyfter in inkommande avloppsvatten till förbehandling. Förbehandlingen består av två parallella grovrensgaller följd av ett luftat sandfång. Renstvätt och sandtvätt finns. Den mekaniska reningen efterföljs av en förluftning samt två parallella försedimenteringsbassänger. 7 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

52 Biologisk rening Det försedimenterade vattnet går sedan genom en biologisk rening via en biobädd samt en aktivslamanläggning med luftnings- och anoxsteg för kvävereduktion. Endast 50 % av inkommande flödet behandlas via biobädden. Det biologiskt behandlat vattnet sedimenterar i tre parallella mellansedimenteringsbassänger. Kemisk rening Efter mellansedimenteringen leds vattnet till kemisk rening med flockningskammare där fällningskemikalien (Ekoflock) tillsätts. Till slut går vattnet genom en flotationsanläggning för avskiljning av flockar innan det avleds till recipienten Viskan. Slambehandling Externslam från enskilda slambrunnar samt icke avvattnat slam från kommunens yttre avloppsreningsverk släpps på inkommande ledning på Skene reningsverk. Primärslammet från försedimenteringen förtjockas i en gravimetrisk förtjockare. Bioslammet från mellansedimenteringen förtjockas med hjälp av flotation. Förtjockat primär- och bioslam går direkt till blandsamlager, där det blandas med kemslammet (oförtjockat). Blandslammet avvattnas vidare i centrifug, där polymer tillsats. Det avvattnat slammet hämtas av LBC Borås AB för vidare behandling. 2.6 Avloppsledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet består av ca 130 km huvudspillvattenledning. På avloppsledningsnätet finns 44 pumpstationer. 3. Underlag till besiktningen Dokument Upprättad av Kontrollprogram Skene ARV Marks kommun, Miljörapport Skene ARV Marks kommun, 2015, 2016 och 2017 Periodisk besiktning Skene ARV Sweco Environment AB, Ändring av villkor och fastställande av slutliga villkor för Skene avloppsreningsverk i Marks kommun Tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av renat avloppsvatten från Skene tätort m fl, Marks kommun Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen, Västra Götaland, Miljö- och planenheten, Länsstyrelsen Älvsborgs län, av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

53 4. Förändringar sedan föregående besiktning En ny slamavvattningsanläggning har byggts Anläggningen består av 2 centrifuger och 4 containrar. Den gamla slamavvattningsanläggningen är nu helt bortkopplad. 5. Besiktningsresultat Åtgärdsförslag lämnas i denna rapport i form av påpekanden och förbättringsförslag. Ett påpekande innebär att åtgärden behöver göras på grund av villkor, lagstiftning och vad som är rekommenderat baserat på BAT eller generella riktlinjer. Förbättringsförslag är sådana åtgärder som rekommenderas för att få en bättre struktur i arbetet eller på annat sätt underlättar miljöarbetet i verksamheten. 5.1 Genomgång av föregående besiktningsprotokoll Föregående besiktning genomfördes av Sweco den 20 november Nedan redovisas de synpunkter som framgår av föregående besiktningsrapport och huruvida dessa har åtgärdats. Synpunkt Kommentar Status 1. Villkor 14 uppfylls delvis, eftersom det finns problem på ledningsnätet, framförallt att det bräddar ofta på en stor andel av pumpstationerna. Med undantag för 2015, har antal bräddningar minskat i jämförelse med föregående besiktning. Dock är det fortfarande högt. Kvarstår Det borde arbetas långsiktigt med begränsning av bräddning. Enligt kommunen är bräddningen kopplat till nederbörd. En förnyelseplan för ledningsnätet har tagits fram. 2. Bräddmätningen är inte bra utformad. 3. Driftinstruktionerna är i behov av uppdatering, eftersom sandtvätten har installerats Se nytt påpekande i kap Bräddmätningen håller på att byggas om. Förmodligen färdigt Driftinstruktionerna har uppdaterats med sandtvätten och även med den nya slamavvattningsanläggningen. Åtgärdat Åtgärdat 9 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

54 4. Dokumentering av ronderingar för daglig tillsyn. Teknik- och serviceförvaltningen och bygg- och miljökontoret har kommit överens om hur ronderingar ska dokumenteras. Åtgärdat 5. Kylskåp saknas för provtagare i bräddpunkten. Loggbok med temperatur i kylskåp vid provtagningstillfälle ska finnas vid provtagningsplatsen. 6. Kemikalieförteckning är inte uppdaterad. 7. Förvaring av kemikalierna och oljor kan förbättras. En veckolista finns där driftteknikern skriver i vid slut av varje vecka. Ett nytt kylskåp ska finnas med i den nya bräddmätningen. För tillfället, medan bräddmätningen byggs om, samlas proverna in och förvaras i kylskåpet som finns på labbet i reningsverket. Verksamheten använder numera kemikaliehanteringssystemet EcoLine. Kemikalieförteckningen är uppdaterad i systemet. Se vidare i kap Delvis åtgärdat Åtgärdat Delvis åtgärdat 8. Högt inläckage på reningsverk. Vi tolkar det som att det är mycket ovidkommande vatten som når reningsverket. Mycket ovidkommande vatten förekommer på grund av inläckage på ledningsnätet. Bräddningar sker sällan vid reningsverket. Kvarstår 9. Förbrukningen av fällningskemikalie är mycket hög relativt andra anläggningar i liknande storlek. Dosering av fällningskemikalie borde ses över. Se nytt påpekande i kap Har minskat i jämförelse med föregående besiktning, dock är förbrukningen fortfarande högre än normala värden vid efterfällning.se vidare i kap Åtgärdat (kan dock förbättras) 10 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

55 10. Polymerförbrukningen är extremt liten. Slamavvattningen fungerar bra även med låg dos på polymer och inga problem har upplevts i anledning av den låga doseringen. Ej aktuellt 11. Anläggningen ligger över medel relativt sin storlek avseende energiförbrukning. Energislukarna på reningsverket borde identifieras, nämligen biosteget och flotationen samt de största maskinerna, som blåsmaskiner och pumpar. Se vidare i kap Är fortfarande hög och har inte minskat sen föregående besiktning. Inga åtgärder har tagits fram för att se över energiförbrukningen och identifiera de största energislukarna. Se nytt påpekande i kap Kvarstår 5.2 Driftresultat Vattenmängder Uppgifter om bräddat vatten på ledningsnätet samt vid reningsverket redovisas i Tabell 2. Värdena har hämtats från miljörapporterna. På grund av hög hydraulisk belastning har avloppsvatten bräddat vid några tillfällen vid reningsverket, samt ofta på ledningsnätet. Bräddningar vid reningsverket beror oftast på arbete eller strömavbrott. De stora bräddningarna i 2015 berodde på hög nederbörd. Två vattendrag översvämmades, vilket orsakade högt inläckage på ledningsnätet. AP 1101 Kinnaström och AP 1203 Kinnapack bräddar stora volymer, dock inte så ofta. AP 1301 Kinnamark och AP 1609 Viskarängsgatan bräddar ofta och stora volymer. AP 1301 Kinnamark är den största pumpstationen i verksamhetsområdet. AP 1602 Göteborgsvägen är den pumpstationen som bräddar oftast, dock inte stora volymer. Tabell 2. Bräddningsuppgifter Skene reningsverk Parameter Enhet Bräddad vattenmängd ARV m 3 /år Bräddad vattenmängd ledningsnät m 3 /år % av behandlat flöde % 7 1,2 1,1 11 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

56 I Tabell 3 redovisas uppmätt avloppsvattenmängd som har kommit till reningsverket , samt mängd tillskottsvatten. Ca 66 %, i genomsnitt, av det totala flödet består av ovidkommande vatten, vilket jämfört med andra reningsverk är en hög siffra. Förhållandet mellan behandlat och bräddat avloppsvatten indikerar att ledningsnätet inte är i bra skick och att mycket ovidkommande vatten når reningsverket samt bräddas orenat. Påpekande: Stora mängder avloppsvatten släpps ut orenat på grund av bräddningar på ledningsnätet, vilket påverkar recipienten. Åtgärder för att minska inläckage och mängderna ovidkommande vatten bör prioriteras. Tabell 3. Vattenmängder Skene reningsverk Parameter Enhet Debiterad dricksvattenmängd m 3 /år Behandlad avloppsvattenmängd m 3 /år Årsnederbröd 1) mm Bräddad vattenmängd (vid ARV) m 3 /år Mängd tillskottsvatten m Andel av totala flödet % Förhållande mellan behandlat/bräddat avloppsvatten 3,2 2,7 3 och debiterad dricksvattenmängd Mängd tillskottsvatten l/p, dygn ) SMHI data från station Fotskäl D Reningseffekt I Tabell 4 redovisas årsmedelvärde för inkommande och utgående halter samt reduktionsgrader för BOD 7, P tot respektive N tot under perioden 2015 till av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

57 Tabell 4. Reningseffekt BOD 7, P tot, N tot samt COD vid Skene reningsverk, Parameter Enhet BOD 7 inkommande ton/år BOD 7 utgående ton/år Minsta reduktion enligt NFS 2016:6 BOD 7 reduktion % P tot inkommande ton/år P tot utgående ton/år 0,6 0,74 0,74 P tot reduktion % N tot Inkommande ton/år N tot Utgående ton/år N tot Reduktion % COD Inkommande ton/år COD Utgående ton/år COD Reduktion % Reduktionsgraden på BOD 7, totalfosfor samt COD är bra. Reduktionsgraden på totalkväve för 2017 ligger något under den minsta procentuella reduktionen som krävs enligt NFS 2016:6. Dock uppfylls ändå kraven eftersom utsläppsvärdena ligger under den högsta koncentrationen 15 mg/l Specifikbelastning I Tabell 5 visas den specifika belastningen samt specifika avloppsvattenflödet till reningsverket Föroreningsmängder och flöde har delats med antalet anslutna fysiska personer, som har antagits vara samma för samtliga år. Tabell 5. Specifik belastning Skene reningsverk, Parameter Enhet Antal anslutna personer BOD 7 g/person*d P tot g/person*d 1,7 1,9 1,9 N tot g/person*d Avloppsflöde liter/person*d Den specifika belastningen för BOD7, totalkväve samt totalfosfor är låg. Lite hög specifikbelastning vad gäller inkommande spillvattenflöden ( l/p,d som normala värden). 13 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

58 5.2.4 Belastningsgrad I Tabell 6 redovisas dimensionerande BOD7-belastning samt aktuell BOD7- belastning på reningsverket. Det framgår att reningsverket under de sista tre år har haft en genomsnittlig belastning på ca 24 % av dimensionerande BOD7- belastning. Aktuell belastning är hämtad från respektive miljörapporter. Tabell 6. Belastningsgrad BOD 7 vid Skene reningsverk, Parameter Enhet Dimensionerad belastning kg/d Aktuell belastning kg/d Belastningsgrad % I Tabell 7 redovisas dimensionerande Ptot belastning samt aktuell Ptot belastning på reningsverket. Det framgår att reningsverket under de sista tre år har haft en genomsnittlig belastning på ca 25 % av dimensionerande Ptot belastning. Aktuell belastning är hämtad från respektive miljörapporter. Tabell 7. Belastningsgrad P tot vid Skene reningsverk, Parameter Enhet Dimensionerad belastning kg/d 125,0 125,0 125,0 Aktuell belastning kg/d 29,0 32,0 33,0 Belastningsgrad % I Tabell 8 visas dimensionerande flödesbelastning samt aktuell flödesbelastning på reningsverket. Det framgår att reningsverket har haft en genomsnittlig belastning på ca 29 % av dimensionerande flödesbelastning under de sista tre åren. Aktuell belastning är beräknad som ett medelvärde över året. Tabell 8. Belastningsgrad N tot vid Skene reningsverk, Parameter Enhet Full flödesbelastning (Q medel ) m 3 /d Aktuellt medelflöde m 3 /d Belastningsgrad % Slammängder Slammängd och slamproduktion under redovisas i Tabell 9. Redovisade slammängder motsvarar det slam som har tagits emot av LBC Borås AB. 14 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

59 Tabell 9. Slammängder Skene reningsverk, Parameter Enhet Slammängd ton/år TS-halt % Slamproduktion ton TS/år g TS/person, d g TS/g BOD red 2,8 2,6 2,8 I Tabell 10 redovisas mängderna externslam som har tagits emot på Skene reningsverk Externslammet till vattenfasen har ökat på grund av att mer slam har kommit från de små reningsverken. Tömning av slammet på Björketorps reningsverk sker nu på ett annat sätt och hur det slammet rapporteras har därför ändrats. Brunnsslam uppskattas till m 3 /år (schablonvärde). Tabell 10. Externslammängder Skene reningsverk, Parameter Enhet Externslam till vattenfas m 3 /år Externslam till slambehandling m 3 /år Slamanalyser I Tabell 11 redovisas resultatet av analyser av det borttransporterade slammet jämfört med gränsvärdena i SFS 1998:944. Värden är jämförbara med andra reningsverk. Skene reningsverk tar emot avloppsvatten från en del textilindustrier samt lakvatten från Skene skogs deponi, därför finns risk att PFAS förekommer i slammet och passerar ut till recipienten. Varken teknik- och serviceförvaltningen och miljönämnden vet om PFAS används av någon av textilindustrierna. Kommunen mäter en del andra parameter på slammet på grund av textilindustrierna, men inte PFAS. Förbättringsförslag: Det bör utredas om PFAS används i textilindustrierna och i sådana fall kan föranleda krav på textilindustrierna samt provtagning på inkommande vatten och slam. 15 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

60 Tabell 11. Slamanalyser Skene reningsverk, Parameter Enhet Gränsvärde Kvicksilver mg/kg TS 2,5 0,21 0,23 0,23 Kadmium mg/kg TS 2 0,42 0,44 0,4 Bly mg/kg TS 100 6,8 6,7 7,5 Koppar mg/kg TS Zink mg/kg TS Krom mg/kg TS Nickel mg/kg TS 50 8,2 8,6 9,6 Silver mg/kg TS - 1 0,8 0,7 Aluminium mg/kg TS Magnesium mg/kg TS 1,35 1,33 1,46 Kalium mg/kg TS 1,65 1,55 1,75 Kalcium mg/kg TS 7,88 8,67 8,69 Totalkväve mg/kg TS 3,5 3,7 35,8 Totalfosfor mg/kg TS 1,4 1,6 15,8 Ammoniumkväve mg/kg TS 0,5 1,3 5,5 ph - 6,5 6,6 7,2 Glödgningsförlust % av TS Summa PCB mg/kg TS 0,4* 0,01 0,02 0,01 Summa PAH mg/kg TS 3* 0,15 0,51 0,23 4-Nonylfenol mg/kg TS 50* 3,1 2,4 2,2 Toluen mg/kg TS 5* 0,9 2,2 4,1 *Tidigare riktvärde (ej gällande) som kan ge fingervisning om värdena är låga eller höga. Analyserade slamprov 2015 till 2017 ligger under angivna gränsvärden i 20 i Förordning 1998:944. Förordningen uppfylls Kemikalieförbrukning Som fällningskemikalie används Ekoflock 90, polyaluminiumhydroxiklorid. Som kemikalie för slamförtjockning används polymeren Eka PAM C2402. Förbrukning av kemikalier redovisas i Tabell 12. I jämförelse med föregående besiktning, har använda mängden fällningskemikalie minskat. Tester kördes 2015 samt 2016 för att optimera doseringen. Enligt verksamhetsutövaren är det svårt att minska dosen av fällningskemikaliet ännu mer, på grund av risk att komma för nära riktvärdet. Dock, vid efterfällning, ligger normala doser polyaluminiumklorid mellan 5 och 10 g Al/m 3. Därför finns anledning att optimera förbrukningen ännu mer. Doseringen av fällningskemikalien styrs på flödet, vilket kan orsaka överdosering vid höga inkommande flöden. Förbättringsförslag: Det bör utredas om förbrukningen av fällningskemikalien kan optimeras ytterligare. Fosfornivån kan användas som referens för justering av dosen. 16 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

61 Tabell 12. Kemikalieförbrukning Skene reningsverk, Parameter Enhet Fällning Fällningskemikalie Ekoflock 90 ton/år g/m g Al/m3 13,0 11,6 11,3 Specifik dosering av fällningskemikalie kg/kg P-red 54,1 35,3 40,3 kg Al/Kg P- reducerad 7,5 4,9 5,6 Slambehandling Polymer Eka PAM C2402 ton/år 2,1 1,8 1,2 kg polymer/ton TS 2,4 2,2 1, Energiförbrukning Reningsverkets totala elförbrukning redovisas i Tabell 13. Tabell 13. Energiförbrukning Skene reningsverk, Parameter Enhet Förbrukning av el vid verket MWh/år Specifik elförbrukning kwh/kg BOD red 5,78 5,92 5,89 kwh/m 3 0,47 0,62 0,52 kwh/pe och år Total energiförbrukning på reningsverket är något högt. Medelenergiförbrukningen för reningsverk i Sverige ligger mellan 95 och 100 kwh/pe och år. I den totala energiförbrukningen ingår både processdelen och el för byggnaden. Förmodligen är blåsmaskinerna och kompressorerna de processdelarna som förbrukar mest energi. Förbättringsförslag: Reningsverkets största energislukare bör identifieras och arbete bör göras för att optimera energiförbrukningen. 5.3 Ledningssystem och pumpstationer Spillvattenledningarna i Kinna, Skene, Örby, Berghem och Fritsla består i huvudsak av ett duplikatledningssystem. Dräneringsvatten avleds främst till spillvattenledningen. Dagvattnet leds i huvudsak direkt till recipienten. En liten del går till Skene reningsverk och ca 3-4% behandlas enligt principen för ekologisk dagvattenhantering. Bräddning på ledningsnätet sker via 47 stycken bräddavlopp, till Viskan eller Häggån. Pumpstationerna är utrustade med driftövervakningsenheter för registrering av drifttider och bräddningar. Larm vid bräddningar finns på samtliga 17 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

62 pumpstationer. Flödesmätning i form av volymmätning med induktive flödesmätare finns på pumpstationen AP 1201 Kasthall. För de övriga, registreras tid och frekvens för bräddningarna Dokumentation och kartläggning Större delen av ledningsnätet finns digitalt i databasen Geosecma. Kartdatabasen uppdateras kontinuerligt när nya ledningar byggs eller när felaktigheter upptäcks. I systemet finns bland annat information om dimensioner på ledningar, material och vattengångar Åtgärder ledningsnät/pumpstationer I miljörapporterna redovisas vilka åtgärder som har utförts på ledningsnätet samt vilka åtgärder planeras göras. Enligt verksamhetsutövaren har åtgärder på ledningsnätet oftast planerats utifrån om det finns många driftstörningar på sträckan. Några åtgärder har utförts för att försöka minska risken för bräddningar på ledningsnätet. Ett antal avloppspumpstationer har fått nya pumpar eller nytt pumphjul. Arbete med att filma avloppsledningsnätet pågår ständigt. Under har de mest problematiska ledningssträckorna TV-inspekterats för att kunna välja ut sträckor att förnya. Några avloppspumpstationer har översvämningssäkrats och invallades. Just nu pågår arbetet med att ta fram en förnyelseplan (omläggning) för ledningsnätet, som ska vara färdig Från och med 2019 kommer den planen ligga till grund för beslut om åtgärder. Någon form av prioriteringslista kommer att finnas med i planen. Planen kommer att uppdateras varje år. Uppföljning av planen med utförda åtgärderna och uppdatering av prioriteringslistan kommer att redovisas årligen i miljörapporten. 5.4 Genomgång av tillstånd Beslutsmening Tillståndet omfattar behandling av avloppsvatten i reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening dimensionerad för en belastning motsvarande pe (75 g/p,d), behandling av slam från avloppsreningsverket, mindre avloppsreningsverk och enskilda brunnar i kommunens samt mellanlagring av slam vid avloppsreningsverket. Kommentar BOD7-belastning 2015: ca pe (beräknat på 70 g/d). BOD7-belastning 2016: ca pe (beräknat på 70 g/d). BOD7-belastning 2017: ca pe (beräknat på 70 g/d). 18 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

63 Slutliga villkor 1. Om inte annat framgår av nedanstående villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överrensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar och i övrigt åtagit sig i ärendet. Kommentar Verksamhetsutövaren bedömer att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med det som angivits i ansökan. Den gamla saneringsplanen har lämnats in. 2. Reningsanläggning skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. 3. Vid haveri, ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen eller avloppsledningsnätet helt eller delvis måste tas ur drift skall kommunen vidta åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. 4. Slam skall stabiliseras på sådant sätt att olägenheter inte uppstår vid reningsverket eller vid deponering eller annan hantering av slammet. 5. Slam skall som riktvärde och medelvärde för kalenderår avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 20 %. Om slammet inte komposteras skall det avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 25 %. 6. Villkoret utgår. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att fram en ny förnyelse- och underhållsplan för ledningsnätet, som ska lämnas in Daglig tillsyn, driftkontroll, egenkontroll, provtagningar etc. görs. Reningseffekten på BOD 7, totalfosfor samt COD är bra. (se vidare i kap 5.2.2). Kommunen brukar vidta nödvändiga åtgärder för att undvika påverkan för omgivningen vid haveri, ombyggnadseller underhållsarbeten. Slammet har omhändertagits av LBC Borås AB och transporterats till PR Slamsugnings anläggning i Falköping för kompostering. Efter årsskiftet kommer slammet att skickas till Borås reningsverk för vidare behandling. Slammet har under 2015, 2016 och 2017 avvattnats till en TS-halt på 22%, 22% respektive 23%. Enligt de uppgifter som kommunen har fått, har allt slam komposterats. Med det nya slamavvattningssteget kan slammet klara 25 % TS. Halten är nu ca %. 19 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

64 7. Kommunen skall kontinuerligt arbeta för att industriellt avloppsvatten, kemikalier från industri och hushåll inte tillförs reningsanläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i omgivningen och recipienten eller påverkar nyttiggörandet av slammet. Teknik- och serviceförvaltningen bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete och det är kopplat till GIS-systemet för att vara tillgängligt för bygg- och miljökontoret. Teknik- och serviceförvaltningen har besökt ett antal industrier tillsammans med bygg- och miljökontoret Teknik- och serviceförvaltningen tar del av industriernas analysresultat samt har deltagit vid periodiska besiktningar på textilindustrier Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostads-bebyggelse som riktvärde inte överskrider 50 db(a) dagtid kl db(a) kvällstid kl samt sön- och helgdagar kl db(a) nattetid kl Under 2017 har ett antal pumpstationer provtagits för att förbättra kunskapen om hur avloppsvattnet ser ut i olika områden. Inga klagomål på buller har inkommit under 2015, 2016 samt Högre momentant buller än 55 db(a) får ej förekomma nattetid (kl ). 9. Om klagomål på lukt uppstår skall kommunen vidta åtgärder. 10. Förslag till reviderat kontrollprogram skall inlämnas till länsstyrelsen senast 4 månader efter den dag då detta beslut vunnit laga kraft. Inga klagomål på lukt har kommit in Under 2016 och 2017 har det inkommit flera klagomål på lukt i och utanför en industri-/ kontorsfastighet vid slamtömningsplatsen i Skene. Problemet har identifierats och vidare åtgärder har tagits. Inga klagomål har inkommit efter detta. Kontrollprogrammet har lämnats in. 20 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

65 11. Resthalter av syreförbrukande material, mätt som BOD 7 i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/l. Bräddat avloppsvatten ingår i analyserade värden. Årsmedelvärdet var 3,3 mg/l 2015; 4,5 mg/l 2016; 3,1 mg/l Som kvartalsmedelvärde, har halten varierat mellan 2,0 och 4,7 mg/l 2015; mellan 1,9 och 7,2 mg/l 2016; mellan 1,8 och 4,1 mg/l Resthalter av fosfor, mätt som totalfosfor i utgående avlopps-vatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal inte överstiga 0,3 mg/l och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 0,4 mg/l. 13. Resthalterna av kväve, mätt som totalkväve, i utgående avlopps-vatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid verket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 15 mg totalkväve /l. 14. Avloppsreningsverket och ledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av ovidkommande vatten samt att minimera bräddning. Bräddat avloppsvatten ingår i analyserade värden. Årsmedelvärdet var 0,15 mg/l 2015; 0,22 mg/l 2016; 0,20 mg/l Som kvartalsmedelvärde, har halten varierat mellan 0,13 och 0,17 mg/l 2015; mellan 0,16 och 0,33 mg/l 2016; mellan 0,16 och 0,27 mg/l Bräddat avloppsvatten ingår i analyserade värden. Årsmedelvärdet var 6,8 mg/l 2015; 8,5 mg/l 2016; 6,9 mg/l Bräddningar vid reningsverket sker sällan och brukar ske på grund av arbete eller strömavbrott. En ny batteribackup håller på att byggas. Batteribackupen kommer dock enbart att driva flödesmätare och provtagare vid bräddpunkten. Några åtgärder att tagits fram för att underhålla ledningsnätet, samt en förnyelseplan för ledningsnätet kommer att bli klart Dock är bräddningar på ledningsnätet väldig stora och arbetet med minskning av bräddningar bör prioriteras. 15. Bräddningar från reningsverket och ledningsnätet samt utförda åtgärder för att minimera inflödet av ovidkommande vatten samt planerade åtgärder skall redovisas varje år i miljörapporten för reningsverket. Se påpekande i kap Redovisningen sker enligt villkoret. 21 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

66 5.5 Genomgång av andra gällande beslut D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknik- och servicenämnden Villkor 1. Senast ska en förnyelse- och underhållsplan av VA-nätet inkomma till miljönämnden. Planerna ska grunda sig på Svenskt Vatten handbok rörande förnyelse av VA-ledningar (utgiven 2011). Förnyelseplanen ska sträcka sig minst 10 år framåt i tiden när den inkommer. Åtgärdsplanen ska stäcka sig minst 3 år framåt i tiden när den inkommer. Till grund för planerna ska det finnas en uppdaterad kartdatabas. Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start Senast ska en risk- och sårbarhetsanalys inkomma till Miljönämnden. Riskoch sårbarhetsanalysen ska omfatta följande avloppsreningsverk: Skene ARV, Björketorps ARV, Öxabäcks ARV, Torestorps ARV, Rydals ARV och Horreds ARV. Risk- och sårbarhetsanalysen ska grunda sig på den modell som Lunds tekniska högskola (LTH) tagit fram för Karlskrona kommun (den modell som TSN föreslagit i sitt svar till Miljönämnden ). 3. Senast ska uppdaterade rutiner, beskrivningar och instruktioner för avloppsreningsverken och pumpstationerna finnas och användas ute i verksamheten. Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start Avloppsreningsverk och pumpstationer som kommer att tas bort i samband med att överföringsledningen byggs samt markbäddar omfattas inte av punkt Senast ska en tidsplan för uppströmsarbetet inkomma till miljönämnden. Tidsplanen ska vara baserad på en riskanalys. Senast 2 år efter att tidsplanen inkommit till miljönämnden ska uppströms-arbetet vara genomfört. 5. Uppföljning av näringsläckage från bräddningar ska ske utifrån den senaste beräkningsmodellen. Kommentar Detta är inte gjort. Förnyelseplanen för ledningsnätet ska lämnas in Inlämnat. Inlämnat. Åtgärdat. Teknik- och serviceförvaltningen bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete. Detta görs. 5.6 Miljörapporter Ramböll har vid besiktningen haft tillgång till de miljörapporterna som har inlämnats till tillsynsmyndigheten 2015, 2016 samt Rapporterna har granskats översiktligt. I miljörapporterna har föreläggande 313, dnr 2012/ från 2012 återgetts under andra gällande beslut. Teknik- och servicenämnden har lämnat in 22 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

67 uppgifter till miljönämnden (TSN au) samt (TSN). Beslutet är därför inte längre aktuellt. Förbättringsförslag: Föreläggande 313, dnr 2012/ beslutad 2012 bör utgå från andra gällande beslut i miljörapporterna då föreläggandet redan är uppfyllt. 5.7 Egenkontroll och ansvarsfördelning En verksamhetsutövare är enligt miljöbalken skyldig att utföra egenkontroll, d.v.s. kontrollera så att olägenheter för människors hälsa eller miljö inte uppkommer till följd av verksamheten. Om verksamheten är anmälnings- eller tillståndspliktig ska egenkontrollen enligt miljöbalken bedrivas på ett systematiskt sätt och dokumenteras enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Eftersom Skene avloppsreningsverk är en tillståndspliktig verksamhet finns en skyldighet att följa förordningen. Marks kommun har rutiner för egenkontroll för samtliga reningsverk. Kontrollprogrammet är senast reviderat Under avsnitten till kommenteras och beskrivs de kapitlen i handboken som kontrollerades under besiktningen samt hur de uppfyller förordningen. Enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska följande uppfyllas ( 4-7): Organisation (4 ) 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande av kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. Sektor Teknik i Teknik- och servicenämnden har det övergripande ansvaret för vattenverken, avloppsreningsverken, VA-ledningsnäten inklusive abonnentservice. Driften utförs i Sektorns egen regi medan underhåll och investeringsarbeten för ledningsnätet upphandlas. Renhållningen är upphandlad på entreprenad när det gäller insamling samt behandling. Det finns en tydlig förteckning med ansvarsområden för berörda inom Tekniska nämnden. 4 bedöms uppfyllas. 23 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

68 5.7.2 Mätning och provtagning (5 ) 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket ska dokumenteras. I verksamheten finns: instruktioner för provtagning och provhantering mätinstruktioner instruktioner för internprovtagning instruktioner för uttag av slamprov instruktioner för kemikaliehantering provtagningsschema finns på papper på varje reningsverk På reningsverket används övervakningssystemet VA-operatör. Alla instruktioner finns digitalt på systemet MimerVa. Instruktioner för kontroll, kalibrering och rengöring av mätutrustning finns för inkommande provtagningsrum samt flödeskontroll utgående flöde. Verksamheten har rutiner för driftskontroll och journalföring (morgonrutiner). Driftövervakning sker med automatiska dygnsrapporter. Driftjournal förs digitalt, dels genom manuell inmatning som görs utav ordinarie personal och jourpersonal, dels genom automatisk överföring av data från övervakningssystemet. I journalen noteras avläsningar, driftstörningar och analysresultat från driftkontroll. Rutinerna kommer att uppdateras med den nya slamavvattningsanläggningen. Rengöring och kontroll av provtagningsutrustning sker en gång per vecka. Rengöringen och kontrollen noteras i driftjournalen. Rutiner för kontroll av larm finns. Bräddlarm på samtliga pumpstationer testas en gång per månad. Bräddlarm på reningsverket testas en gång i kvartalet. 5 bedöms uppfyllas Riskanalys (6 ) 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa och miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. En översiktlig riskbedömning av verksamheten med avseende på miljö och arbetsmiljö är genomförd och revidering sker vid ändring av verksamhet. 24 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

69 Riskanalysen genomfördes och reviderades samt kompletterades med brandskyddsanalys under Resultaten från riskanalysen följs upp genom att gå igenom förbättringsförslagen och identifiera de som kan åtgärdas. Riskanalysen revideras vid förändringar. Alla förekommande driftstörningar eller haverier som kan leda till försämrad rening av avloppsvattnet eller bräddning och av betydelse för miljön rapporteras omedelbart till tillsynsmyndigheten. Samtliga driftstörningar noteras i driftjournalen. Rapportering till tillsynsmyndigheten sker av driftpersonalen, muntligt (vid akut) och/eller skriftligt (om det är i förväg). Vid samtal, antecknas det i driftdagboken. Vid driftstopp under 2 timmar och försumbar miljöpåverkan, antecknas driftstörning i journalen och rapportering till tillsynsmyndigheten sker sen via miljörapporten. 6 bedöms uppfyllas Kemikaliehantering (7 ) 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. produktens eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet Verksamhetsutövaren använder kemikaliehanteringssystemet Ecoonline. I systemet är kemikalierna delade i olika kategorier och det framgår produktnamn, användningsområde, använda årsmängder och klassificering. En arbetsmiljöriskanalys som omfattade risker med kemikalier har gjorts. I analysen identifierades riskerna kopplad till inköp, hantering och förvaring av kemikalierna. Säkerhetsdatablad för verksamhetens kemikalier finns digitalt på Ecoonline. Säkerhetsdatablad finns även i bilarna som används vid tillsyn på de mindre reningsverk och pumpstationer. Säkerhetsdatablad för fällningskemikalien finns vid respektive förvaringstank. Mängderna förbrukade kemikalier loggas manuellt via driftsystemet VA-operatör. Fällningskemikalien loggas automatisk med hjälp av en flödesmätare Nödlägesberedskap Ansvariga drifttekniker sköter driften på vardagarna 7:00 16:00. Kommunens VAberedskap har hand om både inre- och yttre VA på vardagar mellan 16:00 och 7:00 samt dygnet runt på helgar och helgdagar 25 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

70 Ett flertal larm finns på olika delar av anläggningen. Under dagtid går samtliga larm ut till respektive områdesansvarig och under kvällar och helger går larm ut till beredskapspersonal. Larmen är klassificerad beroende på hur akuta de är och om de behöver åtgärdas direkt. Instruktioner kopplat till larmet finns i VAoperatör Kontrollprogram Verksamheten har ett kontrollprogram som uppdaterades sist Ett reviderat kontrollprogram är under framtagande. Fram till och med 2016 gällde SNFS 1990:14. Från och med 1 januari 2017 gäller istället NFS 2016:6 som har nya krav vad gäller kontrollen av utsläpp från reningsverk samt provtagning av inkommande och utgående avloppsvatten. Parametrar och provtagningsfrekvens för utgående avloppsvatten överensstämmer med 5 i SNFS 1990:14 samt NFS 2016:6. Påpekande: I det nya kontrollprogrammet bör det framgå om mätning och registrering av flöde för utgående avloppsvatten samt bräddat vatten sker kontinuerligt. Provtagningsparametrar för slam överensstämmer med 11 i SNFS 1994:2. Provtagningsfrekvensen för slammet har ökats sen 2016 och överensstämmer med 11 i SNFS 1994:2. Frekvensen för provtagning av slam angess inte i kontrollprogrammet. Påpekande: I det nya kontrollprogrammet bör provtagningsfrekvensen för slamproverna framgå. 5.8 Fältbesiktning - Skene reningsverk Anläggningens status/driftstörningar Reningsverket är i bra skick och sköts på ett bra sätt. Ett C-larm testades under besiktningen och fungerade utan anmärkning. Mekanisk rening: Inga anmärkningar på den mekaniska reningen vid besiktningstillfället. Biologisk och kemisk rening: Inga anmärkningar på den biologiska reningen vid besiktningstillfället. Slamhantering: Det nya slamavvattningsanläggning är färdigbyggd och fungerar som den ska. Inga anmärkningar på slamhanteringen noterades vid besiktningstillfället. 26 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

71 5.8.2 Provtagning Reningsverket har vakuumprovtagare för inkommande vatten, utgående vatten samt bräddvatten. Vattenproverna för inkommande och utgående vatten samlas i provkärl placerat i ett kylskåp. Kylskåpet som finns på labbet i reningsverk används tillfälligt för provtagning av bräddat vatten. Vid besiktningstillfället var temperaturen i kylskåpet för inkommande- samt utgåendevatten runt 0 C, vilket är lite för lågt. Enligt NFS 2016:6 ska temperaturen ligga mellan 2 och 5 C. Påpekande: Temperaturen i kylskåpen för inkommande och utgående vattenprover ska ligga mellan 2 och 5 C enligt NFS 2016:6. Provtagarnas slangar var rena vid besiktningstillfället. Uttagna prov skickas till ackrediterat laboratorium (Synlab) för de undersökningar som utsläppskontrollen omfattar Kemikalier I reningsprocessen används två kemikalier, Ekoflock 90 för fällning och polymer för förtjockning av slam. Fällningskemikalien Ekoflock förvaras utomhus i två cisterner (Figur 1). Båda cisternerna är invallade (men dessa invallningar rymmer förhållandevis små volymer jämfört med cisternvolymerna). Tankarna för fällningskemikalien kan sammanlagt innehålla som mest 45 m 3. Ett rör förbinder invallningen från den vita cisternen till invallningen från den gråa cisternen (se Figur 2), där ett utlopp finns. Utloppet från invallningen är kopplat till underliggande flockningskammare (linje C). Linje C (flockning och flotation) har en totalvolym på ca 190 m 3. Flockningskammaren regleras med en ph-mätare. Vid spill av fällningskemikalie ner i kammaren, sänks ph:t. När mätaren registrerar lågt ph, stannar flockningsomrörarna i linje C samt luckan för inkommande vatten i bassängen stängs. Eftersom fällningskemikalien har en högre densitet kommer den enligt verksamhetsutövaren att lägga sig på botten och inte rinna vidare till efterföljande reningssteg. Utformningen är inte helt optimal och det går inte att utesluta att viss mängd fällningskemikalie kan åka ut innan den har hunnit sjunka ned. Det hade varit bättre att upptäcka läckaget på ett tidigare stadium innan kemikalien har kunnat åka ned i flockningskammaren. Invallningarna saknar också nederbördsskydd vilket medför att det är viktigt att återkommande kontroll av invallningarna görs med avseende på regnvatten så att de kan fylla sin funktion i händelse av utsläpp. 27 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

72 Förbättringsförslag: Invallningarna till cisternerna för fällningskemikalie är inte optimala eftersom de rymmer förhållandevis små volymer och saknar nederbördsskydd. För att upptäcka utsläpp av fällningskemikalie innan mängden har blivit så stor att den bräddar över i flockningskammaren, är det lämpligt att installera ett högnivålarm en bit nedanför invallningarnas utloppsnivå. Figur 1. Förvaring av fällningskemikalie. Figur 2. Förbindelsen mellan de två cisternernas invallningar. Cisternerna för fällningskemikalie är inte tydligt märkta med vad det innehåller. Däremot är de märkta med faropiktogrammet frätande. Påpekande: Cisternerna för fällningskemikalie bör märkas med vilken produkt de innehåller. 28 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

73 Vid förbehandlingen förvaras fat med fett (Figur 3). Faten kan vara tomma eller halvfyllda. Samma typ av invallning som finns under de fat som är kopplade till doseringsutrustning (se Figur 4) borde också användas för de halvfyllda faten. Förbättringsförslag: Samtliga fat som innehåller fett bör förses med invallning. Figur 3. Oinvallade fat som innehåller fett vid förbehandlingen. Figur 4. Fat som innehåller fett. Faten är kopplade till doseringsutrustning. Polymer levereras till reningsverk som pulver i storsäck. Blandad polymer lagras i flytande form inomhus i den nya byggnaden för slamavvattning. (Figur 5 och Figur 6). I direkt anslutning till tanken finns en golvbrunn som är kopplad till inloppet. Förbättringsförslag: Golvavlopp i anslutning till polymerhanteringen bör i normalfallet vara täckta och endast öppnas vid behov (såsom vid spolning av golv). 29 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

74 Figur 5 och Figur 6. Förvaring av polymer. Andra kemikalier som används på reningsverket förvaras i dagsläget i kemikalieförrådet (Figur 7 och Figur 8). Golvbrunnen är täckt (Figur 9). En del kemikalier har rensats bort. Inga särskilda anmärkningar på lagringen uppmärksammades under besiktningen. Kemikalierna kommer att flyttas till rummet där polymeren tidigare förvarades (gamla avvattningen) när den nya byggnaden är färdigställd. 30 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr

75 Figur 7 och Figur 8. Förvaring av andra kemikalier. Figur 9. Täckt golvbrunn i rummet för förvaring av kemikalier. 31 av 32 Rapport Periodisk besiktning av Skene avloppsreningsverk Unr