Miljörapport för Tärnsjö avloppsreningsverk
|
|
- Lovisa Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljörapport för Tärnsjö avloppsreningsverk 2015
2 MILJÖRAPPORT enligt Miljöbalken Tärnsjö avloppsreningsverk Miljörapporten fastställd Heby Lena Gustafsson Chef för VA-enheten 1
3 Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning Organisation Verksamhetsområde Avloppsvattenrening Dimensionering Slambehandling Kemikaliehantering Ledningsnät och bräddning Nyanslutningar Nederbörd Verksamhetens påverkan på miljön Luft och klimat Buller Gällande föreskrifter och beslut Tillståndsbeslut Villkor i tillståndsbeslutet Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Anmälningsärenden beslutade under året Kontrollprogram Kommunens beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Bästa möjliga teknik (BAT) Natur, mark och vattenmiljö Lokaliseringsprincipen Hushållning med råvaror och energi Produktvalsprincipen Ansvar för att avhjälpa skada Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Produktion Bränsleförbrukning Råvaror och kemiska ämnen Avfall Reningseffekt och tillgänglighet Uppfyllande villkor Utsläppspunkt Statusklassning för recipient Totalfosfor Totalkväve Ammoniumkväve Syre Utsläppskontroll Driftstörningar av betydelse Utförda åtgärder under året Ersättning av kemiska produkter
4 Bilaga 1: Anslutning och belastning Bilaga 2A: Utsläppskontroll vatten Bilaga 2B: Inkommande vatten Bilaga 3: Bräddning Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten Bilaga 5: Slam Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7: Villkorsuppföljning Bilaga 8: Beräkningar Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde Bilaga 10: Flödesschema
5 Textdel MILJÖRAPPORT för år: 2015 Anläggningens (platsens) namn samt koordinater (Sweref 99 TM): Tärnsjö Reningsverk, N ,1 E ,2 Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: Heby 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation VA-verksamheten sorterar under enheten VA- och Avfall och för denna enhet är Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor ansvarig. Ytterst ansvarig för VA-verksamheten är dock kommunfullmäktige. Reningsverket är bemannat vardagar mellan 07:00-16:00, övrig tid beredskap. 1.2 Verksamhetsområde Anslutna orter är Tärnsjö. Karta över verksamhetsområdet finns i bilaga Avloppsvattenrening Reningsmetoder: Mekanisk rening med roterande silar. Utjämningsbassäng för industriellt avloppsvatten (Tärnsjö Ånggarveri). Rens transporteras till avfallsstation och sedan vidare till förbränning. Biologisk rening med aktivt slam och mellansedimentering. Överskottsslam tas till slamsilo. Kemisk rening med dosering av Pax XL 100 och sedan slutsedimentering, följt av snabbfiltrering i 3 stycken Dynasandfilter. Det renade vattnet passerar en flödesmätare innan det leds ut i recipienten. Flödesschema för avloppsreningsverket presenteras i bilaga 10. För en mer utförlig processbeskrivning hänvisas till anläggningens driftsinstruktion. 1.4 Dimensionering Tabell 1 visar hur avloppsreningsverket i Tärnsjö är dimensionerat. Tabell 1. Dimensionering för avloppsreningsverket i Tärnsjö. Enhet Dimensionering Personekvivalenter (kommunal del) pe 1500 Personekvivalenter (industriell del) pe Flöde (kommunal del) m 3 /d 840 (max 1680) Flöde (industriell del) m 3 /d 240 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (kommunal del) kg/d 110 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (industriell del) kg/d 400 Fosfor (kommunal del) kg/d 3,3 1.5 Slambehandling Externslam från hela norra kommundelen grovrensas i ett roterande galler (Huber). Efter utjämning och förtjockning går slammet till slamsilon. Överskottsslam förtjockas och lagras i samma silo. Efter tillsats av polymer avvattnas allt slam i en slamavvattnare. Slutprodukten transporteras till VAFAB:s anläggning i Isätra för kompostering. 4
6 1.6 Kemikaliehantering Fällningskemikalie, Pax XL 100, levereras med tankbil och förvaras i en 25 m 3 glasfibertank. Kemikalien används för fällning av fosfor i det kemiska reningssteget och doseras med doseringspump. I början av 2015 byttes polymer, från Eko Pam DW 3402 mot Flopam EM 340 HIB. Kemikalien levereras i 125 kg fat och doseras med doseringspump. Kemikalien används för att förtjocka slammet innan avvattning, vilket ger en högre TS-halt i det avvattnade slammet. Nutriox, för bekämpning av svavelväte (H 2S), levereras med tankbil. Kemikalien doseras med doseringspump. Tillförsel av Nutriox görs för att minska halterna med svavelväte i ledningsnät och vid reningsverket, då svavelväte är korrosivt, giftigt och dessutom skapar Skumdämpare, Bevaloid 1725 levereras i 210 kg fat. Kemikalien fungerar som skumdämpning och doseras med doseringspump vid behov. 1.7 Ledningsnät och bräddning En karta över ledningsnätet finns i bilaga 9 och information om bräddning från reningsverk, ledningsnät samt pumpstationer finns i bilaga Nyanslutningar Under 2015 utökades verksamhetsområdet för att även innefatta Hebron. I samband med detta nyanslöts 19 fastigheter till spillvattennätet. 1.9 Nederbörd Konventionell nederbördsmätare finns placerad vid reningsverket Verksamhetens påverkan på miljön Från Tärnsjö avloppsreningsverk släpps mekaniskt, biologiskt och kemiskt behandlat avloppsvatten ut via en mindre bäck till Gäddsjöbäcken och sedan vidare till recipienten Nordmyrasjön. Nordmyrasjön avvattnas av Dalälven som i sin tur mynnar i Bottenhavet och tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Avloppsvattnet behandlas för att minska utsläppen av föroreningar som kan orsaka övergödning, igenväxning, syrebrist och andra negativa miljöeffekter i recipienten. Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Det är utsläpp av renat, delbehandlat och bräddat avloppsvatten av fosfor, organiskt material (mäts som BOD 7) och kväve som i huvudsak kan påverka vattenmiljön i Nordmyrasjön. Fosfor stimulerar algtillväxt medan BOD 7 och kvävefraktionen ammonium förbrukar syre i Nordmyrasjön. Ammonium övergår till viss del till ammoniak som kan utgöra risker för många fiskarter och vissa bottenlevande organismer då gifteffekter kan förekomma. Mängden ammoniak beror bland annat på ph-värde och vattentemperatur. För att övervaka tillståndet i Nordmyrasjön utförs årlig recipientkontroll, vilken utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fr.o.m Som restprodukt vid avloppsreningsverket produceras avloppsslam. Under året har totalt 577 ton slam producerats med en genomsnittlig TS-halt på 21,1 %, vilket genererar 122 ton TS. Det avvattnade slammet har komposterats av VAFAB vid deras anläggning i Isätra Luft och klimat Luktproblem förekommer i ringa omfattning Buller Inga bullerkällor av större betydelse finns vid reningsverket. 5
7 2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Tillståndsbeslut Koncessionsnämnen för miljöskydd lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse samt påkopplad industri i Tärnsjö efter behandling i Tärnsjö avloppsreningsverk. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om personekvivalenter (pe), motsvarande 0,81 ton BOD 7/dygn Villkor i tillståndsbeslutet 1. Avloppsvattnet från Tärnsjö samhälle och Tärnsjö ånggarveri skall renas i ett utbyggt reningsverk i enlighet med angivet förslag till K-Konsult. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift och vara intrimmat senast den 1 april Utbyggnaden (inklusive föreslaget sandfilter) skall ske i samråd med länsstyrelsen. Kommentar: Reningsverket drivs i enlighet med instruktionerna. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får efter den 1 april 1996 inte överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg totalfosfor per liter beräknat som medeltal per kalenderår. Om halterna överstiger samma värden som medeltal per kalendermånad skall kommunen vidta åtgärder så att värdena kan hållas. Kommentar: Årsmedel 6,7 mg BOD 7/l 0,17 mg P tot/l 3. Klorering av behandlat avloppsvatten skall ske i enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämnden anvisningar (villkor 3 i beslut 98/77). Kommentar: Möjlighet till klorering finns. 4. Om luktstörningar från avloppsledningen från garveriet fortsätter, skall kommunen och bolaget gemensamt och i samråd med länsstyrelsen vidta erforderliga åtgärder för att eliminera lukten (villkor 4 i beslut 98/77). Kommentar: Inga luktstörningar förekommer. 5. Kommunen skall successivt förbättra ledningsnätet och/eller vidtaga andra åtgärder för att minska utsläppet av ofullständigt renat avloppsvatten. En plan för detta arbete skall redovisas för länsstyrelsen (villkor 5 i beslut 98/77). Kommentar: Inga bräddningar har skett på ledningsnätet under 2015 och andelen tillskottsvatten är mycket låg. 6. Upplagsplatsen vid Gäddsjö mosse skall inhägnas på sätt som länsstyrelsen bestämmer. Deponering på Gäddsjö mosse får inte äga rum efter den 31 mars Föreskrifter om slutbehandling av området efter det att deponeringen där upphört skall utfördas av länsstyrelsen. Kommentar: Ingen deponering sker på Gäddsjö mosse och platsen är inhägnad. 7. Slam från reningsverket skall omhändertas eller deponeras på sätt miljö- och hälsa föreskriver. Kommentar: Slamhanteringen är godkänd av miljö- och byggförvaltningen. 8. Kommunen skall i den mån och inom den tid som länsstyrelsen bestämmer lämna förslag till komplettering av kontrollprogrammet till länsstyrelsen. Kommentar: Kontrollprogrammet reviderades under 2013 och en ny revidering är planerad under Vid oenighet i fråga som avhandlats i villkoren 1, 4, 6 och 7 skall tvisten hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. 6
8 Kommentar: Inga oenigheter gällande nämnda villkor har förekommit. 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken Bygg- och miljö i Sala-Heby kommuner. 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport (4 7) ska en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att efterleva Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1992:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 samt NFS 2002:28 göras. Av dessa är det endast de två första som berör avloppsreningsverksamhet och kommentarer till dessa föreskrifter presenteras nedan Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet (se avsnitt 2.5), som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll Enligt kontrollprogrammet provtas och analyseras följande parametrar regelbundet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd samt producerad mängs slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7), totalfosfor (tot-p) samt totalkväve (tot-n) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras kemisk syreförbrukning (COD) samt ammoniumkväve (NH 4-N) i utgående och bräddat avloppsvatten. Slamegenskaper; Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, glödrest, ph samt kalkverkan (CaO). Slamkvalitet; Totalfosfor (tot-p), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (mg), kjeldahlkväve (omräknas till totalkväve, tot-n), ammoniumkväve (NH 4-N), bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), Kvicksilver (Hg), Nickel (Ni), silver (Ag) samt zink (Zn). Organiska föreningar; 4-nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB, 7 st) samt polyaromatiska kolväten (PAH, 6 st). Inkommande vatten analyseras genom ett dygnsprov per månad, utgående vatten analyseras genom två dygnsprov per månad och bräddat vatten analyseras då bräddning förekommer. Analys av slam görs två gånger per år genom samlingsprov (av veckoprov). Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas inför varje nytt år. 1. Enligt SNFS 1990:14 uppfylls föreskriften vad gäller BOD Cr om minsta procentuella reduktion inte underskrider 75%. Kommentar: Kraven är uppfyllda då reduktionen av BOD Cr inte underskreds vid något tillfälle. Den genomsnittliga reduktionen är 97% Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Avloppsslam från Tärnsjö avloppsreningsverk har inte använts inom jordbruket sedan Anmälningsärenden beslutade under året Inga anmälningspliktiga förändringar har gjorts i verksamheten under året. 7
9 2.5 Kontrollprogram Kontrollprogrammet reviderades under 2013 och en ny revidering är planerad under Kommunens beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Kommunen har egen erfarenhet av den aktuella verksamheten och har även tagit del av andra kommuners erfarenhet när det gäller motsvarande verksamheter. Kommunen uppdaterar sig kontinuerligt inom områdena VA-teknik, ändrade metoder, krav och miljökonsekvenser Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Tekniken som används vid reningsverket beskrivs i stycket Avloppsvattenrening (1.3) Natur, mark och vattenmiljö Utsläpp har skett till mottagande recipient som är Nordmyrasjön och recipientkontroll utförs, sedan , av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Lokaliseringsprincipen 4 Vid val av lämplig lokalisering har hänsyn tagits till de störningar som verksamheten kan medföra för omgivningen. Närboende störs inte av avloppsreningsverket, tack vare skogen som omger anläggningen Hushållning med råvaror och energi 5 Syftet med verksamheten är att rena avloppsvatten bl.a från organiskt material och fosfor. Slammet från Tärnsjö reningsverk transporteras idag till VAFAB där det komposteras och används som täckmassor och återställningsmaterial på avfallsupplaget. Det utreds dock om det går att hitta en mer kretsloppsanpassad lösning för avloppsslammet. Under 2013 har en energiutredning gjorts för att hitta vilka delar av verksamheten som drar mest energi, vilket visade sig vara ventilation och uppvärmning. Membranen i det kommunala biosteget byttes ut under 2014, vilket har minskat energiförbrukningen. Nyckeltalet för energiförbrukning per ansluten låg under 2015 på 89 kwh/pe, vilket är lägre än förra året (93 kwh/pe) och det är det lägsta nyckeltalet bland kommunens fyra större reningsverk. Beräkningsmetod för nyckeltalet presenteras i bilaga 8 (ekvation 8) Produktvalsprincipen 6 De kemiska produkter som används i verksamheten är valda med produktvalsprincipen i åtanke för att medföra minsta möjliga risk för miljön kombinerat med största möjliga miljövinst för verksamheten Ansvar för att avhjälpa skada 8 Kommunen har ansvaret att åtgärda de skador eller olägenheter som eventuellt skulle uppstå till följd av verksamheten. Under 2013 har därför en förstudie gjorts för att undersöka historiska utsläpp av krom från reningsverket och den tidigare garveriverksamheten. En huvudstudie har påbörjats under 2015 och en redovisning av denna inväntas. 8
10 3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året 3.1 Produktion Under året har m 3 avloppsvatten renats vid anläggningen. Mer detaljerad information kring belastning och flöden finns i bilaga Bränsleförbrukning El används för uppvärmning, drift av pumpar, sil, m.m. Förbrukningen under 2015 var 309 MWh (bilaga 6). 3.3 Råvaror och kemiska ämnen I tabell 2 redovisas de kemiska produkter och ämnen som använts vid avloppsreningsverket i Tärnsjö. De kemiska produkterna redovisas även i bilaga 6. Tabell 2. Förteckning över använda kemiska produkter och ämnen. Produkt Sammansättning Användning Utsläpp till Pax XL 100 Flopam EM 340 HIB Flopam EM 340 CT Nutriox Aluminiumhydroxiklorid Polymer Polymer Kalciumnitrat tetrahydrat Kemisk fällning Slamavvattning Slamavvattning Bekämpning av svavelväte Vatten/ slam Slam/ rejekt Slam/ rejekt Miljöinformation Använd mängd (ton) Kemira 23 SNF Nordic 5,8 SNF Nordic 0,5 Vatten Yara 27 Bewaloid 1725 Skumdämpning 0 Smörjolja Petroleumprodukter Underhåll 0,02 Fett Petroleumprodukter Underhåll 0, Avfall Totalt 577 ton avvattnat slam, med en genomsnittlig TS-halt på 21,1 %, har körts till VAFAB s anläggning i Isätra för kompostering. Totalt 20 m 3 grovrens inkom till reningsverket under året och togs om hand som hushållssopor. Uppgifter om grovrens redovisas även i bilaga Reningseffekt och tillgänglighet Totalfosfor 98 % BOD 7 99 % Totalkväve 61 % Tillgänglighet 100 % Detaljer kring halterna i inkommande och utgående vatten återfinns i bilaga 2 och uppgifter om totala utsläpp från reningsverket återfinns i bilaga 4. 9
11 3.6 Uppfyllande villkor Gällande villkor för resthalterna av totalfosfor och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet har ej överskridits. Kunskap finns om gällande lagstiftning och förordningar. 3.7 Utsläppspunkt Renat spillvatten från avloppsverket i Tärnsjö släpps ut i en bäck som mynnar i Nordmyrasjön, som står i förbindelse med Andersboviken, en del av Dalälven. Koordinaterna för utsläppspunkten är N , E (Sweref 99 TM). Området består uteslutande av skogs och myrmark. Karaktäristiskt för området är påverkan från Dalälven som vid hög vattenföring, framför allt under vårmånaderna, översvämmar delar av området. 3.8 Statusklassning för recipient Nordmyrasjöns ekologiska status är måttlig, kemisk status (exkl. kvicksilver) är god och kemisk status (inkl. kvicksilver) är uppnår ej god. Vattenförekomsten har inte uppnått god ekologisk status till 2015 och därför har tidsfristen ökats till Det finns dock en risk att god ekologisk och kemisk status inte heller uppnås till Vattenförekomsten har sämre än god status p.g.a. övergödning. Utslagsgivande parameter är näringsämnen, mätt som fosfor. Klassningen är en expertbedömning eftersom ett referensvärde inte kunnat beräknas. Tärnsjö avloppsreningsverk anses ha en betydande påverkan. Även syrefria bottnar är ett miljöproblem i vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EU:s gränsvärden. Den troligtvis största källan till kvicksilveret bedöms vara historiska utsläpp, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvatten och ackumuleras i fiskar. På grund av att den största källan är atmosfäriskt deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna under EU:s gränsvärde i fisk. Informationen är hämtad från och gäller för följande del av Nordmyrasjön, EU_CD: SE : Totalfosfor Under 2015 var halten av totalfosfor, i medeltal, 59 µg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i lab. Halten av totalfosfor är därmed lägre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (84 µg/l) Totalkväve Under 2015 var halten av totalkväve, i medeltal, 1485 µg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i lab. Halten av totalkväve är därmed lägre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (4053 µg/l). 10
12 3.8.3 Ammoniumkväve Under 2015 var halten av ammoniumkväve, i medeltal, 345 µg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i lab. Halten av ammonium är därmed lägre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (2279 µg/l) Syre Under 2015 var syrehalten, i medeltal, 6,1 mg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i fält. Syrehalten är därmed högre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (4,6 mg/l). * I Nordmyrasjön, nedströms reningsverket, har bara 11 prover tagits eftersom det vid provtagningstillfället den var opålitlig is. 3.9 Utsläppskontroll Mät- och provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande under året. Provtagnings- och provhanteringskedjan har kvalitetssäkrats tillsammans med laboratorierna SLU och Eurofins Driftstörningar av betydelse Inga Utförda åtgärder under året Åtgärder som gjorts under året presenteras i tabell 3. Åtgärderna är kategoriserade i fyra kategorier (där varje åtgärd kan falla under flera kategorier): 1. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 2. Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner 3. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor, m.m. 4. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Tabell 3. Åtgärder som utförts vid avloppsreningsverket under Åtgärd Åtgärdstyp 1: Skyddsåtgärder Åtgärdstyp 2: Säkrad drift Åtgärdstyp 3: Driftstörningar Åtgärdstyp 4: Råvaror/energi Byte av industrisil (sil 1) X X Montage av frekvensomformare och manöver/kopplingsskåp i kommunala pumpstationen samt ledningsdragning, X X utbyte av arbetsbrytare, nivågivare och programmering av styrsystem Byte av mammutpumpar i sandfilter 1, 2 och 3 X X Byte av avloppspump 2 X X Demontage av kalksilo X Byte av slamhaltsmätare i kommunala biosteget X 3.12 Ersättning av kemiska produkter I början av 2015 byttes polymer, från Eko Pam DW 3402 till Flopam EM 340 HIB. 11
13 Bilaga 1: Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Heby Tärnsjö Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) 1250 Medel Max Max gvb Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70 g/person, dygn) (Beräkningar i bilaga 8) - därav från industri (pe) därav externbelastning (uppskattad antal pe) 0 - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (m 3 ) slam från industri 0 - slam från andra avloppsreningsverk ange ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) Haga (m 3 ) 117 Huddunge (m 3 ) 0 Runhällen (m 3 ) 40 Förbehandling: mekanisk, biologisk, kemisk fällning pe (kommunal del) pe (industriell del) För turistort (antal pe) 0 - Högsäsong 0 - Lågsäsong Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 7,6 Medelflöde (m 3 /d) 183 Maximalt flöde (m 3 /d) 680 Minimalt flöde (m 3 /d) 131 Årsflöde (m 3 /år) Debiterat flöde (m 3 /år) Tillskottsvatten* (m 3 /år) -5844** Tillskottsvattnets andel av det totala flödet (%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 7,6 Medelflöde (m 3 /d) 183 Maximalt flöde (m 3 /d) 680 Minimalt flöde (m 3 /d) 131 Årsflöde (m 3 /år) Dimensionerande flöde 35 (kommunal del) Q dim (m 3 /h) 10 (industriell del) *Tillskottsvatten = Inkommande volym vatten kommunal del - Debiterad volym vatten. Tärnsjö garveri har en egen vattentäkt och inkluderas inte i beräkningen av tillskottsvatten. **Varför det inkommande flödet till avloppsreningsverket är mindre än det debiterade är oklart. Statistik visar dock att så varit fallet åtminstone de senaste 12 åren. -9
14 Bilaga 2A: Utsläppskontroll vatten Metod för beräkning av medelvärde, halt och mängd finns bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl bidrag Typ av och antal prov (maxdygn) bidrag från rejekt från rejekt (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD Dp 12 st CODCr* Vp 2 st TOC P-tot 11 1,7 15 2,8 0,6 Dp 12 st N-tot Dp 12 st NH4-N Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej X Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD 7 6,7 1,3 20 7,4 0,5 99 Dp, 24 st COD Cr* ,0 98 Dp, 24 st TOC Dp, 24 st P-tot 0,17 0,03 0,26 0,06 0,01 98 Dp, 24 st N-tot ,6 61 Dp, 24 st NH 4-N ,3 Dp, 24 st SS Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Hg Cd Pb Cu Zn (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Cr Ni Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (kg/år) Mängd (kg/år) Provtagning har ej utförts. Vi bedömer att det inte finns den typ av industrier som bidrar till att metaller finns i avloppsvattnet. Typ av och antal prov (dp, vp, annat) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Al Fe Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. *Analyser av COD Cr i inkommande vatten görs bara två gånger per år och är därför behäftad med stor osäkerhet. 13
15 Bilaga 2B: Inkommande vatten Utsläppskontroll för den kommunala delen samt Tärnsjö garveri. Tärnsjö kommunalt För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD Dp 12 st CODCr* Vp 2 st TOC P-tot 6,9 1,3 9 1,8 0,5 Dp 12 st N-tot ,8 Dp 12 st NH4-N Tärnsjö garveri För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD Dp 11 st CODCr* Vp 2 st TOC P-tot 16 1,5 20 2,0 0,5 Dp 11 st N-tot Dp 2 st NH4-N Tärnsjö totalt För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD Dp 12 st/11 st CODCr Vp 2 st TOC P-tot 11 1,7 15 2,8 0,6 Dp 12 st/11 st N-tot Dp 12 st /2 st NH4-N *Analyser av COD Cr i inkommande vatten görs bara två gånger per år och är därför behäftad med stor osäkerhet. 14
16 Bilaga 3: Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 2 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 3 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 4 Med behandling 0 Utan behandling 0 Summa 0 Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Total mängd (ton/år) Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja X Nej Flödesproportionell provtagning Ja X Nej Tidsproportionell provtagning Ja Nej X Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 15
17 Forts. bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Total volym (m 3 /år) 0 Volym p.g.a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Volym p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N 0 Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) PST Garveriet PST Södra PST Grällsbo PST Tärn PST Söråsbo 2a 2d 2d 2d 2d Antal timmar (tim) Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet, 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 16
18 Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten Utsläpp från reningsverket, inklusive bräddning vid reningsverket Ton/år BOD 7 0,5 COD 6,0 P-tot 0,01 N-tot 3,6 NH4-N 3,3 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni 17
19 Bilaga 5: Slam Årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,11 0,12 0,01 Samlingsprov 2 ggr/år Cd 0,29 0,33 0,03 Samlingsprov 2 ggr/år Pb ,5 Samlingsprov 2 ggr/år Cu Samlingsprov 2 ggr/år Zn Samlingsprov 2 ggr/år Cr ,8 Samlingsprov 2 ggr/år Ni ,1 Samlingsprov 2 ggr/år Ag 0,7 1,0 0,09 Samlingsprov 2 ggr/år P-tot Samlingsprov 2 ggr/år N-tot Samlingsprov 2 ggr/år Toluen PCB, summa (7 st) 0,016 0,02 0,002 Samlingsprov 2 ggr/år PAH, summa (6 st) 0,35 0,5 0,04 Samlingsprov 2 ggr/år Nonylfenol 4,35 4,7 0,5 Samlingsprov 2 ggr/år Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Bifoga analysprotokoll över samtliga analyser. Redovisa om det är stickprov eller samlingsprov. Slammängder Producerad mängd 577 (ton/år) Mängd TS totalt 122 (ton TS/år) TS-halt (%) 21,1 Volym (m 3 /år) Mängd (ton TS/år) TS-halt (%) Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) Externslammängd till slambehandling från enskilda avloppsanläggningar från andra reningsverk 157 2,4 ca 1,5 - från andra verksamheter, t ex slam från fiskberedningsindustri
20 Forts. bilaga 5 Lagrat slam Volym (m³) Mängd (ton TS) Årets början 0 0 Årets slut 0 0 Lagrets kapacitet 0 0 Behandling Rötning Ja Nej X Mängd (ton TS/år) Kompostering Ja X Nej 122 Vassbäddar el. liknande Ja Nej X Annat Ja Nej X Ja Nej Sluthantering Åkermark Ja Nej X Energigröda Ja Nej X Energiskog Ja Nej X Täckning deponi Ja X Nej 122 Övrig markanvändning Ja Nej X Deponering Ja Nej X Till annat reningsverk Ja Nej X om ja vilket: Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej vem för register: Annat 19
21 Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Volym (m 3 ) Slutbehandling Rens Förbränning Sand Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Pax XL Slambehandling Flopam EM 340 HIB 5,8 Slambehandling Flopam EM 340 CT 0,5 Skumdämpning Bewaloid Luktbekämpning Nutriox 27 Tillförsel av tungmetaller genom dosering av fällningskemikalier As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sb Se Zi Tillförd mängd* (g) <47 <0,9 <2,3 23 9,4 <0,07 7,0 <4,7 <2,3 <12 21 Tillförd mängd* (mg/kg TS) <0,38 <0,01 <0,02 0,19 0,08 <0,0006 0,06 <0,04 <0,02 <0,10 0,17 Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) 309 Nyckeltal energiförbrukning (kwh/pe) 89 Bränsletyp Fjärrvärme (MWh/år) 0 Gasproduktion Ja Nej X Mängd prod. gas/år (m 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Uppvärmning annat: Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja X Nej *Tillförd mängd är beräknad utifrån uppgifter i produktinformationen för fällningskemikalien. 20
22 Bilaga 7: Villkorsuppföljning (För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet.) Årsmedelvärden Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,17 6,7 P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,15 10,6 Kvartal 2 0,19 6,7 Kvartal 3 0,15 3,3 Kvartal 4 0,20 4,7 Månadsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 21
23 Bilaga 8: Beräkningar Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten görs enligt nedan. Då det förekommit halter angivna som <X mg/l har halva den angivna halten använts i beräkningarna. Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet, d.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägda enligt följande formel: Medelhalt(mg l) = (C 1 Q 1 )+(C 2 Q 2 )+ +(C n Q n ) (ekvation 1) Q 1 +Q 2 + +Q n C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: Dygnsmedelvärde ( kg d ) = M 1+M 2 + +M n n M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen (ekvation 2) Belastning (ton år) = Dygnsmedelvärde 365 (ekvation 3) 1000 Reduktion som medelvärde (%) = R 1+R 2 +R n n R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: Belastning (pe) = BOD 7 0,07 (ekvation 4) BOD 7 = Dygnsmedelvärdet för BOD 7(kg/d) Maximal genomsnittlig veckobelastning Max gvb (pe) = vb max 7 70 (ekvation 5) vb = M 1 + M 2 + M 3 + M 4 + M 5 + M 6 + M 7 (ekvation 6) M n = Q n C n (ekvation 7) vb = veckobelastning Q = uppmätt flöde för dygn n (m 3 /d) C = uppmätt koncentration för dygn n (mg/l) n = 1,2,,7 Nyckeltal för energiförbrukning Nyckeltal ( kwh pe) = Elförbrukning(kWh år )+Fjärrvärme( kwh år ) pe (ekvation 8) Elförbrukning = beräknad årsförbrukning från faktura Fjärrvärme = beräknad årsförbrukning från faktura (alla verk har dock inte fjärrvärme) pe = personekvivalenter, beräknat som ett medeltal över antalet pe fr.o.m
24 Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde 23
25 Bilaga 10: Flödesschema 24
Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin
Läs merBilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14
Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14 Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket
Läs mer1 Verksamhetsbeskrivning
Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning... 1 1.1 Organisation... 1 1.2 Verksamhetsområde... 1 1.3 Avloppsvattenrening... 1 1.4 Dimensionering... 1 1.5 Slambehandling... 1 1.6 Kemikaliehantering...
Läs mer1 Verksamhetsbeskrivning
Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation... 2 1.2 Verksamhetsområde... 2 1.3 Avloppsvattenrening... 2 1.4 Dimensionering... 2 1.5 Slambehandling... 2 1.6 Kemikaliehantering...
Läs merMall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län
Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län Grunddel UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Kommun:
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni
Läs merKvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009
Rapport Kvartalsrapport 2009-4 1(1) Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009 Utsläppskontroll Kontroll av utsläpp av avloppsvatten sker i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift (1990:14)
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merGetinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun
Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning
Läs merårsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merårsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merMiljörapport. Skultuna reningsverk 2014.
Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1 Organisation 3 1.2 Anslutning 3 1.3 Avloppsvattenrening 4 1.4 Slambehandling 4 1.5 Kemikalie- och avfallshantering 4 1.6
Läs merMall för textdelen till miljörapporten
MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens
Läs merSpillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Läs merMiljörapport. Skultuna reningsverk 2010.
Miljörapport. Skultuna reningsverk 2010. Innehåll Grunddel 3 1 Verksamhetsbeskrivning 4 1.1 Organisation 4 1.2 Anslutning 4 1.3 Avloppsvattenrening 4 1.4 Slambehandling 5 1.5 Kemikalie- och avfallshantering
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs mer2. TEKNISK BESKRIVNING
FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning
Läs merNYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde
Läs merMiljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merMiljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merMILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2013-03-07 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2012 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Läs merMiljörapport. Skultuna reningsverk 2008.
Miljörapport. Skultuna reningsverk 2008. Innehåll Grunddel... 3 1 Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Anslutning... 4 1.3 Avloppsvattenrening... 4 1.4 Slambehandling... 5 1.5 Kemikalie-
Läs merKnäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun
Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merMiljörapport. Skultuna reningsverk 2009.
Miljörapport. Skultuna reningsverk 2009. Innehåll Grunddel... 3 1 Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Anslutning... 4 1.3 Avloppsvattenrening... 4 1.4 Slambehandling... 5 1.5 Kemikalie-
Läs merMILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2012-03-10 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2011 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Läs merArkiveras på : Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merMILJÖRAPPORT. Länk till anläggningens hemsida:
MILJÖRAPPORT Grunddel För Floby avloppsreningsverk(1499-1160) år: 2012 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Falköpings kommun Organisationsnummer: 212000-1744 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merRiktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar Blomgren Hannah ÅF Infrastructure 2017-09-21 TK_ Bergtunnlar_hantering av spillvatten_20170921 Sida 1 (6) Inledning/Bakgrund Följande
Läs merMiljörapport. Skultuna reningsverk 2007.
Miljörapport. Skultuna reningsverk 2007. GRUNDDEL... 2 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 ORGANISATION... 3 1.2 ANSLUTNING... 3 1.3 AVLOPPSVATTENRENING... 4 1.4 SLAMBEHANDLING... 4 1.5 KEMIKALIEHANTERING/AVFALLSHANTERING...
Läs merMiljörapport Skene avloppsreningsverk 2014 Innehållsförteckning
Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2014 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 3 1 Verksamhetsbeskrivning... 5 1.1Organisation... 5 1.2Verksamhetsområde... 5 1.3Avloppsvattenrening... 5 1.4Beskrivning
Läs merDetta beslut ersätter miljötillstånd MPN
MYNDIGHETSBESLUT 6.4.2016 Dnr: 2015-0844 Beslut: MB-2016-93 Verksamhet Avloppsreningsverk Norrgårdsvägen 220 Hjortö, Saltvik Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er drift
Läs merNaturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk
Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk Varför nya avloppsföreskrifter? Nuvarande föreskrifter är föråldrade och inte helt kompatibla med varandra Behov av uppdatering
Läs merMiljörapport 2014. Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun
Miljörapport 2014 Granskär Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörapport 2014 Granskär Avloppsreningsverk 2 (23) Innehållsförteckning Grunddel... 3 Textdel... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd...
Läs merMILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 211 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 212-3-12 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 211 Kungsgårdens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport textdel
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merMetallinnehåll i vattenverksslam
R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om
Läs merMiljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN
Miljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN Textdel 2016 års miljörapport Anläggningsnamn Björklidens Reningsverk Anläggningsnummer 2584-11 Rapporteringsår 2016 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 23.09.2015 Dnr: 2015-0414-4 ÅMH-Mb 309/15 Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er verksamhet avseende
Läs merAnmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun
22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att
Läs merHARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV
HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merMiljörapport 2012. Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB
Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604
Läs merVerksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by
Vår referens: Mikael Stjärnfelt Tel: (0)18-528 621 MYNDIGHETSBESLUT Ärende: 2015-966 Beslut: MB-2016-54 24.2.2016 Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk
Läs merOskarströms avloppsreningsverk
LBVA 2017/00024 Oskarströms avloppsreningsverk Halmstads kommun Miljörapport 2016 Miljörapport för år 2016 Textdel Verksamhetsutövare Namn Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Anläggningens namn Oskarströms
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merKvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017
Rapport Kvartalsrapport 4 1(9) 2018-01-20 Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017 Tillståndsgiven verksamhet Miljödomstolen har meddelat Syvab tillstånd att ta emot och behandla 130 000 m 3 avloppsvatten
Läs merMiljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN
Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Björklidens Reningsverk 2584-11 Rapporteringår 2015 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad
Läs merRiktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet
[Skriv här] Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens
Läs merKVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)
1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö
MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,
Läs merKnäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun
Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2015 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 681 1688 1696 2,4 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk
Läs merMiljörapport 2013. Avloppsreningsverket Kiruna EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB
Miljörapport 2013 Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604
Läs merMiljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.
Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 3 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 4 2.1 Organisation... 4 2.2 Verksamhetsområde... 4 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merMiljörapport. Skene avloppsreningsverk
Miljörapport 2009 Skene avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Verksamhetsbeskrivning 3 2.1Avloppsvattenrening 3 2.2Beskrivning av styr- och driftövervakning 4 2.3Slambehandling
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse om ändring i kungörelsen (SNFS 1990:14) med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar
Läs merMILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk
MILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...
Läs merMiljörapport 2017 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN
Miljörapport 2017 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN Textdel 2017 års miljörapport I Textdelen redovisas vissa uppgifter enligt 5 samt 5b-5i i föreskrifterna om miljörapport. Övriga uppgifter enligt 4, 5
Läs merVeinge avloppsreningsverk
LBVA 2017/0034 Veinge avloppsreningsverk Laholms kommun Miljörapport 2016 Miljörapport för år 2016 Textdel Verksamhetsutövare Namn Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Anläggningens namn Veinge avloppsreningsverk
Läs merDigital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012
Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge
Läs merMiljörapport för år: 2015 Textdel
Miljörapport för år: 2015 Textdel Verksamhetsutövare Namn Sektor samhällsbyggnad, Ale kommun Anläggningens namn Älvängens avloppsreningsverk Org.nr 14212001439 Länsstyrelsens anläggningsnr 14401007 Verksamhetsbeskrivning
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från
Läs merUtfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN
Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Strömsberg avloppsreningsverk (1080-50-017) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merBusörs avloppsreningsverk
LBVA 2017/00031 Busörs avloppsreningsverk Halmstads kommun Miljörapport 2017 Miljörapport för år 2017 Textdel Verksamhetsutövare Namn Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Anläggningens namn Busörs avloppsreningsverk
Läs merMiljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA
Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad
Läs merMILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration
MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Mariefreds Avloppsreningsverk(0486-050-005) år: 2016 version: 2 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning
Läs merMILJÖRAPPORT 2014 Björklinge avloppsreningsverk
MILJÖRAPPORT 2014 Björklinge avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...
Läs merMiljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA
Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604 Rapporteringsår 2015 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad
Läs merVid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.
MYNDIGHETSBESLUT 12.06.2013 Dnr: 2013-0449-2 ÅMH-Mb 249/13 Verksamhet Avloppsreningsverk Vårholm Prästgården by Kumlinge Beslut ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift av avloppsreningsverk
Läs merMiljörapport. Hörnefors avloppsreningsverk. År 2012. Umeå 2013-03-28 Maria Nordlund
Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk År 2012 Umeå 2013-03-28 Maria Nordlund Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk 2012 1 (11) Innehållsförteckning Grunddel för år 2012... 2 1 Uppgifter om anläggningen...
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merGetinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun
Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2015 ÅRSRAPPORT 2015 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljönämnden Anslutning Medelbelastning Dim 2 850
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merAvloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns
Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson
Läs merOskarströms avloppsreningsverk
LBVA 2016/0024 Oskarströms avloppsreningsverk Halmstads kommun Miljörapport 2015 Miljörapport för år 2015 Textdel Verksamhetsutövare Namn Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Anläggningens namn Oskarströms
Läs merMiljörapport för år: 2014 Textdel
Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Falköpings kommun Anläggningens namn Avloppsreningsverket Floby Org.nr 21 20 00-17 44 Länsstyrelsens anläggningsnr 1499-1160 Verksamhetsbeskrivning
Läs merPåverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?
Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merMaximal genomsnittlig veckobelastning
Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merUtsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL
Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten
Läs merBusörs avloppsreningsverk
LBVA 2016/0031 Busörs avloppsreningsverk Halmstads kommun Miljörapport 2015 Miljörapport för år 2015 Textdel Verksamhetsutövare Namn Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Anläggningens namn Busörs avloppsreningsverk
Läs merÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken
Läs merMiljörapport för år: 2014 Textdel
Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Skara Energi AB Anläggningens namn Skara avloppsreningsverk, Horshaga Org.nr 556429-4303 Länsstyrelsens anläggningsnr 1495-1153 Verksamhetsbeskrivning
Läs merMiljörapport. Kungsängens reningsverk 2011.
Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2011. Innehåll Grunddel... 3 1 Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 ORGANISATION... 4 1.2 ANSLUTNING... 4 1.3 AVLOPPSVATTENRENING... 6 1.4 SLAMBEHANDLING... 7 1.5 KEMIKALIE-
Läs mer