Miljörapport Strävliden 2015

Transkript

1 Miljörapport Strävliden 2015 Bild avser Strävlidens Reningsverk Strävliden Rapport Christina Andersson

2 Verksamhetsutövare Namn Stenungsunds kommun Anläggningens namn Strävlidens avloppsreningsverk Miljörapport för år 2015 Textdel Org.nr Länsstyrelsens anläggnings nr Verksamhetsbeskrivning Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. (NFS 2006:9 4 punkt 1)

3 Organisation Kommunstyrelse Allmänna utskottet Samhällsbyggnads-utskottet Bildningsutskottet Sektor Samhällsbyggnad Sektorchef Teknisk verksamhet Verksamhetschef VA Teknik Enhetschef VA Strävliden Enhetschef Gata Park Enhetschef Kommunstyrelsens beslut inom det tekniska verksamhetsområdet bereds via Samhällsbyggnadsutskottet och verkställs av respektive enhet inom verksamhetsområdet Samhällsbyggnad. VA Strävliden ingår i Samhällsbyggnad, och ansvarar för driften av Strävlidens avloppsreningsverk och samtliga kommunala pumpstationer på ledningsnätet i Stenungsunds kommun, samt för Ucklums respektive Svenshögens avloppsreningsverk med pumpstationer. Därtill ansvarar VA Strävliden för vattenverken i Ucklum respektive Svenshögen, samt högreservoarer och tryckstegringsstationer på samtliga ledningsnät i Stenungsunds kommun. Ytterst juridiskt ansvarig för VA-frågor är ordförande i kommunstyrelsen, för närvarande Sofia Westergren. Verksamhetsområde Strävlidens avloppsreningsverk betjänar Stenungsunds kommun. Verksamhetsområdet omfattar Jörlanda och Stora Höga tätorter i söder, centralorten samt Ödsmåls tätort i norr. Total ansluten yta är ca ha och andelen hårdgjord yta är ca m 2. Stenungsunds stora petrokemiska industrier har interna reningsanläggningar för processavloppsvatten. Från dessa industrier är enbart sanitetsavloppsvatten kopplat till Strävlidens avloppsreningsverk. En mindre del industriavloppsvatten kommer från ett flertal småindustrier som främst är lokaliserade till industriområden i Doteröd, Munkeröd, N. Hamnplan, Stora Höga samt i Jörlanda. I Ödsmål ligger en avfallsanläggning, Kläpp, vars lakvatten är kopplat till Strävlidens avloppsreningsverk.

4 Avloppsvattenrening Strävlidens avloppsreningsverk är dimensionerat för pe. I dagsläget är ca pe anslutna. Verket är utbyggt för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det inkommande vattnet passerar rensgaller, luftat sandfång samt en aktivslamanläggning som omfattar biologisk fosfor- och kvävereduktion. Kemisk rening Kemisk fällning sker, vid behov, som efterfällning. Doseringspunkten är i fördelningsbrunnen, innan slutsedimenteringsbassängerna. Doseringen är flödesstyrd. Processchema framgår av bilaga 9. Utsläpp sker till Askeröfjorden. Dimensionerande Q dim = 450 m 3 /h BOD7 = 1900 kg/d TOT-P = 77 kg/d Tot-N = 305 kg/d Datoriserad driftövervakning sker bl.a. genom kontinuerlig registrering av samtliga flöden avseende vatten och slam samt med onlineutrustning för kontinuerlig mätning i processen. På inkommande vatten mäts ph och konduktivitet, i biosteget mäts syrehalt, slamhalt, ammoniumhalt och nitrathalt. Slutligen mäts fosfathalt och slamhalt på utgående vatten. Mätdata lagras i en driftdator, och hämtas dygnsvis över till en rapportdator där de journalförs. De instrument och motordrifter som styr/påverkar processen är larmade. Slambehandling Slambehandling sker i form av långtidsluftning i biosteget där den luftade slamåldern i medeltal är dygn och den totala slamåldern är cirka 20 dygn. Slamavvattning sker genom centrifugering med tillsats av polymer. Under året har polymeren FLOPAM FO 4240 SSH använts. Avvattnat slam behandlas genom kompostering. Slammet har transporterats till Ragnsells anläggning i Vänersborg under hela året. Slammet har använts för jordtillverkning genom kompostering med barkmaterial. Därefter har det gått till sluttäckning av Ragnsells deponi, samt finare jordar utanför anläggningen. Externslam från enskilda fastigheter och samfällighetsföreningar mottas i separat externslambyggnad där det rensas över ett rensgaller (3mm) för att därefter pumpas in i reningsverkets biosteg. Kemikaliehantering Fällningskemikalien, järnklorid förvaras i en 15 m 3 plasttank. Tanken är placerad under tak i en tät inplastad invallning. Polymer levereras i stor-säckar om 500 kg. Övriga kemikalier på anläggningen förvaras i ett kemikalieskåp, invallade i kar samt en invallad uppsamlingsanordning av fabrikat Polyporta. Kemikalierna är inventerade och upplagda i kemikaliehanteringssystemet ichemistry. Systemet köptes in 2012 och har byggts upp under I systemet finns det tillgång till alla säkerhetsdatablad, riskklassningar mm. Det finns även en modul för att kunna ta fram ämnen från kandidatlistan samt prioämnen. Vid varje förvaringsplats finns kemikalieförteckningar och säkerhetsdatablad ut placerat. Kemikalieförteckningen är gjord sådan att varje sak har sin plats, vilket underlättar rapportering vid införandet av nya kemikalier.

5 Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätets sträckning, pumpstationer och andra bräddpunkter framgår av systembeskrivning och saneringsplaner för Stenungsunds kommuns VA-system som insänts till Länsstyrelsen under Systembeskrivning uppdaterades av Sweco under Den totala ledningslängden för spillvatten uppgår till ca 130 km, varav 110 km utgörs av självfallsledningar. Totalt finns 47 stycken avloppspumpstationer i Stenungsunds centralort, varav 44 stycken stationer ligger under kommunalt ansvar och 3 stationer är privata. Det finns bräddutlopp i 8 kommunala pumpstationer och ett bräddutlopp finns inne i verket efter mekanisk rening. Nödutlopp finns i 13 stycken kommunala pumpstationer samt en som är belägen innan reningsverket. Övriga stationer saknar möjlighet till brädd. Mätutrustning för registrering av bräddutlopp finns på sex platser, station 80, 82, 84, 50 och efter mekanisk rening inne i Strävlidens avloppsreningsverk. Det finns även en på pumpstation 14, men det har tyvärr inte fungerat tillfredsställande. Datoriserad driftövervakning för pumpstationerna på ledningsnätet och övriga verk finns. Ett förbättringsarbete sker löpande. I dagsläget har 39 av alla anläggningar datoriserad övervakning (samt GSM). 2 pumpstationer övervakas med larmlampa. När larmlampan blinkar finns instruktion på stationen så att allmänheten kan larma LAC. De allra minsta pumpstationerna (3 st.) är helt olarmade och bevakas enbart genom regelbunden tillsyn. Samtliga kommunala pumpstationer har tillsyn enligt upprättade rutiner. Nederbörd Nederbörden för 2015 var enligt en sammanslagning av SMHI:s månadsrapporter mm jämfört med mm under Verksamhetens påverkan på miljön Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av renat och bräddat spillvatten till recipient. Påverkan på miljön sker även genom användning av kemikalier för kemisk fällning, slamavvattning och vid driftanalyser. Miljön påverkas även av transport och behandling av sand och slam. Tidigare skickades sand och rens iväg tillsammans för förbränning. Efter att det nya rensgallret installerades 2011, så tvättas och pressas renset för att erhålla en hög TS-halt. Mer näring blir då kvar i vattenfasen och mindre vatten transporteras bort med renset till förbränning. Förbränningen bidrar dock med luftutsläpp och aska, som påverkar miljön. Sand transporteras separat för förbränning. Centrifugerat slam transporteras iväg för samkompostering med barkmaterial. Varefter kompostjorden används till sluttäckning av deponi samt finare jordar. På detta sätt återförs delar av näringen till produktion. Ovan nämnda transporter, samt andra transporter som sker inom verksamheten exempelvis transport av tillsyn av VA-anläggningar och diverse leveranser, påverkar miljön på ett negativt sätt. Larm/övervakning Alla viktiga och/eller styrande funktioner är larmade på Strävliden och dess tillhörande pumpstationer. VA-verksamheten är bemannad dagtid måndag till fredag kl Övrig tid har driftteknikerna beredskap enligt ett löpande beredskapsschema. Den som har beredskap finns tillgänglig via mobiltelefon. Inställelsetid vid A-larm är maximalt en timme. Beredskap för VA-driftens anläggningar roteras mellan 4 anställda drifttekniker. Beredskap för VA-ledningsnät roteras mellan 5 anställda på Gata Park.

6 Tillstånd/dispens för verksamheten Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2006:9 4 punkt 2) Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser (t.ex. beslutsmening) LSTN, dnr Tillstånd enligt miljöskyddslagen för utsläpp av avloppsvatten från Strävlidens avloppsreningsverk, Stenungsunds kommun. Tillståndet avser en högsta anslutning av pe och ett Qdim på 450 m3/h LSTN, dnr Villkorsändring för Strävlidens avloppsreningsverk, Stenungsunds Kommun. Ändring av tidpunkterna i villkor 3, 5 och 10 i LSTN beslut LSTN, dnr Fastställande av slutliga villkor enligt miljöskyddslagen avseende Strävlidens avloppsreningsverk i Stenungsunds kommun. Gällande kontrollprogram Kontrollprogram är fastställt av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Ett kvalitetssystem är upprättat där kontrollprogrammet ingår. Åtgärdsplan/saneringsplan för ledningsnätet Ledningsnätets sträckning, pumpstationer och andra bräddpunkter framgår av systembeskrivning och saneringsplaner för Stenungsunds kommuns VA-system som insänts till Länsstyrelsen under Systembeskrivningen och saneringsplanen uppdaterades under 2008.

7 Anmälningsärenden beslutade under året Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2006:9 4 punkt 3) Datum LSTN, Dnr LSTN, Dnr LSTN, Dnr LSTN, Dnr Beslutet avser Information angående ombyggnad av galler och flödesmätning för inkommande vatten vid Strävlidens reningsverk. Stenungsunds kommun Meddelande: Länsstyrelsen kommer inte att agera vidare i detta ärende. Ärende avslutas. Anmälan och driftstörning, Strävlidens avloppsreningsverk, Stenungsunds kommun, Brädd vid pumpstation 11. Meddelande: Länsstyrelsen kommer inte att agera vidare i detta ärende. Ärende avslutas. Underrättelse om driftstörning, Strävlidens avloppsreningsverk, Stenungsunds kommun, Brädd vid pumpstation 11 Meddelande: Ärendet föranleder inga ytterligare åtgärder. Anmälan om driftstörning, läckage från järnkloridtank vid Strävlidens avloppsreningsverk, Stenungsunds kommun Meddelande: Länsstyrelsen kommer inte att agera vidare i detta ärende. Ärendet avslutas. Andra gällande beslut Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. T.ex. förelägganden till följd av anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som är aktuella. (NFS 2006:9 4 punkt 4) Datum LSTN, dnr Beslutet avser Anmälan enligt miljöbalken angående uppgradering av inloppsdel vid Strävlidens avloppsreningsverk. Beslut: Ärendet föranleder ingen åtgärd. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. (NFS 2006:9 4 punkt 5) Namn Länsstyrelsen i Västra Götalands län

8 Verksamhetens tillståndsgivna och faktiska omfattning Tillståndsgiven maximal belastning, tillståndsgiven dimensionerad belastning el dyl. (NFS 2006:9 4 punkt 6) Tillstånd enligt miljöskyddslagen för utsläpp av avloppsvatten från Strävlidens avloppsreningsverk, Stenungsunds kommun. Tillståndet avser en högsta anslutning av pe och ett Qdim på 450 m 3 /h. Verksamheten har under året bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med givna tillstånd och beslut. Under 2015 utfördes provtagning på externslam dessa är medräknade nedan. Belastning 2015 Dimensionering Renat avloppsvatten Medel * m 3 /d Max m 3 /d BOD 7 Medel kg/d Max kg/d P-tot Medel kg/d Max 60 kg/d N-tot Medel kg/d *Beräknad av konsult Max 392 kg/d Årets inkommande flöde utgjorde ca 72 % av verkets belastning relaterat till dimensionerande flöde. Relaterat till verkets dimensionerade kapacitet och med mottaget externslam inkluderat utgjorde BOD 7 belastningen 54 %, fosforbelastningen 36 % och kvävebelastningen 86 %. Gällande villkor i tillstånd Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. (NFS 2006:9 4 punkt 7) 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. 1. Enligt gällande tillstånd skall rensgallren vara Dimensionerade för 4 Q dim. Under 2007 byggdes den största pumpstationen A40 om för att få kapacitet för 4 Q dim. Under 2011 byggdes inloppsdelen, med avseende på ny renshantering (trappgaller) med renstvätt och press, om för att klara 4 Q dim. Inloppsdelen in till verket är upp dimensionerat till 4Qdim.

9 2. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskekonomiskt rimliga insatser. 3. Ombyggnaden av reningsverket för kväverening skall vara klar och verket vara i drift senast den 28 februari Förslag till slutlig utformning av reningsanläggningen skall i god tid anmälas till Länsstyrelsen för godkännande. Länsstyrelsen får medge att riktvärden och gränsvärden tillfälligt överskrids vid ombyggnads- och eller underhållsarbeten. Länsstyrelsen får därvid föreskriva att nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Miljö och hälsoskyddsnämnden skall underrättas. 5. Det totala utsläppet av fosfor inom reningsverkets verksamhetsområde, inbegripen bräddning från reningsverket, vid pumpstationer och eventuella övriga bräddningar får from 1 september, 1998 som riktvärde inte överskrida 900 kg totalfosfor per år. 6. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket. 2. Reningsverket drivs med minsta möjliga dos av fällningskemikalie, utan att riskera utsläppsvärdena. Luftningen regleras allt eftersom det behövs i kväveprocessen. Detta för att anläggningen skall vara så energieffektiv som möjlig. Investeringar har gjorts löpande i nya instrument som ska vara till hjälp för att ytterligare energieffektivisera anläggningen. 3. Ombyggnaden för kväverening är klar. Togs i drift under Under 2011 byggdes inloppsdelen med grovrens om för att klara 4 Q dim. Detta är anmält till Länsstyrelsen som beslutade att ärendet inte föranledde några åtgärder. 5. Utsläppet av totalfosfor i utgående renat vatten från Strävliden var 470 kg under Cirka 215 kg totalfosfor släpptes ut via brädd vid verket. Beräknad mängd totalfosfor som släppts ut via bräddningar på ledningsnätet utifrån mätningar uppskattas totalt till ca 37 kg för Totalt årsutsläpp av fosfor uppskattas alltså till ca 722 kg. 6. Stenungsunds Kommun har tagit fram en ABVA där regler finns med avseende på industriellt avloppsvatten. ABVA: n har under 2008 uppdaterats och den nya versionen gäller från VA Strävliden fastställer tillsammans med Miljö och Hälsoskyddsenheten utsläppskraven för anslutna industrier, vilka regelbundet redovisar sina analysprotokoll på utsläppt avloppsvatten. 7. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Den skall ske i huvudsaklig överenskommelse med Naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsverk och på ett sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Aktiva åtgärder skall vidtas så att slammet har en så god kvalitet att det kan nyttiggöras. 7. Ragnsells AB har under 2015 tömt slammet. Slammet har komposterats och använts till jordtillverkning. Både på Ragnsells egna anläggning och utanför.

10 8. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas för att begränsa tillflödet av ovidkommande vatten och förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten 8. Maj-juni: Byte av spillvattenledning på Stenungstorg Vår 2015: Utbyggnad dagvattenledning Kyrkvägen Färdigställande av saneringsområde Västergårdsvägen etapp 1. Utbyggnad av dricks-, spill- och dagvatten. Utbyggnad av saneringsområde, Västergårdsvägen etapp 2, påbörjades nov klart feb Utbyggnad av dricks-, spill- och dagvatten. Färdigställande av saneringsområdet Strandkärr, utbyggnad av dricks- och spillvatten. Revidering av VA-saneringsplanen, antagen av KF Under 2015 har arbetet med att lägga in driftåtgärder i VA-banken påbörjats. Som en del av arbetet med förnyelseplanering har Sweco fått i uppdrag att utarbeta en spillvattenmodell för hela Stenungsund, arbetet påbörjades under De södra delarna (Jörlanda, Stora Höga) är klara, norra delen (Ödsmål) pågår och centralorten startar upp nu under mars Sweco har även i uppdrag att, utifrån gjord spillvattenmodell, föreslå och prioritera åtgärder på ledningsnätet. Rutiner för arbetsfördelning mellan va och gata/park har upprättats. Arbetsmöten mellan vaenheten (drift och teknik) och gata/park hålls ca 1 gång per månad för planering av dels akuta åtgärder och dels framtida åtgärder. Arbete påbörjades under hösten 2015 med att ta fram nya riktlinjer för fettavskiljare, pågår. 9. Fortlöpande kontroll av Avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets råd och föreskrifter. 9. VA Strävliden är medlemmar i Bohusläns vattenvårdsförbund som utför recipientkontrollen ihop med SMHI. Enligt SMHI:s Årsrapport om hydrografi för 2015 vid station Galterö är det god status för TotN sommar och hög status för vintern, TotP sommar visar på god status och vintern måttlig status. För näringsämnen totalt visar provtagningarna på god status för station Galterö. Rapportering av resultat sker till Länsstyrelsen i form av, rapporter om driftstörningar, bräddrapportering och miljörapportering. Journalföring sker enligt VA Strävlidens kvalitetssystem.

11 10. Förslag till nytt kontrollprogram skall inlämnas tilltillsynsmyndigheten senast 1 september, Resthalten av organiskt material analyserat som BOD 7 i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde inte överstiga 10 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Dessa rikt- och gränsvärden gäller fr.o.m. den 1 januari Organiskt material, analyserat som BOD 7, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i rikt- och gränsvärdet. 12. Resthalten av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överstiga 0,4 mg/l beräknat som månadsmedelvärde samt som gränsvärde inte överstiga 0,5 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Dessa rikt- och gränsvärden gäller fr.o.m. den 1 januari Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i rikt- och gränsvärdet. 13. Resthalten av kväve analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överstiga 15 mg totalkväve per liter beräknat som kvartalsmedelvärde. Kväve, analyserat som totalhalt, i bräddat vatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i riktvärdet. Riktvärdet gäller fr.o.m. den 1 januari Ett nytt kontrollprogram för Strävlidens ARV har framarbetats och fastställts Ett kvalitetssystem för VA Strävliden är framtaget. 11. Riktvärdet på 10 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde överskreds inte under Gränsvärdet på 10 mg/l beräknat som årsmedelvärde överskreds inte under Reningseffekten med avseende på BOD var i snitt 97,9 % 12. Riktvärdet på 0,4 mg/l beräknat som månadsmedelvärde överskreds en gång under 2015 i november månad. Gränsvärdet på 0,5 mg/l beräknat som årsmedelvärde överskreds inte under Reningseffekten med avseende på fosfor 2015 var i snitt 95,4 % 13. Riktvärdet på 15 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde överskreds inte under Reningseffekten med avseende på kväve 2015 var i snitt 88,2 %.

12 Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. (NFS 2006:9 4 punkt 9) Kan t.ex. vara mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Sammanfattning av året 2015 Flödesbelastningen var m 3 högre år 2015 än Mängden ovidkommande vatten till Strävliden var år 2015, 52,4 %. Motsvarande siffra för år 2014 var 50 %. Denna ökning beror troligtvis på mycket nederbörd under De bräddningar/nödutsläpp på ledningsnätet som kunnat registreras/uppskattas och rapporteras har skett vid 4 stycken pumpstationer, se närmare i bilaga 3, till en sammanlagd mängd av ca m 3. Förbrukningen av järnklorid var 51 ton. Mängden är högre för 2015 än för 2014, vilket kan förklaras med att vi under några veckor har haft en luftningsbassäng avstängd på grund av underhållsarbete. Vi har trots detta en låg förbrukning då vi har en väl fungerande biologisk fosforrening. Inköpta mängder polymer Flopam FO 4240 SSH för avvattning av slam var kg. Belastning baserat på nyckeltal: pe Belastning, beräknat på medel ink BOD 7 : Belastning, beräknat på max ink BOD 7 : Renat avloppsvatten: medel m 3 /d max m 3 /d BOD 7 : medel kg/d max kg/d TotP: medel 28 kg/d max 60 kg/d TotN: medel 263 kg/d max 392 kg/d Recipientkontrollen utförs av Bohuskustens Vattenvårdsförbund i samarbete med SMHI. I den rapporten är Bohuskusten indelat i typområden. Bedömningsgrunderna är anpassade efter typområdena. Stationen närmst Strävliden är Galterö, som tillhör typområde 2 Västkustens fjordar. Enligt SMHI:s Årsrapport om hydrografi för 2015 vid station Galterö är det god status för TotN sommar och hög status för vintern, TotP sommar visar på god status och vintern måttlig status. För näringsämnen totalt visar provtagningarna på god status för station Galterö.

13 Från avfallsbehandlingsanläggningen Kläpp, Renova AB, togs under 2014 emot m 3 lakvatten års mängder har inte inkommit till oss ännu. Från Arboritec togs det emot L vatten under Från TankClean har inget vatten tagits emot under Från Silo Clean togs det under 2013 emot 2254 m³. Har inte fått in uppgifter om mängden som tagits emot 2015, men rapporter från de prover som togs har inkommit. Inga gräns eller riktvärden överskreds i de proverna som togs under Beräkning av MaxGVB genomfördes enligt Naturvårdsverkets vägledning och bedömdes till pe enligt tabellen nedan: Övrig tid Påsk Övrig tid Sommar (juni, juli, augusti) Övrig tid Bofast befolkning Icke bofast befolkning 0 0 Industribelastning 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Summa Icke avrundad max gvb Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal Kommentarer till tabellen ovan: Icke bofast befolkning beräknas till +-0 då utflyttningen och inflyttningen är ungefär lika stor i Stenungsunds kommun. Vi ser ingen påverkan av säsongsvariationer i verket. Industribelastningen anses som liten då det större industrierna har egna reningsverk för processen och det är enbart spillvatten påkopplat till Strävliden. Arbetspendlingen till kommunen beräknas vara lika stor in som ut. Därav +-0. Enligt Vision 2035 uppskattas befolkningsmängden vara invånare. Det är fler än i dag. På 10 år sätter vi därför som förväntad ökning. Säkerhetsmarginalen på 500 verkade som en rimlig summa som vi behöll.

14 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. (NFS 2006:9 4 punkt 10) Analyser på vatten och slam har utförts av ackrediterat laboratorium. Prover från Strävliden har under 2015 analyserats av Alcontrol. Under 2015 har externslam till störta delen mottagits i en av pumpstationerna. Detta på grund av ett flertal driftstörningar vid externslammottagningen. Externslammet ingår i provtagningen för inkommande vatten till avloppsreningsverket. Mängden slam som redovisas är därför samma som för 2014 då mätningen Recipientkontrollen utförs av Bohuskustens Vattenvårdsförbund i samarbete med SMHI. I den rapporten är Bohuskusten indelat i typområden. Bedömningsgrunderna är anpassade efter typområdena. Stationen närmst Strävliden är Galterö, som tillhör typområde 2 Västkustens fjordar. Enligt SMHI:s Årsrapport om hydrografi för 2015 vid station Galterö är det god status för TotN sommar och hög status för vintern, TotP sommar visar på god status och vintern måttlig status. För näringsämnen totalt visar provtagningarna på god status för station Galterö. Revidering av VA-saneringsplanen, antagen av KF Som en del av arbetet med förnyelseplanering har Sweco fått i uppdrag att utarbeta en spillvattenmodell för hela Stenungsund, arbetet påbörjades under De södra delarna (Jörlanda, Stora Höga) är klara, norra delen (Ödsmål) pågår och centralorten startar upp nu under mars Sweco har även i uppdrag att, utifrån gjord spillvattenmodell, föreslå och prioritera åtgärder på ledningsnätet. Rutiner för arbetsfördelning mellan va och gata/park har upprättats. Arbetsmöten mellan va-enheten (drift och teknik) och gata/park hålls ca 1 gång per månad för planering av dels akuta åtgärder och dels framtida åtgärder. Arbete påbörjades under hösten 2015 med att ta fram nya riktlinjer för fettavskiljare, pågår. Arbete med att införa driftåtgärder i VA-banken har påbörjats under 2015.

15 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. (NFS 2006:9 4 punkt 11) Man kan konstatera några driftstörningar under 2015, de flesta av dessa har anmälts direkt till Länsstyrelsen. Där driftstörningarna har resulterat i brädd, har dessa mängder tagits med i aktuella beräkningar i miljörapportens bilagor. 10/ Härjade stormen Egon i vårt område vilket ställde till det lite för oss i verksamheten, men efter helgen var allt tillbaka till det normala igen. 8/ Anmäldes en driftstörning på pumpstation m 3 orenat avloppsvatten har bräddat pga. Att PLC:n var ur funktion. Åtgärder som genomförts är installation av nödstyrning på stationen och larm på onormalt låga flöden in till Strävliden. 23/ Fick vi vitt vatten in till verket. Vi försökte följa vattnet uppåt, men kunde inte hitta var utsläppet kom ifrån. 20/ Anmäldes driftstörning på pumpstation 11. Brädd av m 3 orenat avloppsvatten uppskattades. Anledning till att det inte fungerade var att en 24 volts trafo som driver plc:n hade gått sönder. Åtgärder som är gjorda är att en 24 volts trafo av större modell som bör vara med driftsäker är installerad och larmet på onormalt låga flöden in till Strävliden är satt från B-larm till A-larm. Från 7/9 16/ Genomfördes ombyggnad av befintligt galler för att öka gallrens kapacitet. Eftersom kapaciteten innan ombyggnad inte motsvarade det som var beställt från början. I samband med detta byggdes en ny inkommande ränna efter gallren, för att få till en bättre flödesmätning. Ombyggnaden anmäldes till länsstyrelsen eftersom processen fick ändras under en kort tid och det skulle kunna leda till ett större utsläpp än normalt. Ombyggnaden gick enligt plan och inga större förändringar märktes på utgående vatten. 9/ Anmälan om läckage på ett stort rör vid luftningsbassängen gjordes. Det uppskattas att m 3 slam från bassängen har läckt ut. Läckan berodde troligtvis på att ett stödben på en lastbil som användes vid montering och demontering av byggställning i bassängen vid arbete där var placerat på marken ovan röret från Gökuret till luftningsbassängen. Åtgärder som gjordes var att röret lagades och det mesta av slammet grävdes bort. Provtagning på Skedhammarbäcken gjordes då slammet hade runnit vidare dit. Vid liknande arbeten skall också rör märkas ut för att kunna veta vart det går att placera tunga fordon eller stödben.

16 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. (NFS 2006:9 4 punkt 12) Optimering av PLC systemet. Byte av inloppsränna och flödesmätning. Luftningsbassängen 7 b är rengjord och alla membranen är bytta, vilket medfört att mindre luft behöver användas för att komma upp i syrenivåerna som önskas. Det betyder att mindre energi behövs till luftningen. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. (NFS 2006:9 4 punkt 13) Inga betydande åtgärder har utförts under Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. (NFS 2006:9 4 punkt 14) Inga betydande åtgärder har utförts under 2015.

17 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. (NFS 2006:9 4 punkt 15) Driftlaboratoriet analyserar prover från Strävlidens ARV varje vecka. Prover skickas iväg till ackrediterat laboratorium 48 ggr/år. Värden från onlineinstrumenten loggas dagligen. Detta för att hela tiden optimera driften av reningsverket m.a.p. dosering av kemikalier och luftning av kvävereningen. Hela verksamheten är larmad. Nödkörning har installerats på flera stora stationer, för att kunna fortsätta driften av pumpstationen trots att styrsystem ligger nere. Reservkraftsintag installerat på flera stationer, för att kunna köra pumpstationen när det inte finns någon el till stationen. Antingen vid elavbrott eller vid större underhållsarbeten. Detta för att minska bräddningarna på stationerna. Nödkörningslåda med larmfunktion är framtagen, för att kunna användas om styrning och larmning på en station inte fungerar. Ett nytt reservkraftsverk beställdes under 2015, för att kunna köra pumpstationer och verk vid större arbeten eller strömavbrott. Maj-juni: Byte av spillvattenledning på Stenungstorg. Vår 2015: Utbyggnad dagvattenledning Kyrkvägen. Färdigställande av saneringsområde Västergårdsvägen etapp 1. Utbyggnad av dricks-, spill- och dagvatten. Utbyggnad av saneringsområde, Västergårdsvägen etapp 2, påbörjades nov klart feb Utbyggnad av dricks-, spill- och dagvatten. Färdigställande av saneringsområdet Strandkärr, utbyggnad av dricks- och spillvatten. Som en del av arbetet med förnyelseplanering har Sweco fått i uppdrag att utarbeta en spillvattenmodell för hela Stenungsund, arbetet påbörjades under De södra delarna (Jörlanda, Stora Höga) är klara, norra delen (Ödsmål) pågår och centralorten startar upp nu under mars Sweco har även i uppdrag att, utifrån gjord spillvattenmodell, föreslå och prioritera åtgärder på ledningsnätet. Rutiner för arbetsfördelning mellan va och gata/park har upprättats. Arbetsmöten mellan va-enheten (drift och teknik) och gata/park hålls ca 1 gång per månad för planering av dels akuta åtgärder och dels framtida åtgärder. Arbete påbörjades under hösten 2015 med att ta fram nya riktlinjer för fettavskiljare, pågår. En uppgradering av pumpstationerna 50 och 52 i Jörlanda gjordes under 2015, för att öka kapaciteten på ledningsnätet så att bräddningarna vid stationerna minskar, samt att fler abonnenter skall kunna koppla på sig på det kommunala avloppsledningsnätet.

18 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. (NFS 2006:9 4 punkt 16) Avvattnat slam omhändertas av Ragnsells AB och behandlas genom kompostering. Slammet används sedan till sluttäckning av deponier. Slamprover skickas till ackrediterat laboratorium och analyseras 2 gånger per år (samlingsprov). Sand från anläggningen transporteras till Sävenäs för förbränning. Rens från anläggningen transporetas till Sävenäs för förbränning. Slam från de mindre avloppsverken behandlas i huvudsak lokalt i vassfilterbäddar. Vid behov omhändertas detta slam på Strävlidens avloppsreningsverk. Inget av detta slam omhändertogs på Strävliden Externslam från enskilda fastigheter och samfällighetsföreningar har till största delen mottagits i en av pumpstationerna och har därför ingått i inkommande vatten till avloppsverket under Normalt tas slammet emot i reningsverkets externslambyggnad där det rensas över ett rensgaller (3mm) för att därefter pumpas in i reningsverkets biosteg. Underskrift (krävs inte vid elektronisk rapportering) Datum Ansvarig för miljörapporten Bilagor i Excel Bilaga 1: Anslutning och belastning Bilaga 2: Utsläppskontroll vatten Bilaga 3: Bräddning Bilaga 4: Totala utsläppsuppgifter till vatten (tom) Bilaga 5: Slam Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7: Villkorsuppföljning Bilaga 8: Verksamhetsområde Bilaga 9: Processchema Bilagorna omfattar bl.a. uppgifter som skall redovisas till följd av NFS 2006:9, SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, kontrollprogram samt andra beslut m.m. Redovisning kan ske på annat sätt under förutsättning att miljörapporteringen då sker i enlighet med de refererade bestämmelserna.

19 Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Christina Andersson Strävlidens avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten Medelvärde, se bilaga 8 Maxdygn (70 g/person,dygn) -därav från industri (pe) - därav externbelastning (uppskattad antal pe) mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri - slam från andra avloppsreningsverk ange ev förbehandling Dimensionering (pe) För turistort högsäsong (antal pe) lågsäsong (antal pe) Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 269 Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) Minvärde (m 3 /d) Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten* (m 3 /år) Del av totala flödet (%) 52,4 *Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten

20 Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) Minvärde (m 3 /d) Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h 450 m 3 /d 9 000

21 Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Mängd Typ av (ton/år) inkl (ton/år) och antal bidrag från exkl prov (dp, rejekt bidrag vp, annat) (maxdygn) från rejekt mg/l kg/d mg/l kg/d 48 st dp BOD st dp CODCr st dp TOC st dp P-tot 4,4 28 8, st dp N-tot st dp NH4-N st dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? (Ja/Nej ) Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Reduktion Typ av (ton/år) (%) och antal prov (dp, (maxdygn) vp, annat) mg/l kg/d mg/l Kg/d BOD7 3,1 20 9,9 70 7,4 97,9 48 st dp CODCr ,5 48 st dp TOC ,7 48 st dp P-tot 0,20 1,29 1,0 4,3 0,47 95,4 48 st dp N-tot 4, ,2 48 st dp NH 4 -N 0,85 5,5 2,5 27 2,0 97,2 48 st dp SS 7, ,9 48 st dp Medelvärde Metaller Ingående vatten, årsvärden Maxvärde (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg 0, , , ,00057 Cd 0, , , ,0011 Pb 0,012 0,026 0,0079 0,046 Cu 0,18 0,38 0,088 0,51 Zn 0,33 0,72 0,15 1,05 Cr 0,0088 0,019 0,0038 0,036 Ni 0,013 0,029 0,0061 0,062 Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Hg Cd Pb (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) 0,12 12 st dp 0,24 12 st dp st dp st dp st dp 6,9 12 st dp st dp Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat)

22 Cu Zn Cr Ni Al Fe

23 Bilaga 3 Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal h bräddningar Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 33 71: Regn Utan behandling 2 6:59 Regn Kvartal 2 Med behandling 9 2: Regn Utan behandling 2 0:17 Regn Kvartal 3 Med behandling 17 42: Regn Utan behandling 2 2:01 Regn Kvartal 4 Med behandling : Regn Utan behandling 9 6:33 Regn Summa Typ av behandling av bräddat vatten Grovrenat, rensgaller Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Bräddad volym i % av totala årsflödet 3,50% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde Maxvärde (mg/l) (maxdygn) (mg/l) BOD7 76 CODCr 180 P-tot 2,6 N-tot 27 NH4-N 20 Total mängd (ton/år) 6,3 14,9 0,21 2,2 1,7 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde (Skriv ja/nej) Flödesproportionell provtagning (Skriv ja/nej) Tidsproportionell provtagning (Skriv ja/nej) Fortsättning nästa sida bilaga 3 Ja Ja Ja

24 Fortsättning bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 1,1 CODCr 2,58 P-tot 0,04 N-tot 0,39 NH4-N 0,29 Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Recipient Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Frekvens (ggr/år) Antal timmar alt. ant. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaver i el. överbelast ning) 50 Källsbyväge Flödesmätare Bräddar till pstn Överbelast ning n 51 Jörlanda å Ringkanalen 52 Nödbrädd, Hakefjorden Kyrkebyväge n 53 Olof Wiks Nödbrädd, Hakefjorden väg 54 Sävelycke Nödbrädd, Hakefjorden 55 Nödbrädd, Hakefjorden Hallebäcksvä gen 80 Strand Norum Flödesmätare Hakefjorden 1 07: Överbelast ning 81 Bergdalen Ingen brädd möjlig 82 Gläntans väg 83 Gläntans väg 84 Lillavägen Flödesmätare Hakefjorden Nödbrädd, Hakefjorden Anråse å 84 16: Överbelast ning

25 85 Nödbrädd, Hakefjorden Björkeboväg en 86 Rosens Nödbrädd, Hakefjorden väg 87 Getskärs Nödbrädd, Hakefjorden badplats 88 Stora Ingen brädd möjlig Höga Idrottshall 89 Gläntans Ingen brädd möjlig väg 93 Spekeröd Ingen brädd möjlig 94 Brålandsväge n 11 Kraftverksvä gen 12 Kraftverksvä gen 13 Södra vägen 14 Kraftverksvä gen 15 Ängsvägen 16 Lilla Strandvägen Stenunge å Nödbrädd, Stenunge å Nödbrädd, Hakefjorden Ingen brädd möjlig Hakefjorden Hakefjorden Drifthaveri 17 Metcalfes väg 18 Stenunge Allè 19 Stenungsbad en Ingen brädd möjlig Nödbrädd, Hakefjorden Nödbrädd, Hakefjorden

26 20 Hakefjordsvä gen 21 Mejselvägen Hakefjorden Ingen brädd möjlig 22 Ingen brädd möjlig Munkerödsv ägen 23 Ingen brädd möjlig Hallernalede n 24 Brädd på ledningsnätet Kobersgsväg en 25 Kåkenäs Ingen brädd möjlig 26 Ingen brädd möjlig 27 Ingen brädd möjlig Hallernalede n 30 Strävliden Askeröfjorden 31 Uddevallavä gen 32 Mjösundväge n 33 Grönviksväg en 34 Madenvägen Flödesmätare Ödsmåls ån Ingen brädd möjlig Ingen brädd möjlig Ingen brädd möjlig 35 Lilla Sandviksväg en 36 Kärrstigen 37 Näs mossväg 38 Krukmakarv ägen 204 Ucklumsväg en 208 Verkmästare vägen 209 Mariavägen Ingen brädd möjlig Ingen brädd möjlig Ingen brädd möjlig Nödbrädd, Dagvattensystem Ingen brädd möjlig Ingen brädd möjlig Nödbrädd Dagvattensystem

27

28 Bilaga 4 Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket BOD COD P-tot N-tot NH4-N Ton/år Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni

29 Medelvärde (mg/kg TS) Bilaga 5 Slam Hg 0,57 0,6 Cd 0,73 0,78 Pb 25,5 31 Cu Zn Cr Ni 37,5 49 Ag 2 2,2 N-tot (%) P-tot (%) NH4-N Ca K Mg Kalkverkan, CaO % TS 4,5 4,8 PCB, summa 0,01 0,01 PAH, summa 0,15 0,15 Nonylfenol 2,45 3,6 Slam, årsvärden Maxvärde Mängd (kg/år) (mg/kg TS) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat Slammängder Producerad mängd (m³/år) Mängd TS totalt (ton) TS-halt (%) Externslammängd till (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) ,75 m³/år ton TS/år Externslammängd till slambehandling - från enskilda avloppsanläggningar - från andra reningsverk från andra verksamheter t ex slam från fiskberedningsindustri Årets början Lagrat slam m³ ton TS

30 Årets slut Lagrets kapacitet Behandling Rötning. Om ja ange mängd. Kompostering. Om ja ange mängd. Vassbäddar el. liknande. Om ja ange mängd. Annat. Om ja ange mängd. Sluthantering Åkermark. Om ja ange mängd. Energigröda. Om ja ange mängd. Energiskog. Om ja ange mängd. Täckning deponi. Om ja ange mängd. Övrig markanvändning. Om ja ange mängd. Deponering. Om ja ange mängd. Till annat reningsverk. Ange vilket Om ja ange mängd. verk: Förs register över åkermark där slam sprids om detta sker? Ange ja/nej. Av vem förs i så fall registret? ton TS/år ton TS/år Ja Ragnsells AB

31 Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Tvättat rens Avloppsvatten 52 m 3 Förbränning Sävenäs Sand Avloppsvatten 6 st containrar Förbränning Sävenäs Rens+sand externslam Avloppsvatten 2 st containrar Förbränning Sävenäs Labkemikalier Lab 32 kg Destruktion, Hach Lange Polymer Till slambehandling 200 kg Renova AB Flopam AN 945 SH Skrot 3,28 ton Renova AB Well 0,12 ton Renova AB Omålat trä 0,36 ton Renova AB Grovt 0,1 ton Renova AB brännbart Avfall till 0,12 ton Renova AB sortering Obrännbart 0,06 ton Renova AB Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Järnklorid 51 Slambehandling Centrifugering Flopam FO 4240 SSH 8 Desinfektion Annat Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Energihushållning Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion (Ange ja/nej) Mängd prod. gas (m³/år) Nej

32 Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen. Ange t.ex. uppvärmning Har energibesparande åtgärder gjorts under året? (ja/nej)

33 Bilaga 7 Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,30 95,4 5,8 97,9 5,6 88,2 Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1 6,5 97,2 5,8 86,4 Kvartal 2 3,6 98,6 4,9 90,1 Kvartal 3 4,5 98,2 5,2 89,2 Kvartal 4 8,8 97,7 6,5 87,2 Månadsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Januari 0,36 92,4 Februari 0,23 96,9 Mars 0,15 97,0 April 0,20 97,5 Maj 0,15 97,1 Juni 0,16 96,7 Juli 0,32 94,4 Augusti 0,33 93,6 September 0,37 93,6 Oktober 0,39 95,0 November 0,45 95,1 December 0,34 95,5

34

35