BHV-Nytt Nr 3, oktober 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Sid 1-2 Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred - för en tryggare barndom, Riskbruksprojektet uppmärksamhetsvecka 3-7 nov Sid 3 Smitta i förskolan, Resistenta huvudlöss Sid 4 Nya screeningundersökningar på BB, Nyheter om barnmat Sid 5 Äppelhyllan, Handbok på nätet Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Snus som rökavvänjningsmetod? Sjukvårdsrådgivningen som informationskälla, Livsmedelsverkets kostråd, Magneter som sväljs kan skada tarmen Utbildning/fortbildning, Artiklar ur Läkartidningen Nationell vaccinationsstatistik, Lästips
Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom I förra numret av BHV-Nytt refererade jag från delar av kursen Jämställt föräldraskap som jag deltog i våren 2008. I detta nummer vill jag informera om projektet med ovanstående rubrik, ett projekt i samarbete mellan Sveriges Makalösa Föräldrar, JämO, Rädda Barnen och Västerbottens läns landsting för ett steg mot ett mer jämställt föräldraskap. I projektgruppen fanns 17 deltagare med bred yrkeskompetens - allt ifrån familjerättsjurist, föräldrapsykolog, barnmorska, familjerättssekreterare, föräldrarepresentanter, hälsoutvecklare och representanter från JämO, Socialstyrelsen och Sveriges Makalösa Föräldrar. Projektledare har varit Helen Rydberg från Sveriges Makalösa Föräldrar. Gruppen har skapat en samtalsmanual med förslag på frågor och information som bland annat kan vara lämpliga att diskutera i mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper, och som dessutom resulterat i en färgglad broschyr. Syftet med informationsmaterialet är att sprida grundläggande kunskaper och hjälpa föräldrar och barn till en bra relation. En vaccination mot separationer och vårdnadstvister. I början av materialet hittar man några öppna frågor som kan vara en naturlig del av de förberedelser som föräldrar behöver för planeringen av föräldraledighet, hushållsarbete, omsorg och vårdnad. Syftet med manualen är också att ge professionen ett verktyg med förhoppningen att vi regelbundet ska lyfta dessa frågor i våra samtal med blivande och nyblivna föräldrar. Enligt arbetsgruppen skapar det goda möjligheter till bra samtal mellan föräldrar och att de tidigt börjar reflektera över sitt föräldraskap. Ett kort avsnitt beskriver vad som ingår i föräldraförsäkringen. I ett annat avsnitt berättar några föräldrapar om småbarnstiden - exempel på hur man kan dela på omsorg och föräldradagar. En mycket värdefull information som jag tror vidgar de blivande föräldrarnas perspektiv på föräldraledighet. Under rubriken Mamma, pappa, barn på 2000-talet tas teorier kring barnets utveckling upp och barnets förmåga att knyta an till flera personer och inte enbart till mamman. I kapitlet Gemensam vårdnad beskrivs vad gemensam vårdnad innebär och skillnaden mellan vårdnadshavare och att ha vården om ett barn. Vad som gäller för gifta och icke gifta beskrivs också och när gemensam vårdnad inte fungerar. Samarbete för barnets bästa är ofta en förutsättning för att barnet ska kunna ha en nära kontakt med båda sina föräldrar och slippa hamna i påfrestande konflikter. Projektgruppen vill att vi betonar att en förälder har ett eget ansvar att upprätthålla och behålla en god relation till barnet, och att föräldrar, enligt lag, har rättigheter som kan komma i konflikt med barnets bästa. I slutet av manualen tar man upp FN:s barnkonvention och föräldrabalken, lagar som styr barnets rättigheter och vårdnaden kring barnet. Enligt FN:s barnkonvention har barnet rätt till båda sina föräldrar och båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran. Föräldrarna ska se till barnets bästa. forts. Vidare tar man upp jämställdhet och föräldraskap och de förhållanden och förutsättningar som råder idag. 1
Familjerättsjuristen Therese Ström skriver avslutningsvis att arbetet med att säkra barnets rättigheter får inte stå tillbaka för att det hämmar föräldrarnas individuella rättigheter att bestämma över sitt eget liv. Informationsmaterialet har i en pilotstudie under våren testats i föräldragrupp på barnmorskemottagning i Örebro och Lund. En rekommendation till dagens blivande och nyblivna föräldrar är att inför överenskommelsen om vårdnadsform gemensamt ta del av frågorna i informationsbladet. Broschyren Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom är lättläst och min förhoppning är att alla BVC-sjuksköterskor är väl förtrogna med de regler som gäller och texten i avsnittet Gemensam vårdnad. Ett ex. av broschyren kommer att skickas till varje BVC. Riskbruksprojektet uppmärksamhetsvecka 3-7 november 2008 Riskbruksprojektets delprojekt som riktar sig till sjuksköterskor på vårdcentraler vill sätta alkoholfrågan i fokus under vecka 45. Syftet är att markera att alkoholfrågan aktivt ingår i primärvårdens uppdrag och att BHV och MHV har en viktig roll i sammanhanget. Aktiviteterna kommer att variera mellan olika delar i landet och mellan olika enheter. Förslag på möjliga aktiviteter kan vara att: inom enheten bestämma att alla föräldragrupper under veckan ska ha fokus på alkohol var och en av er bestämmer sig för att ett visst antal föräldrasamtal under veckan ska ta upp frågan om alkohol filmen Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig rullar i väntrummet och kanske att dito broschyrer finns väl synliga Var och en av er kommer att få en knapp att fästa på arbetsskjortan. Knappen är 56 mm och täcks av en bild och texten Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Filmen med samma namn visas som trailer på TV 4 under reklamtid vecka 45. Har ni egna idéer om hur vi på BVC kan uppmärksamma alkoholfrågan får ni gärna höra av er och förstås sprida idéerna vidare till övriga kolleger. För ytterligare information om Riskbruksprojektet: www.fhi.se, klicka in på riskbruksprojektet (ner till hö), gå in under barnhälsovård (vä), där finns olika avsnitt om riskbruksarbete. För beställning av broschyr och film: www.fhi.se/shop 2
Smitta i förskolan Som ni säkert alla vet vid det här laget har nya Smitta i förskolan kommit. Den finns att läsa och att beställa på Socialstyrelsens hemsida. Där står mycket bra att läsa om bland annat hygienrutiner, livsmedelsrutiner, smittsamma sjukdomar och ansvarsfördelning. Boken är ingen författning, utan en kunskapsöversikt, och det är i slutänden verksamhetsansvariga på förskolan som bestämmer och utarbetar rutiner. Man skriver bl a att det finns siffror som talar för att förskolor med regelbunden BVC-kontakt har lägre sjukfrånvaro bland barnen. När det gäller rekommendationerna om när barn bör vara hemma är det mesta likadant som i förra upplagan, men det finns några ändringar. Man rekommenderar nu två friska dygn hemma efter magsjuka och när det gäller impetigo skriver man att barnet kan återgå till förskolan när utslagen inte längre vätskar en bättre formulering än den tidigare: att såren skulle vara läkta, tycker jag. Om variga ögon står det också lite bättre, och det finns nya kapitel om MRSA. Vi pratade ju mycket om detta under Kohlswa-dagarna. Förhoppningsvis har förskolornas chefer redan fått information, men det är ett bra tillfälle för er att kontakta era respektive förskolor och kolla att de skaffat boken. Passa också på att tipsa era familjeläkarmottagningar! I våras fick ni en kortversion av Smitta i förskolan som flera förskolor nu lagt ut på sina hemsidor. Som pappersbilaga till denna BHV-Nytt medföljer en ny version med ändringar under diarré/magsjuka och streptokockinfektioner/impetigo, daterad augusti 2008. Resistenta huvudlöss Smittskyddsinstitutet (SMI) rapporterade i början av hösten att man i Sverige hittat löss som är resistenta mot malathion (t ex Prioderm), det vanligaste giftet mot löss. Det är viktigt att upptäcka och behandla löss, men också viktigt att inte behandla i onödan då ökar risken för resistensutveckling. Bästa sättet att upptäcka huvudlöss är att undersöka sina barn en gång i veckan, åtminstone i början av terminerna, när problemet brukar vara störst, och förstås när man vet att löss finns i omgivningen t ex på förskolan. Kamma gärna med speciell finkam som finns på apoteket. Bara de som verkligen har löss ska behandlas med det lusmedel som apoteket rekommenderar. Behandlingen ska sedan upprepas efter en vecka, och håret ska luskammas var eller varannan dag under ett par veckor. Barn som behandlas för huvudlöss behöver inte vara hemma från förskolan, men det är viktigt att föräldrarna meddelar förskolepersonalen att barnet har löss, så att alla andra familjer kan undersöka sina barn. Läs gärna mer på: www.smittskyddsinstitutet.se www.sjukvardsradgivningen.se www.apoteket.se 3
Nya screeningundersökningar på BB Under hösten kommer två nya screeningundersökningar att införas på BB: Bilirubin kommer att mätas med en Bilicheck, en helt smärtfri metod som mäter gulheten i barnets panna. För barn som ljusbehandlas måste bilirubin kontrolleras med blodprov. Om Bili-checkvärdet är så lågt att det inte blir några kontroller eller någon ljusbehandling kommer vi på BVC troligen inte att se några värden alls i de papper som skickas till oss. POX (Pulsoximetri) innebär att man mäter saturationen i arm och ben. Normalt ska saturationen vara minst 95 % på båda ställen, och skillnaden mindre än 4 procentenheter. Genom denna screening ska man kunna hitta fler barn med allvarliga, ductusberoende hjärtfel. POX-värdet kommer att dokumenteras på FV2- blanketten. Alla barn kommer att undersökas före hemgång, oavsett ålder. Varken Bili-check eller POX är något som vi på BVC behöver följa upp, utan alla ev. kontroller sköts på BB eller barnkliniken. Men det är bra att vi också vet vad som händer under BB-tiden. Nyheter om barnmat De barn som står på Nutramigen kan nu gå över på Nutramigen 2 när de börjar med tilläggskost vid 4-6 månaders ålder. Nutramigen 2 kan på diagnos komjölksintolerans förskrivas på livsmedelsanvisning, som fortfarande får skrivas av barnläkare och av allmänläkare med BVCtjänstgöring. Barn som bara varit på barnklinikens mjölkskola, men i övrigt sköts på BVC, får livsmedelsanvisning och fortsatta kontroller på BVC och barn som kontrolleras på barnmottagning ska vända sig dit när de behöver ny förskrivning. Observera att Nutramigen LGG, både 1 och 2, fortfarande inte ska skrivas på livsmedelsanvisning, utan på vanligt recept efter licensansökan. Mjölkfri gröt har ju tidigare funnits som EnaGo och Sinlac. Nu har Semper också en mjölkfri gröt med ris och banan från 4 månaders ålder. Ingen av dessa skrivs på livsmedelsanvisning. De ska gå att få tag på i vanliga affärer, men under hösten har Sempers gröt bara funnits på apoteket. I vanliga affärer finns också NAN H.A.1 som är en modersmjölksersättning där mjölkproteinet delvis hydrolyserats. Den ska inte användas vid misstänkt mjölkintolerans, men riskbarn (spädbarn i familjer där åtminstone två familjemedlemmar har omfattande och behandlingskrävande allergi) som behöver annat än bröstmjölk de första 4 månaderna har ju tidigare fått rådet att använda Nutramigen på egen bekostnad. NAN H.A.1 kan då vara ett billigare alternativ (se Handboken kap 8 E). Helene Vall, dietist på barnkliniken, har stött på familjer som tror att NAN 3 är en fortsättning på tilläggen, och har gett det istället för välling i flaska. NAN 3 är enligt tillverkaren istället för mjölk från 10 månader, men inte att jämställa med välling (inga kostfibrer, högre halter vitamin A och D bland annat). Själv har jag svårt att se behovet av produkten vårt råd är fortfarande att inte låta spädbarn få större mängder mjölk, men en skvätt till gröten om man vill är OK och vatten är bra dryck till maten och törstsläckare däremellan. 4
Äppelhyllan Alla barn behöver böcker. Men alla böcker passar inte alla barn. Det är därför Äppelhyllan finns. Vi ser fram emot ett samarbete för att skapa glädje i vardagen för barn med funktionshinder. Med hälsning från Länsbibliotek Västmanland Christina Stenberg 021-17 61 67 och Tuija Vartiainen 021-17 61 68 Äppelhyllan är en specialhylla för barn med funktionshinder och finns på kommunbiblioteken. I Äppelhyllan kan det finnas till exempel olika sorters böcker och andra medier, böcker med och på teckenspråk, punktskrift och pictogram. Det finns också taktilt material, talböcker, bok & Daisy samt information till föräldrar. I samband med BHV-dagarna i Kolsva fick varje BVC en mapp med äppelbroschyrer och pingvinkort att dela ut till dem som har glädje av dem. Om någon av er har missat detta hör av er till BHV-enheten. Mera finns att läsa på: www.appelhyllan.se Handbok på nätet Förhoppningsvis har nu alla på BVC fått för vana att använda Rikshandboken på nätet. Vår lokala handbok kommer då inte att behövas på samma sätt som tidigare, men Karita håller nu på att lägga ut de avsnitt som fortfarande är aktuella på hemsidan för Landstinget Västmanland. Vi kommer att numrera kapitlen på samma sätt som i pappersversionen. Nu finns kapitel 1, 7, 8 H, större delen av kapitel 11, kapitel 13 och 15 på www.ltv.se. Enklast är att söka bhv och klicka på första träffen (Barnhälsovård). Då kommer ni till sidan med Handboken, BHV-Nytt, Årsrapporter och EPDS-broschyren. Lägg gärna upp sidan som Favorit. Små ändringar görs ibland i internetversionen. Det är förstås den senaste dateringen som gäller. Stora förändringar kommer vi som tidigare att meddela BVC med e-postmeddelande. Hör gärna av er till någon av oss på enheten om ni har problem att hitta. 5
I BHV-Nytt nr 3, 2006 publicerade vi artikeln Snus som rökavvänjningsmetod? skriven av Jan Larsson vid landstingets Folkhälsoenhet. Då ämnet alltid är aktuellt och nya medarbetare har tillkommit publicerar vi den åter i en uppdaterad och något kortare version. Redaktionen Snus som rökavvänjningsmetod? Man hör ofta i debatten att Det är väl bättre att snusa än att röka? Då vill jag påstå att man har gått i en diskussionsfälla. Jämfört med rökning är det allra mesta inte så skadligt! Till och med asbest!! Generellt sett man kan säga att i varje snusdosa finns lika mycket nikotin som i 50-75 cigaretter. Nikotintillförseln genom cigaretter sker under 5-10 minuter per cigarett medan tillförseln genom snus sker långsamt och under längre tid. Genomsnittssnusaren har alltid en prilla inne upp till drygt 12 timmar per dygn. Även snus är skadligt. Statens Folkhälsoinstitut har gjort en kunskapssammanställning om snus: Snus innehåller flera cancerframkallande ämnen, s k tobaksspecifika nitrosaminer. Det finns starka indikatorer på att snus framkallar bukspottkörtelcancer. Snus orsakar skador i munnen, bl a i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar. Vissa forskningsrön tyder även på förhöjd risk för munhålecancer. En svensk studie tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för en för tidig födsel och för blodtryckssjukdom hos modern under graviditeten. Det finns ännu inte tillräcklig forskning på snus för att vi ska kunna vara tvärsäkra på alla forskningsdata, men vi vet att det nikotin som finns i snus och cigaretter ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende. Nikotinet i snus påverkar hjärnans belöningssystem genom s k psykoaktiva effekter. Belöningen består sedan av avslappning/stimulans i det korta perspektivet och ett beroende i det längre perspektivet. Svaret på frågan i rubriken blir således ett klart NEJ! Stöd i stället patienten till den beteendeförändring som innebär ett nikotinstopp. Det tjänar både patienten och barnet på. Kom ihåg att de enda som tjänar på snusanvändning är tobaksindustrin. Jan Larsson Folkhälsoenheten Landstinget Västmanland 0223-47365 (internt 47365) e-post: jan.larsson@ltv.se 6
Sjukvårdsrådgivningen som informationskälla Råd om barnsäkerhet på andra språk På Sjukvårdsrådgivningens hemsida, www.sjukvardsradgivningen.se under egenvårdsguiden finns nu råd om barnsäkerhet översatt till nio olika språk arabiska, bosniska, engelska, finska, franska, kroatiska, persiska, serbiska och spanska. Informationen finns i tre delar; Barnsäkerhet 0 3 mån, Barnsäkerhet 3 mån 1 år och Barnsäkerhet över 1 år. Sjukvårdsrådgivningens egenvårdsguide innehåller många bra avsnitt med praktiska råd och tips till föräldrar. Förutom avsnittet om barnsäkerhet kan nämnas avsnittet om amning, magsjuka och impetigo m.fl. För er som ännu inte hittat in på sidan är ett besök där att rekommendera. Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverket har kommit med en uppdaterad version av Råd om mat till dig som ammar. En mycket färgglad och trevlig broschyr som ger några enkla tips och råd till den ammande mamman. Man påtalar vikten av att välja bra och näringsrik mat. Man nämner särskilt mat som innehåller mycket D-vitamin, omega 3-fett och folsyra och järnrik mat. Vidare nämns tallriksmodellen både i text och bild och ett kort avsnitt om vikten av att äta fisk minst 2-3 ggr i veckan, samt vilka fisksorter man bör äta sparsamt av. I slutet av broschyren nämns om senaste forskning om alkohol och amning. Man påtalar också andra effekter av alkohol och lyfter fram bl a broschyren och DVD:n Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Råd om mat till dig som ammar är gratis och kan beställas på: www.slv.se. Magneter som sväljs kan skada tarmen Många leksaker innehåller magneter som kan sväljas och skada tarmarna. Magneter kan finnas t ex i olika byggsatser, dockset, pussel, tåg, experimentlådor eller i s k sjungande eller skallrande magneter i gratulationskort. Om ett barn sväljer flera magneter eller en magnet tillsammans med ett metallföremål kan det orsaka infektioner, förstoppning men även skador på tarmarna. Skadan uppkommer genom att magneterna dras till varandra i tarmarna. Riktigt små magneter kan även inandas och leda till allvarliga skador på lungorna. Från den 21 juli 2008 måste det finnas en varning på alla leksaker med magneter som barn kan svälja. Vad kan man göra? Läs på förpackningen om leksaken innehåller magneter. Sitter magneten fast? Kontrollera de magnetleksaker som finns i barnets miljö. Kan man lossa magneten? Kontrollera magnetens storlek.går leksaken med magnet ner i en testcylinder? Prata med de större barnen och förklara varför man inte stoppar magnet i munnen. Se till att leksaker med magneter hålls undan från de små barnen. Om misstanke finns att ett barn svalt eller andats in en magnet och ett metallföremål eller flera magneter ta omgående kontakt med sjukvården. 7
Utbildning/fortbildning hösten 2008 6/10 och 17/11 MI-utbildning (Motiverande samtal) För de som inte gått tidigare. Två heldagar. 14/10, 4/11, EPDS 25/11 + ett senare Ny omgång för de som inte gått tidigare. tillfälle 14/10, 15/10, 20/10 Eva-träffar 21/10, 23/10, 27/10 Datajournal på BVC. eller 30/10 OBS! På IT-center, Carl Henningsgata 8, Västerås. 11/11 Hörseltest För nyanställda, på Hörcentralen. 2/12 Språkförsening signalerar stor risk för andra funktionshinder Carmela Miniscalco Inbjudan har gått ut. Artiklar ur Läkartidningen 2008/30-31 Rörbehandling vid inflammation i mellanörat. Sten Hellström, Agneta Pettersson 2008/30-31 Brist på dokumentation om hostdämpande till barn Marianne Andersson, Filip Josephson 2008/35 D-vitamin och graviditet: Etnisk-kulturella riktlinjer efterlyses Susanne Bejerot, Mats Humble 2008/36 Äntligen en effektiv hostmedicin: honung Inge Axelsson 2008/37 Rökstopp före graviditet aktuellare än någonsin Mikael Norman 8
Nationell vaccinationsstatistik Sammanställningen över vaccination av barn födda år 2005 visar god täckning i de flesta kommuner. Tre vaccindoser mot kikhosta har 98,3 % av barnen fått (99 % i vårt län). För MPR-vaccinet är siffrorna 96,2 % för landet, 97 % hos oss. Det är bara 7 kommuner i landet som ligger under 90 %, ingen av dem i Västmanland. Hur många barn som identifierats som riskbarn för tuberkulos varierar förstås mycket, men riksgenomsnittet är 20,7 % och vi har 20,9 %. Av dessa vaccineras 93,4 % i landet, 95,1 % i vårt län. Bra jobbat, alla BVC-medarbetare! BHV-enheten LÄSTIPS Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Kay Karlsson, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut Gothia, 2008 Författaren målar upp goda samspelssituationer, och förklarar vad det är i dessa som hjälper barnen att utvecklas. Hon beskriver också familjer där samspelet mellan barn och föräldrar inte fungerar och hur det påverkar barnens utveckling. Alla situationer bygger på exempel från verkligheten. Boken är skriven särskilt för dig som möter familjer på BVC eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Lättare att amma En uppdaterad broschyr från Gothia. I broschyren får man svar på många frågor som kan komma i samband med amning. Den belyser amningens förutsättningar, hur man kommer igång med amning och amning till vardags. Vidare tar man upp amningssvårigheter och vart man vänder sig för att få råd, stöd och hjälp. Pris: 37 kronor. Kan beställas via: www.gothiaförlag.se Makalösa Föräldrar Broschyren Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom kommer att skickas till varje BVC i länet. Den ges ut av Sveriges Makalösa Föräldrar, kostar 25 kronor styck. Vid beställning av 10 eller fler är priset 20 kronor. Kan beställas via telefon: 08-720 14 13 eller via deras hemsida. www.makalosa.org. Karita Törnros 9
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås fax: 021-17 55 85 10