Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Relevanta dokument
Boostra markkolen med vall och mellangrödor

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Värdet av vall i växtföljden

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Sveriges lantbruksuniversitet

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Rörflen som biogassubstrat

Sveriges lantbruksuniversitet

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Slamspridning på åkermark

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Slamtillförsel på åkermark

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat

Policy Brief Nummer 2015:2

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Redovisning till SLU Ekoforsk

Vass till biogas är det lönsamt?

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på åkermark

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!

Kvävestrategier till höstraps

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Framtidens kött & mjölk

29 maj Jordberga gård

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Innehåll

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Energieffektivisering i växtodling

Kvävedynamik vid organisk gödsling

1 Sortera ekosystemtjänsterna rätt

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Nyheter om EU-stöden

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Transkript:

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt och ökad markbördighet mer mask?! Vatten- och vinderosionskontroll Substrat till biogas, bioetanol, bioraffinaderier etc. Recirkulerad växtnäring från mellangrödorna Ökad biodiversitet i odlingslandskapet (sommarm.) Föda till pollinerande insekter (sommarmellangrödor) Minskad lustgasavgång skörd jfr myllad biomassa

Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt och ökad markbördighet mer mask?! Vatten- och vinderosionskontroll Substrat till biogas, bioetanol, bioraffinaderier etc. Recirkulerad växtnäring från mellangrödorna Ökad biodiversitet i odlingslandskapet (sommarm.) Föda till pollinerande insekter (sommarmellangrödor) Minskad lustgasavgång skörd jfr myllad biomassa

Renodlade mellangrödor Biomassaavkastning [ton ts/ha] 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N Bovete Facelia Hampa Oljerättika

Biomassaavkastningen [ton ts/ha] 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mellangrödor utan/med luddvicker 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 Bovete Phacelia Hampa Oljerättika

Biomassaavkastningen [ton ts/ha] 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mellangrödor utan/med luddvicker 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 Bovete Phacelia Hampa Oljerättika

Räkna på markkol Exempelräkning Matjordskikt 20 cm Volymvikt 1250 kg/m 3 Kolhalt 2 % Bild: CC-BY-SA-2.5 Nikanos, 2006 1 hektar = 0,2 * 1250 * 10000 *0,02 = 50000 kg kol För en ökning från 2,0 % till 2,1% behövs alltså 2500 kg kol/ha

Räkna på markkol Bidrag från växtrester Kolhalt ca. 45 % Andel som kan blir stabil Rötter 35 % Stubb och annan ovanjordisk max 12%

Markkolsbidrag (stabil kol) [kg C/ha] 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Rot Stubb Skörd Markkolsbidrag 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N Bovete Facelia Hampa Oljerättika

Räkna på markkol Att höja markkolshalten med 0,1%-enhet År i medel Skördat Ogödslade mellangrödor 23 (14 26) Gödslade mellangrödor 11 (8 18) Okördat Ogödslade mellangrödor 10 (9 11) Gödslade mellangrödor 4 (3 6)

Markkolsbidrag (stabilt kol) [kg C/ha] 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Markkolsbidrag MG - rot LV - rot MG - stubb LV - stubb MG - ovanjordisk LV - ovanjordisk 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 Bovete Phacelia Hampa Oljerättika

Markkolsbidrag (stabilt kol) [kg C/ha] 350 300 250 200 150 100 50 0 Markkolsbidrag MG - rot LV - rot MG - stubb LV - stubb 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 0 0 40 40 Bovete Phacelia Hampa Oljerättika

Några slutsatser Gödsla mellangrödan för a) hög biomassa som kan skördas b) hög bidrag till markkol (även om den skördas) Boostra ogödslade mellangrödor med hjälp av luddvicker Gödslas mellangrödan påverkar luddvicker avkastningen o. markkol negativ

Ekonomiska beräkningar Kostnader Intäkter Skörd Utsäde Lagring Gödning Transport Markberedning Fånggrödestöd? Försäljning som biogassubstrat

Mellangrödor Substratkostnader, betalningsförmåga [kr/mwh] 1200 1000 800 600 400 200 0-200 Betalningsförmåga Substratkostnad - bara sk.+l.; inkl. 1100 kr/ha stöd Substratkostnad - bara skörd och logistik Total substratkostnad 0 40 0 40 0* 80* 40 0 40 0 40 0* 80* 40 0 0 0 0 40 0* 80* 40 0* 80* 40 0* 40 0* 80* 40 Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oljerättika 2013 Oljerättika 2014 Vitsenap 2013 Vitsenap 2014 Bov+fac 2013 R+L+B+F 2013 Hampa 2014 Sudangräs 2014 Luddvicker 2014 Facelia 2014

Ekonomiska beräkningar Kostnader Intäkter Skörd Utsäde Lagring Gödning Transport Markberedning Ogräseffekt Fånggrödestöd? Försäljning som biogassubstrat Ersättning för ekosystemtjänster?

Tack! Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Mellangrödor Substratkostnader, betalningsförmåga [kr/mwh] 1200 1000 800 600 400 200 0-200 Betalningsförmåga Substratkostnad - bara sk.+l.; inkl. 1100 kr/ha stöd Substratkostnad - bara skörd och logistik Total substratkostnad 0 40 0 40 0* 80* 40 0 40 0 40 0* 80* 40 0 0 0 0 40 0* 80* 40 0* 80* 40 0* 40 0* 80* 40 Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oljerättika 2013 Oljerättika 2014 Vitsenap 2013 Vitsenap 2014 Bov+fac 2013 R+L+B+F 2013 Hampa 2014 Sudangräs 2014 Luddvicker 2014 Facelia 2014

Ekosystemtjänster Försörjande: livsmedel, trävirke, biogas och bioetanol Reglerande: luftrening, pollinering, klimatreglering, ogräsreglering Kulturella: friluftsliv, hälsa, naturarv, turism, landskapsblid, estetik Stödjande: för att övriga tjänster ska fungera t.ex. bildning av jordmån, biogeokemiska kretslopp, erosionsskydd Markerat med grönt = exempel på ekosystemtjänster från mellangrödor