FÖRSTASIDA VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 SAMT PLAN FÖR

FÖRSTASIDA VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 SAMT PLAN FÖR 2019-2020

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 SAMT PLAN FÖR 2019-2020 LINKÖPINGS UNIVERSITET

INNEHÅLL Rektors förord 5 Verksamhetsplanens disposition 7 1. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 SAMT PLAN FÖR 2019-2020 LiU:s strategi: vision, mål och indikatorer 9 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer 9 Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer 10 Samverkan mål och indikatorer 10 Omvärlds- och invärldsanalys, möjligheter och utmaningar samt prioriteringar 13 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13 Forskning och utbildning på forskarnivå 14 Samverkan och nyttiggörande 16 Ekonomi 17 Kompetensförsörjning och ledarskap 18 Lokalförsörjning 19 Verksamhetsstöd 20 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet 23 Anslagsfördelning: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 Anslagsfördelning: Forskning och utbildning på forskarnivå 25 Finansiering av universitetsgemensam verksamhet 26 Investeringar 27 2. BILAGOR 1. Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2018-2020 33 1.1. Ansvar för programutbildningar vid budgetåret 2018 39 2. : Ansvarsförhållanden och organisation 43 3. : Årscykel och processen för planering och uppföljning 45 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen,, 2017. Tryck: Augusti 2017, LiU-Tryck, Linköping. Foto: Peter Holgersson

REKTORS FÖRORD har ett gott anseende när det gäller såväl utbildning och forskning som samverkan. För att upprätthålla detta goda renommé krävs dock fortsatt fokus på högsta möjliga kvalitet och en bra och noggrann verksamhetsplanering. Den ständiga kampen om de ekonomiska medlen och en fortlöpande urholkning av våra anslag, liksom konkurrensen om de bäst lämpade studenterna och de mest framstående medarbetarna, hårdnar. Även politiska, tekniska och andra förändringar i omvärlden och i tidsandan påverkar hur vi vill, kan och måste agera. Med andra ord måste vi prioritera utifrån givna medel. Att kunna prioritera betyder även att kunna välja bort. Det är den krassa verklighet vi har att förhålla oss till. Det är min övertygelse att vår gemensamma förmåga till omställningar och vår tradition att hitta nya och kreativa vägar kommer att hjälpa oss i detta. Helen Dannetun, rektor Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 5

Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 6

VERKSAMHETSPLANENS DISPOSITION Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i LiU:s strategi och är en handlingsplan för styrning, ledning och anslagsfördelning i syfte att systematiskt sträva efter att nå visionen och målen för universitetets övergripande uppdrag, det vill säga utbildning, forskning och samverkan. Den ger både en bild av nuläget och vart universitetet vill nå. Verksamhetsplanen inkluderar även analys och hantering av väsentliga risker enligt förordningen om Intern styrning och kontroll (ISK). Verksamhetsplanen inleds med ett avsnitt om LiU:s strategi vision, mål och indikatorer för LiU:s övergripande uppdrag. Därefter är dessa uppdrag och övriga områden beskrivna utifrån omvärlds- och invärldsanalys, möjligheter och utmaningar samt prioriteringar: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; Forskning och utbildning på forskarnivå; Samverkan; Ekonomi; Kompetensförsörjning och ledarskap; Lokalförsörjning samt Verksamhetsstöd. I den sista delen av verksamhetsplanen presenteras styrelsens fördelning av anslagen från regeringen till utbildning och forskning samt finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd och investeringar. I bilagedelen återfinns Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag för den aktuella perioden. Dessutom finns bilagor kring ansvarsförhållanden och organisation samt processen för planering och uppföljning. Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 7

1. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 SAMT PLAN FÖR 2019-2020

LIU:S STRATEGI: VISION, MÅL OCH INDIKATORER 1. Visionen för illustreras i en karta (se bild 1, sidan 13) med en övergripande vision om att vara: Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas. Visionen innehåller ambitionen att hålla högsta möjliga internationella kvalitet i såväl utbildning som forskning. Den understryker också vår tro på betydelsen av mötet mellan människor. Det handlar om möten mellan lärare och student, lärare och lärare, student och student, forskare och forskare (såväl internt som externt) och med det omgivande samhället. I sammanhanget vill vi understryka att den pågående digitala utvecklingen har stor pedagogisk potential och att högkvalitativa möten också kan ske digitalt. Som kartan visar vilar LiU:s strategi på ett fundament som beskriver hur vi ser på vårt uppdrag och våra kärnvärden. Däröver finns en rad viktiga förutsättningar i form av förmågor och stöd som behövs för att uppnå visionen: En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap; En offensiv strategisk rekrytering; Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd; Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. Från fundamentet utgår tre spår inom utbildning, forskning och samverkan mot visionen. Samverkan och nyttiggörande utgör en viktig del för att öka såväl kvalitet som relevans i både utbildning och forskning. Överst i de tre spåren finns målet ( Vi ska ) för att nå visionen inom forskningen, utbildningen respektive samverkan. Under dessa strategiska mål finns angivet hur vi ska nå dem ( Genom att ). För varje spår bestäms ett par indikatorer som gör det möjligt för oss att följa utvecklingen. En betydelsefull del i strategiarbetet är vidare att sätta upp måltal för indikatorerna. Ytterligare en viktig del av strategiarbetet är att utarbeta och genomföra initiativ för att underlätta att målen ska kunna uppnås. På närmast följande sidor beskrivs mål och indikatorer för Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; för Forskning och utbildning på forskarnivå och för Samverkan. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ MÅL OCH INDIKATORER s strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att: Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Universitetet ska också fortsätta utvecklingen av digitala resurser för lärande. Följande indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Etablering på arbetsmarknaden med måltalet att universitetets jämförelsetal ska tillhöra topp 3 bland landets lärosäten i UKÄ:s rapporter om etableringen på arbetsmarknaden. Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram (hösttermin) med måltalet minst 5,50 procent. Etablering på arbetsmarknaden Följande utfall gäller för etablering på arbetsmarknaden: Etableringsår 2013: plats 1 Etableringsår 2011: plats 2 Etableringsår 2009: plats 2 Källa: UKÄ 2015. Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013. Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08, Rapport 2015:26. Nationell andel av antalet förstahandssökande Utfallet de tre senaste åren för indikatorn Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram, som följs upp i anslutning till anmälningstidens utgång den 15 april respektive år, är: 2017: 5,16 % 2016: 5,06 % 2015: 5,03 % Det bör noteras att måltalet nationell andel förstahandssökande till utbildningsprogram påverkas av den nation- Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 9

1. ella trenden att allt fler lärosäten övergår till utbildningsprogram, vilket gör att konkurrensen om förstahandssökandena ökar. FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ MÅL OCH INDIKATORER Universitetets strategiska mål för forskningen är att: Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Utfallet blir: 2016: 6,6 % 2015: 6,8 % 2014: 6,9 % SAMVERKAN MÅL OCH INDIKATORER s strategiska mål för samverkan är att: Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Andel extern- Andel adjun- anställda gerade lärare forskarstud. 2016: 8,9 % 19,5 % 2015: 8,8 % 19,3 % 2014: 8,0 % 18,9 % Andelen adjungerade lärare, såväl som externanställda forskarstuderande, har under de två senaste åren legat ganska konstant. LiU:s målvärden på 10 respektive 20 procent kvarstår som en rimlig nivå. Detta ska ske genom att: Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Fältnormaliserat citeringsindex, med måltalet minst 1,15. Andel externa medel från Vetenskapsrådet (VR), med måltalet minst 7 procent i medelvärde de tre senaste åren. Fältnormaliserat citeringsindex Vad gäller citeringsindex så är Vetenskapsrådets, VR:s, fördelningsunderlag för Fördelning av forskningsresurser till regeringen den källa LiU har använt de senaste åren. Bibliometriindikatorn i detta underlag ger följande resultat: 2016: 1,19 2015: 1,11 2014: 1,14 Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Externa medel: LiU:s andel av de externa medlen från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och Vinnova, som går till svenska lärosäten, ska uppgå till minst 8 procent vardera. Personalrörlighet: Andel adjungerade läraranställningar med måltalet runt 10 procent samt externanställda forskarstuderande med måltalet runt 20 procent. Externa medel Som en temperaturmätare på LiU:s konkurrenskraft och förmåga att attrahera samverkansrelaterade bidragsmedel, internationellt såväl som nationellt, redovisas här LiU:s andel (nationellt) av utbetalade medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och Vinnova. Det är mycket glädjande att LiU:s citeringsindex för första gången är över riksgenomsnittet, som 2016 var 1,15. LiU har sedan 2010 haft en positiv utveckling från 0,96 till i dag 1,19. EU:s ramprogram Vinnova 2016: 6,9 % 8,7 % 2015: 6,6 % 7,1 % 2014: 4,1 % 5,1 % Andel externa medel Andelen forskningsbidragsmedel från Vetenskapsrådet, VR, är utgångspunkten i analysen av hur framgångsrika lärosätena är i att attrahera externa medel. LiU:s andel av beviljade medel från VR under de tre senaste åren är: 2016: 7,3 procent; 2015: 5,8 procent; 2014: 6,7 procent. Bidragen är ofta fleråriga varför utfallet varierar över åren. LiU har därför valt att använda medelvärdet för tre år och satt 7 procent som måltal. LiU har under 2016 ånyo ökat sina intäkter från såväl EU:s ramprogram som Vinnova och uppvisar därmed en stärkt förmåga att attrahera medel från de många samverkansprogram som nu lanserats. Personrörlighet Nedan anges utfallen för den senaste treårsperioden beträffande angivna personalkategorier som ett mått på universitetets attraktivitet ur ett samverkansperspektiv. 10 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

Bild 1 LiU:s strategikarta VISA EXCELLENS E Genom att: TA ANSVAR 1. Vi ska: Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld BYGGA STYRKA Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan Vidareutveckla profilen av ett programoch campusorienterat universitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar ATTRAKTIVA AKADEMISKA MILJÖER Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället SKAPA EFFEKTIVITETEK Vi har: En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap Strategin för illustreras i en strategikarta. LiU:s nuvarande strategikarta började gälla 2013. Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 11

1. 12 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

OMVÄRLDS- OCH INVÄRLDSANALYS, MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMT PRIORITERINGAR 1. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Omvärlds- och invärldsanalys Konkurrensen om studenter ökar både nationellt och internationellt. Allt fler svenska lärosäten profilerar sig som programuniversitet, en profil som tidigare gjort LiU unikt. Till detta kan läggas minskade ungdomskullar och en stark arbetsmarknad. Söksiffror från vårterminen 2017 visar en marginell ökning av förstahandssökande till LiU:s program. Däremot har det totala söktrycket under de senaste tre åren minskat mer vid LiU än i riket i stort. Minskningen i söktryck till lärosätena mellan 2015 och 2017 var på nationell nivå 4,7 procent medan minskningen för LiU under motsvarande period var 9,1 procent. Under de senaste dryga två decennierna har en långsam, men tydlig, urholkning skett av de anslag som finansierar högre utbildning. Inte minst har urholkningen sin grund i produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen. Detta avdrag innebär att alla lärosäten förväntas effektivisera sin verksamhet på ett sätt som motsvarar produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn, vilket är svårt att tillämpa för den personalintensiva utbildningsverksamhet som bedrivs vid ett lärosäte. Den digitalisering som genomsyrar samhället förändrar successivt etablerade kommunikations-, arbetsmarknads- och utbildningsmönster. De nya utbildningsmönstren innebär bland annat att framtidens lärandemiljöer i hög utsträckning kommer att kännetecknas av samspel mellan formella, informella och virtuella former av lärande. Från 2017 har regeringen, genom UKÄ, infört ett nytt nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Att all utbildning håller hög kvalitet har lärosätena redan ansvar för genom högskolelagen och högskoleförordningen, men med det nya kvalitetssystemet ställs krav på att lärosätet har ett eget sammanhållet system för att utvärdera, säkerställa och dokumentera kvalitet i all utbildning. Det moderna arbetslivet ställer allt högre krav på fortbildning och omskolning, vilket delvis förändrar den behovsbild lärosätena har att förhålla sig till. De nya behoven, som kan sammanfattas med begreppet livslångt lärande, kräver större utbildningsinsatser vid sidan av lärosätenas utbud av program och kurser på helfart för studenter i 20-25-årsåldern, såsom kortare kurser, deltidsstudier och ökad grad av e-lärande. Till detta kan läggas den internationalisering som präglar högre utbildning en internationalisering som både sker på hemmaplan och i en bredare internationell kontext. Med ökad invandring ökar behoven av utbildnings- och yrkesmässiga om- och nystarter. Lärosätena behöver således rusta sig för att hantera ett livslångt lärande med internationella implikationer. För att upprätthålla kvalitet och konkurrenskraft i den snabba globalisering som sker av högre utbildning behöver internationella dimensioner och varierande kulturella perspektiv tas tillvara i undervisningen. Möjligheter och utmaningar De omvärlds- och invärldsförändringar som redovisats ovan skapar utmaningar för LiU:s utbildningsverksamhet, men innebär också möjligheter. En första utmaning handlar om behovet av att långsiktigt upprätthålla ett stabilt söktryck till LiU:s utbildningar. Även om LiU:s studenter etablerar sig snabbast av samtliga svenska studenter på arbetsmarknaden och har lägst antal avhopp från sina utbildningar behöver det minskade totala söktrycket i relation till riket i stort analyseras och bli föremål för aktiva åtgärder. En andra utmaning handlar om behovet av att hantera urholkningen av de resurser LiU ges i form av takbeloppet för utbildning på grund- och avancerad nivå. Även om urholkningen av utbildningsresurser blivit mest synlig i utbildningar med låga ersättningsbelopp har den påverkat samtliga program och kurser. För att långsiktigt kunna upprätthålla kvaliteten i LiU:s utbildningsverksamhet behövs tydligare prioriteringar och vägval. En utveckling som handlar om prioritering, renodling och koncentrering av verksamheter kommer att ställa höga krav på ledningsfunktioner på alla nivåer i organisationen. En tredje utmaning handlar om förmågan att långsiktigt och målmedvetet hantera den digitalisering som präglar samhällsutvecklingen i stort och som skapar nya förutsättningar för utbildning och lärande. Studenterna behöver Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 13

1. rustas för det digitala arbetsliv de kommer att verka i. Vidare skapar den digitala utvecklingen intressanta möjligheter till utveckling och nytänkande vad gäller utbildningens organisering och pedagogiska former av lärande. Digitaliseringen möjliggör därmed för LiU att skapa innovativa lärandemiljöer som integrerar formella, informella och virtuella former av lärande. En satsning på digitalisering och e-lärande innebär också risker. Nya pedagogiska former kan innebära ökad stress för många lärare. Den snabba tekniska utvecklingen innebär täta byten av de digitala resurserna då de snabbt upplevs som omoderna. En fjärde utmaning handlar om implementering av en LiU-gemensam modell för kvalitetssäkring av utbildning. Modellen bygger vidare på det goda kvalitetssäkringsarbete som tidigare gjorts inom LiU, men har också ambitionen att stärka och utveckla kvalitetssäkringsprocesserna genom ökad betoning på systematik, dokumentation och samverkan mellan fakulteterna. Implementeringsarbetet innefattar också potentiella risker. En sådan risk rör fakulteternas och institutionernas förmåga att kunna avsätta resurser för kvalitetsutvärdering, i synnerhet under den första delen av utvärderingscykeln 2017-2019 då nya rutiner och processer behöver införas. En femte utmaning handlar om det successivt ökade behovet av livslångt lärande, det vill säga individers behov av akademiska studier för det fortsatta arbetslivet. En ökad satsning på livslångt lärande utmanar LiU:s starka profil som campus- och programuniversitet, reser frågor om etablerade modeller för finansiering av högre utbildning men innebär också möjligheter att nå nya studentgrupper, att stärka arbetet med samverkan och nyttiggörande samt att utveckla nya och innovativa pedagogiska former. Prioriteringar Öka söktrycket till LiU:s utbildningar: För att uppnå detta mål kommer orsaker och mekanismer som kan tänkas ligga bakom förändringar i söktrycket att analyseras. Dessa analyser kommer sedan att ligga till grund för översyner och beslut om såväl utbud som rekryteringsinsatser, inklusive riktade rekryteringsinsatser. Anpassa LiU:s utbildningsverksamhet till de urholkade resurserna: För att uppnå detta mål kommer utbudet av program och kurser att ses över, administrativa system och rutiner effektiviseras och pedagogiska former att utvecklas. Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för digitalisering och e-lärande inom utbildningsverksamheten: För att uppnå detta mål kommer en särskild strategi för e-lärande att utarbetas. Strategin presenterar åtgärder för att: stimulera utveckling, innovation och kunskapsspridning inom området e-lärande, stärka lärarnas digitala kompetens, stärka och samordna lärosätets pedagogiska och tekniska stödresurser och göra dem öppna och tillgängliga för alla, fortsätta utvecklingen av digitala resurser för lärande (Lisam, digitala kursutvärderingssystem, digitala examinationer osv), klargöra upphovs- och arbetsrättsliga frågeställningar kring e-lärandet. Utveckla innovativa och funktionella lärandemiljöer: För att uppnå detta mål kommer arbetet med att skapa integrerade lärmiljöer, med ett tydligt samspel mellan formella, informella och virtuella former av lärande, att intensifieras inom LiU:s campusområden. Ett viktigt led i detta arbete utgörs av det studenthus vid Campus Valla som kommer att stå klart 2019. Utveckla och implementera en LiUgemensam modell för kvalitetssäkring av utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå: För att uppnå detta mål kommer, under höstterminen 2017, ett antal pilottester av den nya modellen att genomföras vid samtliga fakulteter. Testerna ska ligga till grund för fortsatt utveckling av de olika delarna av modellen. Parallellt med testverksamheten kommer kommunikationsinsatser att genomföras. Stärka LiU:s kompetens och kapacitet att bidra till livslångt lärande och breddad rekrytering: För att uppnå detta mål kommer en LiU-gemensam organisation för uppdragsutbildning att skapas, kapaciteten för validering och tillgodoräknande av reell kompetens att vidareutvecklas och arbetet med breddad rekrytering med fokus på orter med låga övergångstal att stärkas. Vidare kommer samhällsorienterade satsningar riktade till flyktingar och migranter i behov av fort- och vidareutbildning att fortsätta. FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Omvärlds- och invärldsanalys Globalt är högskolevärlden stadd i en dramatisk förändring både inom utbildning och forskning. Den expansion som tidigare främst skett i västvärlden sker nu i huvudsak utanför Europa och USA och innebär att konkurrensen om studenter, lärare, forskare och finansiering har ökat. Antalet vetenskapliga publikationer har ökat kraftigt och andelen som är gemensamt författade av forskare från LiU och internationella forskare ökar ständigt. Trots den allt hårdare internationella konkurrensen klarar sig LiU väl i olika rankningar. Till exempel har LiU på tre års tid klättrat från 40:e till 21:a plats på den prestigefyllda QS-rankningen över de 50 främsta universiteten i världen som är yngre än 50 år. har, relativt de andra stora universiteten i Sverige, i likhet med tidigare år ett mycket lågt basanslag i relation till grundutbildningsanslaget. Detta faktum missgynnar LiU på flera sätt. Exempelvis kräver många nationella och internationella finansiärer i dag samfinansiering av projekt. Vidare behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Dessutom utgör basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammantaget gör detta att Linköpings universitet har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet. LiU har valt utfallet från Vetenskapsrådet (VR) som en indikator på LiU:s konkurrenskraft. Sett över perioden ligger LiU högt, med en medelstilldelning av knappa 7 procent VR-beviljade medel. Respektive lärosätes andel av totalt beviljade VR-medel för listade lärosäten (procent) framgår av tabell 1. Avslutningsvis så kommer lärosätena både i Sverige och Europa att behöva förhålla sig till, och arbeta aktivt med, frågor som rör open access och open 14 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

Tabell 1 Beviljade bidrag i procent från VR:s stora utlysning Värdhögskola 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Chalmers tekniska högskola 6,9 6,0 5,6 3,6 7,2 5,3 6,1 Göteborgs universitet 10,2 10,7 12,2 12,1 11,9 12,4 9,8 Karlstads universitet 0,2 0,6 0,6 0,4 0,0 0,6 0,3 Karolinska Institutet 16,3 20,5 19,0 20,5 13,2 16,3 18,4 1. Kungl. Tekniska Högskolan 6,8 6,6 7,4 6,8 7,6 7,9 4,8 5,2 7,0 6,1 7,9 6,7 5,8 7,3 Linnéuniversitetet 1,1 0,6 0,7 0,3 0,9 0,7 0,3 Luleå tekniska universitet 0,3 0,7 0,2 0,9 0,7 0,3 0,6 Lunds universitet 18,4 15,5 15,9 15,4 17,9 15,8 17,3 Malmö Högskola 0,2 0,3 0,8 0,5 0,6 0,4 0,4 Stockholms universitet 10,4 8,4 6,9 9,4 7,9 10,4 10,6 Sveriges Lantbruksuniversitet 0,9 1,9 1,1 1,1 1,7 1,6 1,4 Umeå universitet 4,9 6,7 5,7 5,9 5,2 5,3 5,5 Uppsala universitet 17,2 13,8 17,6 14,0 18,2 15,9 16,6 Örebro universitet 1,0 0,6 0,2 1,0 0,4 1,3 0,7 Total 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 data. Dessa frågor är dock av sådan art och har så långsiktig betydelse att ett enskilt universitet inte kan lösa frågorna på egen hand. Möjligheter och utmaningar En första utmaning handlar om bibliometri/publiceringar och en fortsatt god förmåga att attrahera externa medel. Från och med 2009 omfördelas en del av basanslagen, numera 20 procent, mellan lärosätena. Omfördelningen baserar sig på indikatorer som bibliometri och förmågan att attrahera externa medel. LiU har varit framgångsrikt i att få del av dessa omfördelade medel. Trots ökningen av anslagen har LiU ändå, i relation till grundutbildningen, ett fortsatt lågt basanslag, varför LiU även i fortsättningen kommer att vara missgynnat relativt de andra stora lärosätena. Även om regeringen har aviserat att resursfördelningsmodellen kommer att förändras så kommer publicering även framgent att vara en mycket viktig parameter/ indikator. Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. Dessutom har LiU erhållit medel från European Research Council (ERC) för både yngre och etablerade forskare. Under de senaste tre åren har LiU fått mycket stora anslag, till exempel Wallenberg Autonomous Systems Program (WASP), Wallenberg centrum för molekylär-medicinsk forskning (WCMM) och Environmental Humanities. Under 2016 och 2017 har denna trend fortsatt med fyra nya kompetenscentra, finansierade av Vinnova och med LiU som värd, samt två kompetenscentra där LiU är ingående part. Naturligtvis medför dessa satsningar ett behov av att omprioritera basanslagsmedel då det även här krävs viss samfinansiering. En andra utmaning handlar om den dramatiskt förändrade finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur. Finansieringsansvaret ligger i dag på universiteten. Samtidigt blir avancerad utrustning och annan strategisk infrastruktur, till exempel i form av databaser, allt viktigare för forskningen. bör därför implementera en hanteringsordning för investeringar i utrustning som också beaktar de ekonomiska riskerna samt hur infrastrukturen kan samutnyttjas. Ett sätt att främja en sådan effektivisering av investeringskapitalet är att placera viss utrustning i universitetsgemensamma lokaler/laboratorier, core facilities, för att minimera de ekonomiska riskerna samt öka samutnyttjandet av infrastrukturen. Samtidigt bör forskarna uppmuntras att söka medel för avskrivningar i sina projektansökningar. En tredje utmaning handlar om god forskningssed. Oredlighet i forskning kan exempelvis leda till att människor och djur utsätts för risker. Detta kan i sin tur leda till att förtroendet för forskare och forskning skadas. Alla forskningsresultat måste därför redovisas öppet så att andra forskare kan kontrollera och upprepa resultaten. Först då kan forskningen betraktas som vetenskapligt godtagen. Prioriteringar Stärka LiU:s arbete med bibliometri/ publiceringar samt externa medel: För att uppnå detta mål kommer LiU kontinuerligt att utföra kvalitetsutvärderingar av universitetets prestationer i form av externa medel och publikationer samt bedriva ett arbete för förbättrad kvalitet, och utveckla en tydligare hanteringsordning vad gäller medfinansiering av externa medel. Skapa förutsättningar för bättre utnyttjande av forskningsinfrastrukturen: För att uppnå detta mål kommer LiU att utarbeta en resurskatalog av i första hand befintlig och i andra hand önskvärd infrastruktur, utarbeta en tydlig hanteringsordning vad gäller prioritering av vetenskapligt dyrbar infrastruktur, samt utarbeta finansieringsmodeller som inkluderar investeringsplaner för desamma. Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 15

1. Främja arbetet kring god forskningssed/ värdegrundsfrågor: För att uppnå detta mål kommer LiU planera och genomföra utbildnings- och seminarieaktiviteter. Målgrupper är både studenter och medarbetare. SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE Omvärlds- och invärldsanalys I regeringens proposition Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50), poängteras att högre utbildning och forskning ytterst syftar till att främja samhällets utveckling och att samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället är en förutsättning för att så ska ske. Att LiU:s strategiska mål för samverkan är att bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap utgår från ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället och ter sig i detta sammanhang välgrundat. Samverkan har en lång historia och stark tradition vid LiU. Sprunget ur ett samhälleligt behov har vårt universitet allt sedan sin tillkomst karakteriserats av en god samverkanskultur, en mångfald av samarbeten och goda relationer med vår omvärld. Det finns en likaledes stark tradition av att betrakta samverkan som en integrerad del av vår forskning och utbildning där vetenskaplig och samhällelig relevans går hand i hand. Följaktligen är majoriteten av LiU:s goda exempel på samverkan utvecklade i våra forskar- och lärarmiljöer och det historiskt sett utan centrala strategier och riktlinjer. Att genom god samverkan öka de ekonomiska ramarna för verksamheten har även varit ett sätt att tackla de relativt sett låga basanslag som LiU tilldelats. LiU har identifierat ett antal strategiska geografiska områden inom sitt internationaliseringsarbete och avser stärka närvaron i dessa områden. Ett gemensamt forskningscenter i Guangzhou, Kina, företagssamverkan i Brasilien och Indien och utbildnings- och forskningssamverkan med sydöstra Afrika är några konkreta exempel. Med andra ord genererar framgångsrik samverkan värden som LiU såväl som omgivande samhälle kan ta del av och omsätta. En uppenbar slutsats av detta är att samverkan inte är ett mål i sig utan ett medel för att åstadkomma nytta såväl inom vårt universitet som i det omgivande samhället. Samverkan ger utbildningen koppling till en framtida arbetsmarknad, stärker relevansen i forskningen och underlättar nyttiggörandet av kunskap till samhället. Möjligheter och utmaningar Universitetens och högskolornas ställning är ifrågasatt i många delar av världen. För att inte hamna i en situation där legitimiteten ytterligare försvagas behöver sektorn bli bättre på att utveckla och visa forskningens och utbildningens påverkan i samhället. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till våra forskningsområdens olika förutsättningar och tillvägagångssätt för att nå nyttiggörande. All forskning följer inte samma bana och alla resultat leder inte till omedelbar påverkan i samhället varför resultat på både kort och lång sikt behöver lyftas fram. Vad gäller forskningen har samhällets och forskningsfinansiärernas ökade intresse av, och förhoppningar om, att forskningen ska hjälpa till att lösa samhällets utmaningar lett till ökade förväntningar på lärosätena att redovisa forskningens genomslag. LiU har framgångsrikt valt att använda fallstudier för detta ändamål. Utmaningen relaterat till detta är hur vi på bästa sätt kan uppmuntra och stödja kärnverksamheten i det fortsatta arbetet med att lyfta fram och synliggöra goda exempel. Ser man till den internationella utvecklingen kommer forskarna i allt större omfattning och redan vid ansökningstillfället även behöva beskriva det förväntade genomslag som forskningen ska resultera i samt hur vägen dit ska säkerställas. Sett till de utmaningar som finns för att säkerställa och finansiera forskning och dess nyttiggörande finns en stor potential i LiU:s samverkan och strategiska partnerskap med såväl näringsliv som offentliga aktörer. Med en god samverkan som grund finns goda möjligheter till en förstärkt EU-finansiering, i det regionala sammanhanget kan det till exempel handla om EU:s struktur- och socialfonder. Ur ett nationellt perspektiv kommer stora resurser att avsättas via regeringens strategiska samverkansprogram. Vad avser utbildningsuppdraget har lärosätet enligt högskolelagen och högskoleförordningen uppdraget att utbilda våra studenter så att de kan tillämpa sina kunskaper i arbetslivet och bidra till en positiv samhällsutveckling. Detta uttrycks i högskoleförordningen som att visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Genom att integrera samverkan i alla våra utbildningar skapas bättre förutsättningar för ett entreprenöriellt, arbets- och samhällsintegrerat lärande där studenterna ges möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i ett praktiskt arbete samt att utveckla generiska kompetenser och förmågor. Dessa samverkansinslag måste också kvalitetssäkras i förhållande till lärandeoch examensmål. För att hantera de utmaningar som beskrivits ovan finns ett antal angelägna initiativ. Övergripande för verksamheten, i linje med universitetets strategioch kvalitetsarbete, behövs en reviderad samverkans- och innovationsstrategi. Denna kommer att utarbetas under 2017 med implementation från 2018. Strategin kommer att kompletteras med ett ändamålsenligt och effektivt verksamhetsstöd. Prioriteringar Öka volymen extra medel från nationella såväl som internationella samverkansprogram: För att uppnå detta mål kommer LiU utveckla förmågan att samlas runt utmaningsdrivna och fakultetsövergripande styrkeområden. Ytterligare stärka den finansiella resursbasen: För att uppnå detta mål kommer LiU möjliggöra en utökad privat givarverksamhet. Ta fram och implementera en LiUgemensam strategi och systematik för att arbetslivssäkra LiU:s utbildningar. Bygga upp en organisation för LiU:s uppdragsutbildning i syfte att stärka och ta ansvar för det livslånga lärandet. Säkerställa LiU:s mål att nyttiggöra sina kunskapstillgångar till gagn för en positiv samhällsutveckling: För att uppnå detta mål kommer LiU stärka förmågan att identifiera kunskapstillgångar i syfte att sprida, tillgängliggöra och/eller nyttiggöra dessa och därmed nå genomslag utanför akademin. 16 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

Bild 2 Årets kapitalförändring samt balanserat kapital (belopp tkr) samt balanserat kapital i procent av omsättningen under 2009-2016 samt budgetunderlagets prognos för 2017-2020. 900 800 700 600 30 % 25 % 20 % 1. 500 400 300 15 % 10 % 200 100 5 % 0-100 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Årets kapitalförändring Balanserat kapital Balanserat kapital i procent av omsättning EKONOMI Omvärlds- och invärldsanalys LiU hade en omsättning på drygt 3,7 mdkr under 2016. Det ekonomiska resultatet var ett underskott på 29 mnkr, vilket motsvarar knappt 1 procent av intäkterna. LiU:s balanserade kapitalförändring uppgår till 578 mnkr efter bokslutet 2016 och de oförbrukade bidragen uppgår till 707 mnkr. har fortsatt god ordning på ekonomin, men arbetar med ekonomiska utmaningar. Tidigare års överskott har medfört att den balanserade kapitalförändringen ökade fram till 2012. Därefter har kapitalet minskat eftersom universitetet medvetet har arbetat med att omsätta resurserna till verksamhet och därmed redovisat underskott (se bild 2). Riksrevisionen genomför under 2017 en granskning av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor. Riksrevisionen beskriver att det samlade myndighetskapitalet i sektorn efter 2015 uppgick till knappt 12 mdkr, vilket nästan är en tredubbling från 2014. I budgetunderlaget som lämnades till regeringen 2017 beräknades LiU redovisa ett underskott på 28 mnkr år 2017. För 2018 beräknas ett nollresultat, för att sedan 2019 redovisa ett underskott på 20 mnkr. För år 2020 beräknas kostnader och intäkter åter vara i balans. Detta innebär att det balanserade kapitalet kan stabiliseras på en nivå runt 13-14 procent av omsättningen av årets beräknade intäkter, vilket bedöms som en rimlig nivå. Därmed kan den risk för ekonomisk obalans, som tidigare år bedömdes skulle kunna uppstå om de då befarade större prognostiserade underskotten fortsatte, anses vara försumbar. I budgetpropositionen för 2017 redovisades att LiU erhåller 200 nya platser till lärar- och förskolelärareutbildningen. För 2017 erhålls drygt 3 mnkr och fullt utbyggd år 2021 erhålls 15 mnkr. I den forskningspolitiska propositionen (2016/17:50) föreslår regeringen att sammanlagt fördela ytterligare 2,8 mdkr i anslag fram till 2020, där 1,3 mdkr beräknas ges direkt till lärosätena. Övriga medel beräknas ges främst till forskningsråden. En särskild forskningssatsning inom framtidens teknik för digitalisering föreslås, där KTH och LiU tillsammans beräknas få 150 mnkr år 2020. Regeringen har under 2017 tillsatt en utredning för att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Utredningen ska bland annat föreslå ett nytt styrsystem samt på vilket sätt anslag för utbildning och forskning bör tilldelas. Från 2015 finns en kvalitetsförstärkning inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi, samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning motsvarande cirka 12 mnkr årligen. Förstärkningen är utlovad till och med år 2018, och osäkerhet finns vad som händer 2019. För att ge goda plane- Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 17

1. ringsförutsättningar och skapa stabilitet i verksamheten kommer den interna tilldelningen av anslagen till fakulteterna i föreliggande beslut inte att minskas med dessa 12 mnkr 2019-2020. Möjligheter och utmaningar Det är ett ökat antal organisatoriska delar inom verksamheten som fått svårigheter att klara en ekonomi i balans, och där de ackumulerade underskotten har resulterat i ett växande negativt kapital. Det är av stor vikt att berörda institutioner/motsvarande kan genomföra åtgärder för att återställa verksamheten i ekonomisk balans. Verksamheter som bedrivs utan full finansiering behöver ses över samtidigt som behoven av att kunna prioritera och omfördela mellan verksamheter ökar. Rektor har påpekat fakulteternas ansvar att säkerställa att all beställd verksamhet ges förutsättningar att kunna bedrivas med adekvat kvalitet och i ekonomisk balans med givna resurser. På motsvarande sätt har institutionerna ansvar att säkerställa att den överenskomna beställningen är genomförbar inom de ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Anslagen från staten har successivt urholkats, delvis beroende på att produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen urholkar resurserna och hanteras regelmässigt som en besparing i verksamheten. Flera institutioner har framfört oro för att det ekonomiska utrymmet efter om- och indirekta kostnader inom såväl utbildning som forskning minskar. Inom forskning påtalar institutionerna även den inlåsningseffekt som blir resultatet då alltmer av basanslagen måste användas till medfinansiering kopplat till den ökande OH-belastningen, då de externa finansiärerna sällan ger full kostnadstäckning. Universitetets förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser blir än viktigare när de ekonomiska villkoren blir mer knappa. Förmågan att generera resurser har varit god, vilket den kontinuerliga ökningen av externa bidrag visar. Förmågan att prioritera och omfördela resurser, likväl som att välja bort verksamhet, är en utmaning som innebär både en styrka och en utmaning. Detta särskilt i en akademisk miljö med inslag av kollegial styrning. Prioriteringar För att nå en långsiktigt hållbar ekonomi behöver verksamhetens kostnader fortsatt anpassas till beräknade intäkter. För detta krävs prioriteringar och förmåga att välja bort till förmån för andra mer prioriterade verksamheter. Arbetet med att återställa negativt kapital inom vissa organisatoriska delar i verksamheten fortsätter med stöd från såväl fakulteterna som den centrala nivån. Kvalitetsförstärkningen, motsvarande 12,7 mnkr, inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi, vidare undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning kommer kvarstå 2019-2020 till fakulteterna i det fall staten inte förlänger satsningen som är utlovad till och med 2018. Temporär finansiering kan ske genom att ta balanserat kapital i anspråk på grundutbildningen på central nivå. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH LEDARSKAP Omvärlds- och invärldsanalys Medarbetarna är LiU:s viktigaste resurs, personalkostnaderna utgör 64 procent av de totala kostnaderna. Universitetets framgångar och styrka kan till stor del förklaras av den samlade kompetensen och förmågan att samverka inom och mellan olika nivåer samt med övriga samhället. Det är på så sätt som starka forskningsmiljöer och utbildningsprogram har utvecklats och blivit framgångsrika. För framtiden är denna strategi viktigare än någonsin. I en tid då komplexiteten ökar och konkurrensen hårdnar blir ett väl fungerande samarbete än viktigare. Det gäller såväl inom utbildning och forskning som inom verksamhetsstödet och i samspelet däremellan. Målet är högt ställt: Vid LiU ska vi nå våra mål, utveckla verksamheten och varandra. Kompetensförsörjning är det samlade begreppet för att attrahera-rekrytera-behålla-utveckla-avveckla kompetens. LiU har valt särskild inriktning gentemot arbetsmiljö, chef- och ledarutveckling, lika villkor, medarbetarskap och rekrytering. Samtliga dessa områden återfinns i LiU:s strategi och utgör förutsättningar för byggandet av attraktiva akademiska miljöer. Universiteten i Sverige befinner sig i en situation där konkurrensen om lärare och forskare innebär att förmågan att attrahera och rekrytera lärare och forskare är avgörande. Därför är förmågan inom LiU att attrahera och rekrytera kompetens för framtiden en fortsatt kritisk faktor för att nå universitetets mål kring utbildning, forskning och samverkan. LiU befinner sig fortfarande i ett skede av både ersättningsrekrytering, på grund av pensionsavgångar, och expansionsrekrytering. Generationsskiftet beräknas att fortsatt generera rekryteringsbehov framöver. Expansionsrekryteringen kommer framför allt att finansieras inom ramen för externa bidrag och då främst genom rekrytering av doktorander och postdoktorer. Förutom att verka för ett ökat deltagande i internationell personalmobilitet kommer LiU att arbeta för en ökad andel internationella medarbetare samt initiera ökade introduktions- och integrationsinsatser för internationella nyrekryteringar. Många av medarbetarna anser att LiU är en god arbetsplats, vilket framgår i resultatet av medarbetarundersökningen. Medarbetarna upplever bland annat att arbetet är meningsfullt, att de känner sig delaktiga och har stimulerande arbetsuppgifter. Detta är exempel på vad som betecknas som friskfaktorer i en organisation och medarbetarskapet utgör ett styrkeområde vid LiU. Nivån på upplevd negativ stress ligger dock relativt högt enligt medarbetarundersökningen. Flertalet av medarbetarna är nöjda med sin chef, den närmaste chefen uppskattas genomgående i organisationen, särskilt avseende förtroende, respekt och lyhördhet samt att chefen ger förutsättningar för medarbetare att ta ansvar. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är av avgörande betydelse för LiU. Det krävs av cheferna att de utvecklar och driver den del av verksamheten som de ansvarar för gentemot LiU:s mål och även uppvisar förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser och kompetens. Arbetet med lika villkor bedrivs aktivt på lärosätena och inom LiU bland annat genom att utveckla och implementera arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagstiftningen för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Arbetet med jämställdhetsintegrering, vid LiU benämnt Equitas, fortlöper med en utvecklings- och implementeringsfas för att stärka jämställdhet och jämlik- 18 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

het inom områdena arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter, genus och jämställdhet i utbildning, forskning samt organisering av jämställdhets- och lika villkorsarbetet. Möjligheter och utmaningar Att attrahera och rekrytera kompetens för framtiden är en fortsatt kritisk faktor ur ett riskperspektiv och konkurrensen om studenter, lärare, forskare och resurser blir alltmer utmanande. LiU:s strategi för rekrytering av lärare är att vara en nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, rekrytera lärare som bedriver excellent utbildning, som stärker och utvecklar internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer, och som genererar en ökad andel externa bidrag och därigenom bidrar till en stabil forskningsfinansiering för LiU. Employer branding, som står för hur organisationen uppfattas av nuvarande och framtida medarbetare, samt en strategi för att attrahera kompetens är aktuellt ur nationellt och internationellt perspektiv. Att vara chef inom akademin betyder en stor utmaning. Chefskapet innebär ofta att gå från att vara kollega till att vara kollegornas chef till att efter viss period återgå till att vara kollega. Detta chefskap ställer stora krav på att utveckla den professionella relationen till medarbetarna genom att ha förmåga att fatta svåra beslut, handla med LiU:s bästa för ögonen, skapa tydlighet i uppgifter och roller, visa respekt och utöva den arbetsgivarroll som tilldelats genom delegation från rektor. Chefer och ledare behöver olika typer av förutsättningar för sitt chef- och ledarskap. Det kan handla om tid för uppdraget, kunskap, stöd, kompetensutveckling och befogenheter. För att utveckla ett hållbart chef-, ledar- och medarbetarskap arbetar LiU med satsningen MedLed där det ingår att förtydliga bilden av hur LiU ser på och hanterar frågor om chef-/ledarskap och medarbetarskap för att medverka till ökad hållbarhet. Med hållbarhet avses att chefer, ledare och medarbetare ska orka, kunna och vilja arbeta vid LiU under lång tid. Arbetet med kompetens- och karriärutveckling är ur ett riskperspektiv en kritisk faktor för verksamheten. Kompetensanalyser ska genomföras ur ett såväl övergripande som individperspektiv och resultatet kan vara olika former av kompetensutveckling. Det finns möjligheter för verksamheten att utveckla hög kompetens, men det är samtidigt en utmaning att fullfölja de kompetensplaner som planeras utifrån verksamheternas förutsättningar. Det finns flera positiva beståndsdelar kring medarbetarskapet och det finns goda möjligheter att ta tillvara och utveckla dessa. Det är samtidigt en utmaning att hitta lösningar på stressrelaterade frågor, vilket bör göras med fokus på positiva hälsofaktorer för att stärka en god arbetsmiljö. Exempel på aktiviteter är att chefer tillsammans med medarbetare skapar en tydlighet kring vilka arbetsuppgifter som ska utföras, vilka resurser och befogenheter som finns, samt vilket stöd som finns för att hantera kraven i arbetet i syfte att undvika ohälsosam arbetsbelastning. Fortsatt fokus på lika villkor är också en viktig del i arbetet kring arbetsmiljö och medarbetarskap. Prioriteringar Fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) vilket bland annat ställer krav på tydlighet kring arbetsuppgifter, resurser och befogenheter. Fokus på att utveckla stöd (t.ex. medarbetarsamtal, introduktion) för att hantera kraven i arbetet i syfte att undvika ohälsa. Utveckla och implementera arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagstiftning. Genomföra jämställdhetsintegrering, Equitas, för att stärka jämställdhet och jämlikhet. Följa rekryteringsstrategi och se över utvecklings- och karriärvägar. På vetenskaplig och erfarenhetsbaserad grund främja ett hållbart chef-, ledar- och medarbetarskap genom utbildning och utveckling, bland annat med hjälp av satsningen MedLed. LOKALFÖRSÖRJNING Omvärlds- och invärldsanalys Såväl internationellt som nationellt föreligger ett fortsatt starkt intresse för campusutveckling. Internationellt dominerar den anglosaxiska kulturen med fullservicekoncept för studenter och mer eller mindre självförsörjande universitetsmiljöer. Även i Sverige diskuteras en utveckling mot mera kompletta campusområden med studentbostäder och annan service för studenter. Det nya är att utvecklingen går mot en helhetssyn som omfattar studentens hela studiesituation. Skandinavien skiljer ut sig genom en större öppenhet mot samhället utanför själva universitetsområdet. En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiU:s varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. Universitetets lokaler ska vara anpassade vad gäller myndighetskrav som avser arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. LiU ska också verka för ett gott samverkansklimat med kommuner, hyresvärdar och eventuellt andra aktörer i syfte att påverka byggandet av studentbostäder och små lägenheter, även lämpade för gästforskare. Vidare finns även ett fortsatt stort fokus på nya typer av lärmiljöer som erbjuder större interaktion mellan lärare och student och anpassningsbara/flexibla lokaler för undervisning och studier i grupp eller ensam. IKT-området (IKT står för informations- och kommunikationsteknik) är fortsatt i fokus. Utbildning på campus kommer fortsatt att vara attraktivt, men IKT-lösningar kommer att påverka campusutbildningen, till exempel genom att föreläsningar läggs ut på internet så att undervisningstid i stället kan användas för diskussioner och tillämpning av föreläsningsinnehållet. Tidigare genomförda studentenkätundersökningar visar på de fysiska miljöernas stora betydelse både vad gäller kvalitet och kvantitet. Detta gäller främst läs- och studieplatser för självstudier och/eller arbete i grupp. Projekt Campus LiU syftar till att säkerställa att universitetet har de miljöer för utbildning, studier och arbete som krävs för att vara attraktivt och funktionellt för studenter och medarbetare. Det nya studenthuset på Campus Valla ska stärka universitetets identitet som ett campusuniversitet där studenter, medarbetare och besökare kommer att erbjudas en sammanhållen mötesplats och ge studenterna tillgång till studieplatser i en modern och öppen miljö. Det är också viktigt att göra en långsiktig plan för hur universitetets campusområden ska utvecklas de närmaste 1. Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 19

1. 15-20 åren. Universitetet har i samarbete med Akademiska hus arbetat med en campusplan för Campus Valla. Region Östergötland (RÖ) startade under 2017 ett arbete med ny fastighetsutvecklingsplan för Campus US. Möjligheter och utmaningar Världen över ses en övergång till allt större interaktion i undervisningssituationen, varför behovet av föreläsningssalar av mer traditionell karaktär, s.k. gradängsalar, minskar. Trenden är att allt fler lärosäten övergår till modellen Active Learning Classrooms (ALC) i utbildningssituationen. Flera lärosäten bygger även om sina gradängsalar för att anpassa dem till en interaktiv undervisningsform. Det är viktigt att LiU följer med i utvecklingen och det måste finnas ett mycket nära samspel och en tät dialog mellan pedagogik och lokalförsörjning. De moderna miljöerna för undervisning och självstudier kräver god tillgång på eluttag, väl fungerande nätverk och god ventilation. Detta kan många gånger vara svårt att åstadkomma då flera av fastigheterna är äldre och därmed har begränsningar för att uppnå detta. Examination med digitala verktyg är en annan utmaning som påverkar lokalförsörjningsfrågorna, då även lokaler avsedda för tentamen kräver eluttag vid varje plats och ett fungerande datanätverk. Under senare år har lokalkostnadernas utveckling, deras andel av universitetets totala kostnader samt modell för internhyressättning varit i fokus. LiU har under flera år arbetat aktivt med lokaleffektiviseringar och arbetet har framgent fokus på laborationsmiljöer där vi kan se stora vinster i ett mer gemensamt utnyttjande av lokaler. Flera institutioner har i dag uttjänad laborationsutrustning där det krävs stora nyinvesteringar för att återfå ändamålsenliga miljöer för undervisningen. Att gå till ett mer gemensamt utnyttjande innebär utmaningar av såväl schemateknisk som lokalmässig karaktär på kort sikt, men är i det långa loppet en betydligt mer hållbar lösning. Hyresavtalens längd påverkar också lokalkostnaderna. Universitetet lämnade under våren 2016 en framställan till regeringen om att få teckna 20-årigt hyresavtal för Studenthus Valla. Ekonomistyrningsverket lämnade i december 2015 ett positivt yttrande i ärendet. Universitetet har ännu inte fått svar från regeringen. Tillgång till studentbostäder, helst nära campus, är en nyckelfaktor för lärosätets attraktivitet och för studenters val av studieort. Bristen på studentbostäder är fortsatt stor. Dialog med fastighetsägare och Linköpings och Norrköpings kommuner i syfte att påskynda processer kring studentbostadsbyggandet pågår och flera nya studentbostäder är under produktion eller planeras för i både Linköping och Norrköping. Bristen på bostäder för gästforskare har av flera institutioner påpekats som en betydande svårighet. Här finns långt framskridna planer hos ett antal fastighetsägare och dialog förs med universitetet om hur ett förverkligande ska kunna genomföras. Prioriteringar Säkerställa ett gott samarbete mellan lärare och verksamhetsstödet i syfte att vara i framkant gällande framtidens lärmiljöer, ALC och andra metoder för framtidens pedagogik. Fortsätta det påbörjade arbetet för ett samlat campusområde vid Motala Ström på Campus Norrköping samt göra omförhandlingar av hyresvillkoren där så är möjligt. Verka för fortsatt god dialog med fastighetsägare i syfte att fler studentbostäder samt bostäder för gästforskare ska kunna byggas och underhållas. Att fortsätta arbetet med lokaleffektivisering samt översyn av internhyresmodell etc. i syfte att hålla lokalkostnaderna nere. VERKSAMHETSSTÖD Omvärlds- och invärldsanalys I den konkurrens som finns mellan lärosäten om såväl studenter som om lärare och forskningsanslag blir arbetet med att utveckla ett effektivt verksamhetsstöd allt viktigare. Det rör allt från effektiva interna administrativa processer till exempelvis expertstöd för ansökningar om forskningsmedel och utveckling av ett starkt varumärke för att garantera lärosätets synlighet och attraktivitet. Av tradition har LiU valt att i stor utsträckning låta universitetets olika delar utforma administrativa rutiner och arbetssätt efter de förutsättningar som finns lokalt i verksamheten. Digitaliseringen, det vill säga smart nyttjande av IT-stöd, gör det emellertid svårare att upprätthålla detta arbetssätt. Behovet av enhetliga administrativa processer och arbetssätt drivs också av ökade krav på intern styrning och kontroll. De senaste årens händelser i omvärlden samt en i Sverige förhöjd hotnivå sedan mars 2016 ställs mot LiU:s ambition att vara en öppen plats för såväl arbete som studier. Närhet mellan studenter och anställda är viktigt ur ett fysiskt och lokalmässigt perspektiv samt ur perspektiv som har med tillit, tillgänglighet och förtroende att göra. Informationssäkerhetsområdet är i ständig förändring med nya och alltmer sofistikerade hot och risker. Trots detta är de vanligaste problemen kring informationssäkerhet vid LiU av betydligt enklare karaktär. Ett av de vanligaste är att enskilda medarbetare inte säkerställt backup på det egna materialet. Under perioden 2018-2021 beräknas LiU ha cirka 145 pensionsavgångar inom verksamhetsstöd. Detta är en förlust av stor kompetens men det innebär också förutsättningar för att effektivisera och ställa om, i syfte att uppnå en än bättre samstämmighet mellan å ena sidan medarbetarnas kunskaps- och kompetensprofil, och å andra sidan de krav som de verksamhetsmässiga uppdragen ställer på medarbetarna. Kunskaper och färdigheter inom system, språk samt analytisk och kommunikativ förmåga är exempel där kraven ökar. De alltmer omfattande kraven på utvärdering och uppföljning är ett annat område som leder till förändrade och ökade kompetenskrav. Möjligheter och utmaningar Förändringar inom systemstöd för administration är kostsamma och det är därför nödvändigt att genomföra effekthemtagning av de vinster som de nya lösningarna erbjuder. I samband med pensionsavgångar, eller att medarbetare slutar, kan organisationen genomföra personalomställningar som successivt harmoniserar med förändrade arbetsuppgifter. Nya systemstöd kommer även på sikt kunna innebära att arbetsuppgifter som tidigare utförts manuellt kommer att utföras digitalt, i vissa fall helt automatiskt. I detta sammanhang är det viktigt att bevaka att effektiviseringar inom verksamhetsstödet inte innebär att lärarnas administrativa arbete ökar. Exempelvis kan egenregistrering innebära att lärare i viss mån tar över administrativa uppgifter. 20 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

De förändringar som utvecklingen av verksamhetsstödet medför under de närmast kommande åren förutsätter samarbete mellan ansvariga för verksamhetsstöd på universitetets olika organisatoriska nivåer. Planering och genomförande av utvecklingen av verksamhetsstödet behöver i ökad utsträckning bedrivas i nära samverkan mellan universitetsförvaltningen, fakulteterna och institutionerna. Under 2018 är ambitionen att ytterligare utveckla arbetssätt genom vilka representanter från samtliga organisatoriska nivåer i ökad utsträckning deltar i planeringen av utveckling av verksamhetsstödet. Det kommer att ge möjligheter till ett mer effektivt förändringsarbete och en ökad effekthemtagning. 1. Prioriteringar Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. Under 2018 läggs särskild vikt vid att: fortsätta arbetet med justeringar av arbetsprocesser och systemfunktionalitet inom verksamhetsområden som nyligen fått ett förändrat systemstöd. Det gäller till exempel ekonomisystemet Raindance, den externa webbplatsen och det utbildningsadministrativa systemet Bilda. I HR-systemet Primula kommer dessutom digital rapportering av ledigheter att införas. säkerställa att studenter och medarbetare får likvärdigt stöd, bemötande och service oavsett campusområde, fakultet, institution och utbildning, det vill säga, En-väg-in. påbörja införandet av det nya studieadministrativa systemet Ladok 3. genomföra och följa upp åtgärder som initieras i arbetet med intern styrning och kontroll, inom exempelvis områdena informationssäkerhet, miljö, säkerhet och kommunikation/synlighet. Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 21

1. 22 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

ANSLAGSFÖRDELNING OCH FINANSIERING AV UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET 1. tilldelas anslag från regeringen för respektive budgetår. Tabell 2 visar anslaget för 2017 samt prognos för 2018-2020 (belopp tkr). Besked om anslagens storlek lämnas i 2018 års budgetproposition som presenteras för riksdagen omkring den 20 september 2017, vilket innebär att det råder viss osäkerhet om anslagens storlek. Förutom anslag finansieras LiU:s verksamhet med bidrag, avgifter samt finansiella intäkter motsvarande ca 1,280 mnkr. Föreliggande beslut, beträffande anslagsfördelning för budget 2018 och plan 2019-2020, avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå, de två översta raderna i tabellen. Det nationella centrumet Centrum för tekniken i skolan (CETIS) finansieras från anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor. Pris- och löneomräkningen för anslagen från staten för 2018 beräknas att uppgå till 1,84 procent. Till 2017 var uppräkningen 1,51 procent. Uppräkningen bedöms inte täcka den faktiska kostnadsökningen, vilket innebär ökade krav på verksamheten att effektivisera och omprioritera. Löneökningar från och med 1 oktober 2018 ska således rymmas inom verksamheternas erhållna intäkter. Lönekostnadspåslaget (LKP) fastställs till 51,25 procent för 2018, vilket är samma nivå som 2017. LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar. I den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) rekommenderar ska kärnverksamhetens verksamhetsgrenar, utbildning och forskning, bära de indirekta kostnaderna. Denna modell har tillämpats vid LiU sedan 2009. ANSLAGSFÖRDELNING: UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Tabell 3 på nästa sida visar preliminära takbelopp under perioden 2018-2020 tillsammans med takbeloppet för 2017. Definitivt besked om anslagens storlek lämnas först i budgetpropositionen för 2018 som presenteras för riksdagen omkring den 20 september 2017. Fördelningen av takbelopp till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap utgår från de förutsättningar som angivits av regering och riksdag. Därutöver utgör tidigare års utbildningsvolym och takbelopp förutsättningar för denna fördelning. Inför 2019 försvinner eventuellt kvalitetsförstärkningen, motsvarande 12,7 mnkr, inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi, vidare undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning. Besked beräknas komma först i budgetpropositionen inför 2019 och för Tabell 2 Anslag från regeringen för 2017 samt prognos för 2018-2020 (tkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) 1 484 334 1 535 305 1 529 652 1 531 811 Forskning och forskarutbildning 854 065 869 824 869 824 869 824 Särskilda medel för Nationellt resurscentrum i teknik (CETIS) 1 902 1 937 1 937 1 937 Ersättning för klinisk utbildning och forskning 222 978 233 538 231 234 231 234 Summa 2 563 279 2 640 604 2 632 647 2 634 806 Från och med 2018 har beloppen justerats med 1,84 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 23

1. Tabell 3 Fördelning av beräknat anslag för utbildning 2018-2020 samt anslag för 2017 (tkr) att säkerställa goda planeringsförutsättningar avser LiU att låta kvalitetsmedlen i den interna tilldelningen av anslagen kvarstå 2019 och 2020. Som en konsekvens av detta uppkommer en avvikelse mellan LiU:s interna takbelopp och regeringens takbelopp om 12,7 mnkr. 24 Budget 2017 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Filosofisk fakultet 336 800 342 400 342 100 342 100 Utbildningsvetenskap 181 062 197 600 202 300 204 700 Medicinsk fakultet 338 800 354 800 358 300 358 000 Teknisk fakultet 587 300 597 200 597 700 597 700 Särskilda åtaganden (se tabell 4) 41 160 43 320 41 960 41 960 Summa 1 485 122 1 535 320 1 542 360 1 544 460 Beräknat anslag från regeringen 1 484 334 1 535 305 1 529 652 1 531 811 Från och med 2018 har beloppen justerats med 1,84 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. Tabell 4 Särskilda åtaganden som finansieras genom avlyft från anslaget för utbildning under perioden 2017-2020 (tkr) Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Filosofisk fakultet Kompletterande utbildning 1 570 1 600 1 600 1 600 Svenska för utomnordiska gäststudenter 990 1 000 1 000 1 000 Orkesterspel 760 770 770 770 Konstnärliga kurser i Vadstena 630 - - - Statistik 1 070 1 090 1 090 1 090 Institutionen för kultur och kommunikation 1 600 1 620 1 620 1 620 Språkverkstäder 3 550 3 600 3 600 3 600 Summa 10 170 9 680 9 680 9 680 Utbildningsvetenskap Förändringsarbete inom lärarutbildningen 1 070 1 090 1 090 1 090 Medfinansiering CETIS - 1 500 1 500 1 500 Samarbete med skolan 1 580 1 600 1 600 1 600 Summa 2 650 4 190 4 190 4 190 Teknisk fakultet LiU elitidrott 2 480 2 500 2 500 2 500 Summa 2 480 2 500 2 500 2 500 Rektor Digitala resurser för lärande 18 400 18 800 18 800 18 800 Samverkanskoordinatorer 1 340 1 360 - - Pedagogiska/tekniska coacher 1 040 - - - Samverkansavtal studentkårer - 1 630 1 630 1 630 Särskilda medel 5 080 5 160 5 160 5 160 Summa 25 860 26 950 25 590 25 590 Summa totalt 41 160 43 320 41 960 41 960 Från och med 2018 har beloppen justerats med 1,84 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. Underskotten kan finansieras genom att ianspråkta balanserat grundutbildningskapital som finns på central nivå. Om fortsatt förstärkning från regeringen uteblir får beslut om hantering tas i senare skede. I tabell 4 redovisas de särskilda åtaganden som anslagsfinansieras under perioden 2017-2020. Förändringar i förhållande till föregående år redovisas nedan. Konstnärliga kurser i Vadstena har under flera år endast rekryterat ett fåtal deltagare. Vidare har antalet studenter som examinerats på kurserna genomgående varit låga. Detta anslag upphör därför 2018. Från och med 2018 medfinansieras det nationella centrumet Centrum för tekniken i skolan (CETIS) via särskilda åtaganden. Anslaget bidrar till att täcka CETIS indirekta kostnader och avser anslagsfinansierad verksamhet. För att fortsätta LiU:s framgångsrika arbete med samverkan och nyttiggörande med det omgivande samhälle, och arbetet med att utveckla indikatorer/ nyckeltal, avsätts medel motsvarande 5 procent för en lektor per institution och fakultet från och med 2015. Dessa avsättningar för så kallade samverkanskoordinatorer fortsätter 2018, med motsvarande 5 procent och finansiering även från forskningsanslaget. 2019 övergår ansvaret för finansiering av samverkanskoordinatorer till fakulteter och institutioner. Pedagogisk/teknisk coachning får förändrad finansieringsform 2018 och kommer då att finansieras, inom ramen för Didacticum, genom det universitetsgemensamma verksamhetsstödet. I samband med att denna funktion överförs till Didacticum kan den komma att förändras. Ett samverkansavtal med LiU:s studentkårer upprättades 2016. Av avtalet framgår att studentkårerna ska företräda studenter och doktorander genom att bland annat säkerställa ett aktivt studentinflytande vid LiU. Rektors särskilda medel används till exempel till det internationella sommaruniversitetet så att de kurser som ges inom dess ram kan få en tilläggsfinansiering. Därmed kan samtliga kurser inom det internationella sommaruniversitetet få en likartad finansiering trots att de tillhör skilda utbildningsområden. Därutöver finansieras även de gemensamma extra arbetsinsatser och övriga kostnader, som är utöver de som normalt gäller, inom det internationella sommaruniversitetet. De moderna språken är ett annat utpekat område för rektors särskilda medel. Förutsättningarna ovan innebär att

de nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer behöver reduceras till följd av de särskilda åtagandena. De ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2018 ska tillämpas inom Linköpings universitet framgår av tabell 5. ANSLAGSFÖRDELNING: FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ För respektive budgetår tilldelas LiU, i budgetpropositioner, beräknat anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagen för 2018, 2019 och 2020 framgår av tabell 6, de utgör en beräkning utifrån kända förutsättningar. Vad gäller storleken av basanslaget för forskning 2018 råder som alltid en viss osäkerhet då regleringsbrevet, som erhålls i december och som fastställer anslagets storlek, oftast innehåller små justeringar. Anslag till fakulteterna Fördelningen till fakulteterna grundar sig främst på tidigare års beslut om fördelning. Fakulteterna påminns om att ta hänsyn till tidigare års beslut kring universitetsgemensamma strategiska satsningar. Rektors budgetram Rektors budgetram omfattar beslut som styrelsen tagit tidigare, till exempel professorskontrakt, karriärkontrakt, LiU Research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utvecklingsmedel. Dessutom tillkommer samfinansiering av vissa projekt från till exempel Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. och där man inte erhåller full kostnadstäckning. Då denna budgetram fortfarande har ett visst underskott så förs eventuellt fria medel över till denna post under 2019 och 2020. Strategiska forskningsområden I anslaget finns 71 694 tkr för de strategiska forskningsområden som är beslutade av regeringen och där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation 33 199 tkr; Materialvetenskap 30 277 tkr; och Säkerhet och krisberedskap 8 218 tkr. Medlen till IT och mobil kommunikation omfattar, förutom resurser till, också Tabell 5 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2018 ska tillämpas inom (kr) Utbildningsområde resurser till Lunds universitet, Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Halmstad. Medlen till Materialvetenskap omfattar endast Linköpings universitet medan medlen till Säkerhet och krisberedskap, förutom resurser till, också omfattar resurser till KTH och Chalmers. Av de strategiska forskningsområden som regeringen beslutat om deltar LiU förutom de ovan nämnda där LiU varit huvudsökande, i e-vetenskap (med KTH som huvudsökande) och Transportforskning (med KTH som huvudsökande). Dessa medel syns inte i anslaget ovan utan transfereras till LiU i särskild ordning. Ersättning Helårsstudent Strategiska lokaler Ersättning för lokalhyror ingår i basanslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som delfinansieras via basanslaget enligt en fastställd modell. Modellen innebär att miljöerna för vissa strategiska laboratorier/infrastrukturer betalar enligt normal internhyrestaxa och den överskjutande kostnaden täcks via detta anslag. Följande strategiska lokaler delfinansieras med 28 218 tkr från anslaget: renrummen vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) och Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN), Centrum för biomedicinska resurser (CBR) och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV). Vad gäller Nationellt superdatorcentrum (NSC) så ingår ersättningen, Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 Ersättning Helårsprestation Humaniora, Samhällsvetenskap, Juridik, Teologi 30 984 20 190 Naturvetenskap, Teknik, Farmaci 52 833 44 555 Vård 56 168 48 648 Medicin 62 767 76 347 Undervisning 1) 37 686 39 480 Verksamhetsförlagd utbildning 2) 53 408 51 817 Övrigt 3) 42 430 34 467 Design 4) 149 715 91 216 1) Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. 2) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. 3) Avser praktiskt-estetiska kurser inom bland annat lärarutbildningar (exkl. kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. 4) Avser utbildningar vid Carl Malmstens skola (Carl Malmstens Furniture Studies). Enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor bilaga 1, får LiU avräkna högst 50 helårsstudenter och 50 helårsprestationer per år inom utbildningsområdet design. I beloppen ingår preliminär pris- och lönekompensation med 1,84 procent. Tabell 6 Fördelning av beräknat anslag för forskning 2018-2020 samt anslag för 2017 (tkr) Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Filosofisk fakultet 159 874 162 816 162 816 162 816 Utbildningsvetenskap 39 711 40 442 40 442 40 442 Medicinsk fakultet 138 213 140 756 140 756 140 756 Teknisk fakultet 253 735 258 404 258 404 258 404 Rektors budgetram 155 537 163 884 167 493 167 493 Kompensation IKE, Cellbiologen 5 076 2 623 - - Strategiska forskningsområden 70 399 71 694 71 694 71 694 Strategiska lokaler 30 551 28 219 28 219 28 219 Samverkanskoordinatorer 969 987 - - Totalt 854 065 869 824 869 824 869 824 Från och med 2018 har beloppen justerats med 1,84 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. 25 1.

1. från och med 2017, i det samverkansavtal som fastställts för centrumbildningen som omfattar både drift, lokaler, etc. och finansieras via rektors budgetram. Detta är ett led i den omstrukturering som sker för finansiering av infrastruktur, se nedan. Infrastrukturer Stora delar av forskningen blir alltmer beroende av dyrbar utrustning. Det är angeläget att skapa goda förutsättningar för en balanserad långsiktig finansiering och utveckling av forskningens infrastruktur; det gäller såväl lokala core facilities som nationella och internationella noder. Vad gäller lokal infrastruktur så finns i dag inte längre någon extern finansiär, varför LiU måste ta på sig investeringsansvaret för ny utrustning. För kommande år behöver LiU därför avsätta en del av basanslaget för kostnader av framtida investeringar. Här bör LiU se över både rektors budgetram samt de medel som avsätts till strategiska lokaler för att frigöra medel för kommande investeringar. Samverkanskoordinatorer Arbetet med att utse och premiera samverkanskoordinatorerna var en specifik satsning. Utfallet har varit mycket positivt och LiU har fallit väl ut i Vinnovas utvärderingar av universitetets samverkan med det omgivande samhället. Satsningen i form av specifika medel till institutionerna ligger kvar under 2018 men beräknas från och med 2019 vara en del av den ordinarie verksamheten vid institutionen då de specifika medlen förs över till rektors budgetram för nya satsningar. FINANSIERING AV UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET Universitetsgemensamt verksamhetsstöd finansieras dels med interna avgifter (som betalas av den som nyttjar tjänsten), dels med debitering till institution, det vill säga att samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till kostnader för dessa gemensamma verksamheter (overheaduttag). De interna avgifterna avser bland annat IT-abonnemang och sålda tjänster. I samband med att det nya studenthuset står klart för inflyttning 2019 kan lokalkostnaderna komma att omfördelas mellan olika enheter. Till exempel beräknas biblioteket få förändrad verksamhetsyta. En översyn av förändringen av lokalkostnaderna pågår för att kunna möjliggöra justering av den universitetsgemensamma finansieringen till respektive enhet i syfte att uppnå kostnadsneutralitet. Föreliggande beslut avser den del som finansieras med debitering av institutionerna med ett årligt belopp. På institutionerna utgör detta en av de tre nivåer som via påläggsdebitering belastar samtliga verksamhetsprojekt. De andra två nivåerna är fakultets- respektive institutionsgemensamt verksamhetsstöd. Denna modell för fördelning av indirekta kostnader har tillämpats vid LiU sedan 2009 enligt rektorsbeslut och i enlighet med rekommendation av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Förändringar i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet Genom en effektivisering av verksamhetsstödet och en något lägre budgetram till den interna försäkringskassan beräknas kostnaden för det universitetsgemensamma verksamhetsstödet i stort förbli oförändrad, samtidigt som de externa och interna kraven på verksamhetsstödet ökar. Utifrån föregående års budgetbeslut om finansiering av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet har vissa förändringar uppkommit, där ansvaret för viss verksamhet inom universitetsledningen och LiU Holding AB har flyttats till universitetsförvaltningen. Universitetsledning, universitetsförvaltning och LiU Holding AB Ansvaret för promotion (1 450 tkr), nit och redlighet (NOR) (200 tkr) flyttades vid årsskiftet 2016/2017 från universitetsledningen till universitetsförvaltningen. Därutöver flyttades även ansvaret för LiU:s initiativ i flyktingfrågan (1 062 tkr) samt del av juristfunktion (400 tkr) till universitetsförvaltningen. Verksamheten Strategiskt Partnerskap (1 005 tkr) flyttades per den 22 mars 2017 från LiU Holding AB till universitetsförvaltningen. Då antalet strategiska partner ökat kraftigt har verksamheten i större utsträckning integrerats i LiU:s miljöer. Med anledning av ovanstående förändringar ökar universitetsförvaltningens budgetram med 4 120 tkr medan universitetsledningens och LiU Holding AB budgetram minskar med 3 115 tkr respektive 1 005 tkr. Budgetramen för Holdingbolaget är ett preliminärt maxbelopp. Slutlig reglering av ersättningen för 2018 sker i uppdragsavtalet som tecknas hösten 2017. Universitetsbiblioteket har inför 2018 aviserat ett behov av resursförstärkning till media till följd av höga pris- och valutaförändringar. För biblioteket har lokalkostnader minskat med 1 200 tkr vilka kan disponeras för pris- och valutaförändringar. Även föregående år aviserade biblioteket behov av resursförstärkning till följd av höga pris- och valutaförändringar. En ofördelad reserv motsvarande 1 600 tkr avsattes i budget 2017 för eventuell senare fördelning under året utifrån faktiska kostnader. Didacticum. En av LiU:s strategiska satsningar är att utveckla kompetens och kapacitet för digitalisering och e-lärande. Kopplat till detta är behovet av att satsa på enheter som tillhandahåller avancerad teknisk utrustning och kvalificerad kompetens, core facilities. Som ett led i denna satsning införlivas IKT-studion i Didacticum och dess verksamhet och budgetramen förstärks med drygt 2 000 tkr. Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, som tidigare finansierat IKT-studion gemensamt, får därmed lägre kostnader. Dessutom flyttas finansieringen för pedagogisk/ teknisk coachning från grundutbildningsanslaget till den universitetsgemensamma verksamheten inom Didacticum. I samband med att denna funktion överförs till Didacticum kan den komma att förändras. Interna försäkringskassan finansierar vissa interna personalsociala kostnader. De senaste åren har kostnaderna inte uppgått till budget och bedöms därför kunna minska med drygt 2 000 tkr. Inom gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet tillkommer finansiering av Datamuseet IT-ceum, Sveriges museum för datarelaterad historia. IT-ceum belyser den dåtid, samtid och framtid där datorer spelar eller har spelat en roll. Verksamheten finansieras årligen 26 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

Tabell 7 Budgetramar för universitetsgemensamt verksamhetsstöd för perioden 2018-2020 samt 2017 (tkr) Budget 1) 2017 (rev) Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Särskild delram avseende internrevision 2 030 2 065 2 065 2 065 Universitetsstyrelse och universitetsledning 35 265 36 120 36 120 36 120 LiU Holding inkl. innovationskontor (delfinansiering) 15 685 15 745 15 745 15 745 Universitetsförvaltning (delfinansiering) 231 755 236 045 236 045 236 045 Universitetsbibliotek 121 335 123 570 123 570 123 570 Ofördelad reserv (för pris-och valutakompensation biblioteket) 1 600 1 630 1 630 1 630 Didacticum, (pedagogiskt/didaktiskt centrum) 2) 9 285 12 510 12 510 12 510 Intern försäkringskassa 22 760 20 680 20 680 20 680 Gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet (se tabell 8) 98 785 101 100 101 100 101 100 Summa 538 500 549 465 549 465 549 465 1. 1) Budgeten för 2017 har reviderats utifrån flytten av kostnader från LiU Holding, universitetsstyrelsen och universitetsledningen till universitetsförvaltningen då dessa verkställdes under 2017. 2) Ökning på 3 000 tkr motsvarar belopp med förändrad finansieringsprincip (IKT- studion, pedagogisk/teknisk coachning). Från och med 2018 har beloppen justerats med 1,84 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. genom bidrag från Linköpings kommun, och Saab AB/Saab Aerosystems där LiU:s del av finansieringen uppgår till 500 tkr. Specifikation av budgetram för finansiering via påläggsdebitering Föreliggande beslut om utgiftsram för gemensamt verksamhetsstöd budgetår 2018 och plan 2019-2020 avser följande verksamheter som redovisas i tabell 7. Det universitetsgemensamma verksamhetsstödets andel av LiU:s totala intäkter ligger oförändrat kvar på 13,8 procent. Den gemensamma verksamheten med särskild inriktning mot utbildningsområdet i tabell 7 ovan innehar poster som redovisas separat i tabell 8. Beräknade kostnader för dessa verksamheter har fördelats mellan utbildning och forskning. Fördelningen bygger på bedömningar för varje post i utgiftsramen med målet att uppnå rättvisande redovisning för respektive verksamhetsområde. För budget 2018 och plan för 2019-2020 blir fördelningen så som redovisas i tabell 9. Den totala utgiftsramen för universitetsgemensamt verksamhetsstöd som år 2018 ska finansieras genom påläggsdebitering uppgår till 549 mnkr. Av detta ska 330 mnkr finansieras inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och 219 mnkr inom område forskning och utbildning på forskarnivå. Rektor fastställer fördelning mellan institutionerna med stöd av principerna i LiU:s redovisningsmodell. Tabell 8 Budgetramar för universitetsgemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet (tkr) Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Campusbussen 11 415 11 625 11 625 11 625 Musicum 1 960 1 995 1 995 1 995 Loke II (gemensamma lokaler) 64 985 66 180 66 180 66 180 Avgiftsstudenter 4 900 4 990 4 990 4 990 Stöd till funktionshindrade studenter 4 405 4 485 4 485 4 485 UHR Antagning 7 530 7 670 7 670 7 670 UHR Kopieringsavtalet 3 590 3 655 3 655 3 655 Datamuseet IT-ceum - 500 500 500 Summa 98 785 101 100 101 100 101 100 Tabell 9 Fördelning av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet mellan utbildning och forskning (mnkr) Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Utbildning 326 330 330 330 Forskning 213 219 219 219 Totalt 539 549 549 549 INVESTERINGAR Under 2016 investerade LiU 111 mnkr i anläggningstillgångar, vid utgången av året var restvärdet (historiska anskaffningsutgifter minus gjorda avskrivningar) 394 mnkr, varav 339 mnkr belastar låneramen. Det är en minskning av restvärdet med 33 mnkr jämfört med tidigare år, som framför allt beror på en lägre nyinvesteringstakt. Grundregeln är att alla anläggningstillgångar som anskaffas ska finansieras med lån hos Riksgälden, detta gäller oavsett om LiU har likvida medel för att klara investeringen utan att ta lån, eller inte, dock går det att få undantag från lån för bidragsfinansierade inköp. Alla myndigheter har en låneram, beviljad av regeringen, som inte får överskridas. LiU har i regleringsbrevet för 2017 tilldelats en låneram på 580 mnkr, detta inkluderar investeringar som planerades på Nationellt superdatorcen- Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 27

1. trum (NSC). Dessa investeringar, ca 170 mnkr, förväntas att förskjutas till 2018 vilket leder till att en stor del av utökningen av låneram istället behövs 2018. I inlämnat budgetunderlag för 2018-2020 anger LiU att behovet av låneram för 2017 istället beräknas till 420 mnkr (se tabell 10). För att säkerställa att LiU:s totala låneram inte överskrids och att den budgeteras till en rimlig nivå ingår budgetering och uppföljning av investeringar som en del i bokslutsenheternas löpande rapportering. Utifrån budgeterade investeringar fördelas LiU:s totala låneram på varje bokslutsenhet som ett investeringsutrymme att förhålla sig till. Investeringsutrymmet som varje år fastställs av rektor anges som ett maximalt belopp att införskaffa lånefinansierade anläggningstillgångar för. Bokslutsenheternas budgetering av investeringar ger också en övergripande bild av de investeringar som planeras. Detta ger LiU en bättre möjlighet att strukturera, planera, samordna och styra de investeringar som görs. Tabell 10 Förväntat behov av låneram för investeringar (mnkr). Bidragsfinansierade anläggningstillgångar är exkluderade. Budget 2016 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 IB lån hos Riksgälden 339 386 497 462 Beräknad nyupplåning 163 259 141 149 Beräknad amortering -116-148 -163-161 UB lån hos Riksgälden 386 497 475 450 Föreslagen låneram 420 530 510 480 28 Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020

1. Verksamhetsplan och budget för 2018 samt plan för 2019-2020 29

2.BILAGOR

BILAGOR 1. UNIVERSITETSSTYRELSENS UTBILDNINGSUPPDRAG TILL FAKULTETSSTYRELSER OCH STYRELSEN FÖR UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR PERIODEN 2018-2020. 1.1 ANSVAR FÖR PROGRAMUTBILDNINGAR VID LINKÖPINGS UNIVERSITET BUDGETÅRET 2018. 2. LINKÖPINGS UNIVERSITET: ANSVARSFÖRHÅLLANDEN OCH ORGANISATION. 3. LINKÖPINGS UNIVERSITET: ÅRSCYKEL OCH PROCESSEN FÖR PLANERING OCH UPPFÖLJNING. 2. BILAGOR 31

2. 32 BILAGOR

Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2018-2020 BILAGA 1 Universitetsstyrelsens gemensamma planeringsförutsättningar och uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap framgår av avsnitten 1 respektive 2. De specifika utbildningsuppdragen till Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, Styrelsen för utbildningsvetenskap, Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten samt till Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten framgår av respektive avsnitt 3-6. 1. Gemensamma planeringsförutsättningar Kårobligatoriets avskaffande innebär att universitetet ska avsätta medel till bland annat studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För varje år i perioden 2018-2020 ska därför respektive fakultetsstyrelse bidra med 360 kr per helårsstudent och helårsdoktorand till respektive studentkår för denna verksamhet samt i förekommande fall ersättning därutöver för annan verksamhet som prioriterats av fakultetsstyrelserna. De medel som universitetet erhåller för respektive budgetår i perioden 2018-2020 som kompensation för kårobligatoriets avskaffande fördelas till fakulteterna efter utfallet av antalet helårsstudenter och helårsdoktorander två år innan aktuellt budgetår och därmed i analogi med hur regeringen fördelar denna kompensation till universitet och högskolor. Universitetsstyrelsen uppdrar åt fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till respektive styrelse dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2018 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2019 och 2020. Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser kan påverka resursramarna för påföljande år. Skarp avräkning mot institutionsnivån med retroaktiva återkrav respektive tilläggsersättningar från fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska ej tillämpas. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska lägga ut uppdrag på berörda institutioner och till dessa uppdrag koppla resurser. Uppdragen sammanställs i komprimerad form i en för alla fakulteter (eller motsvarande) gemensam presentation, i vilken varje enskild institution kan se samtliga sina uppdrag och till dessa knutna resurser. Inom ramen för respektive styrelses takbelopp ska fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap anordna kurser inom det så kallande Sommaruniversitetet respektive år i perioden 2018-2020. För dessa kurser ska fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap beakta vad som sägs i universitetsstyrelsens beslut 2000-06-05 med diarienummer LiU 820/00-40 om Sommaruniversitetet. Under respektive år i perioden 2018-2020 ska det också anordnas kurser inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet. Detta uppdrag preciseras i de specificerade utbildningsuppdragen till berörda fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att alla program- och professionsutbildningar vid LiU ska vara samverkanssäkrade. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska medverka i och bidra till finansieringen av detta arbete. I detta ingår också att bidra till finansieringen av Demola, ett projekt för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska i sina respektive budgetar beakta behovet av särskilda medel för verksamhetsområdets kvalitetsarbete och framtida utvärderingar inom det nationella kvalitetssäkringssystemet samt för LiU:s interna kvalitetssäkringssystem. Vid respektive års slut kommer en direkt avräkning att göras utifrån antalet utförda helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive verksamhetsområde för fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap. Balanserad kapitalförändring hanteras enligt riktlinjer beslutade av universitetsstyrelsen 2015-04-22 med diarienummer LiU-2015-00528. Av underbilaga framgår vilka utbildningsprogram som respektive fakultetsstyrelse/ Styrelsen för utbildningsvetenskap ger under budgetåret 2018. 2. Gemensamt uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska anpassa utbildningsutbudets sammansättning och inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska bedriva fortoch vidareutbildning. Fakultetsstyrelsen och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska också i övrigt öka sin beredskap för livslångt lärande och utveckla flexibla studieformer. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska beakta behovet av pedagogisk utveckling och förnyelse. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska fortsätta sitt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten inom fakultetens utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt förbereda för redovisning och bedömning inom ramen för Universitetskanslersämbetets framtida kvalitetssystem samt för kvalitetsarbetet för ett internt kvalitetssystem. 2. BILAGOR 33

2. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Fakultetsstyrelsen ska även verka för ett ökat internationellt utbyte av lärare och studenter. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen studenter från underrepresenterat kön till fakultetens utbildningar. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska aktivt främja och bredda rekryteringen till sina utbildningar. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska erbjuda information och vägledning om utbildningsvägar och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden samt uppmärksamma att vissa studenter kan behöva extra stöd. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska planera antagningen av studenter med utgångspunkt i anvisat takbelopp. Under varje enskilt budgetår ska respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap ta initiativ till och genomföra dialoger mellan fakulteten och berörda institutioner. Dialogerna ska fokusera på utbildningsverksamhetens kvantitativa och kvalitativa utveckling samt det ekonomiska utfallet och kan med fördel äga rum i anslutning till tertialboksluten. 3. Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten för perioden 2018-2020 EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina 2006 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Socionomexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Psykologexamen Psykoterapeutexamen Civilekonomexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer redovisas i verksamhetsplanens kapitel Anslagsfördelning, tabell 3. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 65 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att inom styrelsens takbelopp ge ett urval av kurser inom området genusvetenskap. Särskilda åtaganden Utbildning inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet, som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Academic Writing, 7,5 hp - Introduction to social network analysis, 7,5 hp - Exploring Sweden, the anthropological way, 7,5 hp Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett internationellt sommaruniversitet. Kompletterande utbildning med allmän inriktning Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten ska med beaktande av bestämmelser i aktuella förordningar fullfölja Kompletterande utbildning med allmän inriktning som påbörjats under tidigare budgetår. Under vart och ett av budget- åren under perioden 2018-2020 ska fakultetsstyrelsen erbjuda ytterligare nybörjarplatser på denna utbildning. Totalt beräknas Kompletterande utbildningen med allmän inriktning inom fakultetsstyrelsens verksamhetsområde omfatta 10 helårsstudenter under respektive budgetår under perioden 2018-2020. Kompletterande utbildning med allmän inriktning som startar under 2018 ska i LADOK märkas med kurstypen A18, under 2019 med A19 och under 2020 med A20. Utöver ordinarie ersättning i form av inom internt tillämpade ersättningsnivåer för helårsstudenter och helårsprestationer erhåller Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 1 600 tkr för respektive budgetår i perioden 2018-2020 för detta uppdrag. Undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter med flera Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att genomföra undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och i förekommande fall invandrarstudenter motsvarande minst 50 helårsstudenter per år. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 1 000 tkr för respektive budgetår i perioden 2018 2020 för detta uppdrag. Orkesterspel Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att genomföra kursen Orkesterspel som ett särskilt åtagande. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 770 tkr för respektive budgetår i perioden 2018-2020 för detta uppdrag. Förstärkt kvalitet i ämnet statistiks grundutbildningar Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i fortvarighet ett särskilt stöd om 1 090 tkr per år under perioden 2018-2020 för att möjliggöra för styrelsen att tillsammans med egna satsningar stärka kvaliteten i ämnet statistiks grundutbildningar, främst utbildningsprogrammet i statistik och dataanalys. 34 BILAGOR

Förstärkning av grundutbildningen vid Institutionen för kultur och kommunikation Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten ett särskilt stöd för att stärka grundutbildningen vid Institutionen för kultur och kommunikation. Det särskilda stödet uppgår till 1 620 tkr per år under perioden 2018-2020. Språkverkstäder Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att med hjälp av Institutionen för kultur och kommunikation och Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier bedriva svenska respektive engelska språkverkstäder. För detta uppdrag utgår ett särskilt stöd med 3 600 tkr per år under perioden 2018-2020. 4. Utbildningsuppdrag till Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2018-2020 EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande Styrelsen för utbildningsvetenskaps verksamhetsområde. Examina 1993 och 2001 års examensordning Barn- och ungdomspedagogisk examen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Slöjdlärarexamen *) Speciallärarexamen Lärarexamen Specialpedagogexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkeshögskoleexamen *) med inriktning mot trä- och metallslöjd Examina 2011 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Lärarexamen (3-3,5-årig utbildning) Folkhögskollärarexamen Förskollärarexamen Grundlärarexamen (fritidshem) Yrkeslärarexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Grundlärarexamen (förskola åk 3) Grundlärarexamen (åk 4-6) Lärarexamen (minst 4-årig utbildning) Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Ämneslärarexamen (åk 7-9) Ämneslärarexamen (gymnasiet) Generella examina Masterexamen Magisterexamen Anm 1: Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2023. (SFS 2013:825) Anm 2: Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2023 när det gäller lärarexamen. (SFS 2013:825) Anm 3: Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärareller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2021. (SFS 2013:1118) Anm 4: Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 skollagen (20110:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen. Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer redovisas i verksamhetsplanens kapitel Anslagsfördelning, tabell 3. Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 85 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Särskilda åtaganden Förändringsarbete av lärarutbildningen Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att genomföra erforderligt utvecklingsarbete i samband med utvecklingen av den nya lärarutbildningen. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med 1 090 tkr för respektive budgetår i perioden 2018-2020. Nationellt resurscentrum för teknik Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att som ett särskilt åtagande ansvara för det särskilda åtagande som universitetet fått av riksdagen i form av det nationella resurscentrumet Centrum för tekniken i skolan, CETIS. För detta tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap under verksamhetsåret 2018, 1 902 tkr utöver sitt takbelopp. Finansiering sker via det särskilda anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor. Motsvarande belopp gäller även för budgetåren 2019 och 2020. Från och med 2018 medfinansieras Centrum för tekniken i skolan med 1 500 tkr via LiU:s särskilda åtaganden. Anslaget bidrar till att täcka CETIS indirekta kostnader och avser anslagsfinansierad verksamhet. Utveckling av samarbete med skolan Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för 2. BILAGOR 35

2. utbildningsvetenskap i uppdrag att utveckla samarbetet mellan utbildningsvetenskap och skolan samt att utveckla former för fort- och vidareutbildning av lärare. Uppdraget inkluderar samarbeten med andra delar inom universitetet. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med 1 600 tkr för respektive budgetår i perioden 2018-2020. 5. Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten för perioden 2018-2020 EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina 2006 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerexamen Receptarieexamen Fysioterapeutexamen/Sjukgymnastexamen Sjuksköterskeexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Barnmorskeexamen Logopedexamen Läkarexamen Psykoterapeutexamen Specialistsjuksköterskeexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer redovisas i verksamhetsplanens kapitel Anslagsfördelning, tabell 3. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 90 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 25 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Takbeloppen under perioden 2018-2020 inkluderar läkarutbildningens utbyggnad till och med den utbyggnad som föreslogs i budgetpropositionen för 2013, som innebär att antalet nybörjarplatser ska uppgå till minst 108 per termin från och med höstterminen 2014. Vidare inkluderar takbeloppet specialistutbildning till sjuksköterska (med olika inriktningar). Takbeloppet inkluderar också resurser för övriga vårdutbildningar inom fakultetsstyrelsens verksamhetsområde. Särskilda åtaganden Utbildning inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet. Inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Hospice and palliative care ethics, 7,5 hp - Health care improvement and entrepreneurship in an international context, 7,5 hp Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett internationellt sommaruniversitet. 6. Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten för perioden 2018 2020 EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina 2006 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Högskoleingenjörsexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Civilingenjörsexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer redovisas i verksamhetsplanens kapitel Anslagsfördelning, tabell 3. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 90 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 25 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Ansvaret för att bedriva de utbildningar vid Carl Malmstens skola som från och med 1 juli år 2000 överfördes till utövas inom universitetet av Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten. Styrelsens takbelopp inkluderar ersättning för dessa utbildningar. Regeringen har infört ett tak som innebär att får avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden 2018-2020. Särskilda åtaganden LiU Elitidrott Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten i uppdrag att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering). För detta särskilda åtagande tilldelas Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten ersättning med 2 500 tkr för respektive budgetår i perioden 2018-2020. Utbildning inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Innovation and Entrepreneurship in a Swedish context, 7,5 ECTS - Leadership and Organisational Behaviour in Contemporary Organisations, 7,5 ECTS 36 BILAGOR

Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett internationellt sommaruniversitet. 2. BILAGOR 37

2. 38 BILAGOR

BILAGA 1.1 Ansvar för programutbildningar vid budgetåret 2018 Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten (FSF) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Socionomprogrammet Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Systemvetenskap Kandidatprogrammet i Kognitionsvetenskap Politices kandidatprogram Kandidatprogrammet i Affärsjuridik med Europainriktning (franska/tyska) Kandidatprogrammet i Affärsjuridik, allmän inriktning Kandidatprogrammet i Personal- och arbetsvetenskap Kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys Kandidatprogrammet i Kultur, samhälle, mediegestaltning Kandidatprogrammet i Kulturvetenskap Kandidatprogrammet i Statistik och dataanalys Kandidatprogrammet i Miljövetenskap Kandidatprogrammet i Slöjd, hantverk och formgivning Kandidatprogrammet i Samhällsplanering Kandidatprogrammet i Språk, kultur och medier Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Civilekonomprogrammet Civilekonomprogrammet, internationell (franska/spanska/ tyska) Psykologprogrammet Psykoterapiprogrammet Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master s Programme in Applied Ethics Master s Programme in Statistics and Data Mining Master s Programme in Business Administration Strategy and Management in International Organizations Master s Programme in Ethnic and Migration Studies Master s Programme in International European Relations Master s Programme in Science for Sustainable Development Master s Programme in Child Studies Master s Programme in Gender Studies Intersectionality and Change Master s Programme in Computational Social Science Affärsjuridiska masterprogrammet Affärsjuridiska masterprogrammet med Europainriktning Masterprogram i Human Resource Management and Development Masterprogram IT & management Masterprogram i Kognitionsvetenskap Masterprogram i Nationalekonomi Masterprogram i Samhälls- och välfärdsstudier Masterprogram i Statsvetenskap Masterprogram i Samhällsgestaltning Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Folkhögskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Lärarprogrammet (210-240 hp) Lärarprogrammet (Linköping) (210 hp) Lärarprogrammet (Norrköping) (210 hp) Yrkeslärarprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning KPU Lärarutbildning, LU90 Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Lärarprogrammet (240-330 hp) Lärarprogrammet (Norrköping) (240-270 hp) Lärarprogrammet (Linköping) (240-330 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans åk 1-3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan Specialpedagogprogrammet Speciallärarprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning KPU Lärarutbildning, LU 90 Utbildningsprogram som leder till magisterexamen Magisterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik Magisterprogram i Pedagogiskt arbete Magisterprogram i Utomhuspedagogik Master s Programme (one year) in Adult learning and Global Change Master s Programme (one year) in Outdoor Environmental Education Utbildningsprogram som leder till masterexamen Masterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik/yngre barns lärande 2. BILAGOR 39

2. Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten (FSM) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Arbetsterapeutprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Ettårig komplettering till Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeutprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Medicinsk biologi Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Logopedprogrammet Läkarprogrammet Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet, inriktning familjeterapi Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot kirurgisk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot medicinsk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master s Programme in Experimental and Medical Biosciences Masterprogrammet i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnadsvetenskap Masterprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård Anm: Fysioterapi betecknades tidigare Sjukgymnastik. Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten (FST) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Högskoleingenjörsprogrammet i Byggnadsteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i Kemisk analysteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Biologi Kandidatprogrammet i Flygtransport och logistik Kandidatprogrammet i Fysik och nanovetenskap Kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation Kandidatprogrammet i Innovativ programmering Kandidatprogrammet i Kemi molekylär design Kandidatprogrammet i Kemisk biologi (gemensam ingång med civilingenjörsprogrammet) Kandidatprogrammet i Matematik Kandidatprogrammet i Möbeldesign Kandidatprogrammet i Möbelkonservering Kandidatprogrammet i Möbelsnickeri Kandidatprogrammet i Möbeltapetsering Kandidatprogrammet i Samhällets logistik Följande program ger också en kandidatexamen Högskoleingenjörsprogrammet i Byggnadsteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i Kemisk analysteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Civilingenjörsprogrammet i Datateknik Civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling Civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign Civilingenjörsprogrammet i Energi miljö management Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet i Kemisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, transport och samhälle Civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik Civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik Civilingenjörsprogrammet i Mjukvaruteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik internationell (5 ingångar) Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master s Programme in Aeronautical Engineering Master s Programme in Applied Ethology and Animal Biology Master s Programme in Biomedical Engineering Master s Programme in Communication Systems 40 BILAGOR

Master s Programme in Computer Science Masterprogram i Datavetenskap Master s Programme in Design Master s Programme in Ecology and the Environment Master s Programme in Electronics Engineering Master s Programme in Sustainability Engineering and Management Masterprogram i Fysik och Nanovetenskap Master s Programme in Industrial Engineering and Management Master s Programme in Intelligent Transport Systems and Logistics Masterprogram i Matematik Master s Programme in Materials Science and Nanotechnology Master s Programme in Mechanical Engineering Master s Programme in Organic Synthesis/Medical Chemistry Masterprogram i Protein Science 2. Följande program ger också en masterexamen Civilingenjörsprogrammet i Datateknik Civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling Civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign Civilingenjörsprogrammet i Energi miljö management Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, transport och samhälle Civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik Civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik Civilingenjörsprogrammet i Mjukvaruteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Kemisk biologi BILAGOR 41

2. 42 BILAGOR

BILAGA 2 : Ansvarsförhållanden och organisation är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och de övergripande uppgifterna framgår av högskolelagen. Rektor, som är universitetets chef, ansvarar för ledningen av universitetets verksamhet närmast under universitetsstyrelsen. Rektor är också ledamot av universitetsstyrelsen. Vidare är det rektors ansvar att se till att universitetsstyrelsen får det underlag som behövs för styrelsens beslutande verksamhet och att universitetets olika verksamheter får en ändamålsenlig utformning och bemanning. De fyra fakultetsstyrelserna (motsvarande) vid LiU ansvarar enligt sina instruktioner för: Vetenskaplig kompetens när det gäller utbildning och forskning inom respektive område. Att inom sina ansvarsområden fördela resurser för grundutbildning och forskning till institutioner och andra enheter. Att tillsammans med institutionerna ansvara för kvaliteten i verksamheten gentemot rektor och universitetsstyrelsen. Att besluta om de planer som föreskrivs i högskoleförordningen och om villkoren för antagning till utbildning och forskarutbildning. Att besluta om att inrätta de anställningsnämnder som är nödvändiga för tillsättningen av läraranställningar. Varje fakultet arbetar under ledning av en dekan. Universitetsstyrelsen har beslutat att all utbildning och forskning, med tillhörande administrativa stödfunktioner, ska bedrivas inom ramen för institutioner, som var och en leds av en institutionsstyrelse och en institutionschef (prefekt). Utbildning och forskning bedrivs vid 14 institutioner. Institutionerna, med sina prefekter som är direkt underställda rektor, tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. 2. Bild 1 Schematiskt organisationsschema för. Internrevision Universitetsstyrelse Holding AB Universitetsförvaltning Rektor universitetsledning Ledningsråd Universitetsbibliotek Forskningsråd Utbildningsråd Didacticum, m. fl.* Samverkansråd Filosofisk fakultet Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Utbildningsvetenskap 14 institutioner *) Exempel på andra särskilda arbetsenheter är Centrum för biomedicinska resurser (CBR), Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), Nationellt Superdatorcentrum (NSC), Bioinformatics infrastructure for life sciences (BILS) som alla styrs med av rektor beslutade instruktioner. BILAGOR 43

2. 44 BILAGOR

: Årscykel och processen för planering och uppföljning BILAGA 3 Verksamhetsstyrningen, synliggjord i årshjulet nedan, har sin utgångspunkt i LiU:s strategi och ska driva och stödja planering, genomförande, uppföljning/ analys och agerande. Planeringen påbörjas under hösten, två år innan verksamhetsåret, med en omvärldsanalys som presenteras och diskuteras med universitetsstyrelsen. Den interna analysen fortsätter under vintern och görs utifrån omvärldsanalysen, verksamhetsdialoger samt förutsättningarna och utmaningarna för LiU. På universitetsstyrelsens februarisammanträde presenteras årsredovisningen och budgetunderlaget, som är viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Under våren förs förberedande diskussioner i universitetsstyrelsen om verksamhetsplan och budget för kommande år, med beslut vid styrelsens junisammanträde. En förändring jämfört med tidigare år är arbetet med intern styrning och kontroll (enligt förordningen om densamma). Väsentliga risker beskrivs och hanteras i verksamhetsplanen, istället för som tidigare i en särskild rapport till styrelsen. Under hösten arbetar fakulteterna, institutionerna och övriga bokslutsenheter med sin verksamhetsplanering och budget, ett arbete som ska vara klart till 1 december. Efter april respektive augusti månad innevarande verksamhetsår redovisas tertialrapporter, som främst har fokus på verksamhetens utveckling och ekonomi. Därutöver ska LiU även, per 30 juni, redovisa en delårsrapport till regeringen. En uppföljning av verksamhetsplanen görs efter varje verksamhetsår. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i målen för LiU:s strategi samt i prioriteringarna som anges i verksamhetsplanen. Under 2017 pågår ett arbete för att utveckla det interna strategiarbetet inom LiU. 2. Bild 2 Processen för planering och uppföljning i form av en årscykel. Årsredovisning Budgetunderlag Omvärldsanalys Förberedande budgetdiskussion Tertialrapport Rektors planeringsdirektiv Tertialrapport VP och budget Delårsrapport BILAGOR 45