Hej! Dokumentet du läser är ett hjälpmedel i ditt arbete med värdegrund och likabehandling i skolan. Värdegrunden på och utanför nätet är lika viktiga men du kommer se nedan att en del övningar och tips är riktade till ditt arbete när det gäller nätfrågan. En del av övningarna är för dig som pedagog att använda som reflektion och en del är avsedda att använda i klassrummet tillsammans med dina elever. ETT MATERIAL ATT INSPIRERAS AV Materialet är ett inspirationsmaterial, se det som ett stöd i ert trygghetsarbete. Välj de övningar som passar dig och din klass, och arbeta med dem på det sätt som ni finner lämpligt. Det är viktigt att utgå från elevgruppens förutsättningar, så att arbetet med materialet känns relevant, intressant och utmanande. Genom att välja det arbetssätt som du och eleverna tycker är bäst, blir arbetet också mer relevant och stimulerande. ARBETSMETODER Materialets övningar har sin utgångspunkt i metoder som både elever och vuxna känner igen. Innehållet utgår från och knyter an till elevernas erfarenheter och fokuserar på elevernas insikter och förståelse. Tanken är att olika förmågor ska utvecklas i nya sammanhang. Varierande arbetsmetoder spelar en viktig roll som källa till såväl upplevelse som till kunskap. Genom att arbeta med trygghetsfrågor inom olika ämnen och med varierande arbetsmetoder tror vi att eleverna kommer att få än större kunskap, inspiration, förståelse och handlingskraft för att själva vara delaktiga i ett arbete för trygghet och jämlikhet. Ett systematiskt arbete Att systematiskt planera och fortlöpande följa upp trygghetsarbetet är grundläggande faktorer för framgång. Hela skolans värdegrundsarbete ska bedrivas med fokus på en långsiktig utveckling. Det är därför viktigt att analysera, planera och utvärdera både tillsammans med eleverna i din klass och med dina kollegor. I arbetet med Temaboken kan du både i den långsiktiga planeringen och inför varje lektion fundera över följande: 1. VAR ÄR VI? Inledningsvis är det viktigt att fundera över både dina egna och elevernas förutsättningar. Hur har vi arbetat med dessa frågor fram till idag? Hur har det gått? Har det uppstått några svårigheter längs vägen som jag behöver vara medveten om? Vilka förutsättningar finns i klassen? Vilken nivå befinner sig klassen på? Vilka förkunskaper finns? Är jag tillräckligt förberedd? 2. VART SKA VI? Att ta fram syfte och mål är bra för att kunna arbeta på ett väl genomtänkt sätt och för att kunna styra och hantera olika situationer som kan uppstå. Varför ska vi arbeta med det här? Vad vill vi uppnå med arbetet? Vad ska vi huvudsakligen fokusera på? Vilka ev. mål och förmågor ska vi arbeta med? Vad vill jag att eleverna ska få med sig? 3. HUR GÖR VI? Planeringen inför lektionen är central för att arbetet ska bli så bra som möjligt.
Vilka övningar kan jag använda mig av? Vilka resurser har jag till mitt förfogande? Vilka reaktioner kan uppstå och hur hanterar jag dem? Hur kan jag anpassa övningar till mina elevers förutsättningar? 4. HUR BLEV DET? Utvärderingen är minst lika viktig som planeringen, detta för att ta reda på effekterna av arbetet - men också för att kunna planera för framtiden. Hur gick det? Vad upplevde eleverna som intressant och givande? Vilka kommentarer kom upp? Vad hade jag kunnat göra på ett annat sätt? Vad kan jag ta med mig framöver? Uppstod situationer där jag kände mig osäker eller hade svårt att hantera diskussionen? Hur kan jag förbereda mig på det framöver? Skolans uppdrag Materialet är ett av många verktyg för att uppnå lagstiftningens krav samt ett stöd i att undersöka de normer, värden och kunskaper som läroplanen för grundskolan beskriver. Vi hoppas att du kan se materialet som en inspiration och ett stöd i att levandegöra värdegrundsarbetet i klassrummet, oavsett om det sker i ämnesundervisning, mentorstid eller i vid speciella tillfällen. Att arbeta med attityder, värderingar och civilkurage är en del av skolans uppdrag. I Lgr11 är det tydligt att alla som arbetar i skolan ska motverka diskriminering och kränkande behandling av elever samt att bidra till hela skolan präglas av människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Skolan ska också arbeta för att eleverna har kunskap om sina rättigheter, tar avstånd från kränkningar och ser till andra människors bästa i sina handlingar. Detta samtidigt som skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem ska diskuteras öppet. Vi hoppas att materialet kan bli ett stöd för dig i att skapa en sådan miljö; i det dagliga mötet med elever, i klassrummet och över hela skolan. GRUPPEN, KULTUREN OCH SAMHÄLLET Det finns inget enkelt svar på vad som gör att otrygghet, utanförskap eller mobbning uppstår. Men det är viktigt att veta vad som påverkar en klass eller en grupp när man ska arbeta för att stärka den. Vi möter ofta vuxna som stannar vid en analys på individnivå, och letar orsaker till mobbning enbart hos det utsatta barnet eller hos den som utsätter. Vi menar att man måste lyfta blicken från det individuella och också se till gruppens och samhällets påverkan på de inblandade. Stämningen i en klass påverkas såklart av grupptryck, roller, status och andra gruppdynamiska processer. Hur dessa behov tillfredsställs i gruppmiljön, eller i värsta fall inte tillfredsställs, kan vara ett sätt att förklara uppkomsten av kränkningar. I olika klassrum skapas även olika normer. Vad som anses rätt i en klass behöver inte vara det i en parallellklass. I trygghetsarbetet behöver man således titta på klassnormer. Skolans kultur påverkar också. På just er skola finns det troligtvis regler för vad som är rätt och fel, bra och dåligt, coolt eller fjantigt, inne eller ute och som alla elever förhåller sig till. Denna kultur kan påverka hur eleverna trivs i skolan, hur trygga de känner sig, vilka kränkningar som kan förekomma etc. Även vuxna i skolan har föreställningar om varandra och om eleverna, vilket ligger till grund för hur skol- och klassrumskulturer formas. Skolan är dessutom en del av det samhälle vi alla lever i och även där finns samhälleliga strukturer och normer som sätter gränser för en människas handlingsutrymme. Normer som kan beskrivas som ofta oreflekterade osynliga regler, som reglerar och beskriver förväntat beteende, skapar maktstrukturer genom att peka ut normalt och avvikande och begränsar handlingsutrymme. Vissa normer gynnar värdegrunden, som att vi ska agera när någon blir utsatt. Andra normer motverkar värdegrunden genom att vissa gruppers beteenden värderas högre än andras. Det är genom att förstå hur vi påverkas av vår
omgivning som vi kan börja arbeta med att förhålla oss till den på ett sätt som stärker skolans värdegrund. Därför innehåller Temaboken delar om både gruppen, kulturen och samhället. Att leda övningar Oavsett om du och din klass är vana att göra olika övningar eller om du aldrig prövat på det tidigare tror vi att det kommer att vara givande för dig och din klass. Oberoende av erfarenhet kan det vara bra att i förväg fundera lite på vad övningarna kommer att innebära för dig som ledare och för din klass. Som ledare deltar du inte i övningarna. Din roll är att leda övningen, lyfta upp olika åsikter, samt attunderlätta för eleverna att tillsammans reflektera utifrån olika perspektiv. Nedan presenteras några viktiga punkter att tänka på för dig som leder en övning: Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. En del behöver mer tid på sig och deltar på sitt sätt. Förbered dig på hur du ska hantera en situation där någon inte vill vara med. Bestäm utifrån vilken diskussion du tänkt ha om eleven kan vara kvar i klassrummet men sitta tyst bredvid, eller om den får vara med och kommentera. Det är också viktigt att fundera över varför eleven inte vill vara med. Utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och var medveten om hur du fördelar utrymmet i klassen. Det är viktigt att reflektera över hur du som ledare antingen kan förstärka eller utmana roller och maktstrukturer i gruppen. Sträva efter ett tillåtande klimat. Det finns inga rätt eller fel, alla får ha åsikter men personliga påhopp och kränkningar är inte tillåtet. I värderingsövningar: Skapa möjligheten att säga pass om en elev inte vill svara på en fråga eller förklara sina tankar. Det är viktigt att det finns ett överenskommet och neutralt sätt att avstå från att svara. UTVÄRDERA GENOM REFLEKTERANDE FRÅGOR Att ställa reflekterande frågor till eleverna efter en övning kan vara ett sätt att utvärdera och sammanfatta vad de tar med sig. Exempel på frågor: Hur kändes det att göra övningen? Varför tror du att vi gör övningen? Finns det något kring övningen du vill diskutera i efterhand? Finns det något du har börjat fundera över under övningen som du tidigare inte har tänkt på? Hantera kränkande kommentarer Övningarna i materialet kan väcka olika känslor och tankar hos eleverna. Det är bra att ha strategier för att bemöta och hantera eventuella kränkande och fördomsfulla kommentarer vid diskussioner i klassen. Fundera gärna igenom: Vilka utmanande resonemang kan dyka upp? Hur hanterar jag aggressiva och fördomsfulla kommentarer? Finns risken att jag ger plats åt det fördomsfulla och att det uppfattas som att jag legitimerar det när jag som lärare bjuder in till en diskussion om fördomar? Vilken roll vill och bör jag ta under ett samtal där fördomar dyker upp? Om en elev fäller en fördomsfull eller kränkande kommentar måste du fånga in diskussionen så attkränkningar aldrig blir oemotsagda. Var tydlig med att det hen säger kan uppfattas som kränkande
och att det inte är okej. Fånga upp kränkningen och utveckla tanken bakom döda den inte. En lämplig replik kan vara: Jag respekterar att du tänker på det viset, alla vi har rätt till våra åsikter, till och med när vi inte är överens om dem. Samtidigt blir jag nyfiken och skulle vilja be dig (eller ge dig som uppgift till nästa gång) att du berättar om vilka fakta som finns bakom dina tankar. Var öppen och ställ följdfrågor som möjliggör för eleven och gruppen att reflektera över påståendet. Exempel på frågor du kan använda dig av: Hur menar du nu? Berätta mer? Jag förstår inte riktigt hur du menar, kan du säga det på ett annat sätt? Uppfattade jag dig rätt att...? Menar du att...? Vad tror du det är som gör att du tror eller tycker det? Det du säger är faktiskt fel. Det är nämligen så att...hur tänker du kring det? Hur menar du nu? Vad skulle hända om? Hur kommer det sig att du tycker så? Vilka argument finns för det? Vilka motargument finns för? Hur tror du att din åsikt kan uppfattas av andra? SKOLAN ÄR INTE VÄRDENEUTRAL En av skolans uppgifter är att prata om intolerans och ersätta fördomar med kunskap. I grunden handlar det om lärande. Skolan är aldrig neutral när det gäller de grundläggande demokratiska värderingarna, utan ska stå upp för och förmedla dessa. Det innebär att de som arbetar i skolan har ett uttalat ansvar att bemöta och ta avstånd från värderingar och åsikter som går emot principen om allas lika värde. Studier visar att den stora majoriteten av elever inte har uttalade och fixerade fördomar om andra. Elever är i allmänhet nyfikna på hur andra egentligen är, och är angelägna om en saklig diskussion samt öppna för att tänka på nya sätt. Det är viktigt att ta tillvara på! ÅSIKTER ÄR FÖRÄNDERLIGA! När det förekommer kränkande och fördomsfulla kommentarer kan det finnas en viktig poäng i att skilja mellan åsikt och fakta. Åsikter är en färskvara och alla har rätt till en. Stötta och hjälp eleven att vrida och vända på perspektiven det är då förändringsprocessen för våra värderingar eller attityder kan börja. Att diskutera källkritik med eleverna och var de får sin information från kan leda till intressanta diskussioner.
Heta linjen Syfte Att träna på att ta ställning till olika situationer eller frågor. Att eleverna får uppleva att det finns olika sätt att se på saker och ting. Att öka tryggheten i att aktivt visa vad man tycker. Att skapa underlag för en diskussion i de aktuella ämnena. Sammanfattning Heta linjen är en värderingsövning, där eleverna får ta ställning till olika påståenden. Efter varje ställningstagande diskuterar ni frågan tillsammans. Material Två papper, ev ett långt snöre. Gör så här 1. Skapa ett utrymme där alla deltagare ryms på en rad. Berätta för eleverna att det går en linje mellan ena sidan av utrymmet och den andra sidan. Du kan visa linjen genom att lägga ett långt snöre på golvet. 2. Vid ena änden sätter du upp ett A4 med ett JA på och på den andra sidan sätter du upp ett NEJ. 3. Heta linjen är en värderingsövning där eleverna får ta ställning till olika påståenden. När du som ledare ställer en fråga ska eleverna gradera sitt ställningstagande genom att ställa sig utefter linjen. Det innebär att eleverna kan ställa sig olika beroende på hur starkt deras svar är, samt att det också finns möjlighet att stå i mitten. Det finns inget rätt eller fel! 4. Välj de påståenden du tycker passar. Följdfrågorna är väldigt viktiga i övningen då det är här som eleverna får möjlighet att diskutera sina åsikter och tankar. Uppmuntra eleverna att byta plats om de ändrar sig under diskussionens gång och tänk på att fördela ordet så att olika elever får komma till tals. Stanna inte för länge vid samma fråga utan gå vidare till en ny fråga om du märker att diskussionen vattnas ur. Påståenden Påståendena baseras på vad eleverna själva tagit upp i diskussioner. Alla i det här rummet har fördomar. (Är det möjligt att inte ha fördomar? Hur då? Hur kan vi göra för att minska sina fördomar? Varför har vi fördomar?) Medier bidrar till att öka fördomar. (Hur då? Vilka medier? Mot vilka grupper? Några speciella exempel ni har? Hur kan vi hantera det?) Jag kan uttrycka vad jag vill på nätet med hänvisning till yttrandefriheten. (Vad får man inte uttrycka på nätet? Vad behöver man tänka på när man uttrycker sig på nätet?) Man är mindre allvarlig med det man uttrycker på nätet, än vad man är utanför nätet. (Varför/Varför inte? Vad är det som skiljer? Är det normaliserat att man skriver sådant man inte menar? Varför/Varför inte?) De flesta av mina kompisar tänker på konsekvenserna innan de skriver något eller lägger upp en bild på nätet. (Varför/Varför inte? Vilka konsekvenser behöver man ha i åtanke innan man uttrycker något?)
Det är värre att kränka och mobba någon utanför nätet än på nätet. (Varför/Varför inte? Vad är det som skiljer?) Det är vanligt att man hämnas på någon som varit elak mot en på nätet. (Hur kan det gå till i så fall? Vilka konsekvenser kan det få? Hur påverkas de inblandade? Hur skulle man kunna hantera situationen när någon blivit kränkt?) Det är varje persons ansvar att se till att man inte kränker någon annan på nätet. (Varför/varför inte? Vems eller vilkas ansvar är det att skapa en schysst stämning på nätet?) I vår skola behandlas alla lika. (Om inte: På vad sätt märks det skillnader? I vilka situationer? Vad kan det få för konsekvenser?) Frågor till pedagogerna Det är viktigt att jag som pedagog håller mig uppdaterad om vad eleverna gör på nätet. (Varför/Varför inte?) Det kommer göra skillnad för stämningen i min klass om jag pratar ofta om nätet. (Varför/Varför inte?) Jag anstränger mig mer för att lösa en konflikt som skett på nätet på skoltid, än om den startat på en fest en lördagskväll. (Varför/Varför inte? Vad är det som skiljer?) På vår skola kan alla elever vara så som de vill vara, sig själva helt enkelt. (Kan man vara/tycka/tänka hur man vill kopplat till utseende, åsikter, ekonomi, status, diskrimineringsgrunderna? Hur märks det om man inte får det?) Jag kan påverka så att det blir lättare för eleverna att vara sig själva på skolan. (Varför/Varför inte? I så fall, på vilket sätt?)
Case En eftermiddag upptäcker David att det har lagts ut en bild på honom på nätet. Bilden är tagen i omklädningsrummet efter idrottslektionen och man kan se att David håller på att byta om. Flera elaka kommentarer har skrivits, rykten om David har börjat spridas och bilden har delats mellan eleverna på skolan. Att diskutera i personalgruppen: Analysera (VAR ÄR VI?) Planera (VAR SKA VI?) Genomföra (HUR GÖR VI?) Utvärdera (HUR BLEV DET?) Analysera (VAR ÄR VI?) Hur kopplar du händelsen till diskrimineringsgrunderna? Hur kopplar du händelsen till kränkande behandling? Vilka bakomliggande orsaker behöver du ta hänsyn till? Planera (VAR SKA VI?) Vad vill du att situationen ska resultera i? Mätbara åtgärder (kort och långsiktiga) Vad behövs för att genomföra dessa? Genomföra (HUR GÖR VI?) Hur hanterar du situationen? (koppla till kort- och långsiktiga åtgärder) Vilka reaktioner kan uppstå och hur hanterar jag dem? Utvärdera (HUR BLEV DET?) Nådde vi målet? Uppnåddes önskade effekter? Hur går vi vidare? Att diskutera med eleverna: Varför uppstår en sådan situation tror ni? Vad tycker ni att David ska göra? Om du hade varit Davids kompis, vad hade du gjort? Vilka konsekvenser blir av en sådan här situation? Vem/vilka blir berörda? Vad tycker du att vuxenvärlden ska göra?
Quiz Att arbeta med quiz med eleverna är ett levande och roligt sätt att få igång diskussioner i klassrummet. Syftet, och det viktigaste, är att få igång en diskussion kring frågan/påståendet och dess alternativ. Eleverna får; träna på att ta ställning till olika situationer eller frågor. uppleva att det finns olika sätt att se på saker och ting. öka tryggheten i att aktivt visa vad man tycker. diskutera de aktuella ämnena. 1. Gå till getkahoot.com och logga in/skapa konto 2. Skapa ny kahoot med varlfritt antal frågor, se till att de är poänglösa så att eleverna inte tävlar mot varandra och att alla alternativ du väljer/skriver in är rätt. Dra fliken Correct/incorrect under varje alternativ du skriver in. 3. Slutför dina frågor och quizen, döp quizen till det du vill kalla den och lägg in den beskrivningen som passar. Gör också quizen privat. Dina sparade quiz hamnar under fliken My kahoots i menyraden överst på sidan. 4. För att göra din quiz med eleverna behöver du logga in och starta quizen, då kommer du se en kod som du ger eleverna när de går in på kahoot.it, de skriver in koden och skriver in ett användarnamn. 5. Du visar quizen/frågorna på storskärm så att eleverna ser frågorna på skärmen, ni läser dem tillsammans och även läser alternativen tillsammans. Varje alternativ har en färg och en symbol och eleverna ser endast färgerna och symbolerna på sina enheter. Därför är det viktigt att du kan visa din egen skärm via projektor eller liknande. 6. Ställ följdfrågor till eleverna efter varje fråga och ni ser vilka alternativ som fått flest röster. Hur kommer det sig? Tänker ni olika? Kan man ha olika perspektiv i frågan? Osv Quizen från mentorsutbildningen Här nedan är quizen som ni genomförde på mentorsutbildningen tillsammans med förslag på resonemang och följdfrågor. Fundera igenom förberedelsefrågorna för dig själv innan du genomför övningen så att det blir så bra som möjligt i klassrummet (se inledande text). 1. Vad är det första du skulle göra om din kompis blivit kränkt på nätet? a. Prata med en vuxen b. Stötta kompisen c. Anmäla det till sidan eller polisen d. Vad kan jag göra? Förslag på följdfrågor: Vad är det som avgör vem man vill prata med? Varför vill/varför vill man inte prata med en vuxen? Vad skulle krävas för att man vill vända sig till en vuxen? Vad händer när man anmäler? Hur anmäler man? Vad kan du göra själv för att skapa ett schysstare klimat på nätet? Vad tycker du att andra kan göra? 2. Vilken strategi tror du ger mest effekt för att hjälpa någon som blivit utsatt på nätet? a. Säga till personen att strunta i det b. Lämna sidan och stänga ner kontot c. Skriva tillbaka att det inte är OK d. Skriva något elakt tillbaka
Förslag på följdfrågor: Hur säger man till någon som kränkt en annan person? Är det lättare eller svårare att säga ifrån på nätet? Varför/varför inte? Varför vill/varför vill man inte skriva något elakt tillbaka? Vad blir konsekvenserna? 3. Vad har skolan för ansvar att reda ut nätmobbning? a. Inget alls b. Beror på när det hänt c. De måste reda ut allt d. Beror på vad som hänt Skolan har alltid ett ansvar enligt skollagen att även reda ut kränkningar som skett på nätet om det är mellan elever på skolan och det påverkar deras skolvardag. Förslag på följdfrågor: Hur vill man att skolan ska hantera situationen? Vem vill man prata med? Hur ska en vuxen vara? Hur bemöter en vuxen på skolan elever på bästa sätt? 4. Hur kan man stoppa nätmobbning? a. Genom mer gemenskap i klassen b. Genom kunskap om kränkningar och mobbning c. Genom att känna till konsekvenser av sitt beteende d. Genom att vuxna finns som stöd Förslag på följdfrågor: Hur skapar man mer gemenskap i klassen? Vilka metoder är bäst att använda sig av? Vad behöver man känna till om kränkning och mobbning? Vilken kunskap behöver man? Vilka konsekvenser kan det bli av nätmobbning? Hur kan man förstå konsekvenser av sitt beteende? Hur kan en vuxen ge sitt bästa stöd? 5. Vad behöver man för att våga stå upp för sig själv om man blir utsatt? a. Stöttning från vuxna b. Stöttning från kompisar c. God självkänsla d. Inget speciellt Förslag på följdfrågor: Vad betyder det att stå upp för sig själv? Hur får man en god självkänsla? Vad är självkänsla och vad är självförtroende? Om man har en god självkänsla, hur beter man sig då? Hur kan andra hjälpa en att stärka sin självkänsla? 6. Kan jag göra vad jag vill på nätet? a. Ja, det är ju på nätet b. Ja, jag får skriva och publicera vad jag vill c. Nej, jag kan bli ansvarig om andra sprider mina uppdateringar d. Nej, samma lagar gäller på och utanför nätet När du lägger upp något på nätet tappar du kontrollen över det. Du får skriva och publicera bild och namn så länge personen i fråga inte upplever sig kränkt av det och du får skriva kommentarer så länge de är i linje med yttrandefriheten. Samma lagar gäller både på och utanför nätet. Förslag på följdfrågor: Är det man skriver på nätet mindre allvarligt än utanför? Hur vet man att någon skojar? Hur vet man att en person inte tar illa upp av det som skrivs eller laddas upp? Vad blir konsekvenserna av det? Är allt som skrivs på nätet kul? Vilka regler gäller på nätet?
Hej bloggen! Syfte Att diskutera kränkningar som sker på nätet. Att diskutera hur kränkningar på nätet påverkas av sammanhang och andra användares kommentarer. Att tillsammans med eleverna börja diskutera vad man kan göra om man ser kränkande kommentarer på nätet. Sammanfattning Eleverna får arbeta med ett fiktivt blogginlägg, diskutera möjliga agerande samt hur dessa förändras beroende på vilka kommenterar som kommer in. Gör så här 1. Kopiera upp blogginlägget och klipp bort kommentarerna enligt de streckade linjerna. Dela sedan ut blogginlägget utan några kommentarer till eleverna och be dem läsa igenom det en och en eller i mindre grupper. Känner ni igen den här typen av blogginlägg? Vad väljer du att göra när du ser det här blogginlägget? Om det handlar om någon du inte känner? Om det handlar om någon du känner? Om du känner den som skrivet inlägget? Vad kan det val du gör få för konsekvenser för de som läser efter dig? Hur skulle du vilja att andra läsare agerade om inlägget handlade om dig? 2. Efter att ni diskuterat inlägget kan du dela ut de två första kommentarerna till eleverna och be dem diskutera frågeställningarna igen utifrån att det finns två kommenterar till inlägget när de går in på bloggen. 3. Dela ut den sista kommentaren där en kommentator säger ifrån. Diskutera tillsammans om karaktären på inlägget påverkas och hur de upplever inlägget nu. Avslutande diskussion Hur påverkas ett blogginlägg av de kommentarer som finns? Vilka möjligheter har man som läsare att påverka kränkningar på nätet? Vad kan ni göra om ser inlägg eller kommenterar som är kränkande? Vad förväntar ni er av oss vuxna på skolan?
Individuell reflektion Hur kan jag, utifrån mitt ämne och mina förutsättningar: Tillsammans med eleverna diskutera samhällets värdegrund och dess konsekvenser? Förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling? Främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? Utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar? Diskutera i par Hur kan jag, utifrån mitt ämne och mina förutsättningar: Tillsammans med eleverna diskutera samhällets värdegrund och dess konsekvenser? Förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling? Främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? Utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar?
UPPDRAG: Värdegrundslektion nätet 1. Välj ett kartläggningsresultat 2. Syfte; Varför vill vi att eleverna lär sig detta? (Exempelvis för att de ska känna till olika handlingsalternativ, prata med en vuxen, hjälpa varandra att säga nej osv) 3. Vad/innehåll; Vad vill ni att eleverna får med sig för kunskap? (Exempelvis att de vet hur man gör en anmälan, hur man skulle kunna prata med någon som är utsatt eller utsätter, konsekvenstänkande osv) 4. Metod; Hur förmedlar vi detta till eleverna på bästa tänkbara sätt? (Exempelvis genom enskilt skrivande, gruppsamtal, informationsökande, film, case osv) 5. När ska denna lektion genomföras? Att ha i åtanke: Hur lång är din lektion? Hur kan du koppla ihop det med ditt ämne?
Länktips Friends.se Nohate.se Mucf.se Statensmedierad.se Teacherhack.com Juridikinstitutet.se Surfalugnt.se Kränkt.se Polisen.se UR justitia ur.se Dokumentärer - Sverigesradio.se The work presented has been produced with the financial support of the Daphne Programme of the European Union. The contents are the sole responsibility of Friends Foundation and its partners and can in no way be taken to reflect the views of the European Commission. Peer support and youth participation in bullying prevention