samhällsskydd och beredskap (24) Årlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete 205 Redogörelse och bedömning av arbetet i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
samhällsskydd och beredskap 2 (24)
samhällsskydd och beredskap 3 (24) Innehållsförteckning. Inledning... 4. Uppdraget... 4.2 Samverkansområdena... 4.3 Indikatorer för bedömning... 4 2. MSB:s bedömning... 4 3. Redogörelse för arbetet i samverkansområdena... 6 3. Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet, SOES... 6 3.2 Samverkansområdet Farliga ämnen, SOFÄ... 8 3.3 Samverkansområdet Geografiskt områdesansvar, SOGO... 0 3.4 Samverkansområdet Skydd, undsättning, vård, SOSUV... 3 3.5 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur, SOTI... 5 3.6 Samverkansområdet Transporter, SOTP... 6 4. MSB:s arbete med samverkansområdena 205... 9 4. MSB i samverkansområdena... 9 4.2 Översyn av samverkansområdena... 20 4.3 Mötesplats SO... 20 5. Bilagor... 2
samhällsskydd och beredskap 4 (24). Inledning. Uppdraget samhällsskydd och beredskap (MSB) ska enligt 8 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen) årligen lämna en redogörelse för och en bedömning av arbetet som har bedrivits inom samverkansområdena till Regeringskansliet. Denna rapport innehåller redogörelse och bedömning av arbetet under år 205..2 Samverkansområdena Arbetet med krisberedskap handlar om att genom en mängd olika åtgärder skapa förmåga att förebygga och hantera krissituationer. Regeringen har beslutat att vissa utpekade statliga myndigheter enligt krisberedskapsförordningen ska bedriva gemensam planering i samverkansområdena. I samverkansområdena deltar myndigheter som pekats ut i förordningen eller av MSB (se Bilaga A). Inom alla samverkansområdena har även löpande samverkan med exempelvis kommun, landsting och Försvarsmakten skett. I en del samverkansområden sker även samverkan med andra myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer..3 Indikatorer för bedömning Beskrivningen av arbetet inom samverkansområdena utgår från indikatorer. Syftet med indikatorer är att underlätta beskrivning och bedömning samt göra den mer enhetlig och objektiv, se Bilaga B. 2. MSB:s bedömning MSB bedömer att det under 205 har genomförts arbeten som kan bidra till att utveckla den gemensamma förmågan. Det har under året genomförts ett antal gemensamma projekt som bidrar till stärkt förmåga, t.ex. SOSUV:s visualiseringsprojekt och SOGO:s juridiska översikt kring civilt försvar. Fortsatt finns det dock behov i flera samverkansområden av att utveckla en gemensam process för att identifiera lämpliga projekt. Det är också viktigt att myndigheterna redan i inledningsfasen av ett projekt tar hänsyn till förvaltningen av resultatet. Detta har lett till att SOSUV tagit fram rutiner för Se mer i Förordning (994:524) om frivillig försvarsverksamhet om vilka dessa är
samhällsskydd och beredskap 5 (24) hur gemensamma projekt startas upp, genomförs, överförs i förvaltning och följs upp. Ett gott exempel på förankringsarbete finns inom reservkraftprojektet, där aktörer inom SOTI gemensamt drivit projektet och MSB tagit över driften. MSB bedömer att det finns ett fortsatt stort engagemang hos myndigheternas representanter i samverkansområdena och en stor vilja att tillsammans bidra till utvecklingen av krisberedskapen. Det är dock fortfarande svårt för flera representanter att kunna lägga tid och resurser på arbetet inom samverkansområdet, framför allt mellan möten och i arbetsgrupper. Detta trots att chefsmötena 2 bidragit till att myndigheternas ledning fått möjlighet att påverka agendan och inriktningen för arbetet i respektive samverkansområdet. MSB anser att denna fråga är viktig och kommer att ingå i arbetet med översynen av samverkansområdena. Området civilt försvar har berörts inom samtliga samverkansområden på något sätt, allt ifrån ren information till bevaknings- eller arbetsgrupper för att bidra till att höja kunskapsnivån. Inom flera samverkansområden har myndigheterna även genomfört seminarier, föreläsningar och workshops i ämnet. MSB bedömer det som mycket angeläget att den gemensamma planeringen inför höjd beredskap utvecklas inom samtliga samverkansområden. Samverkansområdenas bidrag till ömsesidigt informationsutbyte och erfarenhetsåtergivning är bra. Det bidrar till ett aktivt nätverk inom krisberedskap. SOES har som en del i detta arbetat aktivt under året för att sprida kunskaperna utanför samverkansområdet. MSB både ger och får information i samverkansområdena. MSB har informerat om stora projekt, under året har bl.a. information getts om Gemensamma grunder för samverkan och ledning, EU-projektet DRIVER, CBRNE-strategin och regeringsuppdraget om stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 204. Samverkan med frivilliga har ökat sedan 204 och flera samverkansområden har haft möten med representanter från frivilliga försvarsorganisationer, för att hitta gemensamma frågor. Skogsbranden i Västmanland 204 bidrog mycket till att belysa vikten av samverkan. Inom SOTP finns en representant för de frivilliga försvarsorganisationerna adjungerad på samma villkor som representanterna från lokal och regional nivå. Inom SOTP har transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS) bildats, för att bedriva privat-offentlig samverkan. Arbetet har inletts under 205, SOGO följer arbetet. SOES samverkar med privata aktörer främst bilateralt, samt via det fristående forumet FSPOS (finansiella sektorns privatoffentliga samverkan). 2 Se kap 4.3 Mötesplats SO - Chef
samhällsskydd och beredskap 6 (24) MSB bedömer att den ökade samverkan mellan samverkansområdena bidrar positivt. Under 205 har flera bra initiativ tagits för gemensamma aktiviteter t.ex. gemensamma samverkansgruppsmöten och SOTP:s studieresa till Finland. 3. Redogörelse för arbetet i samverkansområdena Nedan följer bedömning och beskrivning av arbetet per samverkansområde. 3. Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet, SOES MSB:s bedömning Allt arbete baseras på den av chefsmötet fastställda Strategiska inriktningen och angivna fokusområden. Under 205 har rollen som styrgrupp och länken mellan chefsmötets inriktning och arbetsgrupperna utvecklats. MSB:s samlade bedömning är att SOES utveckling fortsätter och konsoliderats under 205. Men det finns en risk för att såväl SOES egna mål som förväntningarna och behoven i stort på samverkansområdet inte motsvaras av de resurser som de facto är tillgängliga. Arbetet 205 Strategisk inriktning och planering SOES inriktning är att förebygga allvarliga störningar och att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Enskilda, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att samhällets betalningar fungerar och att systemen för att betala varor och tjänster fungerar. Fokusområdena är: Omvärldsbevakning Informationsspridning Analys av kritiska processer Robusthetshöjande åtgärder Övning och erfarenhetsåterföring Måluppfyllelsen för verksamheten återkopplas på chefsmöte. Högre chefer i myndigheterna har involverats i högre grad än tidigare, vilket har resulterat i en ökad aktivitet och produktion av t.ex. rapporter och övningar under 204-5 än tidigare år. Gemensamma projekt och aktiviteter SOES:s arbete har bedrivits inom tre tematiska arbetsgrupper (Övning, Analys samt Omvärld) som återrapporterar till SOES.
samhällsskydd och beredskap 7 (24) Arbetsgruppernas arbete har bl.a. resulterat i ca 0 rapporter som sammanfattar exempelvis: erfarenheter från en genomförd övning med deltagande från flertalet medlemar, myndigheternas beroende av Folkbokföringsregistret, gemensamma aspekter på kravställning vid upphandling, robusthetshöjande åtgärder inklusive vad som följer av EU-standarden SEPA (Single Euro Payments Area) och SOES-myndigheternas kontanthantering och risken för penningtvätt Under 205 slutfördes ett projekt som ursprungligen initierades gemensamt av dåvarande ordföranden i samverkansområdena. Projektet Den digitala kriskommunikationens villkor har belyst hur t.ex. de nya sociala medierna och kommunikationsmönster berör myndigheterna vid kriser. Grundarbetet har genomförts som ett forskningsprojekt på Mittuniversitetet och slutförs våren 206 genom att en handbok publiceras. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information SOES genomförde i februari för första gången SOES-dagen. Dagen hade två syften, dels att redogöra för resultat och slutsatser av genomförda arbeten, dels skapa en dialog med andra om kommande arbetsområden. Målgrupp var såväl medarbetare vid ingående myndigheter som myndigheter inom anda SO:n och andra relevanta aktörer. Ett elektroniskt informationsbrev har publicerats om händelser och nyheter som rör sektorn. Målgrupp är främst medarbetare inom sektorn, i det här fallet både SOES och FSPOS, men alla intresserade kan prenumerera på informationsbrevet. Kvartalsvis genomförs en omvärldsbevakning som baseras dels på kunskap hos deltagande myndigheter, dels bevakning av ett antal utvalda källor. Resultatet sammanställs och distribueras till representanterna och andra relevanta mottagare. Intern samverkan De ingående myndigheterna har svårt att avsätta den tidsresurs som är önskvärd. Detta visar sig även när det gäller medverkan i de tematiska arbetsgrupperna som är en del av överenskommelsen om arbetsformer. SOES har under 205 försökt minska på antalet möten och även längden på dem. Extern samverkan SOES har en kontinuerlig samverkan med Försvarsmakten, Riksbanken och företrädare för länsstyrelser och kommuner. Under 205 har dessa kompletterats med CSN. Avsikten är att dessa aktörer deltar på möten och arbetsgrupper på likvärdigt sätt som utpekade myndigheter.
samhällsskydd och beredskap 8 (24) Myndigheterna i SOES har inte identifierat något konkret samverkansbehov med frivilligorganisationer vare sig bilateralt eller i forumet SOES. Samverkan med privata aktörer sker främst bilateralt samt via det fristående forumet FSPOS (Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan). På agendan vid SOES respektive FSPOS möten finns återkoppling mellan forumen med som en fast punkt. Under november genomförde ordförande och vice ordförande ett möte med motsvarande inom SOTI för diskussion om eventuella gemensamma intressen i kommande arbeten. SOES försöker ha en internationell utblick. Några av de ingående myndigheterna har inom sina verksamheter en nära samverkan med vissa delar av EU. t.ex. Finansinspektionen. 205 genomfördes en resa till Bryssel med särskilt fokus på lärande om EU:s arbeten inom några olika områden. 3.2 Samverkansområdet Farliga ämnen, SOFÄ MSB:s bedömning MSB bedömer att det finns ett brett engagemang för det gemensamma arbetet i SOFÄ, även för att utveckla samverkan mellan myndigheter och aktörer på olika nivåer. De senaste åren har ett analysarbete genomförts i syfte att identifiera gemensamma prioriterade områden. Detta till trots har det varit svårt att få till stånd gemensamma åtgärder eller projekt inom SOFÄ. Myndigheterna har i många fall varit eniga om prioriterade åtgärder för att utveckla CBRNE-förmågan, men i de flesta fall har ingen specifik myndighet haft möjlighet att avsätta resurser för att driva projekt som inte direkt kopplar till myndighetens enskilda ansvar. Det har även varit en utmaning att hitta utvecklingsområden där en majoritet av myndigheterna känner sig berörda av frågan. Arbetet 205 Strategisk inriktning och planering Samverkansområdet har under 205 fortsatt arbetet med att uppfylla de fastställda målen i den långsiktiga strategin från 203: Mål. Mål 2. Mål 3. Mål 4. Behovsgrundade utvecklingsområden är inriktande för arbetet i samverkansområdet En gemensam prioritering är utgångspunkten för förmågebyggande aktiviteter och projekt Erfarenhetsåterföring initieras och stöds Kunskap sprids avseende utvecklingen inom CBRNE Genom återkommande behovsanalys skapas förutsättningar för att uppnå mål ett och två och det pågående arbetet med kommunikationsplan har beröring med mål tre och fyra.
samhällsskydd och beredskap 9 (24) Slutsatserna från arbetet med översyn av SOFÄ:s arbete den gångna 0- årsperioden har publicerats i en rapport under 205. Underlaget har legat till grund för interna diskussioner avseende vidareutvecklingen av samverkansområdets arbetsformer. Gemensamma projekt Under år 205 har följande arbeten bedrivits i arbetsgrupper. Ag Process för omvärldsanalys för SOFÄ:s behov Under 204 inleddes arbete med att ta fram en process för hur samverkansområdets gemensamma analys kunde ske mer strukturerat och med tydligare spårbarhet. Under vintern 204-5 genomfördes ett analysarbete med stöd av konsult och våren 205 presenterades en slutrapport som låg till grund för den verksamhetsplan som lades för 206-8. Baserat på resultatet från analysarbetet enades representanterna om att prioritera sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser samt erfarenhetsåterföring i det fortsatta arbetet. Som ett första steg kommer den scenariorapport som togs fram i SOFÄ 200 (Hot och riskvärderade scenarier) att uppdateras under 206 och kompletteras med scenarier som innefattar E- området och skymningsläge/civilt försvar/höjd beredskap. Därefter är scenarierna avsedda att kunna utgöra underlag för sektorsövergripande riskoch sårbarhetsanalyser. Det föreslagna upplägget fick accept i samband med chefsmötet. AG Forskning och utveckling Arbetsgruppen för forsknings- och utvecklingsfrågor (FoU) har under året arbetat med att utvärdera och kritiskt granska de sex delstegen i den sedan tidigare framtagna processen för FoU. Målet med arbetet har varit att värdera hurivida processen kan användas som stöd för finansiärer, utförare eller beredskapsutövare aktiva inom forsknings- och utvecklingsområdet. AG Civilt försvar Arbetet har letts av en konsult som genomfört en inledande analys med syfte att identifiera på vilket sätt myndigheterna gemensamt kan arbeta med höjd beredskap och civilt försvar inom SOFÄ:s verksamhetsområde. Arbetet har resulterat i en rapport. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Information om pågående arbeten och händelser som berör de respektive myndigheterna utbyts vid varje möte. Vid mötena ges också information om andra arbetskonstellationer rörande farliga ämnen. Ett forum som regelbundet avger rapport är Nationella arbetsgruppen för sprängämnessäkerhet (NAgExp- Sec). Även arbetet på EU nivå, bl.a. i EU-finansierade projekt som myndigheterna deltar i samt arbetet inom ramen för Advisory group för CBRN action plan, redovisas återkommande.
samhällsskydd och beredskap 0 (24) I samarbetet med norska Farlige Stoffer och MSB:s systermyndighetet DSB ingår utbyte av information och grupperna bjuder in representanter när det passar till övningar, konferenser m.m. För att öka representanternas kunskap om varandras verksamheter har möten ofta kombinerats med studiebesök hos de olika organisationerna. Landstinget i Sörmland stod värd för ett internat i början på året och ordinarie möten har genomförts hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Polismyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten och Tullverket. Därutöver har flera av de olika myndigheternas 2:4-projekt presenterats och diskuterats under året, exempelvis Farligt gods i Svenska hamnar (Kustbevakningen projektledare), Förbättrad samordning för en långsiktig nationell inriktning inom B-området (Folkhälsomyndigheten projektledare) och Det nätbaserade kemikaliehotet (Polisen projektledare). Intern samverkan Ett möte med myndigheternas avdelningschefer hölls i augusti vilket gav accept för verksamhetsplaneringen inför 206. Vid mötet kom också representanternas mandat att diskuteras. Det framhölls att ledamöterna representerar myndigheterna och att det är viktigt att ha tydliga processer för förankring på hemmaplan. Vidare poängterades vikten av tydliga mål för arbetsgruppernas verksamhet för att kunna mäta effekt efter avslutat uppdrag. SOFÄ har diskuterat vad de kan bidra med för att implementera det arbetssätt för samverkan inom farliga ämnen som föreslås i den CBRNE-strategi, med tillhörande prioriterade områden, som färdigställts och publicerats under året. Extern samverkan Ledamöterna har fortsatt att utveckla strukturen för kontakter med samtliga läns Regionala Samordningsfunktioner för farliga ämnen (RSF) eller motsvarande forum. SOFÄ:s tre länsstyrelserepresentanter, en för varje av de tre geografiska länssamverkansgrupperna, fungerar som en förmedlande kontakt mellan SOFÄ och de länsvisa samarbetena rörande farliga ämnen. SOFÄ har utvecklat kontakten med de frivilliga försvarsorganisationerna. Gemensamma beröringspunkter har diskuterats och regelbundet återkommande avstämningar har införts. 3.3 Samverkansområdet Geografiskt områdesansvar, SOGO MSB:s bedömning För att bidra till att beakta geografiskt områdesansvar på alla nivåer, har samverkansområdet utökats med fler kommunrepresentanter. MSB bedömer att det har bidragit till att lokal nivå fått ett genomslag i verksamheten, främst
samhällsskydd och beredskap (24) inom arbetet med implementeringen av gemensamma grunder för samverkan och ledning. MSB bedömer att de AG som varit verksamma under året varit till nytta för aktörerna. AG SoL har bidragit till MSB:s arbete med implementeringen av gemensamma grunder för samverkan och ledning och AG SOGO Cf har ökat kunskap kring civilt försvar. Arbetet 205 Strategisk inriktning och planering Verksamhetsplanen (VP) beslutas på SOGO-möte, representanterna har själva mandat att besluta om resurserna. Uppföljning av arbetet sker genom redovisning av måluppfyllnad gentemot beslutat VP på årets sista och nästföljande års första SOGO-möte. På grund av flyktingsituationen och dess medföljande höga arbetsbelastning för länsstyrelserna och kommunerna, fick SOGO sänka sin ambition i verksamhetsplanen för året. Bland annat fick planerade aktiviteter kopplat till kommunikation om geografiskt områdesansvar läggas ner då det inte fanns resurser att genomföra detta. Gemensamma projekt och aktiviteter Under året har två arbetsgrupper varit aktiva. Ett tredje, AG POS (privatoffentlig samverkan), har följt utvecklingen inom SOTP och deras arbete med TP SAMS (Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar) men inte genomfört några egna aktiviteter. AG SOGO Cf (Civilt försvar) AG har under året genomfört en utbildning inom sekretessområdet för SOGO:s aktörer. Denna var lyckad och en ny planeras under 206. Två representanter från AG var med på SOTP:s studieresa till Finland för att närmare studera landets arbete med civilt försvar och om se om det skulle vara möjligt att genomföra en liknande resa för SOGO under 206. AG har arbetat med en juridisk översikt och tagit fram utkast till en skrivbordsövning. AG Sol (Samverkan och ledning) AG har utgjort ett stöd till MSB i framtagande av underlag som använts i den lokala utvecklingsprocessen, men också bidragit till råd och synpunkter kring den centrala och regionala processen. Kommunrepresentanterna i AG SoL har bidragit till konkreta förslag på genomförande, men också förslag på utbildningar som ska komma kommunerna till gagn inom den lokala utvecklingsprocessen. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information För att få kännedom om vad som sker inom respektive myndighet i SOGO finns en stående punkt på både SOGO:s och AU:s agenda med laget runt, där
samhällsskydd och beredskap 2 (24) aktörerna kort kan informera varandra om vad som sker inom deras verksamhet kopplat till SOGO. Erfarenheter från inträffade händelser tas upp i den mån de finns, under året har erfarenheter tagits upp från Försvarsmaktens övning Dagny, Stormen Egon och utredning kring skogsbranden i Västmanland 204. Då möten förläggs hos annan myndighet än MSB, ges värdmyndigheten möjlighet att informera om sin verksamhet. Detta gjordes av Länsstyrelsen i Skåne län och Lantmäteriet under 205. Intern samverkan Redovisning av projekt som genomförts av aktörerna i SOGO med stöd av medel från anslag 2:4 Krisberedskap har redovisats t.ex. Social oro i RSAprocessen och om vilka lagar som gäller för länsstyrelsen kring höjd beredskap. Extern samverkan Från 205 har antalet kommunrepresentanter utökats från två till sex stycken. Förändringen har genomförts för att fördelningen mellan regional och lokal nivå utifrån det geografiska områdesansvaret tidigare var skev. Effekten av förändringen har märkts på årets möten, genom att det lokala perspektivet lyfts oftare. Inom AG SoL har dessutom en referensgrupp på lokal nivå bidragit till att skapa bättre förutsättningar för implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning på lokal nivå. Det ska finnas länsstyrelserepresentanter i alla övriga samverkansområden, men det finns några vakanta platser. Inom SOGO har en diskussion skett kring resurser att bemanna alla övriga samverkansområden med länsstyrelserepresentanter. Det är förenat med kostnad att bidra med en representant, både arbetstid och resor. Detta har lett till att representanterna inte kunnat prioritera att delta på alla möten, utan fått prioritera mellan länsstyrelsen och verksamheten i samverkansområdet. SOGO AU har haft möte med de av FOS utsedda kontaktpersonerna från Frivilliga försvarsorganisationerna. Det finns planer att fortsätta samtal om aktiviteter under 206. Information om vad som är på gång internationellt sker antingen genom att MSB informerar om de projekt där de ingår t.ex. EU-projektet DRIVER eller om någon aktör har erfarenheter eller information att delge om samverkan internationellt eller EU-projekt. I ett led att sprida kunskap om de projekt som bedrivs inom övriga samverkansområden, har Reservkraftprojektet (SOTI) och Beroendeprojektet (SOTP) beretts plats att informera på SOGO.
samhällsskydd och beredskap 3 (24) 3.4 Samverkansområdet Skydd, undsättning, vård, SOSUV MSB:s bedömning Under året har ett arbete om civilt försvar startats upp i form av kunskapshöjande aktiviteter och MSB bedömer att det ger en god startgrund för den fortsatta planeringen. En fråga som diskuterats i samverkansområdet under åren är hur man ska genomföra gemensam analys. Representanterna har enats om att de ska sträva efter konkreta resultat genom en enklare form av analys, samt invänta MSB utveckling av arbetet med Nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB) för att se om det kan utgöra ett stöd. MSB anser att en enklare form av analys kan vara effektiv i detta sammanhang och håller med om att det är lämpligt att utveckla former tillsammans med NRFB. Arbetet 205 Strategisk inriktning och planering Alla styrdokument har utformats av arbetsutskott och en särskild arbetsgrupp för inriktning efter diskussioner på samverkansområdets möten. Vid utgången av år 205 gjordes en enklare form av utvärdering av styrdokumenten samt arbetet i övrigt. En uppföljning av tidigare genomförda projekt och deras implementering ska starta upp 206. Gemensamma projekt och aktiviteter Visualiseringsprojektet, som initierats av samverkansområdet och finansierats av anslag 2:4 har avrapporterats. Det har utvecklat ett stöd för hur lägesbilder kan sammanställas, analyseras, visualiseras och förmedlas. En prototyp har tagits fram som har testats av flera aktörer. Avsikten är att arbetet ska övergå till ett nytt projekt där prototypen kopplas till WIS, ett system som aktörerna använder. SMHI har varit projektägare för arbetet. MSB och andra myndigheter, kommuner och landsting har ingått i styr- och referensgrupp. Under 204 togs vägledningen Att planera för en storskalig utrymning fram. Den innehåller råd och rekommendationer till dem som ska ansvara för planering och förberedelser av storskaliga utrymningar. Under 205 har en utvärdering av vägledningen gjorts utifrån erfarenheterna av branden i Västmanland 204. Utvärderingen gavs som ett särskilt uppdrag till samverkansområdet inom ramen för MBS:s regeringsuppdrag om åtgärder efter branden i Västmanland. Arbetet inom civilt försvar har bestått av kunskapsinhämtning för att ge förståelse för de frågor som behöver tas om hand inom ramen för civilt försvar. Två seminarier har förberetts, genomförts och avrapporterats med stöd av FOI. Seminarierna var en form av kunskapsuppbyggnad för att komma i gång med gemensamma diskussioner och ge insikt i ansvar och uppgifter. En särskild arbetsgrupp har hållit i planeringen och en fortsättning följer under 206.
samhällsskydd och beredskap 4 (24) Vidare har en strategi för hur aktörerna i samverkansområdet ska starta upp och genomföra gemensamma projekt samt implementera resultaten tagits fram. En särskild arbetsgrupp har påbörjat arbetet med en gemensam kommunikationsplan. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information I samverkansområdet delas information om aktuella arbeten, händelser m.m. vid de flesta möten. Ett ämne som tas upp återkommande är implementeringen av gemensamma grunder för samverkan och ledning. samverkansområdet var engagerat i arbetet med att ta fram de gemensamma grunderna och nu deltar flera myndigheter i den nationella utvecklingsprocessen för samordning och inriktning som är en form av implementering som stöds av MSB. Ett annat projekt finansierat av anslag 2:4 som SOSUV har följt är pilotstudien Omhändertagande av döda vid större katastrofer. Polismyndigheten är projektägare och Socialstyrelsen tillsammans med MSB ingår i styrgruppen. Arbetet förväntas fortsätta 206. Intern samverkan Det finns fyra arbetsgrupper, de har arbetat med planering av inriktning, civilt försvar, kommunikation samt strategi för projektplanering. Det har framförts önskemål om att samverkansområdets möten avsätter tid för gruppernas arbete. Vid några av årets möten har detta kunnat tillgodoses. Återkommande frågor är implementering av gemensamma grunder för samordning och ledning, frågor som rör anslag 2:4 Krisberedskap, t.ex. myndigheternas planerade eller avslutade projekt samt aktuell information från representanterna. Andra frågor som tas upp på möten är aktuella frågor, till exempel MSB större arbeten, samarbeten inom EU eller internationellt, erfarenheter från inträffade händelser. Vid årets chefsmöte, informerades om de arbeten som genomförts sedan det förra mötet. En diskussion hölls om arbetet generellt i samverkansområdet och de frågor som finns i den långsiktiga inriktningen. Extern samverkan Inom samverkansområdet har representanter från lokal och regional nivå en viktig roll. De aktuella representanterna är också mycket aktiva i diskussioner, synpunkter, önskemål och deltagande i arbetsgrupperna. Samverkansområdet har tagit initiativ till arbete avseende kunskap om möjligheterna att använda frivilliga under år 206. Erfarenheterna av frivilligas insatser under branden i Västmanland och i samband med flyktingssituationen har varit bidragande till att ett nytt intresse har väckts.
samhällsskydd och beredskap 5 (24) 3.5 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur, SOTI MSB:s bedömning MSB ser positivt på att SOTI arbetar halvårsvis med teman i den långsiktiga inriktningen, i och med att detta syftar till att bidra till stringens i inriktningen i sig och tydliga åtgärder för att uppfylla inriktningen. Enligt nuvarande ordning är det den tillträdande ordföranden som planerar det kommande årets verksamhet. Den bristande förankringen hos övriga myndigheter i planeringsskedet innebär att ansvaret att under året genomföra arbetet också faller på ordföranden. MSB föreslår att tillfälle för gemensam verksamhetsplanering mellan myndigheterna planeras in kommande år för att öka engagemanget och förutsättningarna för övriga myndigheter att avsätta tid och resurser i SOTI:s olika arbeten. Arbetet 205 Strategisk inriktning och planering Samverkansområdet har bl.a. fokuserat på behovet av planering för civilt försvar och förankring på de egna myndigheterna om arbetet i SOTI. Myndigheterna har även uppmärksammat behovet av säker informationshantering i arbetet, vilket de kommer att arbeta med under 206. Gemensamma projekt och aktiviteter Fortifikationsverket har bedrivit projektet Skydd mot elektromagnetiska störningar skydd mot avsiktliga elektromagnetiska störningar. PTS och Livsmedelsverket har deltagit i projektet. Livsmedelsverket har i samverkan med Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, MSB och PTS genomfört Reservkraftprojektet. Inom projektet har en vägledning och en s.k. verktygslåda tagits fram och till stöd för verksamhetsansvariga för en systematisk reservkraftprocess. Under året har fem uppskattade och välbesökta Reservkraftdagar genomförts för att implementera stödet. MSB kommer att förvalta resultatet av projektet. Under året har två områden ur SOTI:s långsiktiga inriktning lyfts som teman, ett per halvår. Temat första halvåret var reservkraft och andra halvåret kriskommunikation och samlad lägesbild. Temaarbetet syftar till allmän kompetensuppbyggnad och ger även möjlighet att ta ställning till utvecklingsbehov och åtgärder, vilket också konstaterades som något positivt vid chefsmötet. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Inom SOTI betraktas mötespunkten Varvet runt som ett viktigt inslag. Rapportering har skett om projekt som finansierats med medel ur anslag 2:4 Krisberedskap, bl.a. Livsmedelsverkets projekt om försörjningen till Gotland
samhällsskydd och beredskap 6 (24) och Fortifikationsverkets projekt Skydd mot elektromagnetiska hot. Myndigheterna har även informerat om projekt som planeras med medel ur anslag 2:4 Krisberedskap med start 206. Under året har Malmö Stad och PTS stått värd för två av SOTI:s möten och vid dessa tillfällen gett fördjupningar om respektive verksamhet. Myndigheterna har en kommunikationsplan för intern och extern kommunikation. Under året har arbetet fokuserats på intern kommunikation för att förankra och informera om SOTI inom myndigheterna och organisationerna. En rutin att författa ett förslag till intranätsinformation från SOTI-mötena har införts, aktörerna är fria att nyttja underlaget som underlag för egen intern information. Intern samverkan På chefsmötet, som hölls på Elsäkerhetsverket i november, konstaterades att arbetet fokuserar på att ge effekt i större utsträckning än tidigare. Extern samverkan Kommun-, landstings- och länsstyrelserepresentanterna har deltagit i och medverkat till arbetet på ett bra sätt. En länsstyrelse- och en kommunrepresentant som gått i pension under året har inte kunnat ersättas via SOGO respektive SKL. Detta beror både på generellt hög arbetsbelastning och på flyktingsituationen under slutet av året. Ett av tvådagarsmötena under året genomfördes som ett internat, delvis gemensamt med SOTP. Tre representanter från SOTI deltog också på SOTP:s studieresa till Finland i juni. Föreläsare har bjudits in till möten för att bidra till kunskapsuppbyggnad inom temaarbetena, exempelvis Sveriges Radio om medieberedskap och Chalmers om samlad lägesbild. 3.6 Samverkansområdet Transporter, SOTP MSB:s bedömning MSB ser positivt på det omfattande arbetet inom SOTP att länka samman och utveckla SOTP:s olika styrdokument utifrån de förslag som lämnades på chefsmötet i april. Myndigheterna bedriver i stor utsträckning egeninitierat gemensamt arbete med syftet att tillgodose behov av kunskaper och av att öka förmågan att t.ex. upprätthålla samhällsviktiga transporter. Ofta är det en och samma myndighet som tar projektledaransvaret, men det är en styrka att övriga aktörer medverkar i projekten och genomförande av aktiviteter samt att mötena i SOTP används för styrning och förankring. Det är positivt att bevakningsgrupper bildats för att omhänderta och bevaka det som sker på olika områden och på så sätt ta ställning till ev. åtgärder mellan myndigheterna.
samhällsskydd och beredskap 7 (24) Det är också positivt att SOTP har etablera Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS) och utökat medlemskretsen. MSB ser behov av att både inom forumet och externt, tydliggöra att det är ett forum som SOTP använder för att bedriva samverkan. Arbetet 205 Strategisk inriktning och planering Verksamheten bestäms på ett årligt verksamhetsplaneringsinternat. Mötena i samverkansområdet ger också i stor utsträckning utrymme för att testa idéer samt inrikta och planera verksamheten. Projekt och aktiviteter följs upp efter genomförandet i styrgruppen, större projekt även vid särskilda uppföljningstillfällen i aktuell projektgrupp. Frågan om hur planeringen för höjd beredskap ska starta inom myndigheterna och inom ramen för samverkansområdena har diskuterats löpande under året. En kompetenshöjande dag om Försvarsmaktens arbete med planeringen ordnades under hösten. Gemensamma projekt och aktiviteter Under året har SOTP med Trafikverket som projektledande myndighet utvecklat en metod för länsstyrelser, kommuner och landsting för analys av beroenden av samhällsviktiga transporter. Syftet är att skapa dialog och förståelse mellan samhällsviktiga verksamheter och leverantörer samt ge konkreta åtgärder för att stärka robustheten i de verksamheter som är beroende av transporter. Myndigheterna planerar en fortsättning för att implementera metoden, vilket även omfattar att MSB tar över förvaltningen av metoden. En kartläggning av ansvar och roller i transportsektorn har genomförts som förstudie med Energimyndigheten som projektledande myndighet. Myndigheterna planerar en huvudstudie 206 för att utreda de otydligheter och problem som uppmärksammades i förstudien. En studieresa genomfördes till Finland i juni, med syftet att studera landets krisberedskapssystem och arbete med civilt försvar. På studieresan deltog representanter för SOGO och SOTI. En rapport finns från studieresan. Bevakningsgrupper har bildats för att bevaka utvecklingen och behovet av åtgärder på områdena Beredskapsplanering, Gemensamma grunder för samordning och ledning, Nordisk samverkan och Skydd av samhällsviktig verksamhet. Föredragningar har i övrigt skett om exempelvis försvarsmaktsinformation, förstärkningsresurser, frivilliga försvarsorganisationer och spontanfrivillighet.
samhällsskydd och beredskap 8 (24) Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Gemensamma projekt som finansierats med medel ur anslag 2:4 Krisberedskap under året, har stämts av löpande. Det är projektet Beroendeanalys och TP SAMS med Trafikverket som projektledare och förstudien Ansvar och roller med Energimyndigheten som projektledare. Dessutom har avstämningar gjorts kring planeringen av en nordisk konferens om krisberedskap i transportsektorn som genomförs i Köpenhamn i januari 206. Det är en uppföljning av den konferens som Trafikverket genomförde i Stockholm 204. Även de relativt nya bevakningsgrupperna har getts en stående punkt på mötena för avrapportering. Myndigheterna informerar varandra under Bordet runt vid vissa möten under året. Tre myndigheter har också getts varsitt tillfälle att presentera sin verksamhet som ett led i allmän kompetensutveckling och fördjupning. Föredragningar har skett om flera större arbeten inom MSB som berör myndigheterna, exempelvis gemensamma grunder för samverkan och ledning, skydd av samhällsviktig verksamhet, översynen av samverkansområdena och CBRNE-strategin. Intern samverkan Förutom vid verksamhetsplaneringen, beslutar även styrgruppen löpande under året om tillsättande av arbetsgrupper, aktiviteter, projekt etc. om behov uppstår. Diskussioner sker också kontinuerligt om vilka ansökningar om medel ur anslag 2:4 Krisberedskap som ska planeras. Chefsmöte genomfördes i april. Chefsmötet fattade beslut om mål och strategier. Verksamhetsplan med aktiviteter har tagits fram för att möta strategierna som sedan leder mot målen. Dessutom föreslogs att styrdokumenten ska utvecklas och hur de förhåller sig till varandra. Dessa förslag har tagits omhand under året. Extern samverkan Representanter för länsstyrelser, kommuner och landsting, Förvarsmakten samt frivilliga försvarsorganisationer (genom FOS) deltar på mötena och andra aktiviteter på ett likvärdigt sätt som utpekade myndigheter. Under året har samarbetet inom forumet för privat-offentlig samverkan börjat ta form, med Trafikverket som projektledande myndighet. Beslut har fattats om namnet Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar, TP SAMS. Forumet har en styrelse med utsedda ledamöter från de ingående aktörerna. I forumet ingår från den offentliga sidan trafikmyndigheterna (Energimyndigheten och MSB som observatörer) och från den privata sidan Bussbranschen, Svenska Flygbranschen, Sveriges Hamnar, Sveriges Åkeriföretag, Swedavia AB och Tågoperatörerna under 205. Sju transportaktörer har tillkommit fr.o.m. 206. Ett gemensamt internat med
samhällsskydd och beredskap 9 (24) SOTI gav positiva erfarenheter som man vill bygga vidare på. Inför nästa år planeras dels ett studiebesök tillsammans med SOTI och dels ett gemensamt internat med SOGO. EU/Internationellt har tagits in som en stående punkt på dagordningen, för att exempelvis rapportera från deltagande i EU- och NATO-möten. 4. MSB:s arbete med samverkansområdena 205 4. MSB i samverkansområdena MSB har fortlöpande bidragit till samverkan och planering för stärkt krisberedskap och höjd beredskap i samverkansområdena. Det har bland annat skett genom att använda samverkansområdena vid arbeten och projekt, för informationsspridning och som referensgrupp när det har varit viktigt att få en bred förankring eller genomslag. Till exempel har dialog förts om implementering av Gemensamma grunder för samverkan och ledning, CBRNE-strategin samt arbete påbörjats för planering för höjd beredskap. Status i Handlingsplanen för samhällsviktig verksamhet har dialogiserats löpande. Då frågan kring hantering av hemliga handlingar är särskilt viktigt för civilt försvar har MSB som stöd arrangerat en kunskapsdag i sekretess hösten 205 och tagit fram ett PM om myndighetssamverkan vid hantering av hemliga handlingar. MSB har också tillsammans med Försvarshögskolan genomfört två utbildningstillfällen för aktuella myndigheter i syfte att öka kunskapen kring försvarssekretess och säkerhetsarbete. MSB har aktivt, i samverkansområdena, informerat och utbildat berörda aktörer under året. MSB har även informerat om EU- och internationella samarbeten och projekt eller frågor av intresse för ett samverkansområde. Under året har t.ex. MSB informerat om EU-projektet DRIVER. MSB uppmuntrar samverkansområdena att ta internationella kontakter t.ex.genom studiebesök eller att bjuda in systermyndigheter/systerforum för närmare samarbeten. MSB finns, efter beslut, representerad i samtliga samverkansområden sedan 205. De som utses, representerar myndigheten i sin helhet och har aktivt bidragit till samverkan och planeringen inom samverkansområdena. Till sitt stöd har de haft de samordnare som MSB ställer till förfogande för arbetet i samverkansområdena. MSB gör årligen även en formell förfrågan till utpekade myndigheter om att utse representanter till samverkansområdena. Detta syftar till att säkerställa att myndigheterna utser representanterna på en enhetlig grund, att representationen är aktuell och anpassad till gällande rekommendationer, t.ex. vad gäller resurser, säkerhetsklassning och mandat.
samhällsskydd och beredskap 20 (24) Under 205 har en översyn av Vägledningen 3 slutförts. Vägledningen ligger på MSB:s webbplats: www.msb.se/vagledningso. MSB har till denna tagit fram dokumentmallar som bidrar till tydligare styrning med bl.a. syfte att uppnå en ökad enhetlighet mellan samverkansområdena. 4.2 Översyn av samverkansområdena Sedan samverkansområdena bildades 2002 har behoven av samverkan och gemensam planering mellan myndigheterna förändrats. MSB ska enligt krisberedskapsförordningen, i samverkan med de myndigheter som ingår i samverkansområdena, utveckla formerna för arbetet i områdena. Mot bakgrund av detta har MSB under 205 påbörjat ett översynsarbete i syfte att skapa bättre förutsättningar för planering och samverkan för krisberedskap och höjd beredskap. Målet med översynen är att det ska finnas ändamålsenliga strukturer och uppgifter för myndighetssamverkan. Aktiviteterna under 205 har handlat om att skapa en bild över hur det ser ut idag och vilka behov som finns vad gäller samverkan och planering framåt. Detta har gjorts med hjälp av enkät till samtliga myndigheter i samverkansområdena samt intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med berörda aktörer. Sammanställning av myndigheternas synpunkter är ett underlag i MSB:s vidare utvecklingsarbete av samverkansområdena under 206. Sedan 203 har former för en mer enhetlig planering och samverkan inom och mellan samverkansområdena utvecklats inom ramen för det särskilda utvecklingsprojektet. MSB avser att fortsatt utveckla samverkansområdenas struktur och arbetsformer, till effektivare och enhetligare fora för att utveckla krisberedskapen inom respektive område, inom ramen för det fortsatta översynsarbetet av samverkansområdena. Utvecklingen i projektform pågår under 206, det kommer därefter att avslutas. 4.3 Mötesplats SO Flera frågor inom krisberedskapsområdet är gemensamma för alla samverkansområden och är därför lämpliga att tas upp på gemensamma möten. MSB genomför inom konceptet/rubriken Mötesplats SO följande möten: Mötesplats SO Generaldirektörer och landshövdingar Genomförs vartannat år. Under 205 genomfördes ett möte i samband med Mötesplats Samhällssäkerhet den 24 november. Mötesplats SO Chef (Chefsmöten) 3 Vägledning för arbetet i samverkansområdena, MSB, 205
samhällsskydd och beredskap 2 (24) Syftet med dessa möten är framför allt att förankra det strategiska arbetet i samverkansområdet på chefsnivå. Mötena ger möjlighet till långsiktig inriktning av samverkansområdenas fortsatta arbete. Mötesplats SO Chef genomförs av MSB tillsammans med aktuell ordförandemyndighet. Under 205 har samtliga samverkansområden genomfört dessa möten, utom SOGO där man beslutat att detta möte inte behövs då representanterna har tillräckligt mandat själva. Mötesplats SO Ordföranden MSB har under 205 anordnat två stycken möten med ordföranden och vice ordföranden i respektive samverkansområde. Dessa möten syftar till informationsutbyte mellan samverkansområdena och information och diskussion om övergripande och inriktande aktuella frågor. Under 206 kommer dessa möten genomföras fyra gånger, framför allt med tanke på avstämning av den översyn av samverkansområdena som MSB genomför. Mötesplats SO Genomförs en till två gånger per år, under 205 genomfördes ett möte den 28 april. Vänder sig till alla representanter i samverkansområdena samt övriga intresserade i berörda myndigheter och organisationer. Denna mötesform kan ha ett tema eller presentera relevanta aktuella arbeten och projekt från samverkansområden, MSB och andra. Mötesplats SO Introduktionsdag Under 205 har MSB genomfört en utbildningsdag för nya representanter. Dagen syftar till att ge en introduktion till samverkansområdenas uppgift. 5. Bilagor Bilaga A Myndigheter i samverkansområden Bilaga B Beskrivning av indikatorer
samhällsskydd och beredskap 22 (24) Myndigheter i samverkansområdena Bilaga A Utpekade av förordning eller MSB SOES Arbetsförmedlingen (utpekad av MSB) Finansinspektionen Försäkringskassan MSB (utpekad av MSB) Pensionsmyndigheten Riksgälden Skatteverket SOFÄ Folkhälsomyndigheten Jordbruksverket Kustbevakningen Livsmedelsverket MSB Polismyndigheten Socialstyrelsen Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Säkerhetspolisen Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) (utpekad av MSB) Tullverket SOGO Lantmäteriet (utpekad av MSB) 2 st. Länsstyrelser MSB SOSUV Kustbevakningen MSB Polismyndigheten Sjöfartsverket Socialstyrelsen SMHI (utpekad av MSB) Transportstyrelsen Tullverket Samverkan/adjungerade Länsstyrelse Kommun CSN Försvarsmakten Riksbanken Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten genom Skyddscentrum och MUST Kommun Landsting Försvarsmakten SKL Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten
samhällsskydd och beredskap 23 (24) SOTI Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Fortifikationsverket (utpekad av MSB) Försvarets radioanstalt (utpekad av MSB) Livsmedelsverket MSB Post- och telestyrelsen Svenska kraftnät SOTP Energimyndigheten Luftfartsverket MSB (utpekad av MSB) Sjöfartsverket Trafikverket Transportstyrelsen Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté (FOS)
samhällsskydd och beredskap 24 (24) Indikatorer Bilaga B De indikatorer som används i den årliga redogörelsen har utformats dels utifrån ansvarsprincipen och ansvaret att samverka som de utpekade myndigheterna har, dels utifrån vad som står i Krisberedskapsförordningen att samverkansområdenas myndigheter har i uppgift att utföra, dvs. bedriva en gemensam planering i syfte att uppnå en helhetssyn på krisberedskapsarbetet. Indikatorerna för redovisningen och bedömningen av arbetet i samverkansområdena i denna rapport är indelade i fem delområden, som visas i tabellen. De tre första delområdena ansluter till ovanstående tre delar och har till denna rapport kompletteras med delområden som beskriver hur samverkan sker. Delområde Strategisk inriktning och planering Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Gemensamma projekt Indikator/aktivitet Använda ett metodiskt arbetssätt för att ta fram strategi och långsiktighet i arbetet Utbyta och förmedla information mellan aktörerna inom samverkanområdena samt med andra berörda aktörer Sprida information om samverkansområdenas arbete Gemensamma 2:4-projekt (exempel) Övriga gemensamma projekt och aktiviteter (exempel) Intern samverkan Extern samverkan Genomföra regelbundna möten mellan myndigheterna inom samverkansområdet Hantera specifika frågor genom tillsättandet av särskilda arbetsgrupper Genomföra chefsmöten Genomföra arbete enligt gemensam överenskommelse Samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och Förvarsmakten inom ramen för de regelbundna mötena mellan myndigheterna inom samverkansområdet Samverka med övriga aktörer som exempelvis frivilliga försvarsorganisationer, företrädare för näringslivet och andra nätverk