Stiftelsen Äldrecentrum Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa, farmakologi psykologi, socialgerontologi, socialt arbete m m Tidningen Äldre i centrum - en nationell tidskrift för äldreforskning. I fyra nummer per år presenteras aktuella rön inom medicin, omvårdnad och socialt arbete. Hemsidor: www.aldrecentrum.se www.aldreicentrum.se
Äldre i centrum
Kompetens och (metod)stöd mot våld mot äldre Ingrid Hjalmarson Stiftelsen Äldrecentrum
Innehåll Varför arbetar kommuner och landsting med våldsutsatta Erfarenheter av att arbeta med våld i nära relationer Betydelsen av kunskap om våld Exemplet Gotland en fungerande en stödstruktur
ÄC:s rapporter om arbete mot Våld i nära relationer
Regeringens jämställdhetsmål En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet. Jämställd utbildning En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.
Våld i nära relationer Föreskrift och allmänna råd från Socialstyrelsen Gäller socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvårdens insatser mot våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Att agera mot våld i nära relationer Förutsätter enl SOSFS 2014:4 Kunskap Stöd Samverkan Struktur
Målet med föreskrifterna Att våldsutsatta ska få rätt insatser i rätt tid i socialtjänst och hälso- och sjukvård. Att ge ökat skydd och säkerhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld Att brottsoffer ska vara en lika självklar målgrupp, som andra inom socialtjänsten. Att de ska leda till en kunskapshöjning för området våld i nära relationer i alla relevanta verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Några krav på kommunerna Arbetet mot våld i nära relationer ska vara en del i ledningssystemet Utbudet av insatser ska motsvara behoven Ska kunna erbjuda tillfälligt boende Ska samarbeta med hälso- och sjukvården Personalen bör ha kunskap om våld Bör kunna erbjuda information, råd och stöd
Sex av tio kommuner saknade mål för arbetet med våldsutsatta kvinnor SVT den 9 april 2017
Länsstyrelsen utbildningar 3 dagar förmiddagar 211 +109 deltagare Alla personalkategorier Spetsutbildningen riktade sig främst till nyckelpersoner i kommunerna 2010-2013
Syfte och metod Syftet: Att undersöka om utbildningen: hade den gett ökade kunskaper om våldsutsatta? kunde de tillämpa de nya kunskaperna? i så fall i vilken omfattning och på vilket sätt? hur organiserade kommunerna/stadsdelarna arbetet mot våld? Metod Enkätundersökning Intervjuer med deltagare sex månader senare i olika kommuner samt med andra tjänstemän Dokumentgranskning Mindre kunskapssammanställning
Sammanfattning Det slutar inte vid 65 Våld har inte någon övre åldersgräns Äldre kvinnors utsatthet. våld förekommer i äldreomsorgen behovet av juridiskt skydd i vissa situationer behöver stöd och hjälp av kommunernas ordinarie kvinnofridsorganisationen
Utvärderingen uppmärksammade också: Svårigheterna att bedriva äldreomsorg förekomsten av riskfaktorer för aggressivt beteende hovet av god organisation och bemanning behovet av mer kunskap och stöd till personalen Behov av fortsatt utvecklingsarbete i kommunerna
Erfarenheter/effekter av basutbildningen Enkätsvaren (enkät 2, n=156) visade att nästan alla deltagare hade fått nya tankar som de ville omsätta i praktiken 75 % av deltagarna hade diskuterat hur de skall möta en våldsutsatt kvinna på sin arbetsplats Främst ville de (82 öppna svar) - göra fler anmälningar - prata mer om våldsutsatta äldre kvinnor - införa rutiner eller handlingsplaner
Utbildning ger effekt Personalen ansåg att de hade lite kunskap innan de fick utbildning Bra utbildningar som hade gett deltagarna en gemensam referensram Blev mer uppmärksamma - fler såg tecken och vågade fråga och agera Fler ville ha mer utbildning om hur man : ska agera hanterar sekretessen anmäler gränserna för våld
Hur många hade mött våld? Andelen som före utbildningen någon gång/ vid fler tillfällen hade misstänkt att en kvinna som de gav vård och omsorg hade varit utsatt för våld (enkät 1, n=211) av en anhörig (70%) av en personal (27 %) Antalet som under utbildningstiden hade varit med om en händelse där de sett/ fått signaler om att en kvinna som de gav vård och omsorg hade varit utsatt för våld. (enkät 2=166) av en anhörig (63%) av en personal (11%)
Specifikt för våldsutsatta äldre kvinnor enligt personalen Äldre och våldsutsatt Våldet kan ha pågått under en lång tid Känslomässiga starka band till våldsutövaren t ex barn eller barnbarn Ekonomiskt beroende av våldsutövaren Våldsutsatt och ha en demenssjukdom Att inte kunna uttrycka vad de varit med om eller hur de vill ha det
Vilket våld möter personalen? Fysiskt våld - ibland i kombination med psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld. Både män och kvinnor var våldsutsatta Make/maka, barn och barnbarn våldsutövare Våld i samband med demenssjukdomar
Exempel på grovt fysiskt våld Jag hade en dam som var gul och blå och hade massor av brutna ben i kroppen. Hon sa att hon hade ramlat av stolen, hon ville inte anklaga sonen. Men hon sa till mig när min son är arg vill du inte vara i närheten av honom, och tårarna rann.
.forts Vi ser ju behoven. Vi träffar dagligen personer i deras hem. Vi ser att det förekommer våld. Jag känner mig ganska frustrerad [ ] att vi inte får fria händer att fortsätta. Vi blir jätteinspirerade av utbildningen och det finns lagstiftning. Chefen säger att vi ska arbeta med det här, men sen blir det inte så. Vi får ju inte verktygen och tiden [ ] Det är jättefrustrerande.
Att kunna tillämpa de nya kunskaperna Jag känner att jag inte längre är lika rädd att prata om våld, man har blivit tuffare. Vi fick jättemycket input ifrån utbildningen som vi har använt i den här arbetsgruppen och gjort rutiner för handläggarnas arbete, och det vi måste göra nu är att göra något liknande för chefer.
Hur var arbetet mot våld i nära relationer organiserat (2016) Ansvaret att utreda låg inom individ- och familjeomsorgen (olika fridsorganisationer) Det fanns information till allmänheten Samverkan med H&S ännu ej organiserad (SOSFS 2014:2) Omsättning av biståndshandläggare försvårade att utveckla arbetet mot våld
Vilket stöd fanns att ge? Stöd till våldsutsatta i form av äldreomsorg mer hemtjänst dagverksamhet stöd till anhöriga vård och omsorgsboende skyddat boende Kontakt med relationsvåldsenheter inom individ och familjeomsorgen Stöd till våldsutövare
Vad försvårade/underlättade i arbetet mot våld i nära relationer? Faktorer som underlättade Faktorer som försvårade Att frågan var förankrad i ledningen Engagemang för frågan saknades i ledningen. Att cheferna hade utbildning och intresse Samverkan mellan myndighetsavd. och utförare Att det fanns personal med utbildning Att medarbetarna hade personligt engagemang Hög arbetsbelastning Brist på tid och resurser Hög personalomsättning som innebär att kompetens försvinner Låga kunskaper hos utförarna
Räcker resurserna? Vi ser ju behoven. Vi träffar dagligen personer i deras hem. Vi ser att det förekommer våld. Jag känner mig ganska frustrerad [ ] att vi inte får fria händer att fortsätta. Vi blir jätteinspirerade av utbildningen och det finns lagstiftning. Chefen säger att vi ska arbeta med det här men sen blir det inte så. Vi får ju inte verktygen och tiden [ ] Det är jättefrustrerande.
.. i hemtjänsten Det är det här som det har skrivits om i tidningarna. Vi har för lite tid med de äldre, vi ser dem för lite för att kunna upptäcka det i hemtjänst. Man åker fram och tillbaka och in och ut i deras hem. Man sitter inte ned, man känner inte av hur det är mellan honom och henne utan det handlar bara om att leverera maten. De här samtalen kommer inte till.
Engagerade chefer.. Ska man gå den här spetsutbildningen, så ska det finnas en plan. Det är också jobbigt om man skickar iväg någon till en sådan utbildning och så finns det ingen som tar emot en när man kommer tillbaka som visar på att det här är så viktigt att vi måste jobba på det i vår förvaltning. Det måste vara förankrat och man måste ha mandat och förstå att det här är någonting som ska genomföras, att man måste jobba med de frågorna.
Utvärdering av projektet Syftet var att beskriva projektet FREDA (2010 2013) beskriva personalens erfarenheter av arbetet med våld i nära relationer inom omsorgen om äldreoch personer med funktionsnedsättning Freda
Målsättning för projektet FREDA (2010-2013) Stärka stödet till våldsutsatta äldre och personer med funktionsnedsättning Samverkan inom socialförvaltningen Vara hållbart över tid och finansieras inom befintliga ek ramar Bygga upp en lärande organisation (Region Gotland)
Projektet - en bred satsning Övergripande på Gotland Kartlade Antalet våldsutsatta 65 år eller äldre Vilka stödinsatser, som våldsutsatta personer kan erbjudas. Utformade och spred informationsmaterialtill allmänheten (i media och på strategiska platser) Hemsida om våld i nära relationer Inom äldre och funktionsnedsättningsomsorgen Byggde upp en intern struktur Utbildade all vård och omsorgspersonal Införde anpassade stödinsatser för våldsutsatta. Reviderade riktlinjerna
Region Gotlands organisation av arbetet mot våld i nära relationer Socialnämnd Socialdirektör Uppdragsgivare Avdelningschef Styrgrupp Enhetschefer Fredagruppenen Baspersonal Nyckelperson Projektledare Kvalitetskrav Riktlinjer Samverkan HSF Rutiner Ekonomi Ärendehantering råd stöd handledning Specialist på arbetsplatsen Ingår i nätverk Baspersonalen
Nyckelpersonerna Nyckelpersonernas uppdrag Vara ett stöd för personal i den egna enheten Fördjupa sig i ämnet våld och delta i nätverksträffar (2,5 dagar/år) Sprida kunskap i arbetsgruppen om våld i nära relationer vid APT m m. Vid behov (tillsammans med chefen) kontakta familjefridsteamet/fredagruppen Uppdraget en del i anställningsavtalet Nyckelpersonernas erfarenheter Intressant arbetsområde Upptäcka våld inte lösa problemen Roligt att vara med i projektet Närverken fungerade olika Uppskattade vidareutbildningarna och att träffas Önskade handledning
Region Gotlands organisation av arbetet mot våld i nära relationer Socialnämnd Socialdirektör Uppdragsgivare Avdelningschef Styrgrupp Enhetschefer Fredagruppenen Baspersonal Nyckelperson Projektledare Kvalitetskrav Riktlinjer Samverkan HSF Rutiner Ekonomi Ärendehantering råd stöd handledning Specialist på arbetsplatsen Ingår i nätverk Baspersonalen
FREDA-gruppen Uppdraget att ge råd och stöd till handläggare, enhetschefer och baspersonal som arbetar med ärenden där det förekommer våld i nära relationer. Sju medlemmar med olika kompetens (chefer, anhörigstödjare och handläggare) Träffas en gång per månad. De som behöver stöd anmäler det till ordf. Dokumenterar sitt arbete (avidentifierat) Erfarenheter Stimulerande uppdrag Frågorna diskuteras ur olika perspektiv Frågorna /ärendena blev mer och mer komplicerade Önskade tid att analysera sitt arbete för kunna dra lärdomar En checklista för nya ärenden Börja använda riskbedömningsinstrument
Personalens erfarenheter av att arbeta med våld Intressant, svårt och meningsfullt Försöker motivera våldsutsatta personer att söka hjälp Anhörigstödet och familjefridsgruppen viktiga resurser som behöver utökas Stöd till våldsutövare
Röster om att börja arbeta med våld Det är inte det att vi inte har upptäckt utan det är det att vi inte har vågat fråga, vi har inte vågat se situationen, vi har inte vetat vad man ska göra åt den. Vi har blundat för väldigt mycket för vad kunde jag göra - vi skulle ha haft den här kunskapen mycket tidigare. Vad händer om t ex sonen döms och får fängelse men sen då när han släpps ut, vad händer med den gamla kvinnan då?. Blir det ännu värre?
Att förhindra deras lidande. Det är svårt att se att en person kan vara så nedtryckt av en annan och det är inte bara fysiskt våld utan verbalt och ekonomiskt våld. här har man fått upp ögonen för om en person inte får sin medicin, inte får mat den typen av våld som säkert inte är ovanlig att möta när man är äldre eller har en funktionsnedsättning.
Fredaprojektets resultat Enligt cheferna Stödstrukturen fungerar (bland annat nyckelpersonerna och FREDA-gruppen) Personalen har kunskaper och kunskaperna har ett visst djup Projektet har påverkat arbetet i de flesta enheterna inom äldreomsorg och funktionsnedsättningsomsorgen Alla enheter hade inte kommit igång
Tips till andra kommuner Att lyfta baspersonalen och erbjuda dem utbildning. Att arbeta pedagogiskt. Arbetet måste fungera i vardagen. Att det finns någon med ansvar för att samordna arbetet, Att ha ett tydligt uppdrag, tydlig ledning och en styrgrupp är ett krav Att använda socialtjänstens samlade kompetens
Frågor att samtala om Vem ska ansvara för handläggningen av ärenden som rör äldre våldsutsatta? Vem ska agera? Vilket stöd behövs till våldsutsatta kvinnor? Vilket stöd behövs till personal?
Chefsutbildning om våld i nära relation Kursdatum och tid: 31 januari 2019 8.30-16.00 Plats: Saturnus Konferens, Hornsgatan 15, 118 46 Stockholm - en utbildning om att leda arbete med våldsutsatta äldre i nära relationer
Tack! ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se
Några viktiga faktorer för kommunerna i arbetet mot våld Ha en plan och ett tydligt uppdrag att arbeta med frågan(sosfs 2014:4) Personal med kompetens på bred front hjälper våldsutsatta Utveckla anpassade stödformer och rutiner för utredning Samverkan med H&S (både primärvård och slutenvård) Stöd till anhöriga, viktigt för att förebygga våld