TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lena Stengaard Administrativa enheten +46155247295 2013-10-23 HBN13-027-3 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Egenproducerad el från vindkraft Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden föreslår att landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att utifrån de i rapporten Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel redovisade förutsättningarna upphandla egenproducerad el från vindkraft. Ekonomisk ram för uppdraget styrs av LS-beslut den 8/10 ärende 143/13 Tilläggsbudget 2013. Sammanfattning Landstinget Sörmland har tidigare låtit extern ramavtalad konsult göra en utredning Energistudie vindkraft vars syfte var att jämföra en investering i egenproducerad vindkraftel med energieffektivisering ur ett miljömässigt respektive ekonomiskt perspektiv. Landstinget valde utifrån denna utredning att inte gå vidare med en vindkraftinvestering utan satsade på fortsatta energieffektiviseringsåtgärder. Utifrån förnyat beslut av landstingsstyrelsen den 29/5-12 har nu den tidigare utredningen kompletterats med en utredning avseende ägarformer och lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel. Syftet har varit att ta fram ett underlag för ett upphandlingsbeslut angående framtida vindkraftinvesteringar. Föreliggande rapport Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel syftar således till att vara ett underlag med tillgängliga alternativ för Landstinget Sörmland att investera i egenproducerad el med inriktning på eget ägande eller andelsägande av vindkraft. Bakgrund Ärendet rörande egenproducerad el från vindkraft har varit föremål för utredning under en längre period. Detta tjänsteutlåtande har sin grund i landstingsstyrelsens beslut den 29/5-12. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn13-027-3 Egenproducerad el från vindkraft 219963_7_0.DOCX Utskriftsdatum: 2013-10-25 SID 1(5) 11:15

Ärendebeskrivning Ramavtalad leverantör (Ångpanneföreningen AB) har fått i uppdrag att utreda lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel samt belysa de alternativ som finns avseende ägarformer under förutsättningen att lagen om skattebefrielse på producerad el kan uppfyllas, Lagen om skatt på energi (1994:1776) kapitel 11 paragraf 2. Det viktigaste villkoret som måste uppfyllas av de ägande bolagen för att energiskattebefrielse ska kunna medges är att el inte vidareförsäljs till tredje man inom en och samma juridiska person. Det får alltså inte ske någon yrkesmässig leverans av el. Vidare får produktionen aldrig överstiga den egna förbrukningen. För att möjliggöra energiskattebefrielse måste investeringen göras antingen genom ett direkt ägande eller via delägare i ett enkelt bolag där exempelvis två bolag gemensamt äger ett eller flera vindkraftverk. Varje delägare kan endast använda den andel producerad el som motsvarar ägarandelen av vindkraftanläggningen. Eftersom ett enkelt bolag inte är en självständig juridisk person så fastslår Högsta förvaltningsdomstolen i en dom (Mål nr 5021-11) att ägande genom enkelt bolag inte medför att yrkesmässig leverans av elkraft anses ske, vilket i sin tur innebär skattebefrielse. Även om den ena delägaren skulle leverera sin andel av produktionen på ett sätt som medför energiskatteplikt så påverkas inte den andre delägarens möjlighet att producera skattebefriad vindkraftel för sin egen förbrukning. Under förutsättning att det finns möjlighet att anpassa produktionskapaciteten i takt med att minsta effektbehovet går ned kan det för Landstinget i Sörmland vara, med beaktande av planerade elåtgärder, fördelaktigt att börja producera egen vindkraftel så snart som möjligt. Sörmlands landstings elanvändning kommer att förändras inom de närmaste 5-7 åren på grund av avveckling av elångpannorna i Nyköping och Eskilstuna. Detta kräver speciell hänsyn avseende vilken effekt som skall väljas för en vindkraftanläggning och när den är lämplig att tas i drift. Med dagens elbehov skulle en lämplig anläggningsstorlek vara ca 2 500 kw men om 5-7 år skulle det räcka med en märkeffekt på 850 kw. Att etablera ett eget vindkraftaggregat är ett stort och långsiktigt projekt och tidsaspekten från beslut till driftsättning är en viktig faktor att ta hänsyn till. För närvarande tar det i genomsnitt nästan 3 år att få tillstånd att bygga en anläggning. Om man antar att vissa aktiviteter kan bedrivas parallellt, till exempel detaljprojektering och utarbetande av upphandlingsunderlag så tillkommer ändå tid både före och efter tillståndsprocessen. Bland annat lokaliseringsutredningar med vindmätningar som skall genomföras före tillståndsansökan samt tid för upphandling, anbudsutvärdering, leveranstider och etablering av byggområde, anläggning av aggregat samt driftsättning efter tillståndsprocessen. Med dessa förutsättningar ger det ett tidperspektiv med en driftsätt- ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn13-027-3 Egenproducerad el från vindkraft 219963_7_0.DOCX Utskriftsdatum: 2013-10-25 SID 2(5) 11:15

ning som närmar sig de 5 7 år under vilken det blir en kraftig förändring av behovet. Med dessa förutsättningar skulle således ett aggregat med en effekt av ca 850 kw långsiktigt vara en lämplig storlek att anlägga. Emellertid kan landstinget genom köp av tillstånd förkorta tidsaspekten om inte en lokalisering till egen mark är styrande. Det finns då möjligheter att förkorta tiden från beslut till driftsättning med nästan 3 år. Vill landstinget komma ännu snabbare fram är det möjligt att köpa ett delägarskap i en redan befintlig eller planerad vindkraftanläggning. Landstinget frångår då att äga anläggningen helt själv, men alternativet medför stordriftsfördelar och besparingar i eget administrativt arbete. Flera företag har som affärsidé att sälja andelar i vindkraftparker. Landstinget får dock beakta att köpet kan bli dyrare än att uppföra anläggningen själv eftersom företagen även inkluderar en vinstmarginal som beror på rådande marknadsläge. Det finns skillnader mellan att investera eller köpa andelar i en anläggning med en märkeffekt 2500 kw jämfört med 850 kw som måste beaktas. Bland annat är risken med att välja en större anläggning från början att 400 kw av andelarna måste överföras till ett annat företag redan efter ett driftår och sedan efter ytterligare tre år 1 200 kw. Detta för att hindra en för stor elproduktion som skulle medföra en förlust av energiskattebefrielse. Köp och försäljning av större anläggningar exponeras mot anläggningsmarknaden avseende tillgång och efterfrågan som styrs av ett marknadsstyrt nyckeltal som naturligtvis varierar beroende på anläggning och anläggningens skick, ålder etcetera. Alternativet till att överföra andelar till en extern aktör kan vara att överföra andelar mellan två företag som båda ägs av Landstinget i Sörmland. Dessa företag ingår som andelsägare i ett enkelt företag ägt av Landstinget som förvaltar eller är andelsägare i en vindkraftanläggning. Det ena bolaget äger andelar till en sådan nivå att energiskattebefrielse kan erhållas och det andra företaget äger de andelar som beläggs med energiskatt. Denna lösning frångår dock den förutsättning i utredningen att vindkraftproduktionen skall vara energiskattebefriad men möjliggör ett ägande där överföring av andelar inte exponeras mot en extern marknad. Om detta alternativ inte skulle vara tillämpligt är konsultens (ÅF) rekommendation att som grund inrikta det fortsatta arbetet på en anläggning av storleksordningen 850 kw men att vid förfrågan ha en option att under begränsad tid förfoga över större effekt. Detta effekttillskott skall då regleras i avtal för att göra förhållandena kända avseende köp- och säljvärden och därmed minska exponering mot marknaden. Detta innebär att landstinget avstår från eventuella försäljningsvinster som kan uppstå, men i utbyte erhålls en minskad riskexponering. Baserat på de resultat som framkommer i den ekonomiska analysen är det ekonomiskt fördelaktigt att initialt investera i en anläggning med större ef- ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn13-027-3 Egenproducerad el från vindkraft 219963_7_0.DOCX Utskriftsdatum: 2013-10-25 SID 3(5) 11:15

fekt för att senare anpassa effektandelar efter hur Landstingets Sörmlands el och effektbehov utvecklas över tiden, alternativt vara en producent av vindkraft. Så länge energiskattebefrielse medges finns det stora möjligheter för lägre elkostnader jämfört med inköp av motsvarande mängd el från elhandelsföretag. En investering kan i princip ses som att binda elpriset under vindkraftanläggningens ekonomiska livslängd. Konsekvenser Under ett vindkraftsverks livstid uppstår både besparingar för uteblivet elinköp av vattenkraftel, ersättningar i form av elcertifikat, ursprungsgarantier och för eventuell nätnytta. Även med mycket konservativa parametrar påvisar kalkylerna god lönsamhet under förutsättning att energiskattebefrielse beviljas. Därtill kan ytterligare ekonomiska fördelar uppkomma beroende på hur avskrivningar hanteras, se avsnitt 6.3 Allmänna förutsättningar i rapporten. I rapportens lönsamhetsanalys, se avsnitt 7, ges kommentarer på erhållna resultat av genomförda beräkningar avseende fortsatt köp av el och alternativet med hel- eller delägande i en vindkraftanläggning. Andelsägande genom så kallade öppna kollektiv blir ej aktuellt eftersom en sådan lösning inte innebär energiskattebefrielse, vilket är en av förutsättningarna för uppdraget. Eftersom en egen produktion av vindkraftel ger en besparing genom uteblivet elinköp kan jämförelsen göras relativt enkelt genom att enbart beakta den energimängd vindkraftanläggningen producerar. Allt annat blir lika både vad avser energi- och nätavgifter eftersom egenproducerad vindkraftel inte medför något effektvärde. Telge Kraft AB (landstingets leverantör) bedömer att det inte sker några förändringar i avtalet för övrig el. Administrativt innebär en fortsättning på nuvarande elavtal för övrig förbrukning inga merkostnader för Landstinget Sörmland. Ny upphandling av el genomförs enligt praxis när det äldre avtalet löpt ut oberoende av egen vindkraftproduktion eller inte. I lönsamhetsanalysen har två storlekar på vindkraftaggregat studerats vars produktion har anpassas till Landstinget Sörmlands behovsutveckling, se även avsnitt beräkningsförutsättningar och kommentarer i rapporten. Ärendets beredning Ärendet har över tiden beretts av flera parter inom landstinget. Huvudansvariga för bredningen har emellertid varit Miljöenheten. Utredningarna/rapporterna har tagit fram via ramavtalad leverantör. Beslutsunderlag Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel Energistudie vindkraft ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn13-027-3 Egenproducerad el från vindkraft 219963_7_0.DOCX Utskriftsdatum: 2013-10-25 SID 4(5) 11:15

Beslutet expedieras till Landstingsdirektören Ekonomidirektören FM-enheten Upphandlingen Miljöenheten ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn13-027-3 Egenproducerad el från vindkraft 219963_7_0.DOCX Utskriftsdatum: 2013-10-25 SID 5(5) 11:15

RAPPORT 1 (38) Handläggare Lars-Åke Cronholm Datum 2012-12-20 Tel +46 10 505 14 13 Reviderad 2013-01-21 Mobil +46 70 558 14 13 Fax +46 10 505 00 10 lars-ake.cronholm@afconsult.com Mattias Montelin Tel + 46 10 505 50 32 Mobil + 46 70 579 22 35 mattias.montelin@afconsult.com Uppdragsnummer 402817 Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel Landstinget Sörmland ÅF-Infrastructure AB Uppdraget är genomfört av Lars-Åke Cronholm och Mattias Montelin, ÅF-Industry AB ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

RAPPORT 2012-12-20 2 (38) Reviderad 2013-01-21 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Syfte...6 1.3 Avgränsningar...6 1.4 Grundläggande analyser...7 2 INVESTERING I VINDKRAFT...8 3 ELFÖRBRUKNING I LANDSTINGET SÖRMLAND...9 3.1 Nuvarande elinköp...9 3.2 Elanvändning... 10 3.3 Förändringar av elanvändning... 12 3.3.1 Påverkan från avveckling av ångpannor... 13 3.3.2 Påverkan av förändring av lokaler... 13 3.4 Vidareförsäljning av el... 13 3.5 Minsta effektbehov... 14 4 EGENPRODUCERAD VINDKRAFTEL ÄGARFORMER OCH ALTERNATIV... 16 4.1 Direkt inköp av el från elhandelsbolag med ursprungsgaranti vind... 16 4.2 Andelsägare i vindkraftanläggningar... 16 4.2.1 Öppna kooperativ... 17 4.2.2 Slutna kooperativ gemensamt ägande... 17 4.3 Delägande i vindkraftsanläggning... 17 4.4 Anlägga egna vindkraftanläggningar... 18 5 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOMMENTARER... 19 6 EKONOMISK BEDÖMNING AV INVESTERINGSALTERNATIV... 21 6.1 Energiskattebefrielse... 21 6.2 Val av anläggningsstorlek... 21 6.3 Allmänna förutsättningar... 22 6.4 Elenergirelaterade priser, skatter etc. basår 2013... 23 6.5 Drift- och underhållskostnader... 23 6.6 Kommentarer till antaganden och förutsättningar... 23 6.6.1 Dimensionering av vindkraftaggregat.... 23 6.6.2 Investeringskostnader vindkraftsaggregat... 24 6.6.3 Betalningsplan vid uppförande av vindkraftaggregat... 25 6.6.4 Vindkraftsanläggningens livslängd och avvecklingskostnader... 25 6.6.5 Kalkylränta... 25 6.6.6 Utveckling av elpris... 26 6.6.7 Energiskatt på el... 27 6.6.8 Elcertifikat... 27 6.6.9 Ursprungsgaranti... 27 6.6.10 Nätnyttoersättning... 28 6.6.11 Drift- och underhållskostnader... 28

RAPPORT 2012-12-20 3 (38) Reviderad 2013-01-21 7 LÖNSAMHETSANALYS... 29 7.1 Hel- eller delägande i vindkraftanläggning... 29 7.2 Delägande av anläggning mellan bolag inom Landstinget i Sörmland... 30 7.3 Känslighetsanalyser... 32 7.4 Jämförelsekostnader... 35 8 HINDER OCH BEGRÄNSNINGAR... 36 9 RISKER... 37 10 REFERENSER... 38 10.1 Referenser... 38 10.2 Kontaktpersoner... 38 10.3 Vindkraftprojekt... 38 Teckenförklaring: k = kilo = 1 000 M = mega = 1 000 000 G = giga = 1 000 000 000 T = tera = 1 000 000 000 000 W = watt h = timme

RAPPORT 2012-12-20 4 (38) Reviderad 2013-01-21 Sammanfattning ÅF har fått i uppdrag att utreda lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel samt belysa de alternativ som finns avseende ägarformer under förutsättningen att lagen om skattebefrielse på producerad el kan uppfyllas, Lagen om skatt på energi (1994:1776) kapitel 11 paragraf 2. Det viktigaste villkoret som måste uppfyllas av de ägande bolagen för att energiskattebefrielse ska kunna medges är att el inte vidareförsäljs till tredje man inom en och samma juridiska person. Det får alltså inte ske någon yrkesmässig leverans av el. Vidare får produktionen aldrig överstiga den egna förbrukningen. För att möjliggöra energiskattebefrielse måste investeringen göras antingen genom ett direkt ägande eller ett delägare i ett enkelt bolag där exempelvis två bolag gemensamt äger ett eller flera vindkraftverk. Varje delägare kan endast använda den andel producerad el som motsvarar ägarandelen av vindkraftanläggningen. Eftersom ett enkelt bolag inte är en självständig juridisk person så fastslår Högsta förvaltningsdomstolen i en dom (Mål nr 5021-11) att ägande genom enkelt bolag inte medför att yrkesmässig leverans av elkraft anses ske, vilket i sin tur innebär skattebefrielse. Även om den ena delägaren skulle leverera sin andel av produktionen på ett sätt som medför energiskatteplikt så påverkas inte den andre delägarens möjlighet att producera skattebefriad vindkraftel för sin egen förbrukning. Under förutsättning att det finns möjlighet att anpassa produktionskapaciteten i takt med att minsta effektbehovet går ned kan det för Landstinget i Sörmland vara, med beaktande av planerade elåtgärder, fördelaktigt att börja producera egen vindkraftel så snart som möjligt. Sörmlands landstings elanvändning kommer att förändras inom de närmaste 5-7 åren på grund av avveckling av elångpannorna i Nyköping och Eskilstuna. Detta kräver speciell hänsyn avseende vilken effekt som skall väljas för en vindkraftanläggning och när den är lämplig att tas i drift. Med dagens elbehov skulle en lämplig anläggningsstorlek vara ca 2 500 kw men om 5-7 år skulle det räcka med en märkeffekt på 850 kw. Att etablera ett eget vindkraftaggregat är ett stort och långsiktigt projekt och tidsaspekten från beslut till driftsättning är en viktig faktor att ta hänsyn till. För närvarande tar det i genomsnitt nästan 3 år att få tillstånd att bygga en anläggning. Om man antar att vissa aktiviteter kan bedrivas parallellt, till exempel detaljprojektering och utarbetande av upphandlingsunderlag så tillkommer ändå tid både före och efter tillståndsprocessen. Bland annat lokaliseringsutredningar med vindmätningar som skall genomföras före tillståndsansökan samt tid för upphandling, anbudsutvärdering, leveranstider och etablering av byggområde, anläggning av aggregat samt driftsättning efter tillståndsprocessen. Med dessa förutsättningar ger det ett tidperspektiv med en driftsättning som närmar sig de 5 7 år under vilken det blir en kraftig förändring av behovet. Med dessa förutsättningar skulle således ett aggregat med en effekt av ca 850 kw långsiktigt vara en lämplig storlek att anlägga. Emellertid kan man genom köp av tillstånd förkorta tidsaspekten om inte en lokalisering till egen mark är styrande. Det finns då möjligheter att förkorta tiden från beslut till driftsättning med nästan 3 år. Vill man komma ännu snabbare fram är det möjligt att köpa ett delägarskap i en redan befintlig eller planerad vindkraftanläggning. Man frångår då att äga anläggningen helt själv, men alternativet medför stordriftsfördelar och besparingar i eget administrativt arbete. Flera företag har som affärsidé att sälja andelar i vindkraftparker. Man får dock beakta att köpet

RAPPORT 2012-12-20 5 (38) Reviderad 2013-01-21 kan bli dyrare 1 än att uppföra anläggningen själv eftersom företagen även inkluderar en vinstmarginal som beror på rådande marknadsläge. Det finns skillnader mellan att investera eller köpa andelar i en anläggning med en märkeffekt 2500 kw jämfört med 850 kw som måste beaktas. Bland annat är risken med att välja en större anläggning från början att 400 kw av andelarna måste överföras till ett annat företag redan efter ett driftår och sedan efter ytterligare tre år 1 200 kw. Detta för att hindra en för stor elproduktion som skulle medföra en förlust av energiskattebefrielse. Köp och försäljning av större anläggningar exponeras mot anläggningsmarknaden avseende tillgång och efterfrågan som styrs av ett marknadsstyrt nyckeltal som naturligtvis varierar beroende på anläggning och anläggningens skick, ålder etcetera. Alternativet till att överföra andelar till en extern aktör kan vara att överföra andelar mellan två företag som båda ägs av Landstinget i Sörmland. Dessa företag ingår som andelsägare i ett enkelt företag ägt av Landstinget som förvaltar eller är andelsägare i en vindkraftanläggning. Det ena bolaget äger andelar till en sådan nivå att energiskattebefrielse kan erhållas och det andra företaget äger de andelar som beläggs med energiskatt. Denna lösning frångår dock den förutsättning i utredningen att vindkraftproduktionen skall vara energiskattebefriad men möjliggör ett ägande där överföring av andelar inte exponeras mot en extern marknad. Om detta alternativ inte skulle vara tillämpligt är vår rekommendation är att som grund inrikta det fortsatta arbetet på en anläggning av storleksordningen 850 kw men att vid förfrågan ha en option att under begränsad tid förfoga över större effekt. Detta effekttillskott skall då regleras i avtal för att göra förhållandena kända avseende köp- och säljvärden och därmed minska exponering mot marknaden. Detta innebär att man avstår från eventuella försäljningsvinster som kan uppstå, men i utbyte erhålls en minskad riskexponering. Baserat på de resultat som framkommer i den ekonomiska analysen är det ekonomiskt fördelaktigt att initialt investera i en anläggning med större effekt för att senare anpassa effektandelar efter hur Landstingets i Sörmland el och effektbehov utvecklas över tiden, alternativt vara en producent av vindkraft. Så länge energiskattebefrielse medges finns det stora möjligheter för lägre elkostnader jämfört med inköp av motsvarande mängd el från elhandelsföretag. En investering kan i princip ses som att binda elpriset under vindkraftanläggningens ekonomiska livslängd. 1 Under förutsättning att allt annat är lika. Det är möjligt att prisskillnaden balanserar de merkostnader som kan uppstå på grund av att egen personal inte har elproduktion som kärnverksamhet.

RAPPORT 2012-12-20 6 (38) Reviderad 2013-01-21 1 Inledning 1.1 Bakgrund Landstinget Sörmland har tidigare låtit ÅF göra en utredning Energistudie vindkraft vars syfte var att jämföra en investering i egenproducerad vindkraftel med energieffektivisering ur ett miljömässigt respektive ekonomiskt perspektiv. Landstinget valde utifrån denna utredning att inte gå vidare med en vindkraftinvestering utan satsade på fortsatta energieffektiviseringsåtgärder. Landstinget Sörmland vill nu, som ett komplement till den tidigare utredningen, utreda ägarformer och lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel för att ta fram ett underlag för ett upphandlingsbeslut angående framtida vindkraftinvesteringar. Föreliggande utredning syftar således till att ta fram underlag med tillgängliga alternativ för landstinget i Sörmland att investera i egenproducerad el med inriktning på eget ägande eller andelsägande av vindkraft. De olika alternativ som finns rörande ägarformen är centrala att belysa i utredningen. 1.2 Syfte Utredningen syftar till att vara ett underlag för ett upphandlingsbeslut angående framtida vindkraftinvesteringar inom landstinget. 1.3 Avgränsningar Förutsättning för en eventuell investering är att lagen (1994:1776) om skatt på energi kapitel 11 paragraf 2 2 är tillämplig. 2 Elektrisk kraft är icke skattepliktig om den framställs i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar kraft.

RAPPORT 2012-12-20 7 (38) Reviderad 2013-01-21 1.4 Grundläggande analyser För att kunna göra en investering i vindkraft behövs två grundläggande analyser av den egna elanvändningen, dels av elbehovet, dels om vidareförsäljning av el förekommer. Den första analysen innebär att finna en lämplig effektnivå på vindkraftanläggningen så att produktionen inte överstiger behovets lägsta nivå. Skulle det finnas risk för att eleffekten under någon timme överskrider behovet måste vindkraftverket stoppas alternativt effektregleras via elnätbolaget eftersom en försäljning eller gratis överlåtelse till ett elhandelsbolag ses som en yrkesmässig leverans av el. Den lämpliga effekten av vindkraftanläggningen bestäms förutom av dagens förhållanden även av långsiktiga förändringar i verksamheten som energieffektiviseringar, om- och tillbyggnader etcetera. Den andra analysen består av att säkerställa att vidareförsäljning av el inte förekommer. Den el som produceras måste förbrukas inom den juridiska enhet som äger vindkraften. Om vidareförsäljning av el förekommer innebär detta att energiskattebefrielse inte kan erhållas eftersom försäljning tolkas som yrkesmässig leverans av kraft. Det kan räcka med att det finns en enda motorvärmare vars förbrukning debiteras för att inte erhålla skattebefrielse. All producerad el blir då belagd med energiskatt. Ovanstående analyser gäller naturligtvis under förutsättning att nuvarande skatteregler och restriktioner om vidareförsäljning fortsättningsvis kommer att gälla. Eventuella förändringar kan inverka både i positiv och i negativ riktning.

RAPPORT 2012-12-20 8 (38) Reviderad 2013-01-21 2 Investering i vindkraft Att investera i vindkraft blir allt vanligare för företag, privatpersoner, kommuner och landsting. Syftet med investeringen kan vara att få ökad kontroll över elpriset och en lägre elenergikostnad, att få ökad andel förnybar el men också att få avkastning på ett investerat kapital. Den installerade vindkrafteffekten har haft en exponentiell utveckling sedan mitten av 90-talet och intresset ökar i takt med att energiomställningen från fossila till förnybara alternativ ges större fokus. Vindkraft är en stokastisk energikälla vilket innebär att vinden blåser oregelbundet och inte nödvändigtvis i takt med energibehovet. Ett vindkraftverks produktionskapacitet beror på hur väl vindkraftverkets turbin (rotor) kan uppta vindenergi och överföra samt anpassa den till verkets generator. Ett vindkraftverk med hög märkeffekt kan inte alltid likställas med en hög produktionskapacitet. Den snabba teknikutveckligen och det ökade utbudet av vindkraftverk har medfört att vindkraften totalt sett utnyttjar vindenergin mycket bra idag. Normalt producerar ett vindkraftverk el under cirka 70 % av årets alla timmar men för att åstadkomma en jämförbarhet används istället begreppet fullasttimmar som redovisar det ekvivalenta antalet timmar som verket behöver producera med märkeffekt för att nå samma totalproduktion. Moderna vindkraftverk når ofta över 2500 fullasttimmar att jämföra med tidigare uppförda verk där siffrorna ofta hamnade under 2000 fullasttimmar. Eftersom produktionen varierar med vindtillgången går det inte att förutse produktionen med samma säkerhet som för ett kärnkraftverk eller vattenkraftverk. Däremot kan man med hjälp av lokala vindmätningar och olika beräkningsprogram göra kvalificerade estimeringar över ett vindkraftverks årsmedelproduktion. Det är dock inte ovanligt med 10-20 % produktionsskillnad mellan enskilda år. Normalt är höst och tidig vår de bästa produktionsmånaderna för vindkraftverk i norra Europa. I figur 1 redovisas elproduktionen från Sveriges uppförda vindkraftverk procentuellt fördelat per månad med genomsnittsvärden från åren 2010-2011. 12.00% Produktion per månad 10.00% 8.00% 6.00% 4.00% 2.00% 0.00% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 1 Månadsvis normalårsproduktion (genomsnitt 2010-2011 för vindkraftverk i Sverige).

2006 2007 2008 2009 2010 2011 till och med nov 2012 SEK/MWh RAPPORT 2012-12-20 9 (38) Reviderad 2013-01-21 3 Elförbrukning i Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland behöver el och värme för att värma upp sina lokaler och bedriva sin verksamhet. 3.1 Nuvarande elinköp Landstinget köper in all el på börsen genom portföljförvaltning upphandlad från Telge Kraft AB. Elen är miljömärkt med ursprungsgaranti vattenkraft, det vill säga 100 procent vattenkraft. Pristillägget för att erhålla denna el är 3 SEK/MWh. Telge Kraft AB säljer även el med ursprungsgaranti vind med ett pristillägg av 10 SEK/MWh. Priset för denna el skulle i förhållande till vattenkraft öka med ca 7 SEK/MWh med detta alternativ. År 2011 köpte Landstinget i Sörmland 47 GWh el. I Figur 2 visas utvecklingen av landstingets elpris för vattenkraftel från 2006 2011. 700 600 500 400 300 200 100 0 År Figur 2: Utveckling av landstingets elpris, årsmedelpris exklusive elcertifikat, elskatt, ursprungsgaranti för vattenkraft och moms år 2006 2012. [SEK7MWh]. Källa: Landstinget Sörmland För perioden januari november 2012 var Landstingets elenergipris 435 SEK/MWh, därtill tillkommer kostnader för certifikat och avgift för ursprungsgaranti vattenkraft. Om Landstinget Sörmland ändrar storleken på sitt elinköp på grund av egen vindkraftproduktion kommer detta troligen inte ha någon stor inverkan på elpriset för den el som landstinget även fortsättningsvis kommer att köpa, även om behovet skulle minska och effektvariationerna för nettobehovet skulle bli större än tidigare. Denna inställning från Telge Kraft torde naturligtvis enbart gälla vid marginella förändringar. Vid förändringar under nuvarande avtalsperiod som löper fram till år 2015 kommer det inte bli några större kostnader av engångskaraktär så som uppsägningsavgifter eller motsvarande. Under förutsättning att Landstinget Sörmland meddelar Telge Kraft AB i god tid kan anpassningar inom portföljförvaltningen ske på ett kontrollerat sätt. Om - mot förmodan - en

Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 maj 2009 Jun-09 Jul-09 Aug-09 Sep-09 okt 2009 Nov-09 Dec-09 Jan-10 Feb-10 Mar-10 Apr-10 maj 2010 Jun-10 Jul-10 Aug-10 Sep-10 okt 2010 Nov-10 Dec-10 Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 maj 2011 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 okt 2011 Nov-11 Dec-11 kwh RAPPORT 2012-12-20 10 (38) Reviderad 2013-01-21 inköpt kvantitet måste avyttras kan vinst eller förlust uppstå beroende på rådande pris på marknaden. Vinsten eller förlusten tillfaller eller belastar då Landstinget Sörmland. De tidsperspektiv som kan gälla vid olika alternativ för inköp och ägande av vindkraft diskuteras i avsnitt 4. Den el som handlas in via Telge Kraft AB distribueras av fem elnätsbolag till idag 44 olika leveranspunkter. 3.2 Elanvändning Landstingets totala behov av elektricitet år 2011 var totalt 47 GWh enligt Telge Kraft AB. Utvecklingen av det faktiska totala elbehovet för år 2009 2011 framgår av figur 3. Diagrammet visar på en svagt minskande användning av el. Av diagrammet är det inte möjligt att utläsa orsaken till denna utveckling, om det skett genom att fastigheter avyttrats, energieffektiviseringar, varierande utomhustemperatur eller något annat. Ett mått på energieffektivisering är att visa elanvändningen per lokalyta vilket dock inte redovisas här. 5000000 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Månadsförbrukning el år 2009-2011 Figur 3 Totalt köp av elenergi per månad för år 2009 2011. [kwh] Bearbetade data från Telge Kraft AB I Figur 4 visas köp av elenergi för år 2011 samt för perioden fram till och med oktober år 2012 fördelat på de fastigheter som har effektabonnemang med timmätt förbrukning respektive månadsmätt förbrukning. För närvarande är det inte lag på att samtliga elanläggningar måste kunna rapportera timvärden men det finns en politisk ambition som gör att detta sannolikt kommer att bli obligatoriskt framöver. För närvarande är elanläggningar under 63 Ampere undantagna. Av Figur 4 kan ses att elförbrukningen för de månadsvis mätta abonnemangen utgör en begränsad del av den totala förbrukningen. I faktiska siffror utgör dessa abonnemang 0,7 GWh av totalt 85 GWh eller mindre än 1 % av förbrukningen under 22 månadersperioden. Det är således tillsvidare inte möjligt att beräkna timmedelvärden för den mindre andel abonnemang som idag har månadsavläsning. månad

1 170 339 508 677 846 1015 1184 1353 1522 1691 1860 2029 2198 2367 2536 2705 2874 3043 3212 3381 3550 3719 3888 4057 4226 4395 4564 4733 4902 5071 5240 5409 5578 5747 5916 6085 6254 6423 6592 6761 6930 7099 7268 7437 7606 7775 7944 8113 8282 8451 8620 kwh per timma Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 maj 2011 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 okt 2011 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Mar-12 Apr-12 maj 2012 Jun-12 Jul-12 Aug-12 Sep-12 okt 2012 Nov-12 Dec-12 kwh RAPPORT 2012-12-20 11 (38) Reviderad 2013-01-21 5000000 Månadsmätta abonnemang Timmätta abonnemang 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Figur 4 Totalt köp av elenergi per månad mellan jan 2011 till okt 2012 fördelat på timmätta och månadsmätta abonnemang [kwh]. Genom att studera effektabonnemangen som timmäts erhålls en bedömning av effektvariationen och mineffekter. Abonnemangens sammanlagda timmedeleffekt år 2012 fram till och med oktober framgår av figur 5 nedan. Under maj och september var timmedeleffekten nere i effekter mindre eller lika med 3 MW. månad 9000 Timmedelvärde år 2012 [kwh per timme] 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Figur 5 Effektvariation för timmätta abonnemang, timmedelvärde per timme till och med oktober 2012. timma

1 164 327 490 653 816 979 1142 1305 1468 1631 1794 1957 2120 2283 2446 2609 2772 2935 3098 3261 3424 3587 3750 3913 4076 4239 4402 4565 4728 4891 5054 5217 5380 5543 5706 5869 6032 6195 6358 6521 6684 6847 7010 7173 7336 7499 7662 7825 7988 8151 8314 8477 8640 kwh per timme RAPPORT 2012-12-20 12 (38) Reviderad 2013-01-21 Motsvarande diagram för år 2011 framgår av figur 6. 9000 Timmedelvärde år 2011 [kwh] 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Figur 6 Effektvariation för timmätta abonnemang, timmedelvärde per timme år 2011. Med hänsyn till de månadsmätta abonnemangen torde de totala timmedeleffekterna ha varit något högre än de som redovisats i figur 5 och 6 ovan. De månadsmätta abonnemangen har också en timvariation som beror på den verksamhet som bedrivs under abonnemanget. Ett konservativt antagande för bedömning av den totala mineffekten är att effektbehov sätts till noll för månadsabonnemangen under samma timme som mineffekten uppstår för effektabonnemangen. Under förutsättning att det inte sker någon vidareförsäljning av el antas mineffekten i behovet vara ca 3 MW. Bortser man från de enskilda händelser som utmynnat i de fåtal effektdippar som registrerats blir minsta behovet cirka 3,2 MW. 3.3 Förändringar av elanvändning Framtida större förändringar som kommer att genomföras inom landstinget och som kommer att påverka elanvändningen är avveckling av ånganläggningar på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset i Eskilstuna samt att sjukhuslokaler förändras i Eskilstuna och Nyköping. Påverkan av behovets mineffekt av dessa förändringar uppskattas och kommenteras i nedanstående tabell. timma

RAPPORT 2012-12-20 13 (38) Reviderad 2013-01-21 Tabell 1 Påverkan på timmedeleffektens minsta behov. Åtgärd Tidpunkt för avveckling 1) Konsekvens på effektbehovet Nyköpings lasarett Avveckling av elångpanna År 2015 Minskning 600 kw nattetid och ökning 400 kw dagtid Förändringar i lokaler Ökning 30 kw nattetid och ökning 300 kw dagtid Mälarsjukhuset i Eskilstuna Avveckling av elångpanna År 2017 2019 Minskning 1600 kw nattetid och ökning 700 kw dagtid Förändringar i lokaler Opåverkad 1) I de ekonomiska beräkningarna antas att förändringarna sker vid årsskiften. 3.3.1 Påverkan från avveckling av ångpannor Avvecklingen av elångpannorna kommer få en betydande påverkan av effektfördelningen över dygnet. En samlad produktion nattetid förflyttas till ett utspritt behov dagtid. Idag går ångpannorna med full effekt nattetid för att ackumulera ånga för ett uttag under dagtid. Konsekvensen vid avvecklingen blir att mineffekten nattetid, då i övrigt eleffekten är låg, reduceras. Under dagtid kommer effektbehovet bli något högre än reduktionen eftersom ångproduktionen inte sammanlagras, det vill säga behovet av ånga i de olika apparaterna uppkommer inte under samma tidpunkt. 3.3.2 Påverkan av förändring av lokaler I tabell 2 har överslagsmässiga tumregler för energibehovet tillämpats för att bedöma påverkan vid förändring av byggnadsyta. Effektbehovet är som störst när verksamheterna är mest aktiva under dagtid. Under nattetid bedöms effektbehovet sjunka till 10 % av dagbehovet. Tabell 2 Påverkan på timmedeleffektens minsta behov, dagtid. Uppskattad yta Specifik effekt W/m2 Effektförändring kw Eskilstuna Ytor som rivs, 20000 60-1200 Nybyggnation, 40000 30 1200 Netto 0 Nyköping Tillkommande ytor, netto, 10000 30 300 Totalt 300 3.4 Vidareförsäljning av el Inom landstinget sker vidareförsäljning av el till Folktandvården, Nyköpings kommun samt till privatpersoner med hyresavtal anslutna till Landstinget i Sörmland. Till Folktandvården faktureras totalt ca 470 MWh genom direkta abonnemang men även genom undermätning. Sex av abonnemangen är direkta abonnemang men en leveranspunkt går via egen undermätning till abonnemang som är knutet till Nyköpings lasarett. Detta senare abonnemang har även undermätare för en leverans till 2 lägenheter samt till Nyköpings kommun. I tabell 3 nedan visas Folktandvårdens uttagspunkter.

RAPPORT 2012-12-20 14 (38) Reviderad 2013-01-21 Tabell 3 Folktandvårdens uttagspunkter. Adress Direkt mätning Via undermätare V Storgatan 24-28 X Brunnsgatan 40 X Lohes väg 32 X Storgatan 9A X Trädgårdsgatan 1 X Östra Kyrkogatan 14 X Folktandvården Nyköping via Nyköpings lasarett X Via Åsa Folkhögskolas abonnemang sker leverans av el som mäts via egen undermätare till 3 lägenheter. Totalt sker en vidareförsäljning av ca 553 MWh per år eller ca drygt 1 % av årsenergin. Bedömningen är att påverkan på mineffekten är mycket begränsad. Mineffekten beror på verksamhet och om det finns någon förbrukning nattetid. En analys av de timmätta abonnemangen visar att lasterna samvarierar med övrig förbrukning med de lägsta nivåerna nattetid. En konservativ bedömning är att effektbehovet minskar med maximalt 100 kw om ovanstående abonnemang avskiljs från nuvarande elavtal och upphandlas separat av Folktandvården som enskild juridisk enhet. Om landstinget inte avskiljer abonnemangen eller specificerar att elförbrukningen ingår i en hyra oberoende om den debiteras enligt uppmätt förbrukning eller ej - så blir hela den egenproducerade vindkraften skattepliktig. 3 Vidareförsäljning inom Landstinget Sörmland där förbrukningen mäts med undermätare skulle kunna byggas om till anslutning direkt till nätleverantören och till enskilda elabonnemang. 3.5 Minsta effektbehov Sett i ett längre tidsperspektiv bör hänsyn till ovanstående förändringar tas vid dimensionering av en vindkraftanläggning. Konsekvensen av förhållningssättet till denna förändring är olika med avseende på ägarform av vindkraftanläggningen, se Avsnitt 4 Egenproducerad vindkraftel ägarformer och alternativ. Även tidsaspekten blir en faktor vid dimensionering av anläggning för att möta det framtida elbehovet på ett optimalt vis. Landstingets momentana effektbehov varierar under dygnet och året. Idag är det högsta effektbehovet är ca 9000 kw och den lägsta effekten är ca 3200 kw. Den lägsta effekten kommer att minska till ca 2600 kw till år 2016 och till ca 1000 kw före ingången av år 2020. Till detta kan eventuella energieffektiviseringsåtgärder som indirekt påverkar effekten tillkomma. 3 Skulle behov av vidareleveranser föreligga mellan olika juridiska enheter inom landstinget kan detta lösas genom att särskilja dessa leveranser till separata företag. Nackdelen med särskiljning är att elbehovet minskar inom den juridiska enheten och därmed underlaget för egenförbrukad vindkraftsel. Om behoven är begränsade kan kostnaden för el inkluderas som en ospecificerad kostnadspost. För större behov är nackdelen med en ospecificerad post att resursuppföljning och lönsamhetsbedömning vid till exempel energieffektiviseringsåtgärder inte kan tydliggöras - incitamentet för energieffektiviseringar försvinner.

1 173 345 517 689 861 1033 1205 1377 1549 1721 1893 2065 2237 2409 2581 2753 2925 3097 3269 3441 3613 3785 3957 4129 4301 4473 4645 4817 4989 5161 5333 5505 5677 5849 6021 6193 6365 6537 6709 6881 7053 7225 7397 7569 7741 7913 8085 8257 8429 8601 kwh per timma RAPPORT 2012-12-20 15 (38) Reviderad 2013-01-21 Idag är elanvändningen relativt jämn över året, men kraftiga dygnsvariationer förekommer. Med tiden kommer denna variation över dygnet att öka. Dessa antaganden sammanfattas i diagrammet i figur 7 nedan. 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 Prognos 2018 Prognos 2015 Behov år 2012 3000 2000 1000 0 timma Figur 7 Effektvariationer timmedelvärde [kwh per timme] för januari - oktober för år 2012 samt prognos för år 2015 och 2018 för samma tidsperiod.

RAPPORT 2012-12-20 16 (38) Reviderad 2013-01-21 4 Egenproducerad vindkraftel ägarformer och alternativ Det finns olika alternativ att köpa el och att äga vindkraftanläggningar Nedan diskuteras olika alternativ med utgångspunkt från att köpa el från ett elhandelsbolag till att äga en egen produktionsanläggning på egen mark och producera el, se Figur 8. Förutom nedanstående alternativ diskuteras även ägandeform genom bildande av enkla bolag eller köp av befintliga rörelser. Figur 8 Former för att få tillgång till vindkraftel 4.1 Direkt inköp av el från elhandelsbolag med ursprungsgaranti vind Ett flertal elhandelsbolag erbjuder el som kommer enbart från förnyelsebara energikällor, exempelvis 100 % vindkraftel eller 100 % vattenkraftel. Eftersom el distribueras via det allmänna elnätet går det inte att styra en viss sorts el till en specifik användare. Istället har man infört en handelsprodukt som kallas ursprungsgaranti eller Guarantees of Origin (GoO). Hantering av ursprungsgarantier är reglerad i Lag om ursprungsgarantier SFS 2010:601 samt Förordning om ursprungsgarantier för el (2010:853). Ursprungsgarantin är ett certifikat som garanterar att den förnybara energin som producerats följer de krav som EECS (European Energy Certificate System) har. EECS är en standard som specificerar krav om vad certifikaten ska innehålla. Certifikaten utfärdas på samma vis som ett elcertifikat där producenten kan sälja det till elhandelsbolag. När elhandelsbolag i sin tur säljer 1 MWh vindkraftel ska ett certifikat makuleras. 4.2 Andelsägare i vindkraftanläggningar Att vara delägare i en större vindkraftpark medför stordriftsfördelar samt besparingar i administrativt arbete. Flera företag har som affärsidé att projektera, uppföra och sälja andelar i uppförda eller planerade vindkraftparker. I princip kan man skilja på öppna kooperativ med marknadsprissättning av andelarna till slutna kooperativ med delägare i ett företag där andelsägarna går ihop för att investera i en vindkraftanläggning. Vidare information om andelsägande i öppna kooperativ finns på www.vindkooperativ.se, en vindportal som utvecklats av Svensk Vindkraftförening med stöd från Energimyndigheten.