Diarienummer 6.4.17-6795/14 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:X) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund och problembeskrivning Många växtskadegörare kan orsaka den yrkesmässiga växtodlingen, inklusive skogsbruket, stora ekonomiska förluster. De kan också orsaka skador på grönområden, påverka landskapsbilden och den biologiska mångfalden. För att hindra spridning av vissa växtskadegörare till nya områden finns bestämmelser för handel med och annan förflyttning av vissa växter, växtprodukter, jord och odlingssubstrat. Bestämmelserna kombineras med krav på officiell gräns- och produktionskontroll samt bekämpning vid påträffade fall av dessa växtskadegörare 1. EU:s medlemsstater har en gemensam lagstiftning för att förhindra spridning av allvarliga växtskadegörare. Dessa, så kallade fytosanitära regler, är fastställda i Rådets direktiv 2000/29/EG 2 som i huvudsak är införlivat i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Bilagorna till direktiv 2000/29/EG innehåller förteckningar över de växtskadegörare som inte får förekomma i EU samt vilka växter och växtprodukter som omfattas av krav på sundhetscertifikat vid införsel från länder utanför EU (import), samt växtpass vid handel inom EU (förflyttning). Sundhetscertifikatet är ett dokument som växtskyddsmyndigheten i exportlandet utfärdar efter att de har inspekterat växtmaterialet och konstaterat att det uppfyller importlandets krav avseende frihet från växtskadegörare. Växtpasset är en officiell märkning som visar att de sundhetskrav som är föreskrivna vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda. I bilagorna till direktiv 2000/29/EG anges också de särskilda villkor som växter och växtprodukter måste uppfylla för att de ska vara tillåtna att importera till EU eller förflyttas inom och mellan medlemsstater. För att säkerställa att EU:s fytosanitära lagstiftning och växtskydd håller en fortsatt hög nivå och är anpassad efter rådande växtskyddsläge har EU nyligen beslutat att bilagorna i direktiv 2000/29/EG ska uppdateras. Besluten är fattade mot bakgrund av aktuell riskvärdering av skadegörare samt senaste vetenskapliga och tekniska rön om vilka särskilda villkor som krävs vid handel med växter och växtprodukter för att skydda EU från introduktion och spridning av sådana växtskadegörare. Två genomförandedirektiv 3, 4 är publicerade och till följd av det behöver Jordbruksverket göra motsvarande ändringar i bilagorna till SJVFS (1995:94). Genomförandedirektiven måste 1 Beteckningarna växt, växtprodukt och växtskadegörare har i denna konsekvensutredning samma betydelse som i växtskyddslagen (1972: 318). 2 Rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen, EGT L 169, 10.7.2000, s.1, Celex 2000L0029. 3 Kommissionens genomförandedirektiv 2014/78/EU av den 17 juni 2014 om ändringar av bilagorna I, II, III, IV och V till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen, EUT L 183, 24.6.2014, s 23-48, Celex 32014L0078. 1 (14)
införlivas i svensk lagstiftning senast den 30 september 2014 och de nya reglerna ska tillämpas från och med den 1 oktober 2014. Sammanfattning av ändringarna Sammanfattningsvis så innebär förslaget följande: *Två nya växtskadegörare, som kan ge upphov till stora ekonomiska förluster, blir reglerade i samtliga EU-länder. Det gäller amerikansk björksmalpraktbagge, Agrilus anxius, en Nordamerikansk växtskadegörare som angriper björk samt viveln Anthonomus eugenii som framförallt angriper paprika (släktet Capsicum). För att förhindra att A. anxius och A. eugenii sprids till EU införs krav på sundhetscertifikat samt särskilda importvillor för växter och växtprodukter (inklusive trä/träprodukter) som kan sprida dessa skadegörare. *Vissa EU- länder får status som skyddad zon för gallstekeln Dryocosmus kuriphilus som angriper äkta kastanj, ekprocessionsspinnaren Thaumetopoea processionea och Ceratocystis platani, en svamp som angriper platanträd. *Tre växtskadegörare stryks från direktivet (avregleras) vilket betyder att handelsrestriktioner med växter och växtprodukter kopplade till dessa skadegörare försvinner. Detta gäller Ciborinia camelliae en svamp som angriper kameliaväxter, Monilinia fructicola en svamp som orsakar fruktmögel på Prunusväxter (t.ex. plommon) samt viruset Citrus vein enation woody gall. Dessa växtskadegörare avregleras eftersom de, trots lagstiftningsåtgärder, har spridit och etablerat sig i många medlemsländer och eftersom metoder för att begränsa deras skadeverkan finns tillgängliga. Ingen av dessa skadegörare är kända att förekomma i Sverige. * Nya växter och växtprodukter som kan sprida allvarliga växtskadegörare kommer att omfattas av krav på sundhetscertifikat vid import (från länder utanför EU) eller växtpass vid förflyttning inom EU. Som exempel kan nämnas frukter av paprika och chilipeppar samt vissa träskivor av barrträ. Dessa växtprodukter blir reglerade eftersom de kan sprida A.eugenii respektive tallvedsnematoden. * De särskilda villkor som ska vara uppfyllda vid import av växter och växtprodukter från länder utanför EU samt vid handel med växter och växtprodukter inom EU uppdateras. Uppdateringarna gäller bland annat träemballage och stödjevirke, trä och träprodukter, utsädespotatis samt vissa växter för plantering. Träemballage och stödjevirke ska vid import uppfylla den internationella standarden för förpackningsvirke (ISPM 15). Det gäller oavsett vilket trädslag som förpackningsvirket är gjort av och oavsett om det används i transporten av olika slags varor eller om det importeras som tomemballage. Ändringarna är också kopplade till de särskilda villkor som finns för att förhindra spridning av potatiscystnematoder (PCN). Förslaget innebär att regler för förflyttning inom EU av vissa växter och växtprodukter ska vara mer i linje med EU:s särskilda PCN-direktiv 2007/33/EG 5 som är införlivat i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder. * Den vetenskapliga, latinska benämningen för tomat samt vissa skadegörare revideras. Mer information om ändringarna i bilaga 1 I del A i bilaga 1 anges växtskadegörare som är förbjudna att föra in till eller sprida inom EU. 4 Kommissionens genomförandedirektiv 2014/83/EU av den 25 juni 2014 om ändringar av bilagorna I, II, III, IV och V till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen EUT L 186, 26.6.2014, s.64-71, Celex 32014L0083 5 Rådets direktiv 2007/33/EC av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematoder EUT nr L156, 16.06.2007. s. 1, Celex 32007L0033 2 (14)
Om en skadegörare i bilaga 1 påträffas är växtskyddsmyndigheten i medlemsstaterna skyldig att besluta om lämpliga utrotnings- eller inneslutningsåtgärder. Avsnitt I omfattar växtskadegörare som inte förekommer i EU. Förslaget innebär att fem nya skadegörare har lagts till i detta avsnitt. Tre av dessa, smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) och två citrusskadegörare, är för närvarande listade i bilaga 2 vilket betyder att de enbart är reglerade om de förekommer på vissa specificerade växtslag och växtprodukter. Att en skadegörare är listad i bilaga 1 innebär däremot att den är förbjuden oavsett vilken växt eller växtprodukt den förekommer på. Att en skadegörare flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 motiveras av den risk som skadegöraren bedöms utgöra för EU:s växtskydd. De två växtskadegörare som är helt nya i föreskriften och som har lagts till i avsnitt I är den amerikanska björksmalpraktbaggen Agrilus anxius samt Anthonomus eugenii en vivel som angriper paprika. Fruktmögel (Monilinia fructicola) har strukits från bilaga 1 och är därmed avreglerad. Anledningen är att denna skadegörare, trots lagstiftningsåtgärder, är spridd och etablerad i stora delar av EU. Det finns inga effektiva metoder för att utrota eller hindra spridningen av denna skadegörare. Däremot finns metoder som på ett effektivt sätt kan minimera dess skadeverkan. Detsamma gäller två andra skadegörare som föreslås avregleras. Avsnitt II omfattar skadegörare som förekommer i EU men fortfarande i begränsad omfattning. I detta avsnitt har två nya skadegörare lagts till, nämligen tallvedsnematoden Bursaphelenchus xylophilus, som nu officiellt erkänns vara etablerad i en del av EU (Portugal), samt citrusskadegöraren Trioza erytreae. Båda dessa skadegörare var tidigare listade i bilaga 2 men riskanalyser visar att de utgör en så stor risk för produktionen av och handel med växter och växtprodukter att de flyttas från bilaga 2 till bilaga 1. Huvudsyftet med ändringarna kopplade till tallvedsnematod är att reglerna i direktiv 2000/29/EG ska vara i linje med EU:s särskilda genomförandebeslut 2012/535/EU 6 som finns för tallvedsnematoden. I del B i bilaga 1 anges växtskadegörare som är förbjudna att föra in till eller sprida inom vissa skyddade zoner. I denna bilaga har två nya skadegörare lagts till. Irland, Portugal och Storbritannien har fått status som skyddad zon för gallstekeln Dryocosmus kuriphilus. Vidare har Irland och delar av Storbritannien fått status som skyddad zon för ekprocessionsspinnaren Thaumatopoea processionea. Gallstekeln finns inte i Sverige. Thaumatopoea processionea har påträffats vid kusten i Skåne men bedöms inte kunna reproducera sig i Sverige. Mer information om ändringarna i bilaga 2 I del A i bilaga 2 anges växtskadegörare som är förbjudna att föra in eller sprida om de förekommer på de växter som anges i bilagan Om en skadegörare i bilaga 2 påträffas på växtslag som anges i bilagan är växtskyddsmyndigheten i medlemsstaten skyldig att besluta om lämpliga utrotnings- eller inneslutningsåtgärder. Avsnitt 1 omfattar växtskadegörare som inte förekommer i EU. I detta avsnitt har fem skadegörare strukits och flyttats över till bilaga 1 (se ovan). En skadegörare, svampen Ciborinia camelia, som angriper kameliaväxter har strukits helt ur föreskriften och är därmed avreglerad. 6 Kommissionens genomförandebeslut (2012/535/EU) om nödåtgärder för att förhindra spridningen av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. (tallvedsnematoden) inom unionen, EUT L 266, 2.10.2012, s. 42 52 3 (14)
Avsnitt 2 omfattar växtskadegörare som förekommer i EU. En växtskadegörare, ett virus som orsakar Citrus vein enation woody gall disease, har strukits helt från föreskriften och är därmed avreglerad. I del B i bilaga 2 anges växtskadegörare vilkas införsel till eller spridning inom skyddade zoner är förbjuden om de förekommer på växter som anges i denna bilaga. Ändringarna innebär bl.a. att: *Skadegöraren Cryphonectria parasitica som orsakar kastanjekräfta blir förbjuden på växter av kastanj (Castanea) för plantering. Nuvarande reglering innebär att denna skadegörare enbart är reglerad om den förekommer på trä (förutom bakfritt trä) och lös bark av kastanj. Sverige är skyddad zon för kastanjekräfta. * Skadegöraren Ceratocytis platani som angriper platanväxter läggs till i denna bilaga eftersom Storbritannien blir skyddad zon och därmed får utökat skydd. Regleringen gäller trä samt växter av platan för plantering förutom fröer. Mer information om ändringar i bilaga 5 I bilaga 5 del A finns listor över vilka växter m.m. som ska ha växtpass vid förflyttning inom EU. I avsnitt I anges växter m.m. som kan sprida växtskadegörare som är relevanta för hela EU. Förslaget innebär att ett fåtal nya växtsläkten kommer att omfattas av krav på växtpass vid alla slags förflyttningar inklusive förflyttningar till slutkonsument. Detta gäller: * Växter (förutom frukter och fröer) av Casimiora, Calusena, Vepris, Zanthoxylum. Dessa släkten blir reglerade eftersom de kan sprida citrusskadegörare. Förslaget innebär att ett fåtal nya växtarter/släkten kommer att omfattas av krav på växtpass vid förflyttning mellan yrkesodlare (men inte till slutkonsument). Detta gäller: * Växter av sparris för plantering, utom fröer * Lökar, stamknölar, rotknölar och jordstammar av dahlior och liljor I avsnitt II anges växter m.m. som kan sprida skadegörare som är relevanta för vissa skyddade zoner. Förslaget innebär att ett fåtal nya växtslag läggs till i detta avsnitt. Detta gäller: *växter för plantering av ek Quercus spp, utom Quercus suber samt platan *växter och fröer av kastanj I bilaga 5 del B finns listor över vilka växter och växtprodukter med ursprung utanför EU, som ska ha sundhetsintyg Ansvaret för att utfärda ett sundhetscertifikat som intygar att växter eller växtprodukter i en sändning är fria från skadegörare som inte får förekomma i EU samt att alla relevanta särskilda villkor är uppfyllda, vilar på växtskyddsmyndigheten i avsändarlandet. Avsnitt I listar de växter och växtprodukter som kan sprida växtskadegörare som är relevanta för hela EU. Förslaget innebär att ett flera nya växter och växtprodukter med ursprung utanför EU kommer att omfattas av krav på sundhetscertifikat. Förslaget inkluderar bland annat: 4 (14)
* Frukter av paprika och chilipeppar (släktet Capsicum) eftersom dessa grönsaker kan sprida A. eugenii. * Vissa bladgrönsaker, t.ex. martorn (släktet Eryngium) och kassavablad (Manhiot esculenta), eftersom de visat sig kunna sprida flera förbjudna skadegörare. * Vissa träprodukter samt lös bark av björk med ursprung i USA och Kanada. * Vissa träprodukter samt lös bark av japansk valnöt (med ursprung i vissa länder). * Avskurna grenar, med eller utan blad, av vissa lövträd t.ex. björk och ask med ursprung i vissa länder. Ändringarna som rör lövträd har föreslagits framförallt för att förhindra spridning av amerikansk björksmalpraktbagge och smaragdgrön asksmalpraktbagge. * Vissa skivor av barrträd för t.ex. fanering som är högst 6 mm tjocka. Denna produkt har blivit reglerad eftersom en ny riskanalys visar att den kan sprida tallvedsnematoden. * Växtdelar förutom frukter men, i vissa fall fröer, av ett antal växtslag som visat sig kunna sprida skadegörare som angriper citrusväxter * Kravet på sundhetscertifikat tas bort för träemballage som inte används vid transport av varor (tomemballage) och som är gjort av reglerat trä. Tomemballage kommer istället att omfattas av krav på märkning enligt ISPM 15. Detta beskrivs mer detaljerat i stycket nedan som handlar om ändringar av de särskilda villkoren i bilaga 4. Avsnitt II omfattar växter och växtprodukter som är potentiella bärare av växtskadegörare som är relevanta för vissa skyddade zoner. Förslaget innebär att fröer av kastanj bli reglerade. Mer information om ändringar i bilaga 4 I bilaga 4 del A listas de särskilda villkor som ska vara uppfyllda vid införsel eller förflyttning av växter och odlingssubstrat. I avsnitt I anges särskilda villkor för import av växter och växtprodukter med ursprung utanför EU. I praktiken är det växtskyddsmyndigheterna i avsändarländerna som i sundhetscertifikatet ska intyga att de särskilda villkoren för de växter och växtprodukter som ingår i en sändning är uppfyllda. Under Jordbruksverkets fytosanitära importkontroll av reglerade växter och växtprodukter kontrolleras att alla relevanta villkor har tagits med i beaktning. Förslaget innebär bland annat: * Att de särskilda villkoren för träemballage och stödjevirke ändras. Träemballage som kommer från länder utanför EU (förutom Schweiz) ska vara behandlat, märkt och uppfylla kraven avseende mängderna bark, enligt den internationella standarden om regler för träemballage i internationell handel (ISPM 15) oavsett om det används för transport av varor eller inte. För närvarande omfattas visst träemballage som inte används vid transport av varor (s.k. tomemballage) av importreglerna för trä, det vill säga krav på sundhetscertifikat om det är tillverkat av ett reglerat träslag. För närvarande ställs ett sådant villkor även för tomemballage som redan uppfyller kraven i ISPM 15-standarden. Ändringarna innebär vidare att trä som används för att kila fast eller bära upp alla typer av laster, så kallat stödjevirke, ska beaktas som en typ av träemballage och därmed vara behandlat och märkt enligt ISPM 15. För närvarande ställs dessa krav på ISPM 15 enbart på stödjevirke som ingår i importsändningar med andra varor än trä. De nya reglerna undantar stödjevirke för sändningar av trä som är konstruerat av trä av samma typ och kvalitet som träet i sändningen från kravet på ISPM 15 märkning. Sådant trä omfattas nu av sundhetscertifikatet. 5 (14)
*De särskilda villkoren för trä och träprodukter som finns för att hindra introduktion av tallvedsnematoden till EU ändras. Ändringen innebär att villkoren motsvarar de bestämmelser som råder inom EU vid förflyttning av trä och träprodukter som kan sprida tallvedsnematoden. * Att de särskilda villkor som grundas på värmebehandling av trä och lös bark ändras för att säkerställa att träskadegörare ska elimineras effektivt. Ändringen innebär att det förtydligas att uppvärmningstiden avser sammanhängande minuter och att den krävda temperaturen ska uppnås i hela träet eller hela den lösa barken. *Att nya särskilda villkor införs till följd av att nya växt skadegörare blir reglerade i bilaga 1 och eftersom nya växter- och växtprodukter omfattas av krav på sundhetscertifikat i bilaga 5. De nya särskilda villkoren gäller bland annat paprika och chilifrukter från vissa länder. Det införs också nya särskilda villkor för trä, flis, och bark av björk. Särskilda villkor införs också för björkplantor och avskurna björkgrenar. För att import av björkplantor, björkgrenar och flis (mm) av björk ska vara tillåtet krävs det att växtprodukterna har sitt ursprung i ett land som man vet är fritt från den amerikanska björksmalpraktbaggen. I praktiken innebär det att import från USA och Kanada omöjliggörs eftersom björksmalpraktbaggen förekommer där. Vi bedömer dock att handel med björkprodukter från USA och Kanada inte förekommer. *Att redan befintliga särskilda villkor för ett stort antal växter och växtprodukter justeras. Justeringarna innebär som regel att ytterligare ett alternativ att intyga frihet från en viss skadegörare införs. Detta är alltså förenklingar och gäller bl.a. örtartade växter avsedda för plantering, prydnadsväxter/krukväxter av krysantemum, nejlikor och pelargon samt fröer av blålusern. * Att vissa särskilda villkor upphävs eftersom förslaget innebär att några växtskadegörare avregleras. Detta gäller villkor som är kopplade till bl.a. fruktmögel, Monilina fructicola I avsnitt II listas särskilda villkor för växter med ursprung i EU som måste vara uppfyllda för att växterna ska få förflyttas inom unionen. I praktiken är det den myndighet eller det godkända företag som utfärdar växtpass som ansvarar för att de särskilda villkoren för respektive växtslag är uppfyllda. Förslaget innebär bland annat att: *De särskilda villkoren som finns för att förhindra spridning av gul- och vit potatiscystnematod med utsädespotatis, matpotatis och växter för plantering har ändrats. Ändringarna har gjorts för att anpassa villkoren i 2000/29/EG till de krav som ställs i kontrolldirektivet 2007/33/EG som bl.a. anger vilka åtgärder som ska vidtas om potatiscystnematoder hittas i odling. I nuvarande lagstiftning finns t.ex. ett krav på att alla växter med rötter för plantering ska komma från ett produktionsställe som är fritt från potatiscystnematoder. I förslaget ställs detta krav enbart på växter som ingår i kontrolldirektivet och som ofta ingår i potatisväxtföljder *De särskilda villkoren för örtartade växter, blålucern samt krysantemum, nejlika och pelargon ändras. Sammanfattningsvis innebär ändringarna att ytterligare en möjlighet för att intyga att växterna/fröerna är fria från vissa skadegörare införs. I bilaga 4 del B listas de särskilda villkor som ska vara uppfyllda vid införsel till eller förflyttning inom EU:s skyddade zoner av växter och växtprodukter. Ändringarna innebär bland annat följande: *Nya särskilda villkor för växter av kastanj införs för att hindra introduktion och spridning av kastanjekräfta, som bl.a. Sverige är skyddad zon för, samt gallstekeln Dryocosmus kuriphilus till de skyddade zonerna Irland, Portugal och Storbritannien. 6 (14)
*Nya särskilda villkor för trä och växter av platan införs för att hindra introduktion och spridning av skadegöraren Ceratocystis platani till Storbritannien. Övriga ändringar Vi lägger till en beskrivning i 2 av landsbeteckningar för samtliga EU-länder, lägger till hänvisning till bestämmelser i andra rättsakter som kan vara aktuella samt ändrar hänvisningar till andra rättsakter som har bytt namn eller ersatts av annan rättsakt. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förslaget innebär att Kommissionens genomförandedirektiv 2014/78/EU och 2014/83/EU införlivas i svensk lagstiftning. Effekten av att inte göra det skulle vara att Sverige inte införlivar EU-rätten. Om regleringen inte kommer till stånd riskerar Sverige att dras inför EU-domstolen för fördragsbrott. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Vi gör följande bedömning av antalet berörda företag. Uppgifterna är hämtade från Jordbruksverkets importanmälningssystem IMPA, vårt företagsregister och från Tullverket. I vissa fall handlar det om uppskattningar som bygger på vår praktiska erfarenhet från importoch produktionskontrollerna. Vi bedömer sammantaget att en stor del av företagen redan har erfarenhet av vad det innebär att en växt/växtprodukt omfattas av krav på sundhetscertifikat respektive växtpass. Företag som importerar växter och växtprodukter med ursprung i länder utanför EU Vi känner till att det i dagsläget finns ca 15-20 företag som importerar paprika. Under 2013 importerades 52 sändningar med denna grönsak. Vi känner till att chilipeppar och några av de nya bladgrönsaker och växtdelar som föreslås bli reglerade ingår i sändningar med blandade produkter, i huvudsak från Asien. Under 2013 importerades nästan 1000 sändningar med blandande produkter över svensk gräns. Det finns dock ingen statistik över det exakta innehållet i dessa sändningar. Vi uppskattar att chili, de nya bladgrönsakerna och växtdelarna ingår i ca 50 % det vill säga 500 sändningar och att det handlar om ca 20-50 företag som importerar denna typ av produkter. Vi uppskattar att det finns maximalt 10 företag som kan bli berörda av de nya kraven på sundhetscertifikat för vissa fröer. Förslaget innebär att vissa träprodukter av björk från USA och Kanada blir reglerade. Jordbruksverket känner till ca 10 företag som i dagsläget importerar reglerade lövträdsvirke från USA och Kanada. Vi känner dock inte till att dessa företag handlar med de nya produkter av björk som kommer att omfattas av krav på sundhetscertifikat. Vi känner heller inte till att det finns några företag som är specialiserade på enbart dessa produkter. Förslaget innebär krav på sundhetscertifikat för avskurna grenar av björk och ask, med fler lövträd från vissa länder. Det finns inte någon tillgänglig statistik som visar hur många företag som importerar dessa växter/växtprodukter men vi bedömer att någon handel för närvarande inte förekommer. Förslaget innebär att ett nytt krav på sundhetscertifikat för vissa skivor av barrträ som är högst 6 mm tjocka införs. Statistik från Tullverket visar att under åren 2012 och 2013 så är det sammanlagt 4 företag som har importerat denna produkt. Det handlar om enbart 6 sändningar på sammanlagt ca 20 000 kg. 7 (14)
Förslaget innebär att de särskilda villkoren för växter för plantering med ursprung utanför EU uppdateras. I Sverige finns ca 20-30 företag som importerar växter för plantering. Dessa företag berörs indirekt av regleringen eftersom ansvaret för att se till att de särskilda villkoren är uppfyllda och intyga det på sundhetscertifikatet vilar på myndigheten i avsändarlandet. Företag som importerar/hanterar träemballage och stödjevirke *Transportföretag, speditörer med flera berörs på grund av att reglerna för träemballage och stödjevirke ändras. Generellt bedöms ändringarna innebära förenklingar. Aktörer som importerar tomemballage respektive hanterar stödjevirke i träsändningar beröras av ändringarna. Träemballage som används i transport av alla slags varor samt stödjevirke i annan last än trälast omfattas redan av importkraven på ISPM 15. Det finns ingen tillgänglig statistik över aktörer som importerar tomemballage. Vi bedömer att det kan finnas ett fåtal företag som importerar sändningar bestående av enbart tomemballage. Vidare kan det finnas företag som i sändningar med varor av olika slag även inkluderar tomemballage. Vår bedömning är dock att huvudparten av det emballage som importeras redan uppfyller ISPM 15 och därmed inte påverkas av ändringarna. För företag som importerar ISPM 15-godkänt tomemballage som dessutom för närvarande omfattas av krav på sundhetscertifikat kommer ändringen att innebära en förenkling eftersom kravet på sundhetscertifikat för import av träemballage tas bort. Aktörer som importerar eller i importsändningar inkluderar tomemballage som för närvarande inte omfattas av några importkrav kommer däremot att påverkas av ändringarna. Ett exempel är tomemballage tillverkat av barrvirke med ursprung i flera europeiska länder utanför EU (Norge, Ukraina och Vitryssland). När det gäller ändringarna avseende stödjevirke finns ingen tillgänglig statistik över omfattningen av användningen av stödjevirke i trälast. Vår bedömning är att användningen av stödjevirket i trälast är omfattande. Importörer kommer inte att påverkas av ändringarna om stödjevirket uppfyller samma fytosanitära sundhet som själva träet/virket som ingår i sändningen och som uppfyller EU:s importkrav. Företag som saluför och/eller producerar växter som ska vara försedda med växtpass vid förflyttning inom EU, inklusive skyddade zoner I dagsläget finns ca 500 registrerade företag som saluför växter som ska vara försedda med växtpass till slutkonsument (så kallade Garden Centers och liknande). Vi bedömer att de nya växter som enligt förslaget ska vara försedda med växtpass till slutkonsument (växter av Casimiora, Calusena, Vepris och Zanthoxylum) inte ingå i dessa företags sortiment. I dagsläget finns ca 120 registrerade företag som har tillstånd att utfärda växtpass. Dessa företag omfattar trädgårdsplantskolor, skogsplantskolor, partihandel av sådana växter och fröer som ska vara försedda med växtpass samt producenter av förökningsmaterial i växthus. Vi bedömer att de nya växter som enligt förslaget ska vara försedda med växtpass vid förflyttningar mellan yrkesodlare (växter av sparris, lökar, stamknölar, rotknölar och jordstammar av dahlior och liljor för plantering samt plantor av ek och kastanj och ek till vissa skyddade zoner) inte ingår i dessa företags sortiment. Markägare och företag som har mark med, eller produktion av växter som kan angripas av de nya skadegörare som blir reglerade i bilaga 1 och 2. Dessa markägare och företag berörs indirekt av regleringen. Skulle t.ex. amerikansk björksmalspraktbagge i framtiden upptäckas på svenska björkar eller om skadegöraren A. eugenii någon gång hittas i paprika hos ett växthusföretag är Jordbruksverket skyldiga att besluta om lämpliga utrotnings- eller inneslutningsåtgärder för att förhindra fortsatt spridning. Kommissionen och andra medlemstater ska informeras om eventuella utbrott. 8 (14)
Ungefär 12 % av den svenska skogsarealen är björk och trädslaget är dessutom vanligt förekommande i hemträdgårdar och parker. Vi har inte närmare undersökt hur många markägare hemträdgårdar och parker som är aktuella. År 2011 fanns 18 växthusföretag som odlade paprika och 4 växthusföretag som odlade chilipeppar. Markägare och odlare/producenter som har växter som kan angripas av de skadegörare som föreslås avregleras Förslaget innebär att Monilinia fructicola, Ciborinia camelliae och Citrus vein enation woody gall avregleras eftersom deras spridning inom EU inte längre går att hindra genom lagstiftningsåtgärder. Ingen av dessa växtskadegörare är kända att förekomma i Sverige och de har heller aldrig upptäckts i samband med Jordbruksverkets fytosanitära kontroll av importerade sändningar med reglerade växter och växtprodukter. Monilinia fructicola angriper främst prunusväxter t.ex. plommon. Svampen kan även angripa äpple och päron samt rosenkvitten, hagtorn, kvitten och japansk mispel. Jordbruksverkets officiella statistik visar att det 2011 fanns 75 företag som odlade plommon (69 ha totalt), 48 företag som odlade körsbär (95 ha totalt), 94 företag som odlade päron (156 ha) och 236 företag som odlade äpple (1371 ha). Vi har inte närmare undersökt hur många plantskolor, garden centers etc. som har växtslag som kan angripas av M.fructicola. Eftersom de växtskadegörare som föreslås avregleras aldrig har påträffats i landet blir inga företag direkt berörda av förslaget till avreglering. Skulle de aktuella växtskadegörarna någon gång i framtiden spridas till Sverige kommer de troligen inte att omfattas av krav från Jordbruksverket på utrotning/inneslutning utan eventuella åtgärder får vidtas på frivillig basis. Privatpersoner Privatpersoner som vill importera växter och växtprodukter som omfattas av krav på sundhetscertifikat i bilaga 5 del B måste liksom företag anmäla växternas ankomst till Jordbruksverket. Sundhetscertifikatet ska visas upp och växterna ska kontrolleras. Vi har inte kunnat bedöma hur många privatpersoner som kan tänkas importera de nya växter och växtprodukter som enligt förslaget ska omfattas av krav på sundhetscertifikat. Sammanfattning angående förslagets effekter på företagens förutsättningar Vi bedömer sammantaget att många företag kan bli berörda av ändringarna antingen direkt eller indirekt. Beroende på verksamhetsinriktning berörs emellertid varje enskilt företag av ett mycket begränsat antal nya regleringar och tidsåtgången och kostnaden för de administrativa bördor som förslaget medför är därför generellt låga. Att många företag kan beröras beror på att förslaget innebär att nya växtskadegörare blir reglerade, att några växtskadegörare avregleras, att nya växter och växtprodukter kommer att omfattas av krav på sundhetscertifikat och att de särskilda villkoren, som ska vara uppfyllda vid import respektive förflyttning inom EU av växter och växtprodukter, uppdateras. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Det finns enbart ett regleringsalternativ som innebär att Sverige måste införliva Kommissionens genomförandedirektiv genom denna föreskriftsändring. Kostnader och andra konsekvenser kopplat till krav på sundhetscertifikat 9 (14)
Sändningar med reglerade växter och växtprodukter med ursprung utanför EU ska anmälas till Jordbruksverket för att vid ankomst genomgå fytosanitär importkontroll. Under kontrollen säkerställer växtinspektörer från Jordbruksverket att sändningarna är fria från de skadegörare som listas i bilaga 1 och 2 till SJVFS 1995:94 samt att alla relevanta särskilda villkor i bilaga 4 del A avsnitt II har övervägts. Ansvaret för att utfärda sundhetscertifikatet vilar på växtskyddsmyndigheten i avsändarlandet och utgör därmed ingen administrativ börda för de svenska företagen. Anmälan görs via en e-tjänst eller en särskild blankett som skickas in med fax. Kontrollen är avgiftsbelagd med en lägsta avgift på 450 kr per sundhetscertifikat. Därutöver betalar företagen en växtskyddsavgift per kilo som varierar beroende på växt/växtprodukt. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter framgår avgifterna i detalj. Jordbruksverkets fytosanitära importkontroller utförs i Malmö, Helsingborg, Göteborg, Stockholm samt på Landvetter och Arlanda. Om importören vill att Jordbruksverket ska göra kontrollen på andra orter tas extra avgifter ut. Den första timmen debiteras med 1250 kr och därefter kostar det 650 kr per timme. Detsamma gäller kontroller som importören vill ha utfört utanför ordinarie arbetstider. Skulle en skadegörare som är listad i bilaga 1 eller 2 i SJVFS 1995:94 hittas i sändningen eller om sundhetscertifikatet i övrigt är felaktigt blir sändningen avvisad och det är importören som får stå för eventuella kostnader i samband med denna avvisning, t.ex. kostnader för destruktion. Kostnader och andra konsekvenser kopplat till krav på växtpass Företag som yrkesmässigt producerar, lagrar, eller saluför växter som omfattas av krav på växtpass enligt bilaga 5 del A ska vara registrerade hos Jordbruksverket. För att få tillstånd att själva utfärda växtpass behöver företagen skicka in en ansökan. Registreringen och ansökan om tillstånd att utfärda växtpass görs vid ett tillfälle på en och samma blankett. Tillståndet för att utfärda växtpass gäller tills vidare. De registrerade företagen är skyldiga att ha en aktuell förteckning över var växterna förvaras samt bokföra växterna och spara detta underlag i minst ett år. Den köpare som blir sista yrkesmässiga led i handeln med växter som kräver växtpass ska behålla växtpasset i minst ett år och hänvisa till dem i sin bokföring. Jordbruksverket kontrollerar att de som producerar växter och växtprodukter följer reglerna för växtpass. Vi gör också stickprovskontroller hos dem som säljer vidare till detaljhandel eller konsument för att kontrollera att växter och produkter som förts in från andra EU-länder uppfyller kraven. De företag som har tillstånd att utfärda växtpass kontrolleras minst en gång per år medan företag som enbart saluför växter som ska vara försedda med växtpass till slutkonsument, blir kontrollerade ungefär vart femte år. De avgifter som vi tar ut för tillsynsarbetet i trädgårdsföretag framgår av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter. Skulle en reglerad skadegörare upptäckas hos ett företag kommer Jordbruksverket fatta beslut om lämpliga utrotnings- och/eller inneslutningsåtgärder, t.ex. bekämpning, avverkning eller skingringsförbud. Dessa kostnader skulle kunna bli mycket omfattande men är inte möjliga att uppskatta i förhand. Kostnader och konsekvenser om reglerade skadegörare hittas i skog, park hemträdgårdar Förslaget innebär att nya växtskadegörare har blivit reglerade t.ex. amerikansk björksmalpraktbagge som angriper björk. Skulle denna skadegörare upptäckas i exempelvis en björkskog eller i en park kommer Jordbruksverket fatta beslut om lämpliga utrotnings- och/eller inneslutningsåtgärder, t.ex. bekämpning, avverkning eller skingringsförbud. Dessa kostnader skulle kunna bli mycket omfattande men är inte möjliga att uppskatta i förhand. 10 (14)
Andra konsekvenser: Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för landsbygdens utveckling eller folkhälsan. För de nya växter och växtprodukter som kräver uppvisande av sundhetscertifikat och fytosanitär kontroll kan det ta lite längre tid innan företagen får tillgång till sina produkter och kan deklarera dem för fri omsättning. I och med att de särskilda villkoren i bilaga 4 i några fall skärps skulle dessa växter och växtprodukter kunna bli dyrare och/eller svårare att få tag i. I övrigt bedömer vi att företagen generellt sett inte behöver vidta några andra förändringar i verksamheten än de som redan beskrivits (importanmälan, eventuell registrering som medför krav på att ha en förteckning över var växter förvaras samt ha ett system för att bokföra växter, ansökan om att utfärda växtpass, utfärda växtpass). 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer helt med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Den går inte utöver skyldigheterna. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Tidpunkten för ikraftträdande är vald så att den överensstämmer med sista datum för nationellt genomförande enligt genomförandedirektiven. På Jordbruksverkets webbplats finns listor över växter, växtprodukter och fröer som omfattas av krav på sundhetscertifikat vid import respektive växtpass vid handel och produktion inom EU. I de så kallade växtpasslistorna ingår information om vilka växtslag som är kopplade till EU:s skyddade zoner och det framgår vilka växter som kräver växtpass till slutkonsument respektive växtpass vid förflyttning mellan yrkesodlare. Vi kommer att uppdatera dessa listor och de kommer att publiceras innan den nya föreskriften träder i kraft. I samband med att listorna publiceras kommer vi att gå ut med en nyhet på webben. Vi kommer också att försöka nå specifika företag som vi vet eller som vi antar handlar med exempelvis de nya växter och växtprodukter som kommer att omfattas av krav på sundhetscertifikat. Våra webbsidor som handlar om import av trä/träprodukter och träemballage kommer att ses över. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 11 (14)
7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Branscher och antal företag som berörs av förslaget beskrivs ovan i del A punkt 3. Vi bedömer att merparten av de berörda företagen är små eller medelstora. 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Tidsåtgång som den nya regleringen kan föra med sig Växter och växtprodukter med ursprung utanför EU som måste ha sundhetscertifikat Sändningar med växter och växtprodukter med ursprung i länder utanför EU som omfattas av krav på sundhetscertifikat ska anmälas till Jordbruksverket för att genomgå fytosanitär importkontroll. Importanmälan görs via en e-tjänst på jordbruksverkets webbplats eller genom att faxa in en blankett. Att göra denna anmälan bedöms enligt regelräknaren ta ca 30 minuter per sändning. I samband med att man gör sin första importanmälan blir man dessutom registrerad som importör. När sändningen ankommit till någon av Jordbruksverkets inspektionsorter ska sundhetscertifikatet i original visas upp för granskning, vid varje importtillfälle, och detta bedöms enligt regelräknaren ta ca 5 minuter. Växter och växtprodukter som måste ha växtpass. Företag som yrkesmässigt producerar, lagrar, eller saluför växter, odlingssubstrat eller andra varor som omfattas av krav på växtpass ska vara registrerade hos Jordbruksverket. För att få tillstånd att utfärda växtpass behöver företgen skicka in en ansökan till Jordbruksverket. Registreringen och ansökan om tillstånd att utfärda växtpass görs på en och samma blankett och detta bedöms enligt regelräknaren ta ca 30 respektive 10 minuter. Registreringen och ansökan görs vid ett tillfälle. Tillståndet för att utfärda växtpass gäller tills vidare. De registrerade företagen är skyldiga att ha en aktuell förteckning över var växter m.m. förvaras och att bokföra växterna och spara underlaget i minst ett år. Att upprätta en förteckning över var växter förvaras bedöms enligt regelräknaren ta ca 30 min och att upprätta ett system för att bokföra växter bedöms ta ca 150 minuter. Den köpare som utgör sista yrkesmässiga led i handeln med växter, växtprodukter eller andra föremål, som är försedda med växtpass, ska behålla de tillhörande växtpassen i minst ett år och hänvisa till dem i sin bokföring. Denna löpande dokumentation av växtpass i bokföringen bedöms ta 10 minuter per tillfälle. Att utforma och utfärda ett växtpass för sådana växter som kräver det vid förflyttning inom EU inklusive skyddade zoner bedöms ta ca 5 minuter. I och med att regleringen innebär att de särskilda villkor som måste vara uppfyllda för att få förflytta växter inom EU har ändrats måste de företag som har tillstånd att utfärda växtpass sätta sig in i de nya villkoren. Vi bedömer att det tar ca 10 minuter att inhämta denna kunskap. Administrativa kostnader som regleringen kan föra med sig För beräkningar hänvisar vi till den särskilda konsekvensanalysen och dess bilagor. Förslaget innebär att nya växter och växtprodukter med ursprung utanför EU kommer att omfattas av krav på föranmälan och uppvisande av sundhetscertifikat. Observera att när det gäller frukt och grönt såsom paprika, chilifrukt och bladgrönsaker så omfattas dessa varor redan 12 (14)
av krav på föranmälan för kvalitetskontroll enligt SJVFS 2012:28. Anmälan för kvalitetskontroll görs på samma blankett som anmälan för fytosanitär kontroll. För dessa växter och växtprodukter innebär förslaget alltså inga ökade administrativa kostnader avseende krav på anmälan förutom att ett sundhetscertifikatnummer ska anges i en särskild ruta vilket vi antar tar max10 minuter. Kostnaden för detta blir låg. För övriga växter och växtprodukter som idag inte anmäls vare sig för fytosanitär kontroll eller kvalitetskontroll bedömer vi att endast ett fåtal sändningar per år kommer att importeras och den sammanlagda kostnaden för företagen bör därmed bli låg. Förslaget innebär att endast ett fåtal nya växter kommer att omfattas av krav på växtpass. Vi bedömer att verksamhet med de växtslag som omfattas av krav på växtpass vid alla slags förflyttningar inklusive till slutkonsument inte förekommer i Sverige. Vi bedömer likaså att den verksamhet som omfattas av krav på växtpass vid förflyttning enbart mellan yrkesodlare inte heller förekommer i Sverige i fråga om de nya växtslagen. Därför blir det inga ökade administrativa kostnader på den punkten. 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen De övriga kostnader som regleringen kan komma att medföra beskrivs ovan i del A punkt 4. Där liksom i punkt 11 nedan beskriver vi också andra tänkbara konsekvenser av regleringen. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regleringen påverkar inte företagens konkurrensförhållanden i någon betydande omfattning. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ändrade regler för träemballage Vi bedömer att regleringen på sikt kommer att innebära förenklingar i form av att vissa företag inte längre kommer att behöva ansöka om utfärdande av sundhetscertifikat för export av sändningar som består av enbart träemballage t.ex. lastpallar. Det berör export av emballage till tredjeländer som vi bedömer kommer anpassa sin importlagstiftning i linje med EU:s. Ett exempel kan vara Turkiet som liksom EU för närvarande kräver att sändningar med tomemballage från EU ska åtföljas av ett sundhetscertifikat. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Det finns inte rättsligt utrymme i Kommissionens genomförandedirektiv att ta någon särskild hänsyn till små företag. C Samråd 13. Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Under den process då förslag till nya importregler diskuterades i Ständiga kommittén för fytosanitära frågor i Bryssel informerade vi (i november 2013) Skogsindustrierna om de nya regler som föreslogs för träemballage och stödjevirke samt för växter och växtprodukter av björk. Skogsindustrierna fick bl.a. ett översiktsdokument som beskrev de nuvarande reglerna samt vilka ändringar som planerades. 13 (14)
Vi hade också, under hösten 2012, kontakt med LRF/GRO och informerade om förslaget att de regler som finns i bilaga 4 i direktiv 2000/29/EG för att förhindra spridning av potatiscystnematoder skulle anpassas till det särskilda kontrolldirektiv som finns för dessa skadegörare. Direktivets bilaga 4 motsvaras av föreskriftens bilaga 4. D Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Anna-Karin Kuusk, anna-karin.kuusk@jordbruksverket.se Kristof Capieau, kristof.capieau@jordbruksverket.se vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 14 (14)