SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda utanför Sverige.
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Befolkningsandel 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 Invånare Länsvis fördelning 300 000 Befolkningsutveckling 250 000 200 000 150 000 100 000 Uppsala Södra länet Norra länet 50 000 0 70% 60% Befolkningsfördelning 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppsala Södra länet Norra länet Källa: Sweco, Befolkningsutveckling i Uppsala län inför framskrivning av RUS (oktober 2011) 3
Åldersgruppernas utveckling i länet Åldersgrupper 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2020 2030 0-18 år 19-29 år 30-44 år 45-59 år 60-69 år 70+ år Källa: Sweco, Befolkningsutveckling i Uppsala län inför framskrivning av RUS (oktober 2011)
Vi lever allt längre! Främsta orsak till ökad medellivslängd: minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom Äldre med eftergymnasial utbildning ökar sin medellivslängd mest Källa: SCB och Öppna jämförelser
Mår äldre bättre idag än för 20 år sen? Ja och nej (enligt en forskargrupp på KI) Indikatorer som mäter hur man klarar av aktiviteter i det dagliga livet har förbättrats (77 år och äldre) Hälsoindikatorer som lungfunktion, psykologiska besvär och värk har försämrats. Orsak? Vi lever längre (vi har blivit bättre på att rädda liv) och hinner samla på oss fler åkommor =möjlig teori Ex diabetes Källa: FORTE, Forskningsmagasin nr 2 2014
Också andel individer med komplexa problem (flera stora problem samtidigt) har ökat. Oroande eftersom sjukvården är utformad för att hantera en sjukdom i taget. Källa: FORTE, Forskningsmagasin nr 2 2014
Vanor under hela livet har betydelse Socioekonomiska förhållanden under både barndom och resten av livet påverkar hälsan på äldre dagar. Utbildningsnivå har stor betydelse och kan kompensera för en mindre bra barndom ur socioekonomisk synvinkel. Social och mental stimulans från arbete och fritid under livets gång är starkt kopplat till hälsa hos äldre. Källa: FORTE, Forskningsmagasin nr 2 2014
Två av tre dödsfall i världen beror på livsstilssjukdomar enligt WHO. T ex hjärtsjukdomar, cancer, KOL, astma, stroke och diabetes. Möjligt att förebygga 80 % av hjärt- och kärlsjukdomar och 30 % av alla cancer genom hälsosamma levnadsvanor (enligt WHO). Källa: FORTE, Forskningsmagasin nr 2 2014
Andel per åldersgrupp med nedsatt psykiskt välbefinnande Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-84 år Uppsala län, 2012 50 40 30 20 10 0 29 22 20 17 18 16 1819 13 14 13 15 10 8 16-34 35-49 50-64 65-79 80-84 85+ Totalt Kvinnor Män
Framtidskommissionen: Försörjningsbördan kommer att öka i hela Sverige men den riskerar att öka mer i glesbygden, vilket är en trend som beror på att effekterna från den åldrande befolkningen förstärks av den fortsatta urbaniseringen. Delutredning: Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen
Olika vägval för en fortsatt hög standardökning i välfärden: 1. Mer arbete genom ett tidigare inträde på arbetsmarknaden 2. Högre sysselsättningsgrad och ett förlängt arbetsliv 3. Ökad effektivitet i offentlig sektor och för välfärdstjänster 4. Höjda avgifter eller kostnadstak för välfärdstjänster 5. Höjda skattesatser 6. Privata alternativ och försäkringar. Källa: Framtidskommissionen. Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen
Integration för att klara framtidens behov Sverige har den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda av alla OECD länder. Ökningen av befolkningen i arbetsför ålder fram till 2030 förväntas helt och hållet bestå av personer som är födda utanför Sverige. En ökning av sysselsättningen bland utrikes födda under de kommande åren kan kraftigt underlätta generationsskiftet på den svenska arbetsmarknaden. Källa: Framtidskommissionen.Delaktighet i framtiden utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration
CNI (care need index) Svensk metod som syftar till att med utgångspunkt i socioekonomiska förhållanden (7 olika variabler som viktas) mäta risken för att utveckla ohälsa i befolkningen. Används idag som resursfördelningsmodell i ett flertal landsting i Sverige. Källa: Lanstinget i Uppsala län
CNI-index Ju högre index desto större risk att utveckla ohälsa CNI-index 1,20 1,12 1,08 1,05 1,02 0,98 1,00 0,90 0,80 0,81 0,78 0,60 CNI 0,40 0,20 0,00 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar
CNI - Sammanfattning Norduppland har en högre andel 65-åriga och äldre som är ensamstående än resten av länet. Knivsta, Håbo och Uppsala de lägsta. Ensamstående äldre, utgör enligt ett flertal studier den högsta riskfaktorn för att utveckla ohälsa inom befolkningen. Att flytta in i ett område är också en riskfaktor av betydelse. Uppsala, av uppenbara skäl, är den kommunen i länet där folk flyttar in mest. Knivsta ligger på andra plats. I Älvkarleby däremot är det färre som flyttar in.
Att bli ensamstående förälder innebär oftast större stress och diverse svårigheter av olika slag vilket leder, enligt studier, till risk för att utveckla ohälsa. Håbo och Älvkarleby har en större andel ensamstående förälder med barn under 18 år där Älvkarleby har den högsta andelen med ca 3%. Uppsala kommun har den största andelen utlandsfödda i länet med ca 10%. Östhammar har minst andel utlandsfödda i länet med ca 2%. Små barn kan innebära vissa påfrestningar i form av mindre sömn, oro, trötthet, stress, större risk för infektioner, mm. vilket kan leda till större risk för ohälsa. Knivsta har den största andelen barn under 5 år i länet (7,9%).
Älvkarleby har den högsta andelen arbetslösa eller i åtgärd i länet ( ca 22%) följd av Heby (18%) och Tierp (18,3). Minst andel har Knivsta med 10%. Det finns ett mycket starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Uppsala och Knivsta har den minsta andel lågutbildade i länet. Norruppland har däremot den högsta andelen lågutbildade i länet.
Demenssjukdom Var femte person över 80 år drabbas
Sammanfattningsvis - utmaningar 1. Mötet mellan den professionella omsorgen och den som utförs av anhöriga 2. Beredskapen att ta vara på den tekniska utvecklingen 3. Krav på ekonomiska, personella och kompetensmässiga resurser Största hotet är om aktörerna inte kan samarbeta!
Tack! Karin Liljeberg-Trotzig, folkhälsostrateg karin.liljeberg-trotzig@regionuppsala.se