Folkhälsoplan 2011 2014

Folkhälsoplan 2011 2014 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Med folkhälsa menas hela befolkningen eller gruppers hälsa till skillnad mot enskilda individers hälsa. God folkhälsa är inte bara en hälsa som ligger på en så hög nivå som möjligt. För en god folkhälsa är det också viktigt hur hälsan är fördelad mellan olika grupper och att den är så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete innebär planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Genom påverkan av frisk-, skydds- och riskfaktorer samt samhällsstruktur och miljö, främjas en positiv hälsoutveckling. En stor del av folkhälsoarbetet handlar om att påverka faktorer och förhållanden som bidrar till positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Folkhälsoarbetet i Lundby Folkhälsoarbetet i Lundby styrs av politiska mål uppsatta nationellt, centralt och lokalt. Dessa mål hämtas från följande: De nationella folkhälsomålen Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy Göteborgs Stads budget Folkhälsoarbetet är allas ansvar och allas uppgift. När alla politikområden och verksamheter konsekvent arbetar för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor kommer det att få effekt. Det innebär en fokusering på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Denna folkhälsoplan har fokus på att beskriva de specifika förutsättningar och behov som befolkningen i Lundby har. Den ska fungera som stöd för att veta vad som är viktigt att fokusera på så att stadsdelens resurser och arbete styrs till de största behoven, och så att mesta möjliga effekt uppnås av det folkhälsoarbete som görs. Vilka aktiviteter som ska göras bestäms inom varje sektor och beskrivs i områdesoch enheternas årliga verksamhetsplaner. Det är viktigt att arbetet sker i bred samverkan mellan olika kommunala verksamheter, andra organisationer och ideella aktörer.

Utgångspunkter för Lundbys folkhälsoarbete Fyra utgångspunkter är valda som är viktiga och ska vägas in i de aktiviteter som bestäms inom de prioriterade områdena. På sidan 9 finns ett diagram som ska ses som en förklaringsmodell på ovan. Barn- och ungas uppväxtvillkor ska uppfattas som prioriterad utgångspunkt. Genom att alltid ha barn och ungas lika förutsättningar som målbild ska vi motverka den segregerade stadsdelen, lära mer om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter och bygga en stad som är bra för barn att växa upp i. Barn och ungas uppväxtvillkor De socioekonomiska förutsättningarna bestämmer i hög grad de livsförutsättningar som barn, vuxna och familjer har. Barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa präglas till största delen av deras uppväxtvillkor. Det finns en stark koppling mellan familjers socioekonomiska villkor och barnens nuvarande och framtida hälsa. Det finns oroväckande många barn i delar av Lundby som växer upp med mycket små ekonomiska resurser. Särskilt utsatta är barn med utländsk bakgrund, barn med ensamstående föräldrar och de som växer upp i familjer med försörjningsstöd. Det är särskilt vikigt att bryta det sociala arvet och att ge alla barn samma förutsättningar till ett gott liv och en god hälsa i vuxen ålder. Den segregerade stadsdelen Lundby är i många avseenden är en segregerad stadsdel, med stora skillnader vad gällande bland annat befolkningsstruktur, boendeformer och socioekonomisk situation. Skillnaderna i socioekonomiska förutsättningar mellan Lundbys olika primärområden är stora. Det finns stora ojämlikheter i medelinkomst, ohälsotal, andel arbetslösa, andel familjer med socialbidrag, andel med eftergymnasial utbildning och förvärvsintensitet för kvinnor. Skillnaderna på primär- och basområdesnivå ska vara vägledande i att identifiera riskutsatta i behov av stöd. Mänskliga rättigheter Lundby ska följa och tillämpa konventionen om de mänskliga rättigheterna med speciellt fokus på barn- och kvinnokonventionerna. Hälsa är en mänsklig rättighet och en förutsättning för att många andra mänskliga fri- och rättigheter ska kunna realiseras. Särskilda insatser ska följas upp och riktas mot personer med funktionsnedsättningar. De är oftare drabbade av psykisk ohälsa, går oftare till läkare, äter mer läkemedel, har sämre tänder, väger mer, känner sig otrygga och upplever sämre bemötande än andra. Om man behöver hjälpmedel eller hjälp av andra människor för att klara sin vardag är det lättare att bli utsatt för våld. Vi måste också öka kunskapen och öka förutsättningarna för en god hälsa hos homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. 2

Våld mot kvinnor utgör en människorättskränkning i sig, men det inskränker också på en rad rättigheter såsom rätten till liv, personlig frihet och säkerhet, hälsa, utbildning och att på lika villkor delta i familje- och samhällsliv. Arbetet ska ske planerat och kontinuerligt inom alla sektorer. Den mångfaldhetskartläggning som presenteras hösten 2011 kommer att ligga till grund för fortsatt arbete inom stadsdelen. Stadsutveckling Att ha en god boende- och livsmiljö är av grundläggande betydelse för människors hälsa. Det är därför viktigt att beakta folkhälsa i samhällsplanering. För att kunna få in folkhälsan i samhällsplaneringen måste man planera utifrån människors behov och våga prioritera detta. Genom att sätta fokus på människors behov bidrar man till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. I Lundby finns stora utmaningar att bygga så att den äldre delen av Lundby behåller kontakt med de nyare delar som bebyggs utmed Älvstranden. Vi bygger in segregation och utanförskap som får konsekvenser för barn och familjer som växer upp med skilda förutsättningar i de olika delarna av Lundby. Det är viktigt att införliva barnens perspektiv i den fysiska planeringen. I beslut om markanvändning, bebyggelse, infrastruktur och rumslig utveckling grundläggs många av de villkor som styr barns liv. Lundbys folkhälsoutmaningar I nedan avsnitt beskrivs de specifika utmaningar som Lundby stadsdel har. Utmaningarna har identifierats via statistik som på ett entydigt sätt visar att ohälsan inom grupper av Lundbys befolkning utmärker sig på ett negativt sätt. Behoven har också identifierats via medarbetare i sektorerna samt i samtal med representanter från primärvård och föreningsliv. Psykisk hälsa Barn och unga Svenska ungdomar i åldrarna 15 24 år har fått en markant sämre psykisk hälsa sedan mitten på 90-talet. Flera undersökningar visar att vissa symtom har fördubblats eller ökat ännu mer, t.ex. oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Ökningen är särskilt tydlig från mitten av 1990-talet och framåt. Bland unga män i åldern 16 24 år har även dödligheten ökat. Det kan vara liknande faktorer som ligger bakom både den ökade förekomsten av psykisk ohälsa och den ökade dödligheten bland unga män. 3

Det finns en stor okunskap om varför barn och ungas psykiska hälsa försämrats. Här är några förklaringsmodeller som är hämtade ur SOU 2006:77 och Folkhälsorapport 2009. Dagens unga är mer individualiserade. Svenskar har enligt World Value Stuy högst grad av ifrågasättande och strävan efter självförverkligande och välbefinnande. Fler unga varken studerar eller arbetar. En ökad arbetslöshet bland unga och en arbetsmarknad som efterfrågar högre kompetens tvingar många unga till studier på högre nivå. Ett flertal studier visar att den psykiska ohälsan är högre bland unga som varken arbetar, studerar, är värnpliktiga eller hemarbetande. En ökad alkoholkonsumtion, leder till psykiska besvär och vise versa. Mindre sömn fler uppger stöd sömn och trötthet. Förändrade medievanor. Internet, SMS, communities, bloggar, chatt mm. En del forskare menar att den psykiska ohälsan ökar som en följd av krav att ständigt vara tillgänglig och ha något viktigt att skriva eller uppdatera sin status med. Krav på prestationer. Många unga upplever att vi lever i ett prestationssamhälle. Valmöjligheterna är oändliga och kräver högt eget ansvarstagande och beslutsförmåga. Oro för att inte prestera tillräckligt i studier hamnar högst när ungdomar rangordnar sina orosmoment. Unga kvinnor oroar sig mest över sina skolprestationer. Vuxna och äldre I den vuxna befolkningen finns det vissa grupper som är riskutsatta för en psykisk ohälsa. Det är bland annat personer med funktionsnedsättningar, personer i arbetslöshet och som är utlandsfödda. Personer med missbruk har ofta en psykisk ohälsa och personer med psykisk ohälsa riskerar hamna i missbruk. I den äldre delen av befolkningen ökar risken för psykisk ohälsa om man är ensamboende, utan nära relationer till barn eller andra släktingar. Lundbys utmaningar Skillnaderna i socioekonomiska förutsättningar är stora mellan primärområdena i Lundby. Ohälsotalen är höga i de områden där arbetslösheten är högre och särskilt bland kvinnor. Det finns klara samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Insjuknandet i dessa sjukdomar ligger högt i Lundby över snittet i Göteborg, länet och riket. Hälso- och sjukvårdsstatistik över diagnoser och vårdtillfällen visar att psykiska åkommor ligger högt i Lundby, markant över snittet i Västra Götaland. 4

I Lundby finns bor flera äldre personer ensamma. Att bo själv ökar risken för sämre ekonomi, ensamhet och isolering, vilka alla är riskfaktorer för att drabbas av psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har många positiva effekter på människors hälsa. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. För den som bedöms ha medicinsk nytta av träning finns sedan tio år möjligheten att få fysisk aktivitet på recept (FaR) av legitimerad sjukvårdspersonal. I de fall fysisk aktivitet har effekt är den nästan alltid att föredra framför läkemedelsbehandling. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att starta ett långsiktigt utvecklingsarbete om den byggda miljöns betydelse för den fysiska aktiviteten. Samhällsplanering och utformning av byggda miljöer ska underlätta och stödja människors val till ett fysiskt aktivt liv. Lundbys utmaningar Skolhälsovårdens rapport för 2010 visar att Göteborgssnittet för fysisk aktivitet minskat betydligt i åk 8 jämfört med åk 4, pojkar mer än flickor. De socioekonomiska skillnaderna ger olika möjligheter för barn att delta i föreningslivet. Det finns stora skillnader i föreningsdeltagande i Lundby, som kan bero på såväl ekonomiska förutsättningar, okunskap eller på skillnader i tradition. Lundby växer snabbt, och det är viktigt att bevaka att all nybyggnation och förtätning av bostadsbebyggelse ska ha närhet till park- och naturområden vilket möjliggör tillfälle för motion och rekreation. Det är även viktigt att man bevarar befintliga park- och naturområden samt ytor för urbant friluftsliv. Gång- och cykelvägar Vid nybyggnation av områden samt i redan befintliga områden ska finnas en bra struktur av trygga gång- och cykelvägar. Stadsdelsförvaltningen måste hitta vägar att uttrycka detta och väga in barnperspektivet och tillgänglighet i processen in till stadsbyggnadskontoret. 5

Alkohol, narkotika, tobak och doping (ANTD) De nationella målen inom alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsområdet ställs ständigt inför nya utmaningar. Den ökade rörligheten av varor, tjänster och människor ökar tillgängligheten och bidrar till förändrade konsumtionsmönster. I spåren följer sjukdomar, skador, våldsbrott och social utslagning. Effekter som inte bara leder till personliga tragedier utan påverkar hela samhällsutvecklingen. Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6600 människors för tidiga död. Tobaksbruket bidrar också till de stora hälsoskillnaderna i Sverige eftersom vissa grupper i samhället röker och snusar i betydligt högre grad än andra. Insatser krävs kontinuerligt för att minska antalet tobaksdebutanter och för att stödja användarna att sluta. I skolornas drogvaneundersökning 2010 redovisas att andelen Lundbyelever i år på gymnasiet som röker dagligen eller nästan dagligen är 22. Det finns dock ingen jämförelsesiffra så det går inte att utläsa någon trend. Lundbys utmaningar Befolkningen i Lundby har högst andel med riskabla alkoholvanor på Hisingen (män och kvinnor). Lundby ligger också över medianen i Göteborg. Det är en högre andel män som har riskabla alkoholvanor jämfört med kvinnorna. Särskilt höga värden finns inom åldersgruppen 16 29 år. I Lundby ökar andelen ungdomar som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det är motsatt trend i Göteborg som helhet samt i riket. Statistik över dödsorsaker visar att den alkoholrelaterade dödligheten bland män är mycket högre i Lundby än snittet för Göteborg, länet och riket. Insjuknandet i lungcancer och KOL är högre i Lundby är i Göteborg, länet och riket. 6

Trygghet Det finns många former av trygghet. Ekonomisk och social trygghet är några exempel. I Lundby är det viktigt att fortsätta arbetet för att öka känslan av trygghet på flera fysiska platser. Den trygghet som ger stadsdelen liv och rörelse och som ökar trivseln. Trygghet i stadens rum är en könsfråga. Kvinnor upplever större otrygghet än män och undviker i större utsträckning än män vissa stråk eller att åka till aktiviteter som är vissa tider på dygnet. Människors rädsla kan ha sin grund i faktiskt iakttagen brottslighet och risken för att själv bli utsatt för våld eller att bli bestulen på ägodelar. Men rädslan kan också förklaras med brister i information och kunskap. De föreställningar om våldets utbredning och karaktär som förmedlas via massmedia har stor betydelse för rädslans omfattning och kan leda till att människor inte vågar utnyttja det offentliga rummet. Det går inte att skapa en stad som är trygg till 100 %, det får inte heller handla om kontroll och bevakning. Våld, hot och kränkande handlingar i alla dess former ska bekämpas vare sig det sker i hemmet eller i stadsmiljön. Lundbys utmaningar Oron för brott är fortfarande utbredd i Centrala Hisingen och många upplever olika platser i stadsdelen som otrygga, trots att de genomgått fysiska upprustningar. Lundby måste samverka med andra och hitta strategier för att omsätta den ökade osäkerheten och positiva utvecklingen i stadsdelen i ökad trygghet för de boende. Stadsdelsförvaltningen har medborgare som normalt inte kommer till tals i en stadsutvecklingsprocess. Det är t.ex. barn och personer med funktionsnedsättningar, men också professionella som i sin yrkesutövning inte arbetar med stadsplanering, men som har viktiga kunskaper om olika invånargrupper t.ex. äldre eller socialt utsatta personer. Folkhälsoarbetets organisering Internt I första hand sker folkhälsoarbetet i stadsdelen via alla medarbetare som är anställda i sektorerna. Via dem når via förvaltningen alla de personer som nyttjar förvaltningens tjänster samt övrig befolkning i riktade aktivteter. Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. Här anges de strategiska områden, inriktningar och prioriterade mål som är viktigast under 2012. Folkhälsa anges exempelvis som ett strategiskt område 2012 och kommer därmed omhändertas enligt nedanstående hanteringsordning: 7

Utifrån kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit beslut om ett mål- och inriktningsdokument. Förvaltningens förslag till budget 2012 svarar på hur de av kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden uttryckta prioriteringarna och inriktningarna kopplat till samtliga strategiska områden (bl.a. folkhälsa) ska verkställas för att ökad måluppfyllelse ska nås. Efter det att stadsdelsnämnden tagit beslut om budget tar respektive sektor och stödfunktion i förvaltningen hand om angivna prioriteringar och inriktningar och arbetar in dem i verksamhetsplaner i syfte att säkerställa verkställandet av de kommunpolitiska intentionerna. Här beskrivs på en ökad konkretiseringsnivå de åtgärder som ska genomföras för att måluppfyllelse ska uppnås. Planerna har fokus på förbättringsområden som ska stimulera till kvalitetsutveckling och främjar att medarbetarna blir delaktiga i arbetsplatsernas arbete med planering och uppföljning. Folkhälsoråd Stadsdelen utvecklar arbetet via folkhälsoråd som sätts samman av parter som är aktuella inom ovan prioriterade målområden. Folkhälsorådet initierar samverkan och skapar aktiviteter inom ovan prioriterade områden. Rådet uppmärksammar dessutom akuta eller aktuella hälsofrågor från omvärld och allmänhet som i ett långsiktigt perspektiv har effekter på folkhälsan. Brottsförebyggande råd Lundbys brottsförebyggande råd består förutom av stadsdelsförvaltningen av polisen, fastighetsägare, stadsbyggnadskontor, park- och naturförvaltning, trafikkontor samt centrumledare för lokalt torg. Det brottsförebyggande rådet arbetar på situationell nivå men också med social prevention och upprättar en verksamhetsplan som stödjer folkhälsoarbetet i stadsdelen. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har i en Folkhälsopolitisk policy identifierat sex utmaningar som är avgörande för en jämlik och jämställd folkhälsa i Västra Götaland: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor 8

Dessa folkhälsoutmaningar utgör en ram för folkhälsoarbetet i Lundby. Inom ramen och utifrån aktuell välfärdsredovisning samt aktuellt folkhälsouppdrag från stadsdelsnämnderna, formulerar SDF Lundby tillsammans med HSN 11 årligen ett antal gemensamt prioriterade mål för det lokala folkhälsoarbetet, vilka skrivs under av respektive stadsdelsdirektör. Till dessa mål tilldelas ekonomiska medel som ska gå till aktiviteter för att närma sig måluppfyllelse. Utvecklingsledare folkhälsa Ska vara stödresurs i sektorernas folkhälsoarbete, ge råd, stöd och medverka i framtagandet av strategier utifrån nationella, regionala och lokala folkhälsomål. Ska stödja och medverka till sektorernas implementering av metoder och insatser som syftar till en jämlik hälsa och social sammanhållning hos befolkningen i stadsdelen och staden. I arbetsuppgifterna ingår också att samverka med externa aktörer för att tillsammans initiera, etablera och utveckla effektiva samverkansforum 9

Matris Denna matris visar på hur folkhälsoproblemen möter målområdena. Barn och ungas uppväxtvillkor Den segregerade stadsdelen Mänskliga rättigheter Psykisk hälsa ekonomi ensamhet instabilitet mobbning kravsamhälle barn och unga vuxna i behov av försörjningsstöd HBTQ Funktionshinder etnisk tillhörighet likabehandling diskriminering utanförskap HBTQ funktions hinder kvinnor och barn etnisk tillhörighet diskriminering Stadsutveckling mötes platser upplevd trygghet deltagande Fysisk aktivitet vilka barn rör sig kostnader traditioner föreningsdeltagande ekonomi tradition tillgänglighet jämlikhet tillgänglighet breddat utbud gång och cykelvägar parker hälsoslingor tillgänglighet ANDT barn till Missbrukare egen ANDT användning ohälsotal okunskap ekonomi genus jämlikhet bemötande upplevd trygghet på vissa platser Trygghet hemma miljö skolmiljö sysselsättningsmöjligheter framtidsutsikter mötesplatser utemiljö barriärer inställningar tillgänglighet utanförskap genus våld jämlikhet ljus blandstad tillgänglighet 10

BILAGA Detta är en bilaga till Lundbys folkhälsoplan 2011-2014. Den är uppdelad i de angreppssätt på folkhälsa som planen är uppdelad i; A Barn och ungdomars uppväxtvillkor s. 2 1) Barnfattigdom 2) Barnfamiljer med försörjningsstöd 3) Familjer med låg inkomst B) Den segregerade stadsdelen s.4 1) Spindeldiagram primärområden 2) Inkomstspridning C) Mänskliga rättigheter s.5 1) Rätten till hälsa 2) Utdrag ur Göteborgs Stads budget 2012 D) Stadsutveckling s. 7 1) Planerat bostadsbyggande, 2000 2015 2) Befolkningsprognoser, yngre och äldre Lundby har särskilda utmaningar inom vissa områden. Dessa områden är, E) Psykisk hälsa s. 9 1) Psykisk ohälsa 2) Oro, ängsla, ångest och sömnproblem hos unga 3) Diagnostiserad psykiatrisk sjuklighet 4) Ohälsotal 5) Ensamboende bland 65 84-åringar F) Fysisk aktivitet s. 12 1) Motion utan för skolan 2) Föreningsdeltagande G) Alkohol, narkotika, tobak och doping (ANTD) s. 14 1) Riskabla alkoholvanor 2) Skolelevers drogvanor 2010 3) ANDT relaterade sjukdomar H) Trygghet s. 19 1) Otrygghet 2) Otrygga platser Statistiken som finns i denna bilaga är tänkt att förklara och verifiera dessa angreppssätt och utmaningar. 1

A) Barn och ungdomars uppväxtvillkor: A1) Barnfattigdom: 6000 5000 4000 3000 samtliga barn % i barnfattigdom av svensk bakgrund % i barnfattigdom av utländsk bakgrund % i barnfattigdom 2000 1000 0 15% 8% 26% Källa: Rädda Barnen, Barnfattigdom i Sverige 2010 Barnfattigdom är ett begrepp som tagits fram av Rädda Barnen, för att visa på andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet, dvs. andel barn som lever i hushåll med låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Med låg inkomststandard syftar man på familjer som har inkomster som inte räcker för att bekosta minimiutgifter för baskonsumtion och boende, och begreppet baseras på socialbidragsnorm för lägsta utgiftsnivå och boendeutgifter. I gruppen för försörjningsstöd räknas in de familjer som erhållit försörjningsstöd minst en gång under året. I barnfattigdom räknas barn i familjer som antingen har låg inkomststandard eller lever med försörjningsstöd som fattiga. Överlappningen barn i familjer som har både låg inkomststandard och försörjningsstöd räknas bort, så att dessa familjer inte räknas in två gånger. Fattigdom är ett relativt begrepp, och den barnfattigdom man talar om uttrycker sig inte på samma sätt som i fattigare länder. Men oavsett land påverkas barnen av att ha sämre ekonomiska förutsättningar än andra barn i dess närhet. Inget barn ska heller diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Rädda Barnens rapport Barns hälsa i Sverige (2004) visar att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk utsatthet och barns hälsa, både på kort och på längre sikt. Barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll löper tre gånger så stor risk för att bli utsatta för våld i hemmet, och 50 procent större risk för att bli utsatt för mobbning i skolan. Även barnens rätt till fritid begränsas, då deltagande i organiserade verksamheter kostar mycket, något dessa familjer inte har råd med. (Se H för siffror för Lundby) Barn i riskzonen för barnfattigdom är främst: Barn med utländsk bakgrund Barn med ensamstående föräldrar Barn i storstädernas yttre stadsdelar Det finns inga siffror för barnfattigdom på primärområdes nivå i Lundby men man kan titta på de två grupperna som ligger till grund för barnfattigdom: försörjningsstöd och inkomster. 2

A2) Barnfamiljer med försörjningsstöd: 12% 10% 10,0% 8% 7,5% 6% 4% 3,5% 2% 0% Brämaregården Kvillebäcken 2,4% 6,0% Slättadamm 2,6% 2,1% Kärrdalen 0,7% 4,6% Sannegården 1,9% 6,7% % familjer 2,4% varav 2,8 % minst 10 mån varav minst 10 mån Lundby Göteborg: 6,8% familjer Källa: Göteborgsbladet 2011 Störst andel barnfamiljer med försörjningsstöd finns i Kvillebäcken. Lägst andel bor i Kärrdalen, där andelen med socialbidrag är mindre en fjärdedel av motsvarande siffra för Kvillebäcken. På enheten för ekonomiskt bistånd såg det ut enligt följande den 19 augusti 2011: 903 hushåll var aktuella för försörjningsstöd. Sammantaget var det 1335 personer i dessa hushåll varav 411 personer är under 18 år. 121 ärenden har varit aktuella i fem år eller mer. I dessa ärenden är det 111 personer som är under 18 år. Under sommaren 2011 hade enheten kraftigt sjunkande kostnader för försörjningsstödet vilket kan visa på att läget för brukare ser ljust ut. I detta får man dock räkna in en eventuell recession. (Inkomstfördelning i Lundby se B2) A3) Familjer med låg inkomst Låginkomst anses vara en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Gränsen för vad som räknas som låg inkomst varierar från år till år, och för 2009 räknades en årsinkomsten under 89 000 kr som låg inkomst. Tabellen är baserad på sammanräknad förvärvsinkomst, medianinkomst (tkr) för boende i Sverige (16+ år) hela året. Källa: Kommunal basfakta 2011 3

B) Den segregerade stadsdelen B1) Spindeldiagram primärområde Källa: Göteborgsbladet2010 Lundby är en tämligen homogen stadsdel jämfört med de 9 andra stadsdelarna i Göteborg, man följer mer eller mindre Göteborgsnittet. Det finns dock skillnader, även inom primärområden i synnerhet i Sannegården, där norra Älvstrandens boende generellt har helt andra socioekonomiska förutsättningar än de som bor kring Kyrkbytorget. Störst skillnader är det mellan primärområden Kärrdalen och Kvillebäcken (se diagram under.) Kärrdalen ligger över Göteborgssnitt i allt som är positivt och under på det negativa. För Kvillebäcken gäller det omvända. Skillnaderna i Lundby kan tänkas öka i och med ökande andel nybyggda lägenheter och bostadsrätter. Förvärvsintensitet kvinnor Arbetslösa 150 100 Ohälsotal 404 Kärrdalen 402 Kvillebäcken 50 Socialbidragsfamiljer 0 Eftergymnasial utb. Pers. med sjuk- och aktivitetsersättning Medelinkomst Höginkomsttagare >360tkr Källa: Göteborgsbladet2010 4

Hälsan har starka samband med den socioekonomiska situationen. Den bästa hälsan finns generellt i de socioekonomiskt starkare grupperna. De som lever i ekonomisk utsatthet har sämre hälsa och kortare livslängd. B2) Inkomstspridning: Diagrammet nedan visar hur inkomsterna är fördelade på hushållen i primärområdena. Staplarna representerar fem inkomstintervaller. Första stapel räknas som låginkomsttagare (för definition se a3.) och i den sista visas andel hushåll med högst inkomst. Källa: Statistikgruppen 2011 Inkomstspridning visare bättre den ekonomiska situationen för invånarna än medelinkomst eftersom medelinkomsten är en fiktiv inkomst och den inte kan visa skillnaderna mellan de olika inkomstgrupperna. C) Mänskliga rättigheter C1) Rätten till Hälsa FN: s allmänna deklarationen om de mänskliga Rättigheterna: Artikel 25 1. Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda. 2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn, vare sig födda inom eller utom äktenskap, skall åtnjuta samma sociala skydd. Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Artikel 12 Konventionsstaterna erkänner rätten för envar att såväl i fysiskt som i psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Av konventionsstaterna vidtagna åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt skall innefatta sådana, som är nödvändiga för att - minska foster och spädbarnsdödligheten samt främja barnets sunda utveckling; - förbättra alla sidor av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården; - förhindra uppkomsten av, behandla och kontrollera epidemier, folk och yrkessjukdomar samt andra sjukdomar; - skapa villkor som tillförsäkrar envar läkar- och sjukhusvård i händelse av sjukdom. 5

Konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor: Artikel 12 l. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor när det gäller hälsovård för att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive sådan som avser familjeplanering. 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ovan skall konventionsstaterna tillförsäkra kvinnor lämplig vård vid havandeskap och förlossning samt under tiden efter nedkomsten, varvid fri vård skall stå till förfogande när det är nödvändigt, liksom även lämplig kost under havandeskapet och amningstiden. Konvention om barnets rättigheter: Artikel 24 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. 2. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att, (a ) minska spädbarns- och barnadödligheten; (b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården; (c) bekämpa sjukdom och undernäring, däri inbegripet åtgärder inom ramen för primärhälsovården, genom bl.a. utnyttjande av lätt tillgänglig teknik och genom att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär; (d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen; (e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper: (f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor. 3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Rätten till hälsa omfattar en rad olika socioekonomiska faktorer som påverkar människors möjligheter till god hälsa, och är därför nära besläktad med och beroende av andra mänskliga rättigheter såsom bland annat rätten till mat, arbete, utbildning, jämlikhet och icke diskriminering med flera. Den har en större innebörd än enbart frånvaro av sjukdom eller att hälsovård ska ges utan diskriminering. Varje individ kan alltså inte kräva av sin stat få vara frisk men staten är skyldig att arbeta med förutsättningarna för att varje individ ska kunna uppnå bästa möjliga nivå av fysisk och psykisk hälsa. C2) Utdrag ur Göteborgs Stads budget 2012 Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna (MR) ska ligga till grund för stadens verksamheter. Vi vill utveckla ett systematiskt sätt att verka för människors rättigheter på lika villkor på kommunal nivå. 6

Vi strävar efter att omsätta konventioner som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna i praktisk handling. Stadens verksamheter ska få stöd för att öka kunskapen om hur de mänskliga rättigheterna påverkar och kan konkretiseras i den egna verksamheten. Utvecklingen av ärendeberedningen är ett sätt att aktivt arbeta med MR-perspektivet. I mänskliga rättighetsarbetet ska även en regelbunden dialog föras med det civila samhällets organisationer. Arbetet behöver också följas upp. Därför vill vi att det mänskliga rättighetsperspektivet även ska beaktas i revisionsarbetet. För att ändra värderingar och attityder ska ett planmässigt och kontinuerligt arbete i grupprocesser samt kompetenshöjning ske. Arbetet i styrelser, nämnder och ledningsgrupper ska nå ut till samtliga medarbetare inom respektive organisation. Detta förutsätter ett kommuncentralt strategiskt stöd för mänskliga rättighets- och jämställdhetsarbetet för stadens ledning, nämnder och styrelser. Kommunen ska i sina verksamheter använda sig av likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Dessa planer ska tillämpas aktivt i samtliga nämnder och styrelser. Prioriterade mål Mångfald & Integration - Integrationen, såsom den uttrycks i styrkortet för integration, ska öka. Jämställdhet - Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och bolag ska öka. Insatser för personer med funktionsnedsättning - Tillgången på bostäder, arbete och meningsfull sysselsättning ska öka för personer med funktionsnedsättning. D) Stadsutveckling D1) Bostadsbyggande planerat, 2000 2015 I diagrammet under visas de nybyggnationer som skedde mellan 2000-2010 i lila färg och de planerade bostäderna i mörkblå. Lundby är den stadsdel som expanderar mest. 7

Källa: Samhällsanalys & Statistik 2011 D2) Befolkningsprognoser yngre och äldre 2015 De nybyggda bostadsområdena kommer att förändra Lundbys demografi, med blandat större andel barn och ungdomar, samt fler över 65 år. 4000 5000 3500 3000 65-74 år 4000 2500 3000 6-15 år 2000 75-84 år 1-5 år 16-18 år 1500 1000 2000 1000 500 85-år 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 0 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Samhällsanalys & Statistik 2011 0 8

E) Psykisk hälsa: E1) Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa andel % av åldersgrupp i Lundby 16-29 Nedsatt psykiskt väkbefinnande 12% 18% 20% 23% 30-44 45-64 Självmordsförsök 2% 4% 5% 8% 65-84 Självmordstankar 6% 15% 16% 24% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Källa: Hälsoatlas baserad på Hälsa på lika villkor åren 2005-2008 Nedsatt välbefinnande beräknas med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12. Svaren på de 12 frågorna som ingår poängsätts och summeras. De individer som får värdet 3 eller högre definieras ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Självmordsfrågorna är baserade på en direkt fråga om man någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv eller, om man någon gång försökt ta sitt liv. I hälsoatlasen (tematiska kartor över hälso- och sjukvårdsnämndsområden 4, 5, 7, 11 och 12. = Baserade på FHI:s enkätundersökning hälsa på lika villkor åren 2005-2008) finns ingen siffra för Göteborg som helhet men Lundby ligger i mitten av de 21 gamla stadsdelarna gällande nedsatt psykiskt välbefinnande i alla 4 åldersgrupper, vilket gör att Lundby ligger runt snittet för Göteborg. Däremot har man mer alarmerande siffror gällande självmordstankarna för ungdomar då man har det 3.e högst procenttalet av de gamla stadsdelarna. För resterande grupper är man i mitten. För självmordsförsök ligger man också högt gällande ungdomar, Lundby har de 6:e högsta procent antalet men för de andra åldersgrupperna rör man sig fortfarande i mitten av resterande grupper. Statistiken över självmord som dödsorsak visar att en högre andel bland männen i Lundby, 3,0 döda / 10 000, som begår självmord än i Göteborg 2,3 och snittet för riket 2,3. Kvinnorna ligger i snitt med de andra 1,1/10 000. (Kommunal basfakta 2011) 9

E2) Oro, ängslan, ångest och sömnproblem hos unga. Källa: Hälsoatlas baserad på Hälsa på lika villkor åren 2005-2008 Andelen i befolkningen är baserad på en direkt fråga om man har besvär med oro, ängslan eller ångest samt sömnproblem. Både de med lätta och de med svåra besvär är medräknade. E3) Diagnostiserad psykiatrisk sjuklighet Andel personer på 1000 invånare under åren 2007-2008 Källa: Västra Götalands regionen 2009 Diagrammet ovan är en ålderstandardiserad jämförelse av antalet individer med psykiatrisk sjuklighet för alla de i HSN 11:s ingående stadsdelar. Inlagda som en linje ligger även motsvarande värde för Västra Götaland. Förekomst av sjukdomar beror i hög grad på åldern. När man vill jämföra sjuklighet eller dödlighet mellan grupper behöver man därför ta hänsyn till eventuella skillnader i ålder mellan grupperna. En sådan beräkning kallas för åldersstandardisering. Beräkningen eller justeringen tar alltså bort ålderns störande inverkan på jämförelser, den kontrollerar för ålder. 10

Åldersstandardiseringen i ovan diagram har gjorts mot Västra Götalands befolkning 2008 uppdelat i 5-års intervall. E4) Ohälsotal: 27 24 35 27 35 Ohälsotal används som ett mått på sjukdom och ohälsa i befolkningen och beräknas utifrån antal ersätta dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning. Eftersom regler för ersättning har varierat över tid ska måttet inte jämföras över tid. Här räknas bara samhällets direkta kostnader, från socialförsäkringen, för befolkningens sjuklighet. Arbetsgivaren ska betala de 14 första dagarna vid varje sjukdomstillfälle. Detta räknas inte in i dessa dagar. Det skiljer mycket mellan olika grupper i befolkningen och mellan primärområdena Lundby. Ohälsotalet ökar generellt med ålder och kvinnor har högre ohälsotal än män. Högst har Kvillebäcken och Källa: Göteborgsbladet 2010 Slättadamm båda 34,8 för samtliga. Lägst har Kärrdalen 24. Den största skillnaden i ohälsotalet mellan olika delar av befolkningen finner vi om vi särskiljer invånare födda i utlandet. Några av förklaringarna till varför det skiljer så mycket mellan invånare födda i Sverige jämfört med dem som är födda i utlandet är att de senare i högre grad är drabbade av psykisk ohälsa och utanförskap som arbetslöshet. Uppväxt i många gånger fattigare länder med sämre sjukvård samt en ev krigssituation och stress över en flytt till annat land kan också förklara de högre ohälsotalen. i Källa: Göteborgsbladet 2010 I diagrammet ovan syns det att Lundby som helhet har bättre ohälsotal i alla grupperna än Göteborg. 11

E5) Ensamboende bland 65-84-åringar: 50% 45% 40% 44% 45% 35% 30% 25% 20% 25% 32% 34% 31% 15% 10% 5% 0% Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Källa: Hälsoatlas baserad på Hälsa på lika villkor åren 2005-2008 Ensamhet kan vara en riskfaktor för ohälsa och kortare livslängd. Särskilt skiljer det i kortare livslängd för ensamstående män. En indikator på ensamhet är andelen ensamboende. Vi har dock inga könsuppdelade siffror på detta. Andelen kvinnor som är ensamboende är generellt högre i Sverige än andelen män. Det finns inga åldersbaserade siffror för Lundby Forskning har även visat att det var viktigare för kvinnor än för män med gemenskap, föreningsaktiviteter och kultur. För män var det istället viktigare än för kvinnor med rörelse och motion. Fler ensamboende än samboende anser frivilliga insatser vara viktiga. F) Fysisk aktivitet: F1) Motion utanför skolan Forskningen visar på stor vikt av motion i unga år för att bygga upp en god hälsa och men finner också starka samband till ökad inlärnings- och koncentrationsförmåga. Därför kan fysisk aktivitet även kopplas till bättre studieresultat, vilket i sig har ett samband med bättre hälsa. Även motionsvanor kan relateras till föräldrars socioekonomiska situation. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel i åk 4 som motionerar utöver skolidrotten 79% 94% Tjejer Pojkar Källa: Skolhälsovårdens rapport 2010 På nationell nivå har andelen elever som motionerar regelbundet i årskurs 5 ökat, medan den har sjunkit i årskurs 9 (Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen). Tyvärr är inte statistik per stadsdel i åk 8 tydlig i diagrammet här under, men vi kan se på Göteborgssnittet att den fysiska aktiviteten är betydligt lägre i åk 8, jämfört med åk 4, även lägre hos flickor än hos pojkar. 12

Andel elever i år 8 och år 1gy som motionerar utöver skolidrotten lå 09-10, Lundby ca pojkar 67 flickor 65. Källa: Skolhälsovårdens rapport 2010 F2) Föreningsdeltagande åk 4 ej med åk 4 med i en eller fler åk 8 ej med åk 8 med i en eller fler 90% 83% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 62% 55% 45% 38% 54% 46% 36% 64% 70% 64% 56% 50%50% 44% 36% 30% 17% 10% 0% Kvillebäcken Slättadamm Brämaregården Sannegården Kärrdalen Källa: Frivan 2005 Lundby perspektiv Fritidsvaneundersökningen i Göteborg (frivan) är den största undersökningen av barns och ungdomars fritidsvanor i en och samma kommun. Frivan är en totalundersökning av målgruppen, årskurs 4-9 i grundskolan och årskurs 1-3 i gymnasieskolan, och är genomförd fyra gånger, 1996, 1999, 2002, 2005 och nu senast 2009. Alla data före 2009 års undersökning är sökbara för alla och möjliga att få i urval, t.ex. i ålder, kön, geografiskt område och över tid. Genomsnittet i Lundby var att 75% pojkar var med i en förening och 63% av tjejerna. Tjejernas deltagande har sjunkit sedan 2002. Deltagandet i idrottsföreningar var mindre 60% respektive 34%. Här var det också större skillnader gällande primärområden. Där 13% flickor 13

i Kvillebäcken och Brämargården var med i idrottsföreningar medan 62% av flickorna Slättadamm. i G) Alkohol, narkotika, tobak och doping (ANTD) G1) Riskabla alkoholvanor Samtliga (18-64 år) Män Kvinnor Kärra-Rödbo Backa Tuve-Säve Lundby Biskopsgården Torslanda 7 7 8 8 11 15 15 14 13 18 18 24 0 5 10 15 20 25 30 Källa: Hälsoatlas baserad på Hälsa på lika villkor åren 2005-2008 För att få fram andelen i befolkning med riskabla alkoholvanor används frågor om hur ofta man druckit alkohol det senaste året, hur många glas man dricker en typisk dag då man dricker alkohol, hur ofta man dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle samt hur ofta man under det senaste året druckit så mycket att man varit berusad. Befolkningen i Lundby har högst andel med riskabla alkoholvanor på Hisingen både när det gäller män och kvinnor. Lundby ligger också över medianen i Göteborg. Det är en högre andel av männen som har riskabla alkoholvanor jämfört med kvinnorna. Störst andel med riskabla alkoholvanor hela 38 procent finns i åldersgruppen 16 29 år. Detta kan hänga samman med ett större fest- och krogliv i unga vuxnas liv och den åldersgruppen ligger generellt högst även i andra stadsdelar. Det kan också hänga samman med förändrade attityder till alkohol och ändrade dryckesvanor i befolkningen. I åldrarna 45 64 år är andelen med riskabla alkoholvanor nere i 12 procent. 14

Källa: Hälsoatlas baserad på Hälsa på lika villkor åren 2005-2008 Gällande alkoholvanorna i Göteborg, finns det liknande problem med riskabla alkoholvanor bland unga i alla centrumstadsdelarna. I jämförelse med dem ligger Lundby lägst. G2) Skolelevers drogvanor 2010 I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (CAN), en undersökning om drogvanor och andra riskbeteenden bland samtliga elever i grundskolan årskurs nio och gymnasiet år två. Undersökningen är en uppföljning av de drogvaneundersökningar som genomfördes 2004 och 2007 i Göteborgs Stad. Nationella skolundersökningar bland 15 16-åriga skolelever visar att allt fler unga inte dricker alkohol. Denna trend har funnits från tidigt 1970-tal. Göteborg följer trenden. I undersökningen uppgav 58 procent av eleverna i nian och 80 procent av eleverna i gymnasiet år två att de konsumerat alkohol. Motsvarande siffror för 2004 var 70 procent respektive 88 procent. Även i jämförelsen med 2007 års mätning är det en minskning. Fler avstår alltså helt från alkohol. 20 procent av niondeklassarna och 43 procent av gymnasieeleverna svarar att de är intensivkonsumenter. Detta är en minskning jämfört med mätningen 2007. 15

Lundby följer trenden. Andelen % elever som konsumerat alkohol i Lundby Årskurs 9 Gymnasiet år 2 2004 2007 2010 2004 2007 2010 66 63 60 92 81 77 Källa: Skolelevers drogvanor 2010 Intensivkonsumtionen har dock ökat något i år 2 på gymnasiet sedan 2007. För åk 9 ligger Lundby under Göteborgsnittet, 9%, men för gymn år 2 ligger Lundby över Göteborg med 36%. Källa: Skolelevers drogvanor 2010 Det är inte är ovanligt att eleverna får tag på alkohol genom någon vuxen, 17 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio svarar att de får tag på starköl, blanddrycker, vin och sprit 16

av föräldrar med lov. Att andra vuxna köper ut är inte ovanligt. 41 procent av eleverna på gymnasier svarar att de blivit bjudna på alkohol i eget glas. Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har i stort minskat jämfört med mätningen 2007. Dock ej i Lundby. Källa: Skolelevers drogvanor 2010 Det sker stora förändringar mellan grundskola och gymnasieskolan år 2 avseende narkotika användning. En majoritet av eleverna använt narkotika först efter grundskolan. Fler pojkar än flickor som använt narkotika, både i grundskolan och på gymnasiet. Lundby ligger under Göteborgssnittet i båda årskurserna men närmare bland de äldre eleverna. Det är fler Göteborgselever som nyligen använt narkotika jämfört med riket, något högre än år 2007. Det är främst genom kompisar 69% eller bekanta 30% som man får tag på droger och, oftast sker det hemma hos kompisar 50% eller på fest 30%. Få sniffar och andelen minskar i så 9 såväl som i gymnasiet år 2, men är något högre i Lundby än i andra stadsdelar. 17

G4) ANTD relaterade sjukdomar 2005-2009 Lundby Göteborg V. Götaland Sverige Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lungcancer 6,4 9,1 4,3 6,6 3,9 5,3 3,9 5,4 KOL 5,3 3,8 3,8 3,9 3,1 3,3 2,8 3,2 Hjärt/kärl 21,3 35,1 20,8 30,8 19,2 28,4 18,3 26,6 Alkoholrelaterad 1,2 12,1 1,6 6,6 1,2 4,6 1,2 4,6 dödlighet Källa: Kommunala Basfakta 2009 Antal döda i tabellen ovan beräknas per 10 000 invånare 15 år och äldre per 31/12 respektive år för mellersta året i respektive femårsperiod. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna är åldersstandardiserade och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. Lundby ligger högre i alla 4 kategorier och störst skillnad är det gällande den alkoholrelaterade dödligheten bland män. En orsak till de höga siffrorna på alkoholrelaterad dödlighet kan vara att Lundby haft en stor andel sociala boenden för människor som är missbrukare. Även gällande lungcancer är siffrorna oroande höga. Rökningen är särskilt förknippad med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. För lungcancer gäller att ca 85 procent är orsakad av rökning. KOL är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil. Alkohol relaterad dödlighet registreras enligt ICD-klassifikationssystemet ICD-10 (Injuries and Causes of Death) och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirrhos, alkoholförgiftning och olycksfall. 18

H) Trygghet: H1) Otrygghet Källa: Hälsoatlas baserad på Hälsa på lika villkor åren 2005-2008 Andelen i befolkningen är baserad på en direkt fråga om det händer att man avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Höga tal i Lundby gällande åldersgruppen 65-84 där 41% känner otrygghet. Kvinnor mycket mer otrygga än män, 43% respektive 15%. H2) Otrygga platser; Källa: Trygga, Säkra, Attraktiva stadsdelar 2009 19

Tabellen ovan är hämtad från rapport Trygga, Säkra, Attraktiva stadsdelar, ett utvärderingsprojekt vars mål var att utvärdera arbetssättet Lokala partnerskap mellan fastighetsägare. De tre lokala partnerskap var Gärdsås Torgbolag KB, Fastighetsägare i Gamlestaden och Fastighetsägare Centrala Hisingen. Centrala Hisingen består av primärområde Brämaregården och Kvillebäcken i Lundby. Man fann att otryggheten kopplad till ett antal platser har ökat i dessa delar, trots att flera av dessa platser har genomgått genomgripande upprustningar på senare år. Trygghet utomhus på kvällstid ökar något enligt enkätresultaten, och otryggheten minskar något, men ändå motiveras många Centrala Hisingebor att stanna hemma efter mörkrets inbrott på grund av rädsla för brott. 20