Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI



Relevanta dokument
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Varför modellering av luftkvalitet?

Luftföroreningar i tunnlar

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Luftkvalitet och människors hälsa

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Förslag till RÅDETS BESLUT

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner

Nanopartiklar i luften du andas

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Luften i Sundsvall Miljökontoret

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Verkliga utsläpp från fartyg

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Sundsvall 2011

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Uppskattning av emissionsfaktor för bensen

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Hälsoeffekter av luftföroreningar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

SIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Luften i Sundsvall 2012

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?


Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Inomhusluftens partiklar

Arbetsgång

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Partikelutsläpp och hälsa

Transkript:

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen bidrar på ett betydande sätt till yta bidrar obetydligt till volym och massa Guillossou _UFP, 2011

PM är en komplex blandning PM är en komplex blandning av partiklar av olika storlekar och kemisk sammansättning som kommer från många olika källor. En betydande del av partikelmassan för fina partiklar består av kolföreningar, dels organiska ämnen(om) dels elementärt kol(ec). EC kallas ofta bara för sot. Sot kommer i huvudsak från förbränningsprocesser. Viktiga källor är vägtrafik och vedeldning. Benämningen sot är ibland oklart eftersom värdet beror på hur mätningarna görs. Elementärt kol (EC) mäts med termiskt-optiska metoder. Black carbon(bc) via ljusabsorbtion och black smoke (BS) via ljusreflektion. Querol et al_ufp 2011

Vilka sorters mått är lämpliga? Martin Williams_UFP,2011 Dagens luftkvalitetsstandards använder masskoncentration (PM10 och PM2.5) som mått men det är troligtvis inte så att alla partiklar är lika skadliga. Epidemiologiska studier visar övertygande på skadliga effekter av PM10 och PM2.5 men mekanismerna är fortfarande oklara. Vi vet inte vilka PM komponent som är skadliga, varför olika åtgärder för att förbättra luftkvalitén kan bli verkningslösa. Förbränningspartiklar är troligtvis mer skadliga för hälsa än partiklar som inte bildas via förbränning men det finns ännu inga luftkvalitets mått för det. Det behövs ett till mått för att bl.a. visa påverkan hur olika trafikåtgärder kan förbättra luftkvalitén Möjliga indikatorer på förbränningspartiklar: ultrafina partiklar, sot, partikel antal, partikelyta,.. Sot( Black Carbon,BC) är en huvudkandidat.

Varför BC? Nicole Jansen_UFP, 2011 Det finns olika mätmetoder som ger väl korrelerade resultat En analys av akuta hälsoeffekter från flera olika studier visar en signifikant större effekt av BC än av PM på dödlighet, sjukhusbesök och hjärtbesvär. För andningsbesvär varierar skillnaderna. För långtids exponering (cohorta studier) uppskattade dödligheten per 1 µg/m3 vara 5 till 14 gånger högre för BC jämfört med PM2.5 BC rekommenderas som ett nytt luftkvalitetsmått tillsammans med PM10 och PM2.5 Tidserie studier av daglig dödlighet och sjukhusinläggningar

BC som en nytt mått F_van den Elshout_UFP 2011 NO2: missledande dygnsvariation pga atmosfärisk stabilitet och fotokemin PM10: svag dygnslig variation PM2.5: nästan ingen variation NOx: bra beskrivning (överskattar max på morgonen och underskattar max på eftermiddagen) BC: bra beskrivning av dygnsvarationen Slutsats: BC är lätt att mäta och en bra parameter för att analysera trafikemissioner.

Ultrafina partiklar som nytt mått? Martin Williams_UFP,2011 När det gäller hälsa så finns det - en del toxiska belägg - en del epi belägg -en del formulerade hypotetiska mekanismer Men ännu ingen bred samstämmighet (WHO review?) Begränsade mätdata (metoderna undersöks fortfarande) Källor, processer, modeller fortfarande relativt preliminära

Processer Erik Swietlicki SIDA kurs,smhi

Estimated Ultrafine Particle Concentrations in Stockholm Lars Gidhagen SMHI and Stockholm University Includes aerosol dynamics (MONO32) Ultrafine Particles Dp < 100 nm (Unit: #/cm 3 )

Ultrafina partiklar/ typiska halter Kartläggning av partiklar i Sverige. SMHI rapport nr 144, 2010. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.13480!meteorologi_144.pdf

Partikeldynamiska processer- urbant vid vägen fås ett max av partikelantal mellan 20 och 30 nm diameter detta max har i stort sätt försvunnit vid tornet vid parken har storleksfördelningen ändrats nedåt med ett max under 10 nm Roy Harrison_UFP 2011

Partiklar och klimat Partiklar har både en uppvärmande och en avkylande effekt på klimatet. Sot partiklarna värmer. Utöver långlivade klimatpåverkande ämnen (som koldioxid), är även kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (Short-Lived Climate Forcers, SLCF) av betydelse för jordens klimat. http://www.smhi.se/slcf IPCC 2007a, s.205, figur 2.21

Partiklar och klimat Om utsläppen av metan, marknära ozon och sot minskas kan jordens uppvärmning begränsas snabbare och öka chanserna till att nå en medeltemperaturökning på maximalt två grader Celsius, samtidigt som både människors hälsa och tillväxten av viktiga grödor kan förbättras.

EU:s strategi för att minska luftföroreningar André Zuber presenterade EU Kommissionen arbetsplan med inriktning på luftföroreningar i Europa. Granskning skall vara klar till år 2013 och utgöra ett förslag till EU Kommissionen för eventuella förändringar av lagstiftningen. Viktiga komponenter i det arbetet är: Granskning av gällande lagstiftning och skäl för varför inte lagstiftningen uppfyllts. Granskning av dagens gränsvärden och mål för luftkvalitet - senaste vetenskapliga rönen om skadeverkningar av ozon, PM10, UFP, tungmetaller, PAHs, och andra föroreningar - nya mål - långtidsmål (2020-2030-2050) Nya sorters luftkvalitets mått Kopplingen till klimatförändringar -samordningsvinster med SLCF och sot A. Zuber_UFP2011

Slutsatser från UFP-3 Nu finns det mer robust kunskap än tidigare för åtgärder som kan förbättrar hälsoläget för exponering av partiklar. Det behövs mer källspecifika partikelmått för att ta fram åtgärder för att skydda människor mot exponering av fina partiklar. Dagens ofullständiga luftkvalitetsdirektiv för PM kan till stor del förbättras genom att införa en extra, trafik-relaterad partikel komponent. Sot verkar var den mest lämpliga komponenten. Betydelsen av sot för klimatet stärker denna slutsats. En cd-skiva med presentationerna kan fås från Karlsruhe Institute of Technology genom att skicka ett e-mail till mrs Biserka Mathes b.mathes@kit.edu Nästa symposium, UFP-4, planeras till 2013