Terminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten

Relevanta dokument
Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

Kvinnlig könsstympning. Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset

Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete.

Att möta kvinnlig könsstympning

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

Könsstympning kontra intimkirurgi

Kvinnlig. könsstympning

Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett, och västerländsk sjukvårdspersonal

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN

Aldrig mina döttrar. En studie om attityder till kvinnlig omskärelse bland etiopier och eritreaner i Sverige

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet?

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

Kvinnlig könsstympning

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder

Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet

VAD PÅVERKAR KVINNLIG KÖNSSTYMPNING? En litteraturstudie. WHAT AFFECT FEMALE GENITAL MUTILATION? A review

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur

Våga fråga om könsstympning! Amina Ali Mohamad Skolsköterska Angeredsgymnasiet /Sandeklevsskolan

PÅ RAKBLADETS KANT. Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. 15 Högskolepoäng. OM 5250 Examensarbete grundnivå Höstterminen 2013

En litteraturöversikt om kvinnlig könsstympning ur sjukvårdspersonals perspektiv

Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden

Som Gud skapade oss. Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING I ETIOPIEN

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING ELLER OMSKÄRELSE

Sex, omskärelse och osäkra experter

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Sjuksköterskans kunskaper om omskärelse och omskurna kvinnors känslomässiga upplevelser

Könsstympning i svenska tidningsmedier

Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn


Tabell 1. Sökhistoria Bilaga 1

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kvinnlig könsstympning

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

4. Rättsliga ramar. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel.

Samtycke och kvinnlig könsstympning

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Kvinnlig könsstympning

Fakta om kvinnlig könsstympning

Inledning Vad är kvinnlig könsstympning? Ursprung Orsaker Var Skador och sjukdomar, påföljder Operationen...

Könsstympning som skäl för asyl

23 Yttrande över motion 2017:69 av Per Carlberg (SD) om att upphöra med omskärelse/könsstympni ng av minderåriga pojkar inom Stockholms läns

HANDLINGSPLAN MOT HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade

MED KÄNSLA FÖR KULTUR

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne

Sjuksköterskors kunskaper om kvinnlig könsstympning och upplevelser i mötet med omskurna kvinnor

Socialstyrelsen som resurs i arbete med könsstympning av flickor och kvinnor

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Mötet med könsstympade kvinnor i vården. Stockholms läns landsting

Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård

Barnmorskors möten med. könsstympade kvinnor inom mödrahälsovården

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs: Samhällsarbete

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

Könsstympning ur (kvinno-) vårdens perspektiv. Anke Zbikowski, överläkare Kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Aſter. End the Cut. Situationen kring kvinnlig könsstympning inom den Europeiska Unionen och i Sverige. empowering women

KVINNLIG OMSKÄRELSE Afrikanska kvinnors upplevelse av omskärelse efter flytten till västvärlden

Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

MÖTET MELLAN KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH VÄSTERLÄNDSK VÅRD GENITALLY MUTILATED WOMEN MEETS WESTERN CARE

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Kvinnlig könsstympning - attityder och upplevelser

SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED KVINNOR SOM ÄR KÖNSSTYMPADE. En litteraturöversikt

Barnahus i Jönköpings län

Erfarenheter av kvinnlig könsstympning och mötet med västerländsk sjukvård.

Transkript:

Terminologi Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female genital mutilation (FGM) Kvinnlig könsstympning (KKS) 1970-talet Vejle 5 december 2017 Birgitta Essén Professor internationell kvinno och mödrahälsa, Uppsala universitet, överläkare Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset Female genital cutting (FGC) 2000-talet Sara Johnsdotter Professor i medicinsk antropologi WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning Terminologi I. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och/eller klitoris förhud (klitoridektomi). Men att använda termen könsstympning kan uppfattas som mycket laddat och starkt av berörda personer och det riskerar då att försvåra en konstruktiv och stödjande dialog mellan privatperson och socialtjänst- eller sjukvårdspersonal. II. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna, med eller utan excision [bortskärande] av de yttre blygdläpparna (excision). III. Förminskning av den vaginala öppningen genom skapande av en försegling i och med att man skär och sammanfogar de inre och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan excision av klitoris (infibulation). IV. Alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna av icke-medicinska skäl, exempelvis prickning, snittning, skrapning och brännande. WHO 2008 1

Förekomst i Afrika & Asien Ålder vid ingrepp Spädbarn Småbarn Förpubertala flickor Tonårsflickor En kvinnornas sfär 2

Mo3v varierar med lokalt sammanhang Somalia: - religiös renhet - moral - hygien, estetik Kikuyu, Kenya: - för att uppnå vuxenstatus - kvinndomsprov (frivilligt) Jola, Senegal: - inom ramen för initiationsrit - fertilitetssymbolik Ses ofta som en motsvarighet till omskärelse av pojkar Socialt tryck alla andra gör det Aktuella invandrargrupper i Sverige Födelseland, SCB, 2015 Uppskattad förekomst av omskurna kvinnor i hemlandet Somalia 60 623 90-98% Eritrea 28 616 90-97% Etiopien 16 704 70-90% Egypten 6 256 97% Gambia 4 884 60-90% Kenya 3 803 30-40% Sudan 3 763 90% Ghana 2 663 5-30% Sierra Leone 1 837 80-90% Senegal 807 5-30% Kurdistan?? Medicinska komplika3oner av kvinnlig omskärelse Omedelbara medicinska komplikationer Smärta, blödning, ökad infektionsrisk. Risk för skador på närliggande organ, t ex skada på urinröret. Akut urinretention (kvarhållande av urinen i urinblåsan vid svårighet eller oförmåga att tömma denna). Långsiktiga medicinska komplikationer Svårigheter att tömma mensblod? (typ III) Ökad risk för obstetriska komplikationer? (typ III) Dyspaureni (smärta hos kvinnan vid samlag) Hodžić (2013: 86) Typ III, infibulation (faraonisk omskärelse) 3

Studier av sexuell njutning hos omskurna kvinnor NÅGRA EXEMPEL: Sexuell funktion (maxpoäng 36): Omskurna kvinnor 2,1 poäng lägre än icke-omskurna (Alsibiani & Rouzi, 2010) Den evidens som finns stödjer inte hypotesen att omskärelse förstör sexuell funktion eller förhindrar njutning av sexuella relationer. Carla Makhlouf Obermeyer, Harvard University och WHO (2005:443) Sexuell funktion (maxpoäng 280): Omskurna kvinnor 17.5 poäng lägre än icke-omskurna (Osinowo & Taiwo, 2003) Sexuella problem: Omskurna kvinnor: 69,5% Icke-omskurna kvinnor: 63.7% (Elnashar et al, 2007) Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor plikt att anmäla möjlighet att anmäla vid misstänkt framtida eller genomfört könsstympningsbrott 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. (I officiella tolkningar av lagen inkluderas prickning, t ex Göteborgsprojektets publikationer, Proposition 1998/99:70.) vården skolan allmänhet socialtjänsten polis åklagare 23 kap 6 BrB Underlåter någon att i tid anmäla eller eljest avslöja ett brott som är å färde 4

Vem ska undersöka? Vem ska undersöka? Familjevåldsenhet? Barncentrum, kvinnocentrum? Barnläkare Gynekolog Rättsmedicinare, barnkirurg, barnurolog Följ de rutiner som finns då barn far illa! Vem ska undersöka? Diskrimineringslag (2008:567) 1999: Första bedömning: Tre barnsjuksköterskor Andra bedömning: Barnurolog, barnkirurg 2006: Första bedömning: Barnläkare Andra bedömning: Rättsläkare, barnläkare 2012: Första bedömning: Barnläkare Andra bedömning: Gynekolog, barnurolog, barnkirurg Inga åtgärder får vidtas endast på basis av att personen i fråga har bakgrund i ett visst land. Alltså: agerande vid misstänkt fall av olaglig könsstympning måste ha mer substans än bara att en person/familj har anknytning till Somalia eller att en flicka varit på resa till Afrika. 5

Ärenden gällande misstänkt könsstympning i Sverige Typiskt fall av misstänkt könsstympning Polisärenden (anmälningar, med eller utan att FU inleds) Ingen omskärelse utförd Ingen möjlighet att avgöra ifall omskärelse utförts Ingen möjlighet att avgöra ifall omskärelse utförts på ett olagligt sätt Rykten, ingen identifierbar person misstänkt Oro for framtida omskärelse Pågående ärenden Två fall i domstol: fängelsestraff Blöjbyte på dagis Orosanmälan till socialtjänsten Socialtjänsten anmäler till polisen Särskild företrädare utses Genital undersökning görs Genitalier utan tecken på skador Stockholm 1988 Karlstad 2010 Linköping 2010 Borlänge 2011 Hällefors 2012 Järfälla 2012 Ulricehamn 2013 Hörby 2015 Västerås 2015 Göteborg 2015 Nora 2015 Djursholm 2016 (Augusti 2016: antal 86) Fällande domar i västvärlden Färre än 50 i Europa varav ca 30 ägde rum i Frankrike på 1980- och 90-tal (västafrikaner) USA: 1 fall (2006) Australien: 1 fall (2016) (EU 2015) 6

Kulturell förändring eller stora mörkertal? 10 juli 2016 December 2016 Literature review (2016) Migration leads to cultural change Alternative way of assessing attitudes to various forms of FGC WHO classification Type IV Type I Type II Type III Somali definition Sunna circumcision Pharaonic circumcision Anatomical extent PRICKING NO FLESH REMOVED SOME FLESH REMOVED FLESH REMOVED FLESH REMOVED SOME STITCHING SEWN CLOSED Questionnaire 0 mm 100 mm 7

Motiv för omskärelse i Somalia En övertygelse om att islam kräver att kvinnor är omskurna Motiv för omskärelse i Somalia En rädsla för att en icke-omskuren dotter inte ska accepteras vid giftermål Förändring i Sverige Möten med andra muslimer, speciellt arabmuslimer, som inte omskär sina döttrar à debatt om islam Islamisering Förändring i Sverige Förändrade mönster kring äktenskap i Väst: idag eget val. Framtida män bland västerländska somaliska män Motiv för omskärelse i Somalia Nästan alla andra flickor är omskurna à en icke-omskuren flicka riskerar att bli utstött Motiv för omskärelse i Somalia Det omgivande samhället stödjer praktiken Förändring i Sverige I Sverige omskärs inte flickor à här är det en omskuren flicka som riskerar att bli den som avviker från jämnåriga Förändring i Sverige En stark rädsla för svenska sociala myndigheter Medvetenhet om risken att förlora vårdnaden om barnen 8

9

E3opier och eritreaner i Sverige That [the pricking] is good, because you do not cause harm as with all other forms [of circumcision of girls]. It does not hurt and it is not sewn closed and it does not cause pain during menstruation or [leads to] any other complication. (Woman, interview 7) Många kom hit i början av 1970-talet barnen svenska Om det inte är viktigt, varför skulle vi då göra det? En västerländsk syn: tortyr, barbariskt, osv Kollektiva självbilder av att ha upphört Inte förekommande i fall på fältet Johnsdotter et al. 2005, 2009 Vad visar forskningen? 1. Kvinnor är generellt de som tar beslut om och organiserar omskärelser av flickor, är de som upprä;håller tradi=onen och starkast försvarar den 2. Allt tyder på kulturell förändring i samband med migra=on de flesta i dessa invandrargrupper i väst är starka motståndare 3. Ny anlända och ungdomar/barn som ensamna skickas hem/områden med hög prevalens, under längre =d. 10

birgitta.essen@kbh.uu.se sara.johnsdotter@mah.se 11