SÄKERHETSPLAN FÖR SKELLEFTEBOTTENS DK Upprättad 2011-05-25 Alla dykningar i klubbens regi skall planeras utifrån PLUMSA och DYKPRAXIS. Riskanalys och räddningsplan skall också göras inför varje dykning. Enskilda dykare uppmanas att göra en dykplan utifrån PLUMSA, inklusive en riskanalys och en räddningsplan inför varje dykning. KONTAKTUPPGIFTER Ordförande Roland Lindblom Innervik 643 931 91 Skellefteå Tel: 070-6364614 Säkerhetsansvarig Rolf Lundström Bockholmsvägen 5 931 62 Skellefteå Tel privat: 0910-776752 070-2444543 Tel arbete: 0910-771330 Dykinstruktörer Rolf Lundström Bockholmsvägen 5 931 62 Skellefteå Tel privat: 0910-776752 Tel arbete: 0910-771330 Lars-Göran Larsson Bygdeträsk 83 937 94 Burträsk Tel: 070-2345543.
DYKPLANERING ENLIGT PLUMSA PLATSEN Ta reda på så mycket som möjligt om dykplatsen. Ta hjälp av kartor, sjökort, lokalbefolkning, personer som varit där tidigare etc. Sjökortet ger uppgifter om djup, djupkurvor, bottenbeskaffenhet, fågelskyddsområden, dykförbudsområden, farleder, hamnar m.m. Finns gamla dykplatsbeskrivningar? Platser för i- och uppstigning? Var ska signalflaggan placeras? Eventuella begränsningar i dykområdet. Notera lämplig mötesplats för ambulans och helikopterlandningsplats Hur få upp skadad dykare ur vattnet? LUFTEN Det aktuella vädret och väderprognoser. Lyssna på väderleksrapporter och sjörapporter. Kolla vädersajter. UTRUSTNINGEN Kolla all utrustning hemma. Se till att allt är helt och fungerar Kolla service- och underhållsjournaler. Packa i god tid före dyket. Använd gärna packlista. Använd utrustning som är godkänd av Arbetsmiljöverket. Ny utrustning skall provas vid ett speciellt provdyk i skyddat vatten. Tala om för dykledare och parkamrat att du använder ny utrustning. Extrautrustning behövs för vissa dyk; lampor, linor m.m. Säkerhetsutrustning. Se Säkerhet och speciell utrustningslista
MÄNNISKAN Fullt frisk, såväl fysiskt som psykiskt. Regelbunden läkarundersökning bör göras. Bör inte ta mediciner för at kunna dyka, det kan skada mer än det hjälper. Om mediciner tas av andra orsaker bör du samråda med läkare innan du dyker. Berätta för dykledaren och parkamrat att du godkänts av läkare för att dyka om du exempelvis har astma eller diabetes och ge information hur parkamrat/dykledare ska agera om du skulle bli dålig. Dyk aldrig alkoholpåverkad eller påverkad av andra droger. Ta reda på dykarens utbildningsnivå och erfarenhet. SÄKERHETEN Varje dyk ska ha en dykledare som leder och organiserar dyket. Dykledaren ser till att varje dykare har en parkamrat. Dykledaren för dykprotokoll. Dykprotokollet ska innehålla personuppgifter, utbildningsnivå, erfarenhet, närmast anhörig och fakta kring dyket (igång, dyktid, dykdjup, tid upp och gruppbeteckning) Reservdykare och ytbärgare ska utses. Dykparen ska ge sin dykplanering till dykledaren och meddela när dyket påbörjas och avslutas. När dykare är i vattnet ska signalflagga A vara uppspänd på väl synlig plats. Ta reda på var närmaste tryckkammare finns. Dykledaren informerar om vad som gäller vid dyket och vilka åtgärder som ska vidtas om ett nödläge uppstår. På dykplatsen ska det finnas en förbandslåda med första hjälpen-utrustning och oxygenterapiutrustning. Se till att det finns personer som kan hantera denna utrustning. Kommunikationsutrustning ska alltid finnas på plats. Lista på säkerhetsutrustning: se speciell lista.
Parlina ska användas av dykparen om den inte är ett uppenbart hinder eller en säkerhetsrisk för dykets genomförande. Uppkallningssignal för att få upp resterande dykpar vid nödläge. ANSVARET Dykaren har ett ansvar gentemot parkamraten. Paret ska vara överens om kommunikationssignalerna. Veta hur parkamratens utrustning fungerar och var alla detaljer är placerade. Om den ene i paret får problem måste den andre kunna ge hjälp och se till att båda kommer säkert till ytan. Dykparet har ett ansvar att följa er dykplan. Dykledaren ska kunna pricka in er på minuten i dykprotokollet. Ansvar för livet i och omkring dykplatsen. Följa lagar och allemansrätten. Den som framför båt ska visa gott sjömanskap och känna till de regler och föreskrifter som gäller. Det kan finnas lokala regler om hastighetsbegränsningar. Den som framför båten är ansvarig för alla som är ombord. Dykledaren är ytterst ansvarig för dykens planering, organisation och för de som deltar i dyken.
Välj en lämplig dykplats för dyket. DYKLEDARENS CHECKLISTA Gör en lista med alla deltagare (namn, telefonnummer, närmast anhörig, utbildningsnivå, erfarenhet). Välj ut dykgrupper, dykpar och utse parledare till dessa. Utse räddningsdykare och ytbärgare. Ha en dykgenomgång med detaljer kring dyket, tider och räddningsplan. Försäkra dig om att all gemensam utrustning kommer till dykplatsen i tid och i gott skick. Försäkra dig om att all säkerhetsutrustning finns på plats och fungerar. Var finns närmaste kompressor? Kontrollera tidvatten, strömmar och väderförhållanden och håll dig kontinuerligt uppdaterad om detta. Ta reda på var närmaste räddningsstation och tryckkammare finns. Ring 112 för att nå ambulans, helikopter, läkare, dykläkare, tryckkammare, kustbevakning och sjöräddning i händelse av nödfall. Inte fel att meddela SOS Alarm (på icke akutnummer) när ni ska vara och dyka i större dykgrupper under flera dagar i samma område. Delegera så mycket som möjligt. Utse en assisterande dykledare. Se till att lämna dykplatsen ren och snygg. Tacka de som hjälpt till med dykets genomförande. Dokumentera dyket på ett korrekt sätt. Rapportera ev. incident/olycka till SSDF och Konsumentverket. Rapport kan göras på www.ssdf.se respektive www.konsumentverket.se
Oxygenterapiutrustning UTRUSTNINGSLISTA Förbandslåda. Första hjälpen-utrustning Kikare Kommunikationsutrustning Dykprotokoll Pennor Anteckningspapper Signalflagga A Dykledarväst Hansalina, kastrep, frälsarkrans Reservdelar till gemensam utrustning. (O-ringar, delar till kompressor, buntband m.m.) Verktyg Parlinor Rep till förtöjning, säkerhetslina, räddning
RISKANALYS Dykledningen ska göra en riskanalys inför varje dyk. Även enskilda dykare/dykpar uppmanas att göra en riskanalys före varje dyk. RISKER ATT BEAKTA: Väder och vind Djup Bottenbeskaffenhet Sikt Tidvatten Farleder, båttrafik Isförhållanden Hinder på botten, typ stockar, träd, nät, undervattenskonstruktioner Strömmar Vattentemperatur Ljusförhållanden Höga iskanter Utbildning och erfarenhet Lämplig utrustning? Tillräckligt med utrustning? Om något händer, hur kan vi då lösa problemet? Kan vi få hjälp utifrån? Räddningsplan!
RÄDDNINGSPLAN Använd DYKPRAXIS som stöd för räddningsplanen Utrustning: Rep, båt, lyftnät, Hansalina, kastrep, livboj Förbandsmaterial Oxygenterapiutrustning Kommunikationsutrustning Vem gör vad? Finns personer med specialkompetens? Räddningsledare utsedd, oftast dykledaren Hur få upp dykaren ur vattnet? Reservdykare och ytbärgare Överblicka, planera, agera L-ABC HLR Larma. 112. Ange att det är en dykeriolycka. Platsen för olyckan. Antal skadade. Mötesplats för ambulans. Landningsplats för helikopter Hur får upp de andra dykparen? Någon måste fortsätta dykleda övriga dykpar! Krishantering. Krisgrupper. SOS Alarm kan hänvisa till krisgrupper. Debriefing. Bara de som varit beröra av olyckan ska vara närvarande! Lås dörren, ha folk som ser till att dörren hålls låst! Nyhetsmedia. Kan vara bra att utse en pressansvarig. Svara aldrig: inga kommentarer. Lämna inte ut några detaljer kring olyckan och detaljer kring de inblandade. Tala om att det rör sig om en dykeriolycka och antalet skadade. Rapport om incident/olycka ska göras till SSDF och Konsumentverket på www.ssdf.se respektive www.konsumentverket.se