ÖVERSIKT KURSPLAN DYKLEDARUTBILDNING SIDA 1(4)

Transkript

1 ÖVERSIKT KURSPLAN DYKLEDARUTBILDNING SIDA 1(4) Inledning Dessa teorilektioner är avsedda att hållas i samspel med eleverna. Instruktören ska uppmuntra till diskussion och varje lektion bör innehålla någon form av grupparbete där kursens deltagare hjälps åt att lösa övningsuppgifter. Kursens mål är att ge eleven teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i hur man organiserar dykledning för grupper av dykare med alla typer av certifikat. Samtliga teorilektioner är tänkta att ta ca min i anspråk och eleverna bör under praktiklektionerna få den tid som är lämplig för att kunna genomföra övningarna på ett tillfredsställande och säkert sätt. Lektioner markerade med * kan genomföras som självstudier, övriga är obligatoriska och får ej genomföras som självstudier. Samtliga lektioner som bedrivs som självstudier måste kontrolleras med kunskapskontroll. Lektion DL T1 DL T2 * DL T3 * DL T4 * Innehåll KURSINTRODUKTION Introduktion Schema och instruktörer Summering LAGAR OCH KRAV Introduktion Normer & krav Dykpraxis Lagar, förordningar och föreskrifter Dykledarens uppgift Dykningen och samhällsintresset Dykledarens juridiska ansvar Det straffrättsliga ansvaret Det skadeståndsrättsliga ansvaret Försäkringar Dykrapport och dumpningsfond Summering DYKLEDNING Introduktion Dykledarens uppgifter Före dyket Under dyket Efter dyket Planering för eventuell olycka Saknad dykare Assisterande dykledare Att arbeta som dykledare Summering SÄKERHETSUTRUSTNING Introduktion Alarmering Hjälpmedel för dykorganisationen Material för att underlätta dykningen Material för att underlätta livräddningen Material för omhändertagande av olycksfall Summering Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 Översikt kursplan Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

2 ÖVERSIKT KURSPLAN DYKLEDARUTBILDNING SIDA 2(4) Lektion DL T5 * DL T6 * DL T7 DL T8 * Innehåll LARMRUTINER Introduktion Larmning Larmning via telefon Larmning via VHF Efter larmning Samhällets säkerhetsorganisation Säkerhetsorganisationers funktion vid dykolycka Summering DYKSKADOR Introduktion Medicin Symptom/skada/åtgärder/orsak/behandling/förebyggande Summering OXYGENTERAPI Introduktion Oxygen (syrgas) Oxygen som läkemedel Säkerhet vid oxygenbehandling Varningsskyltar Hantering, förvaring, skötsel och fyllning av oxygenflaskor Oxygenutrustning Oxygen från transportabel oxygenflaska Flaskventil Kontroll av andningen Inblåsningar Oxygentillförsel Övning med oxygenterapiutrustning Summering DATORER OCH TABELLER Introduktion Repetition av nordisk standardtabell Tabellhistorik Dekompressionsstopp och säkerhetsstopp Olika dyktabeller Olika dykdatorer För- och nackdelar med dykdatorer och dyktabeller Gasförråd Dykning och dykledning i praktiken Dykning på hög höjd Flygning efter dykning Summering Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 Översikt kursplan Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

3 ÖVERSIKT KURSPLAN DYKLEDARUTBILDNING SIDA 3(4) Lektion DL T9 * DL T10 * DL T11 * DL T12 * Innehåll LEDARSKAP OCH STRESS Introduktion Ledarskap Ledartyper Krav på ledare Behovshierarkin Ledarutveckling Konflikthantering vid dykledning Stress Dykaren och stress Symptom före ett dyk Symptom under vatten Förebyggande av stress Gemensamma faktorer vid dödsfall Mentorskap Summering SJÖMANSKAP OCH NAVIGATION Introduktion Termer till sjöss Trafikregel och sjövett Säkerhetsutrustning på båt Färdplanering Kommunikation Rep och knopar Sjökortet Sjökortets symboler Sjömärken Navigation Uttagning och utläggning av latitud och longitud Ortbestämning Kompassen Summering DYKMETODER FÖR DYKLEDAREN Introduktion Allmänt Dykning från båt Isdyk Nattdyk Djupdyk Multileveldykning Dykning med nitrox Dekompressionsdykning Sökmetoder Utveckling Summering GRUPPARBETEN Introduktion Övningens genomförande Summering Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 Översikt kursplan Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

4 ÖVERSIKT KURSPLAN DYKLEDARUTBILDNING SIDA 4(4) Lektion DL T13 DL P1 DL P2 frivillig lektion DL P3 frivillig lektion Innehåll TEORIPROV Introduktion Regler för genomförande PRAKTISK DYKLEDNING Genomgång av övningens genomförande Genomförande av övningen Bedömning Genomgång och utrustningsvård TRYCKKAMMARE Genomgång av övningens genomförande Genomförande av övningen Genomgång STUDIEBESÖK Genomgång innan studiebesöket Genomförande av studiebesöket Genomgång Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 Översikt kursplan Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

5 KURSINTRODUKTION DL T1:1 (1) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ska informera och motivera eleverna inför kommande avsnitt. Motiv: Som elev på en kurs är man oftast spänd i början. Instruktörens uppgift är att lossa de spänningarna och få gruppen att samtala med varandra. Mål: Eleverna ska få information om kursens upplägg och praktiska detaljer runtomkring samt veta vilka examinationskrav som ställs. 2. Schema och instruktörer Presentera dig själv och de instruktörer som kommer att delta på kursen. Låt eleverna presentera sig själva (namn, sysselsättning, dykerfarenhet, varför man håller på med dykning, vad man har för förväntningar på kursen och varför man vill bli dykledare etc). Dela ut kursschema/informationsblad och gå igenom dessa. Betona centrala punkter såsom tider, platser, utrustning, eventuella kostnader utöver kurskostnaden mm. Kursen syftar till att ge eleven teoretiska och praktiska färdigheter för att kunna planera, organisera och genomföra olika typer av dyk med mindre och större grupper av dykare. Efter godkänd kurs är eleverna berättigade att leda dykare med alla typer av dykcertifikat och dykmetoder. Efter godkänd kurs är eleverna berättigade att bära dykledar- och dyksamaritmärket. Certifikaten dykledare och dyksamarit erhålles efter godkänd kurs. Dykledarstämpel kan köpas efter godkänd kurs. Krav för godkänd kurs är minst 75 % närvaro och godkänd teoriskrivning samt komplett genomförd praktikdel. Det krävs även att eleven aktivt deltagit på lektioner samt att grundkraven uppnås för att bli godkänd. Ge en kort beskrivning av vad de förväntas lära sig under kursen. Eleven ska efter genomgången kurs på ett säkert sätt kunna planera och leda dykningar för större grupper (15-20 dykare), hantera olika former av olyckstillbud, larma och säkerställa en olycksplats på ett korrekt sätt, ge oxygen när det behövs, L-ABC sjukvård och HLR. Eleven ska också kunna läsa sjökort och utföra enklare positionsbestämningar i detta samt känna till grunderna för gott sjömanskap samt kunna visa fullgoda kunskaper i hanteringen av nordisk standardtabell. 3. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T1 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

6 LAGAR OCH KRAV DL T2:1 (3) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ska ge en översiktlig genomgång av Dykpraxis och Normer & krav samt tar upp lagar och förordningar som en dykare måste följa. Slutligen ges en genomgång av villkoren i den kollektiva dykförsäkringen. Motiv: En dykledare ska kunna planera och genomföra olika typer av dyk med en större grupp av dykare med olika dykcertifikat från olika dykorganisationer. Han/hon behöver då olika kunskaper om de regler, krav och rekommendationer som gäller. Mål: Efter lektionen ska elev kunna beskriva innebörden av de lagar och förordningar som direkt påverkar dykare, veta vad Normer & krav ger för behörighet och begränsningar och begränsningar för olika dykcertifikat, även t.ex. PADI och NAUI. Dessutom ska eleven känna till huvuddragen i de försäkringar som gäller för förbundets dykare. Eleven ska kunna använda Dykpraxis på ett fullgott sätt. 2. Normer & krav Informera om SSDF:s Normer & krav. Repetera SSDF:s organisation och utbildningsplan. Gå igenom vad varje CMAS/SSDF dyk- och instruktörscertifikat innebär. Ta även upp andra organisationers dykcertifikat, t.ex. PADI och NAUI. 3. Dykpraxis Gå igenom Dykpraxis översiktligt, betona speciellt de delar som gäller för dykledaren. Innehållet i Dykpraxis är indelat i följande kapitel: Lista över de CMAS/SSDF certifikat som finns och vilka dykmetoder som är kopplade till respektive certifikat. Betona skillnader i rekommenderade maximala dykdjup för de olika certifikaten Rekommendationer på minimikrav på utrustning, service och transporter Beskriver en del av det stora utbud av extrautrustning som finns på marknaden samt lagar och normer för kompressorer Genomgång av olika dykmetoder som SSDF har utbildningar för och rekommendationer för utförande av dem En speciell flik för de metoder som gäller vid tävling. Ofta krävs speciell utbildning för dessa metoder Dykplanering är viktig och under den här fliken ges tips och råd hur man planer en säker dykning och hur man larmar vid olycksfall Innehåller bl. a. Nordisk standardtabell och omräkningstabell för dykning på hög höjd Beskriver hur dykrapportering och ansökan ur dumpningsfonden går till Beskriver omhändertagande av olika typer av olycksfall som kan inträffa i samband med dykning Beskriver lagar, förordningar och föreskrifter. 4. Lagar, förordningar och föreskrifter Gå igenom de olika lagarna med hjälp av Dykpraxis. Kulturminneslagen, lag om vissa bestämmelser om sjöfynd, fiskerilagen, fiskeriförordningen, arbetsmiljölagen, dykeriarbete (AFS 1993:57) samt allemansrätten. Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T2 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

7 LAGAR OCH KRAV DL T2:2 (3) 5. Dykledarens uppgift 6. Dykningen och samhällsintresset 7. Dykledarens juridiska ansvar Använd elevkompendiet. Gå igenom dom viktigaste punkterna. 8. Det straffrättsliga ansvaret De brott som i första hand kan bli aktuella är: 1. Vållande till annans död (Brottsbalken 3 kap 7 ) - Den som av oaktsamhet orsakar annans död, dömes för vållande till annans död till fängelse högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. 2. Vållande till kroppsskada eller sjukdom (Brottsbalken 3 kap 8 ) - Åsamkar någon av oaktsamhet annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som ej är ringa, dömes för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt dömes till fängelse i högst fyra år. 3. Framkallande av fara för annan (Brottsbalken 3 kap 9 ) - Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år. 9. Det skadeståndsrättsliga ansvaret 10. Försäkringar Använd SSDF:s informationsblad om försäkringen. 11. Dykrapport och dumpningsfond Dykrapporten är ett system där oförutsedda händelser i samband med dyk rapporteras till förbundet. Rapporterna sammanställs av förbundssäkerhetsombuden och redovisas på hemsidan. Syftet med rapporteringen är att man t.ex. ska kunna se om någon utrustningsdetalj från en speciell tillverkare ofta går sönder eller om dykare gör något fel som är återkommande. Detta för att tillverkarna då kan ändra på produkten eller att man kan ändra på dykutbildningen för att motverka felaktigt beteende hos dykarna. Det behöver inte inträffa en olycka för att en dykrapport ska skickas in. Det räcker att ett fenspänne går sönder eller att någon glömmer att dra igen torrdräktskedjan. Dumpningsfonden kan utnyttjas om dykaren har blivit tvungen att dumpa eller skada utrustning i samband med en nödsituation. Använd SSDF:s blanketter om dykrapport och ansökan om ersättning ur dumpningsfonden. På baksidan om dumpningsfondsblanketten finns omfattande information om bestämmelserna. Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T2 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

8 12. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. LAGAR OCH KRAV DL T2:3 (3) Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T2 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

9 DYKLEDNING DL T3:1 (4) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ger kunskap om vad man ska tänka på som dykledare. Motiv: Dykledaren ska veta sina uppgifter vid dykning. Mål: Eleverna ska efter avslutad lektion ha ingående kunskap om dykledning. 2. Dykledarens uppgifter Dykledarens uppgifter är i all enkelhet att se till att PLUMSA-regeln följs av alla dykare i gruppen och att protokoll förs vid dyken. Gå igenom vad PLUMSA står för. 3. Före dyket Ta fram information om platsen. Dykledaren bör ha dykt på platsen tidigare. Tala med andra dykare som varit på platsen. Att göra ett rekognosceringsdyk på en okänd dykplats kräver högre säkerhetsnivå och mer erfarna dykare. Tala med markägare/boende i området. Kontrollera sjökort och kartor, där man kan få mycket nyttig information, t ex bottentyp, djup, farleder, helikopterplatser, parkeringsplatser etc. Ta reda på kommande väder, såsom vindstyrka och riktning. Definiera vilken/vilka dykmetoder som ska användas enligt Dykpraxis och notera vilken utbildning och utrustning som krävs för den aktuella dykmetoden. Se till att de som ska dyka också känner till detta innan ev utfärd. Se till att den säkerhetsutrustning som krävs är funktionsduglig och kan användas av fler personer än dykledaren. Förbered dykprotokollet med dykarnas personuppgifter och adress/telefonnummer till närmast anhörig, dykplatsens namn och ev position. Informera gruppen om dykplatsen med information om djup, botten, igångsplats och uppgångsplats och sevärdheter. Ange begränsningar med information om max dyktid, max dykdjup samt dykområdets avgränsning. Parindela dykarna. Ofta löses detta av dykarna själva men det är dykledarens uppgift att se till att dykparen får en bra sammansättning beträffande erfarenhet, gruppbeteckningar, luftförbrukning, våt/torrdräkt. Två nybörjare bör t ex inte dyka tillsammans. Bestäm ev turordning när dykparen dyker i delad grupp. Informera om vem/vilka som är dykledare och assisterande dykledare och var de kommer att befinna sig under dyket samt hur de känns igen (reflexväst, färgglad jacka/keps etc). Utse räddningsdykare/ytbärgare. En av dessa funktioner ska alltid finnas under dykning. Demonstrera/förklara vilken signal som kommer att användas för att kalla upp dykarna vid en nödsituation. Ta in uppgifter om max total dyktid och max dykdjup av dykparen och för in dem i dykprotokollet. Angiven total dyktid är det enda som dykledaren kan kontrollera och den får ingen dykare överskrida! En del dykdatorer startar inte tidsräkningen förrän dykare kommit ner till ett visst djup. Gör dykarna uppmärksamma på detta. Dykledaren ska larma om dykparet inte är uppe vid den angivna tidens utgång! T3 Senast ändrat: Status: Fastställd

10 DYKLEDNING DL T3:2 (4) Sätt upp dykskärmen när första dykparet är beredda att gå i. Skärm betyder att flaggan ska vara uppspänd med rör, skenor, eller annat fast material, bara snören räcker inte. Vid nattdyk ska skärmen vara belyst. Skärmen ska synas från det håll där båtar kan komma vilket innebär att det ibland krävs flera skärmar. Kolla efter tecken på problemdykare (se avsnittet om problemdykare i ledarskap och stress där detta ämne utvecklas mer). Dykledaren ska förvissa sig om att alla dykare har tillräcklig utbildning/erfarenhet för den aktuella dykmetoden. Ge dykarna klartecken till igång i vattnet och övervaka detta. Anteckna tiden i protokollet när dykarna påbörjar dyket. 4. Under dyket Håll uppsikt över dykområdet. Följ dykarnas luftbubblor eller eventuella markeringsbojar. En person kan inte följa fler än fyra dykpar samtidigt under bra förhållanden. Är det fler dykpar i vattnet samtidigt måste man ha en assisterande dykledare. Det är bara dykledaren som ska besvara OK-tecken från dykparen. 5. Efter dyket För in uppgifter när dykparet kommer upp. Det är viktigt för att kunna gå tillbaka till uppgifterna i protokollet när dykarna planerar ett upprepat dyk. Och om någon skulle få tryckfallssjuka är uppgifterna viktiga för sjukvårdspersonalen. Ta ner dykskärmen när alla dykpar är uppe. Kontrollera hur dykparen har haft det och att alla mår bra. Lämna ingen ensam den första kvarten efter avslutat dyk då dykrelaterade problem inte alltid uppträder direkt efter dyket. Städa dykplatsen eller förbered för nästa dyk. Utvärdera dyket. Vad var bra och kan något göras bättre till nästa gång? Skriv dykrapport vid behov. 6. Planering för eventuell olycka En viktig del i dykplaneringen är att dykledaren redan innan ett tillbud har gjort en plan över hur han/hon ska agera. Vid dyk från land bör t ex en bil finnas tillgänglig om en person behöver transporteras till sjukhus och dykledaren ska veta var nycklarna är och att bilen står så att man kommer åt den. Vid dyk från båt ska det alltid finns någon som kan köra båten. Se till att det finns en linskötare redo ifall ytbärgare/räddningsdykaren måste gå i vattnet. Det är bra att ha tänkt igenom olika tänkbara strul och tillbud som kan uppkomma vid dykning och lösningar runt detta. T. ex. dykutrustningar som går sönder, parindelningar som ändras, dykare som kommer upp för långt bort. T3 Senast ändrat: Status: Fastställd

11 DYKLEDNING DL T3:3 (4) 7. Saknad dykare Stor uppmärksamhet ska vidtagas när dykare inte har kommit upp efter överenskommen tid! Följande åtgärder ska vidtagas när dykare saknas: 1. Genomsök hela terrängen vid dykområdet. 2. Har något dykpar kommit upp, fråga om de har observerat det saknade dykparet. Fråga om ev strömmar, grottformationer, båtvrak eller liknande områden. 3. Förbered sökning efter dykarna. Att söka efter saknade kamrater kräver stor mental förberedelse och ett starkt psyke. Dykledaren måste tänka på vilka dykare som ska delta i sökandet (förutsatt att det finns ett flertal att välja bland). Risken finns att fler tillbud uppstår då känslorna tar överhanden över säkerhetstänkandet. 4. Om det är möjligt, kalla upp samtliga dykpar med överenskommen signal. 5. Starta sökning med lämplig sökmetod. Kompassökning, djupkurvesökning och linsökning är lämpliga metoder som man snabbt kan arrangera. 6. Förbered alarmering till SOS-alarm/Sjöräddningen via VHF eller telefon. (Se vilka uppgifter man bör ha innan alarmering i avsnittet Larmrutiner). 7. Vid detta tillfälle sätts dykledarens beslutsförmåga på prov. Det svåra är ofta att bedöma när det är dags att kontakta SOS-alarm/Sjöräddningen. 8. Se till att dykledningen för resterande dykare bibehålls och att alla dykare kommer upp. 8. Assisterande dykledare Vid ett dyk som innefattar fler än fyra dykpar eller om dykområdet är stort och inte kan överblickas räcker det inte med en dykledare. Då rekommenderas även en assisterande dykledare. För att agera som assisterande dykledare bör man ha gått antingen en dykledarkurs eller trestjärning kurs. I den trestjärniga kursen ingår en utbildningsdel som ger deltagarna kunskap och behörighet att vara assisterande dykledare tillsammans med en utbildad dykledare. När en dykledare och en eller flera assisterande dykledare ska genomföra ett dyk ska de planera detta tillsammans så att alla är väl medvetna om säkerhetsplan och upplägg. Dykledaren har dock en form av vetorätt då denne har mer utbildning och större ansvar, men tänk på att de assisterande dykledarna kan ha större erfarenhet och därför kan vara en stor tillgång vid planeringen! Vid ett olyckstillfälle har en assisterande dykledare liknande utbildning som dykledaren, det vill säga att denne kan sköta larmning, sökning efter saknad dykare, första hjälpen och ge oxygen. 9. Att arbeta som dykledare När man är anställd som dykledare på ett dykcenter eller liknande gäller arbetsmiljölagen samt ASS dykeriarbeten. Det ställs också andra krav än när du anordnar ett dyk i en klubb, en anställd dykledare måste kunna mycket mer än bara dyklederidelen. T ex: Tider - när går båten, när går nästa utfärd, hur är schemat för utfärderna, när har dykcentret öppet, när kan man fylla flaskor och så vidare. Allt detta måste man hålla reda på så att man kan svara deltagarna. Om man inte vet, tar man reda på det och återkommer till deltagaren eller hänvisar till någon annan som vet. T3 Senast ändrat: Status: Fastställd

12 DYKLEDNING DL T3:4 (4) Hänvisa dock aldrig till någon som inte finns på platsen, detta gäller för alla typer av frågor! Priser - det kommer ofta frågor om priser på utfärder, luftfyllningar, logi, hyra av utrustningar mm. Man måste se till att man kan dem utantill samt se till att deltagaren vet vad slutkostnaden blir (om det är dykledaren som har hand om betalningen). Hyrutrustningar - veta hur hyrutrustningarna på centret fungerar och ska sitta. Det är ofta problem när nybörjare hyr utrustning som de inte dykt med förut (ha alltid extra vikter med i båten). Centret - hur saker och ting fungerar är olika på alla center. Deltagarna behöver informeras om hur det fungerar på det aktuella centret, exempelvis var man ställer flaskor som ska fyllas, om båten lastas innan tid för avgång, hur den lastas (bestäms av den som kör båten), var utrustningen hängs på tork, var utrustningen förvaras mm. Det finns väldigt mycket som är bra att informera om när det gäller om hur saker och ting hanteras på centret och inte bara om själva dykningen. Vid alla serviceyrken krävs det att man är hel och ren och undviker svordomar samt har ett seriöst beteende. En del av dykledarens uppgift är att ge dykarna bra och korrekta uppgifter så att dykarna får ett bra dyk. Man får bara inte glömma att dykarna är där för att dyka själva och inte höra hur dykledaren dyker. Att stå på en gungande båt i gassande solsken med fullt påklädda dykare och berätta om förutsättningarna för dyket är inte lyckat. Dykarna kommer bara att ta åt sig en liten del av vad som sägs pga att någon håller på att bli sjösjuk, någon plockar med utrustningen, någon försöker vara först i vattnet mm. Det bästa är att ha en genomgång på land innan dykarna har plockat ihop utrustningen. Om dykarna vet förutsättningarna för dyket kan de snacka ihop sig inom dykparen om t ex tider och djup när de plockar ihop utrustningen och på väg till dykplatsen. Om man inte är på dykplatsen när man ska ha en genomgång är det bra att ha t ex ett förstorat sjökort, overhead eller rita en skiss över platsen. Vid vrakdykning kan det vara till stor fördel att visa bilder på/från vraket. Detta gör det mycket lättare för dykarna att orientera sig under dyket. Se till att alla hör och förstår vad du säger. Ha inte kompressorn eller båtmotorn igång vid genomgången. Se till att dykarna inte håller på att plocka med andra saker under genomgången. När man har kommit till dykplatsen bör man ha en kort genomgång av saker som bara kan informeras om när man befinner sig på plats. Se till att båtförare/räddningsdykare/assisterande dykledare känner till din planering om en olycka skulle ske. Informera dykarna om säkerheten och säkerhetsutrustningen som är med. 10. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. T3 Senast ändrat: Status: Fastställd

13 SÄKERHETSUTRUSTNING DL T4:1 (2) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ska ge en översikt av den säkerhetsutrustning som dykledaren ska kunna hantera. Motiv: Säkerheten är det viktigaste vid all dykning och dykledaren ska känna till och kunna hantera säkerhetsutrustningen på ett korrekt sätt. Mål: Eleven ska kunna hantera säkerhetsutrustningen på ett korrekt sätt. 2. Alarmering Beskriv alarmering med mobiltelefon och VHF. 3. Hjälpmedel för dykorganisationen Låt eleverna ge förslag på utrustning som kan användas som hjälpmedel för dykorganisationen. Gå igenom när och hur den kan användas. Komplettera de saker som eleverna inte tog med. Dykpraxis, dykprotokoll (dykrapport och dumpningsfond), pennor, skrivpapper, kikare, GPS, VHF, kommunikationsradio, mobiltelefon, sjökort, ekolod, FM radio, dykflaggor (dykskärmar), visselpipa, kniv, syftkompass, ficklampa, batterier, cyalumstavar (kemljus) och nödraketer är exempel på hjälpmedel. 4. Material för att underlätta dykningen Låt eleverna ge förslag på utrustning som kan användas för att underlätta dykningen. Gå igenom när och hur de kan användas. Komplettera de saker som eleverna inte tog med. Nedstigningslina, ledlina, fyndmarkeringsboj, ytmarkeringsboj, belysning (för upp-stigningsplats mm) och söklinor är exempel på hjälpmedel för att underlätta dykningen. 5. Material för att underlätta livräddningen Låt eleverna ge förslag på utrustningar som kan användas för att underlätta en livräddning. Gå igenom när och hur de kan användas. Komplettera de saker som eleverna inte tog med. Räddningsbåt, hansalina eller motsvarande, hemdragningslina och uppkallningsanordning och flythjälpmedel till ytbärgaren är exempel på hjälpmedel för att underlätta livräddningen. 6. Material för omhändertagande av olycksfall Låt eleverna ge förslag på utrustningar som kan användas vid olycksfall. Gå igenom utrustningen. Komplettera de saker som eleverna inte tog med. Första hjälpen-lådan kan innehålla följande: - vinägerlösning (sur lösning som neutraliserar skador orsakat av marint liv) - smärtstillande och antiseptisk salva (stillar smärta och förhindrar infektion) - cortisonsalva (stillar klåda och inflammation) - smärtstillande (får bara användas när man är säker på att det inte är tryckfallssjuka eller annan allvarlig skada) - tvål för rengörning (all parfymerad tvål är antibakteriell och kan användas) - sk hot packs (hjälper mot gifter från havsdjur) - sk cold packs (lokal smärtstillare) - flaska med sprit (för rengöring av utrustning) Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T4 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

14 SÄKERHETSUTRUSTNING DL T4:2 (2) - skyddsfolie (för att täcka brännsår tills behandling kan erhållas) eller fuktiga sterila kompresser - stora absorberande kompresser (kontrollerar svår blödning) - 0,9 % NaCl-lösning (mot sårirritation, ögontvätt) - trekantigt bandage, mitella - elastisk binda - steril bomull - sterila kompresser - sårtejp - plåster och fingertoppsplåster - tops - tungspatlar (ska endast användas av utbildad) - engångsmuggar - skalpell - muntermometer - pincett - sax - tändare eller vattensäkra tändstickor - nödfilt - spjälningstillbehör - pennlampa - sjösjukepiller - pocketmask - penna och liten anteckningsbok (för olycksfallsinformation, anteckningar mm) - första hjälpen-handbok Oxygenterapiutrustning typ oxybox eller oxyvac ska alltid finnas. Se till att alla dykare på platsen kan hantera utrustningen. Ev dryck. Ska ej ges vid risk för medvetslöshet. 7. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T4 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

15 LARMRUTINER DL T5:1 (2) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen tar upp larmrutiner. Motiv: Dykledaren måste veta hur man larmar och vilka räddningsinstanser som finns. Mål: Eleverna ska veta hur man larmar i en nödsituation. 2. Larmning Vid larmning är det bra om den som larmar (det behöver inte vara dykledaren själv) vet vilka uppgifter SOS-alarm behöver ha svar på. Samtidigt som man svarar på frågor larmas berörda enheter av SOS-alarm. Utryckningen fördröjs inte av att alla frågor besvaras. 3. Larmning via telefon Ring 112 (utan riktnummer). När svar erhålles följs följande rutin: 1. Tala om att det gäller dykeriolycka. 2. Uppge ditt namn. 3. Ange från vilket telefonnummer du ringer. 4. Uppge var olycksplatsen är. Lämpligast är positionen i latitud och longitud från t ex sjökort eller GPS då många öar/vikar mm har samma namn. 5. Uppge skadans art, symtom och antal skadade. Begär tryckkammare om du anser det nödvändigt. Då tryckkamrarna inte alltid har jour kan det ta tid att få dem bemannade. 6. Fråga om egen transport ger tidsvinst. Om så är fallet beskriv färdväg och begär ev poliseskort. 7. Fråga vad ni på platsen kan göra för att hjälpa till. 4. Larmning via VHF Vid larmning med VHF radio används kanal 16. Då kommer MRCC (Maritime Rescue Coordination Centre) svara med Sweden rescue, vilka sköter om sjöräddningen. Alla räddningsinsatser på statligt vatten, dvs vattnen runt Sveriges kust, Vänern, Vättern och Mälaren sköts av MRCC. När du svarat på SOS-alarms frågor tar MRCC över räddningsoperationen om du är på statligt vatten. Är du på kommunal mark eller vatten (insjöar och hamnar) så är det SOS-alarm och berörda myndigheter som sköter räddningen. En fördel med att larma via VHF kan vara att andra båtar i närheten kan höra ditt larm. På VHF sägs MAY-DAY (uttalas mä jdä j) tre gånger följt av båtens namn, position och orsak till sjönöd. Exempel: När dykbåten Saltön 7SY-3467 (anropssignalen bokstaveras efter den internationella bokstaveringstabellen) anropar Sweden rescue över Torö kanal 24 för att bli vidarekopplad till SOSalarm kan det låta så här: MAY-DAY, MAY-DAY, MAY-DAY, Sweden rescue Sweden rescue, Sweden rescue, här kallar Saltön Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju, kom. Efter anropet inväntar fartyget svar från kustradiostationen och meddelar sedan vad som inträffat. Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T5 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

16 LARMRUTINER DL T5:2 (2) I nöd kan också röda signalraketer, bloss eller röksignal med orangefärgad rök användas för att ange att man behöver hjälp. Kom ihåg att aldrig använda nödsignaler annat än i verklig nöd. Missbruk är straffbart enligt lag. 5. Efter larmning Meddela dykledaren/övriga vad som ska göras och vad som avtalats med SOS-alarm. Lämna inte telefonen/radion utan passning. SOS-alarm kan behöva kompletterande upplysningar om platsen mm. 6. Samhällets säkerhetsorganisation Säkerhetsorganisationen i Sverige är omfattande med stora resurser och många möjligheter. Säkerhetsorganisationen är organiserad via SOS-alarm. Som dykledare måste du alltid kunna nå SOS-alarm. Vid larmning, via telefon 112 eller VHF kanal 16, kan du få hjälp från olika delar av samhällets organisationer t ex ambulans, räddningstjänst (brandkåren), polis, tull, flygräddning, jourhavande specialister (dykläkare, giftinformation etc) och sjöräddning. Tryckkammare och dykläkarjour finns inte alltid i alla delar av landet. Sök själv upp telefonnummer till tryckkammare och dykläkare i det område där dykningen är planerad. Så får ni reda på om det finns! 7. Säkerhetsorganisationers funktion vid dykolycka Här följer en beskrivning av de olika säkerhetsorganisationernas funktion och resurser vid dykolycka: Ambulans - biltransporter med vissa avancerade behandlingsmöjligheter, t ex defibrillering, oxygen och medicinering. Räddningstjänst - båtar, vattendykare (dyker till max 40 meter) i vissa kommuner. Polis - båtar, biltransport och eskortmöjlighet, mindre helikoptrar. Tull - båtar, bilar. Sjöräddning - sköts av MRCC och består av Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Luftfartsverket. Sjöfartsverket - båtar, fartyg, Sjöräddningscentralen i Göteborg (MRCC). Sjöräddningssällskapet - båtar. Kustbevakning - båtar, fartyg, bilar, flygplan. Försvarsmakten - båtar, fartyg, helikoptrar, flygplan, radarbevakning, dykare samt tryckkammare. Tryckkammare - finns civila på olika sjukhus och militära på förband och båtar. Läkare - rådgivning (dykläkare har inte alltid jour så det kan ta tid att få tag på sådan). 8. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. Dok ID: Dykledarkurs Utfört av: TK Version 3 T5 Senast ändrat: Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

17 DYKSKADOR DL T6:1 (2) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen är en repetition och fördjupning av de två- och trestjärniga dykkursernas lektioner i dykmedicin. Motiv: Dykning innebär stor påfrestning för kropp och psyke. Det är därför viktigt att som dykledare kunna känna igen symtom på skador och då i första hand dykrelaterade skador och sätta in lämpliga åtgärder. Mål och krav: Eleverna ska efter avslutad lektion känna igen dykrelaterade skador och kunna sätta in lämpliga åtgärder. 2. Medicin Använd elevkompendiet. Gå igenom de viktigaste punkterna gällande följande dykrelaterade skador och tillstånd: 1. Drunkning 2. Hypotermi 3. Immersion 4. Läkemedel, sjukdom och graviditet 5. Marina djur 3. Symtom/skada/åtgärder/orsak/behandling/förebyggande Använd elevkompendiet. Gå igenom symptom/skada/åtgärder/orsak/behandling/ förebyggande för följande skador och tillstånd: 1. Oxygenbrist 2. Akut oxygenförgiftning 3. Koldioxidförgiftning (CO 2 ) 4. Hyperventilering 5. Koloxidförgiftning (CO) 6. Djupberusning (kvävenarkos) 7. Tandsqueeze 8. Tarmsqueeze 9. Bihålesqueeze 10. Hudsqueeze 11. Ögonsqueeze 12. Tryckfallssjuka (dykarsjuka) 13. Lungsqueeze 14. Lungbristning 15. Subkutant emfysem 16. Luftemboli 17. Pneumothorax 18. Mediastinalt emfysem 19. Drunkning 20. Saltvattenaspirationsynddromet 21. Sjösjuka 22. Halskärlskompression 23. Kramp 24. Trumhinnebristning 25. Reversed ear 26. Ruptur av runda fönstret T6 Senast ändrat: Status: Fastställd

18 DYKSKADOR DL T6:2 (2) 27. Tryckskillnadsyrsel (alternobar vertigo) 28. Lungödem på grund av immersion 29. Träningsvärk 30. Hyperventilering 31. Dräkt-/gummiallergi 32. Huvudvärk 4. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. T6 Senast ändrat: Status: Fastställd

19 OXYGENTERAPI DL T7:1 (2) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ska ge kunskap i oxygenterapi. Motiv: Dykledaren ska ha god kännedom om reglerna för oxygenterapi och praktisk hantering. Mål: Eleven ska kunna de viktigaste reglerna och praktiskt kunna montera ihop en oxygenbehandlingsapparat samt ge oxygen till skadad dykare. Använd gärna Hans Örnhagens häfte Oxygen vid dykeriolycksfall. 2. Oxygen (syrgas) 3. Oxygen som läkemedel 4. Säkerhet vid oxygenbehandling 5. Varningsskyltar 6. Hantering, förvaring, skötsel och fyllning av oxygenflaskor 7. Oxygenutrustning 7. Oxygen från transportabel oxygenflaska 8. Flaskventil 9. Kontroll av andningen 10. Inblåsningar 11. Oxygentillförsel 12. Övning med oxygenterapiutrustning Deltagarna ska öva med den oxygenterapiutrustning som klubben/skolan tillhandahåller vid dykutfärder. Deltagarna ska kunna montera ihop och demontera oxygenterapiutrustningen. Deltagarna ska kunna ge oxygen på ett korrekt sätt. Deltagarna ska kunna montera ihop pocketmask med oxygenventil till oxygenutrustningen. Deltagarna ska kunna utföra mask-till-munandning med tillförande av oxygen. T7 Senast ändrat: Status: Fastställd

20 13. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ några kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. OXYGENTERAPI DL T7:2 (2) T7 Senast ändrat: Status: Fastställd

21 DATORER OCH TABELLER DL T8:1 (5) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen beskriver hur man med dykdator eller tabell kan planera och avsluta dyk med direktuppstigning. Allmänna råd om gasförråd och dykprofiler, flygning efter dykning samt dyk med dekompressionsstopp ges också. Lektionen förutsätter att eleverna är väl förtrogna med nordisk standardtabell (NST) från den tvåstjärniga kursen. Om de inte har använt NST tidigare bör en extra lektion läggas in där tabellen presenteras och övas. Motiv: Som dykledare ska du kunna hjälpa andra dykare att planera och utföra meningsfulla dyk med god säkerhet. Mål och krav: Efter lektionen ska eleven veta hur man använder dykdatorer och tabeller, hur man beräknar gasförbrukning och anpassar dyktiden med hänsyn till detta. Eleverna ska också förstå vikten av att överenskomna dyktider hålls. 2. Repetition av nordisk standardtabell Som dykledare ska du kunna hjälpa andra dykare som har frågor om dykplanering. Låt eleverna komma fram en och en och räkna var sin uppgift. Uppmuntra de övriga eleverna att ställa frågor. 3. Tabellhistorik I slutet av 1800-talet började man utföra arbeten med tunnlar och broar som krävde att arbetarna andades komprimerad luft. När arbetarna sedan återvände till atmosfärstryck drabbades ett stort antal av dem av smärtsamma ledbesvär och andra svåra symptom med hög dödlighet. Ganska snart kom man fram till att trycksänkningen var problemet och att den måste ske långsamt. Dessutom upptäckte man att de som fortfarande fick symptom efter en långsam trycksänkning kunde botas genom rekompression i en separat tryckkammare. De nya rönen ledde till att dödligheten sjönk dramatiskt. Nästa steg togs strax efter sekelskiftet, av den framstående brittiske forskaren J.S. Haldane, som på uppdrag av Amiralitetet tog fram dyktabeller för tungdykare. De var de första tabeller som byggde på matematiska beräkningar. Haldane fann att uppstigningen skulle ske långsammare ju närmare ytan man kom och valde av praktiska skäl att utforma detta som stopp på bestämda djup etappstopp. De praktiska försöken utfördes till en början på getter. Tabellerna verifierades senare på människor och blev en stor framgång. Dock märkte man med tiden att Haldanes tabeller gav onödigt lång uppstigning för måttliga dyktider men otillräcklig dekompression för längre och djupare dyk. Detta ledde till att folk inte riktigt litade på tabellerna. För att lösa dessa problem fortsatte US Navy forskningen på 1930-talet och nya tabeller för luft och blandgasdykning publicerades. Efter andra världskriget kom den frisimmande dykaren att ställa nya krav på tabeller. Dykarna ville ha tabeller med högre uppstigningshastighet och möjlighet att beräkna flera dyk samma dag. Svaret på dessa frågor kom från US Navy i mitten av 1960-talet. Denna tabell är framtagen med ca 2 % risk för symptom efter uppstigningen. SSDF gjorde i början av 1970-talet en behändig sammanställning av direktuppstigningsdelen ur denna tabell som fick namnet L- tabellen och som fortfarande används av många dykare. T8 Senast ändrat: Status: Fastställd

22 DATORER OCH TABELLER DL T8:2 (5) Frisimmande dykare följer sällan de rektangulära profiler som alla klassiska dyktabeller är beräknade efter. Detta medför att de i praktisk användning är mycket säkrare än den 2 procentiga risk som de är konstruerade med. Problemet blir liknande det som fick dykare att överge Haldanes tabeller. Vissa dyk är överdrivet konservativa medan andra är mer riskfyllda än vad vi tycker är acceptabelt för en fritidsaktivitet. Olika lösningar på detta problem växte fram under 1980-talet. SSDF valde att överge L-tabellen till förmån för den nordiska standardtabellen som är av norskt ursprung och ger något kortare dyktider på djupare dyk än L-tabellen. Andra lösningar var tabeller som tillät multileveldykning eller dykdatorer som löpande kalkylerar kväveupptaget. När dykdatorerna började dyka upp befarade många att de under vissa förutsättningar tillät längre dyk än man var van vid. Somliga befarade att dykarna skulle stå i kö till tryckkamrarna. Med tiden har det dock visat sig att denna oro i huvudsak var obefogad och att de flesta av dagens dykare klarar av att använda dykdatorer på ett ansvarsfullt sätt. 4. Dekompressionsstopp och säkerhetsstopp Att planera dyk med dekompressionsstopp utan rätt utbildning och utrustning är direkt olämpligt. Som dykledare bör du uppmuntra dykare till vidareutbildning om de vill utföra dyk som kräver dekompressionsstopp. Dykare med rätt utbildning, t ex SSDF:s avancerade nitroxdykare, har inga problem att ge dykledaren en detaljerad dykplan som beskriver tider och djup för hela dyket inklusive eventuella gasbyten och etappstopp. Tabeller till denna typ av dyk produceras i allmänhet med speciella datorprogram. Rätt utbildade dykare hoppar inte i vattnet och tar dekompressionsstopp som kommer upp på dykdatorns skärm. Säkerhetsstopp är stopp under uppstigningen som inte är obligatoriska enligt den dator eller tabell som man använder. Vanligast är 3-5 minuter på 3 till 5 meter. Modern forskning visar att det kan vara till fördel att dela upp säkerhetsstoppet i två delar, dels någon minut på halva dykdjupet och dels någon minut på 3-5 meter. Säkerhetsstoppen ger dykaren ytterligare anledning att hålla ordning på uppstigningshastigheten. 5. Olika dyktabeller Instruktören bör ta med några olika tabeller och visa dem. Låt gärna eleverna räkna några olika exempel för att jämföra tabellerna. Notera också skillnaderna i uppstigningshastighet. Under de senaste hundra åren har ett stort antal tabeller och metoder för att beräkna uppstigningen från ett dyk tagits fram. Som dykledare måste du vara bekant med de vanligaste. Bara för att de ger olika tider betyder det inte att en tabell har rätt och en annan fel. Olika tabeller ger olika dyktider bland annat beroende på: 1. Uppstigningshastighet. 2. Tabellutgivarens uppfattning om acceptabel risk. 3. Avvägning mellan dyktid och ytintervall. T8 Senast ändrat: Status: Fastställd

23 DATORER OCH TABELLER DL T8:3 (5) I dag kan man stöta på ett antal olika dyktabeller i praktiskt bruk. Vanligast i Sverige är följande dyktabeller: 1. PADI:s RDP (recreational dive planner) - förmodligen världens mest använda sportdykartabell. Den finns även i en multilevelvarianten the wheel. 2. NAUI:s dyktabeller - som är en variant av US Navy-tabellen med extra säkerhet. 3. SSDF:s nordiska standardtabell - som ingår i SSDF:s utbildning sen L-tabellen - som fortfarande används av marinen. 6. Olika dykdatorer Ta med några olika datorer och bruksanvisningar till lektionen. Låt eleverna jämföra datorerna och deras funktioner. De första praktiskt användbara dykdatorerna som fick spridning under 1980-talet byggde i huvudsak på samma modeller som dåtidens dyktabeller. Detta gav i många fall väldigt generösa dyktider, speciellt vid upprepade dyk. Andra datorer var så konservativa att ingen ville dyka med dem. Med tiden skedde en utveckling där datorerna bland annat fick funktioner för att ta hänsyn till misstag under tidigare dyk, och olika slags varningar för olämpligt korta ytintervall. De datorer som säljs i dag ger i de allra flesta fall en rimlig avvägning mellan dyktid och risk för dykarsjuka så länge de används med omdöme. 7. För- och nackdelar med dykdatorer och dyktabeller När man väljer mellan att planera sin dykning med dator eller tabell så är det bra att känna till lite om för och nackdelarna med respektive verktyg. Låt gärna eleverna komma med egna förslag på för och nackdelar. Fördelar med tabell: 1. Billig. 2. Uppmuntrar till att planera dyket i förväg. 3. Möjliggör beräkning av gasåtgången i förväg. 4. Ger ofta extra marginal genom avrundningar. Nackdelar med tabell: 1. Svårt/omöjligt att genomföra multileveldykning. 2. Kräver att dykaren håller reda på och kommer ihåg tid och djup samt ytintervall. 3. Känslig för misstag. 4. Kräver särskilda procedurer för dykning på hög höjd. 5. Kräver sunt förnuft vid användandet. Fördelar med dykdator: 1. Håller reda på dykarens verkliga dykprofil, där multileveldykningen är en självklarhet. 2. Möjliggör enkel omplanering under dyket. 3. Hanterar dykning på hög höjd. 4. Sköter upprepad dykning utan tankearbete från dykaren. 5. Varnar vid hög uppstigningshastighet. T8 Senast ändrat: Status: Fastställd

24 DATORER OCH TABELLER DL T8:4 (5) Nackdelar med dykdator: 1. Inbjuder till dykning med oplanerade dekompressionsstopp utan kontroll av gasförrådet. 2. Lite dyrare än klocka och djupmätare. 3. Kräver sunt förnuft i användningen. 4. Deras beräkningsmodeller är ofta företagshemligheter. 8. Gasförråd För att kunna planera din dykning måste du förutom att bestämma uppstigningen med dator eller tabell också se till att du har tillräckligt med gas för hela dyket. Hur mycket en dykare andas är beroende av ett stort antal faktorer. Om man inte har mätt sin egen luftförbrukning så brukar 25 l/min vara ett lämpligt värde om dyket sker utan speciell ansträngning. Beskriv hur eleverna enkelt själva kan mäta sin förbrukning genom att notera manometerns minskning under konstant simmande i t ex 10 min på 20 meter djup. Gå igenom hur man sedan räknar om uppgifterna till gasförbrukning på ytan. Som reserv för dyket behöver man åtminstone så mycket att båda dykarna kan göra den planerade uppstigningen även om den ene har fått fel på utrustningen. Dessutom behöver man en extra marginal för att fylla väst och dräkt på ytan etc. Låt eleverna beräkna hur stora flaskor de behöver för några olika dyk inklusive säkerhetsstopp. 9. Dykning och dykledning i praktiken Här kan det vara bra att ha tryckt upp ett exemplar av klubbens dykledarprotokoll till varje elev. Den allra viktigaste överenskommelsen mellan ett dykpar och dykledaren är den totala dyktiden, dvs hur länge dykparet kommer att vara under ytan. Om dykledaren och dykarna litar på varandra kommer räddningsarbetet att kunna starta med minimal fördröjning om något oplanerat inträffar. När du antecknar att ett dykpar har gått ner kan det vara praktiskt att samtidigt notera vid vilket klockslag de beräknas vara tillbaka. För dykare som dyker med tabell är det viktigt att dykledaren noterar faktisk dyktid och dykdjup samt tidpunkt för att underlätta parets planering av nästa dyk. Om dykning sker med dator så ska varje dykare ha sin egen dator som denne behåller under alla dyken om upprepad dykning genomförs. Dykarna får inte låna ut datorerna till varandra. Dykparet ska följa den dator som är visar kortast kvarvarande tid för direktuppstigning. Gå mot grundare djup medan datorn fortfarande har några minuter kvar. Dykaren ska minimera antalet uppstigningar under ett dyk. Undvik sågtandsformade dykprofiler! Tag gärna en dykfri dag i mitten av en intensiv dykvecka. Se till att dricka tillräckligt med vatten före och efter dyk. Som dykledare är det din uppgift att se till att dykare vågar berätta om något känns konstigt efter ett dyk. Det är inte skamligt att andas syrgas! Tveka inte att kontakta dykläkare om osäkerhet råder. T8 Senast ändrat: Status: Fastställd

25 DATORER OCH TABELLER DL T8:5 (5) 10. Dykning på hög höjd Eleverna ska ha kännedom om var man finner tabellerna och hur dessa ska användas. Om kursen arrangeras på en ort där dykning på hög höjd genomförs ofta rekommenderas att en lektion om höghöjdsdykning läggs till. 11. Flygning efter dykning I enlighet med ovanstående resonemang påverkas kvävets effekt på kroppen också av en förflyttning till hög höjd efter dyk vid havsnivå. Detta fenomen är förmodligen långt vanligare än höghöjdsdykning i sig. Anledningen till detta är givetvis att dykare reser hem efter dykning. Det kan röra sig om förflyttningar över bergskedjor (t ex efter dykning i Norge) eller ännu vanligare med flygplan från någon semesterort. Riskerna för tryckfallssjuka ökar således om man flyger direkt efter dykning, speciellt efter en dykvecka med dyk på tabellgränserna. Om man inte färdas på en högre höjd än 500 meter eller inte har högre gruppbeteckning än D finns inga restriktioner. Om man ska färdas på meters höjd eller om trycket i flygplanet motsvarar denna höjd ska man vänta minst en timme efter dyk för varje gruppbeteckning från E upp till Z. Har man H i gruppbeteckning efter dyket ska man således vänta i minst 4 timmar innan avresa. Om trycket är lägre än motsvarande 3000 meters höjd ska man alltid vänta i minst 24 timmar. Olika regler om hur länge man ska vänta efter dykning innan man får flyga har föreslagits. Dessa regler kommer från DAN:s konsensusdokument (skapat ): 1. Efter enstaka dyk - 12 timmar. 2. Efter upprepade dyk över en eller flera dagar - 18 timmar. 4. Efter dykning med etappuppstigning är rekommendationen minst 18 timmar. Om dykaren har symptom på dykarsjuka bör läkare avgöra från fall till fall. Glöm inte att luften i flygplanet är mycket torr och att man bör dricka vatten för att undvika uttorkning. Om dykdatorn visar varning för flygning under längre tid än vad som anges här bör datorn följas istället. Rekommendationerna gäller för luftdyk åtföljda av flygning i tryckkabin med ett kabintryck motsvarande meters höjd. 12. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ några kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. T8 Senast ändrat: Status: Fastställd

26 LEDARSKAP OCH STRESS DL T9:1 (2) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ska ge en introduktion till vad ledarskap, stress och mentorskap innebär. Motiv: Att vara ledare är inte självklart för alla. Eleverna ges i denna lektion en inblick i vad ledarrollen innebär. För att kunna hantera stress måste eleverna få en kunskap om vad stress är. För att kunna stötta de assisterande dykledarna ska dykledaren veta vad mentorskap innebär. Mål: Eleverna ska veta vad som kännetecknar en ledare. Eleverna ska veta hur stress uppkommer och vad man bör tänka på i stressade situationer. Eleverna ska veta hur de ska vara som mentorer. 2. Ledarskap 3. Ledartyper 4. Krav på ledare 5. Behovshierarkin 6. Ledarutveckling 7. Konflikthantering vid dykledning 9. Stress 10. Dykaren och stress 11. Symptom före ett dyk 12. Symptom under vattnet 13. Förebyggande av stress 14. Gemensamma faktorer vid dödsfall 15. Mentorskap T9 Senast ändrat: Status: Fastställd

27 LEDARSKAP OCH STRESS DL T9:2 (2) 16. Summering Sammanfatta de viktigaste punkterna på ett kortfattat sätt. Visa vad som kommer på nästa lektion. Ställ några kontrollfrågor. Ge plats för elevernas frågor. T9 Senast ändrat: Status: Fastställd

28 SJÖMANSKAP OCH NAVIGATION DL T10:1 (2) 1. Introduktion Ämnespresentation: Lektionen ger grundläggande kunskaper i sjömanskap och navigation. Målsättningen är inte att gå lika djupt som kurser för t ex förarbevis. Motiv: Många dyk genomförs ute på små öar och kobbar eller med båt ute på öppet vatten. En dykledare ska kunna bestämma sin position i ett sjökort och kunna grunderna för gott sjömanskap. Mål och krav: Eleverna ska efter lektionen kunna ta ut en position i ett sjökort, kunna läsa ett sjökort samt kunna grunderna för gott sjömanskap. 2. Termer till sjöss Använd elevkompendiet. Gå igenom de viktigaste punkterna gällande båten, navigation och övrigt. Åskådliggör navigationen med skiss på tavla eller med OH-bild på ett sjökort. 3. Trafikregler och sjövett Använd elevkompendiet. Gå igenom de viktigaste punkterna gällande väjningsregler och sjövett. Illustrera väjningsreglerna med skisser. 4. Säkerhetsutrustning på båt 5. Färdplanering Gå igenom de områden som Sverige och svenska vatten är indelat i när det gäller väderprognoser. 6. Kommunikation 7. Rep och knopar Visa med bilder och med riktigt rep hur knoparna ska göras. Låt sedan eleverna öva på att slå knopar runt olika slags föremål och dem själva. 8. Sjökortet Visa dessa på ett sjökort och visa även skalindelningen. 9. Sjökortets symboler 10. Sjömärken T10 Senast ändrat: Status: Fastställd