Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm

Relevanta dokument
Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Verksamhetsplan 2018

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Stockholm Verksamhetsplan 2017

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Effektrapport 2016 Palestinagrupperna i Sverige

Effektrapport Frii 2013

Strategisk långtidsplan

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Policy. För folkligt inflytande. Stockholm Tegelviksgatan 40, Stockholm

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Hej! Latinamerikagrupperna

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Internationell strategi

En kraft för förändring

Barnens Rättigheter Manifest

Förbundsstyrelsens förslag nr

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Verksamhetsberättelse 2018

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

Verksamhetsplan Verksamhetsmål Föreningens verksamhet ska syfta till: Interna föreningsmål Föreningens interna arbete ska syfta till:

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Föräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2017

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

UNF:s arbetsplan

S-studenters långtidsplan fram till 2020

EFFEKTRAPPORT

Utkast till UNF:s arbetsplan

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e

Verksamhetsplan 2018 FIAN Sverige

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia

Organisatoriskt handlingsprogram

EFFEKTRAPPORT

Ekonomiskt stöd till organisationer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Verksamhetsplan

Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Föräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2016

Bris strategi

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019

Denna kvalitetskod är en stor uppdatering och förändring jämfört med tidigare kvalitetskod från 2007.

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Föräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2015

I förteckningen över samtliga krav finns hänvisning till var informationen finns.

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Latinamerikagruppernas strategiska långtidsplan för åren

Program för social hållbarhet

Stockholm Stadgar. Org. nr Tegelviksgatan 40, Stockholm

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2018

Insamlingsstiftelsen WaterAid Sverige Effektrapport

Verksamhetsplan 2015/16 Gemenskap Utveckling Glädje Fastställd av Kårfullmäktige den 12 maj 2015 enligt beslut 1415-KF

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Forum Syds Idéprogram

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Appendix till Friends årsrapport effektrapport och årsredovisning 2013

Policy för Hållbar utveckling

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014

Minds effektrapport 2018

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

2019 Strategisk plan

2017 Strategisk plan

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

VERKSAMHETSPLAN Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Arbetsområde: Min tid - min strid

Antagen av kommunfullmäktige

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige

Verksamhetsplan En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum.

Årsredovisning. Latinamerikagrupperna

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Extremism och lägesbilder

SMRs syn på utvecklingssamarbete

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Transkript:

Stockholm 20180603 Effektrapport 2017 Rapportering enligt FRII Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se 1

grupperna är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig grupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken syftar till att stärka organisationens professionalitet, ledning, styrning och kontroll. Ett av kodens krav är upprättandet av en årlig så kallad effektrapport. Syftet med effektrapporten är att inför givare, allmänhet och andra intressenter visa vilken nytta organisationen gör. Strukturen i denna effektrapport följer FRIIs mall och läses med fördel tillsammans med föreningens årliga verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse. 1. Vad vill er organisation uppnå? Vår vision är en rättvis värld med en jämlik resursfördelning där allas rättigheter garanteras. Vårt övergripande mål är att personer och grupper som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap har inflytande över beslutsprocesser som rör deras rättigheter. Föreningens strategiska långtidsplan för åren 2014-2018 har fastslagit ett övergripande mål för tidsperioden. Målet är gruppernas arbete har förtydligat de alternativa visioner som vi och de folkrörelser vi samarbetar med lyfter, samt stärkt förutsättningarna för att förverkliga dessa i Sverige/EU och i. 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation? grupperna verkar inom den globala solidaritets- och systemkritiska folkrörelsekontexten. I samarbetar vi med urfolks- och småbrukarrörelsen vilka representerar två av de mest marginaliserade grupperna i det latinamerikanska samhället. Inom urfolks- och småbrukarrörelsen arbetar vi med organisationer (samarbetsorganisationer) som vi anser har störst potential att öka det folkliga inflytandet samt presenterar och implementera konkreta alternativ till nuvarande utvecklingsmodell, en utvecklingsmodell som idag sätter vinstintresse före miljö och mänskliga rättigheter. Inom ramarna för samarbetet fokuserar vi framför allt på att stärka kvinnor och ungdomars inflytande, då dessa två grupper ofta har minst makt och inflytande så väl internt i organisationerna som i samhället i stort. I Sverige samarbetar vi med olika organisationer inom den globala rättviserörelsen och är medlem i Forum Syd och i Concord Sverige. Vi har nära samarbete med flera folkhögskolor, gymnasier och högskolor/universitet samt ingår i ett antal europeiska och globala nätverk med syfte att samverka kring kampanjer, kunskapsoch metodutbyten. I stödjer vi samarbetsorganisationernas politiska arbete medan vi i Sverige arbetar med att uppmärksamma svenska förehavanden i som leder till kränkningar av urfolks rättigheter eller av urfolk och småbrukares möjligheter till inflytande. I kampanjen Schyssta pensioner, som vi driver tillsammans med andra organisationer uppmärksammar vi allmänheten och beslutsfattare om hur APfonderna investerar i kontroversiella branscher och bolag som kränker mänskliga rättigheter bidrar till miljöförstörelse. Tillsamman med andra organisationer har vi fått igång en diskussion om alternativa system för livsmedelsproduktion och import där de mänskliga rättigheter och miljön inte kränks. 3. Vilka strategier har ni för att uppnå era mål? Vi tror att samarbete mellan sociala rörelser världen över är viktigt för att få till förändring på såväl lokal som global nivå. Kontinuerligt utbyt av åsikter, erfarenheter, strategier och visioner stärker kampen för ett rättvist och hållbart samhälle både i, i Sverige och i Europa. Vi agerar lokalt men tillsammans påverkar vi globalt! Vi samarbetar med aktörer både i och i Sverige/Europa som också är intresserade av en stark och tydlig politisk allians där kunskap, verktyg, metoder och visioner utbyts och påverkansarbete planeras och genomförs gemensamt. En schematisk bild över detta kan ses i Bild 1. 2

Den Globala arenan Europa Sverige Bild 1. Global samverkan För att uppnå ett hållbart och långsiktigt folkrörelsearbete med interndemokrati, ökat deltagande och ett strategiskt förändringsarbete arbetar grupperna utifrån ett makt-, demokrati- och rättighetsperspektiv samt med strategin att: För att stärka vår förening och samarbetsorganisationers kapacitet som politiska aktörer arbetar vi med folkbildning som metod. Genom folkbildning får människor ökad kunskap om sina rättigheter, demokrati, globala ekonomiska och politiska system, hållbara jordbruksmodeller etc. Men även ökad kunskapen om metoder för att skapa opinion, genomföra kampanjer samt påverka beslutsfattare. Ett exempel på hur vi arbetar är det ekonomiska stöd som ges till samarbetsorganisationernas ledarskapsutbildningar. Deltagarna på dessa utbildningar använder sedan sina kunskaper för att förmedla vidare detta till andra inom samarbetsorganisationen vilket gör att antalet individer, grupper och organisationer som utbildas snabbt multipliceras. För att stärka vår förening och samarbetsorganisationernas interna organisering och engagemang stödjer vi organisationsprocesser som stärker kvinnor och ungdomars deltagande och inflytande över interna beslutsprocesser hos våra samarbetsorganisationer. Det är viktigt att kvinnor och ungdomars prioriterade frågor genomsyrar deras arbete och strategier. Liknande arbete görs i vår egen förening för att öka medlemmars inflytande över interna beslutsprocesser samt deltagande i utformandet av föreningens arbete. Ett exempel på hur vi arbetar är det ekonomiska stöd vi ger till olika forum där kvinnor och ungdomar kan upparbeta egna planer och konkretisera gemensamma behov som de sedan kan lyfta inom organisationen. Ett annat exempel är stöd till arbete med att synliggöra strukturer, normer och attityder inom organisationerna. Att stärka vår förening och samarbetsorganisationers opinions- och påverkansarbetet är grundläggande för att kunna förändra attityder, lagar, 3

strukturer samt skapa jämlik fördelning av resurser. Samarbetsorganisationernas opinions- och påverkansarbete fokusera på att utkräva sina rättigheter, synliggöra kränkningar samt deltaga i upparbetandet av exempelvis nationella lagförslag och skrivelser i FN deklarationer. Deras arbete möjliggörs bland annat genom att vi stödjer organisationernas deltagande i olika forum samt deras möjlighet till att kunna upparbeta krav, ståndpunkter och förslag i olika frågor, lagar etc. Vi anser att dessa tre delar måste samverka för att ett verkligt folkligt inflytande ska uppnås och vara hållbart över tid, se Bild 2. För att förtydliga mer konkret hur föreningens arbete ska nå övergripande mål finns ett antal strategier, däribland följande två (se hemsidan): Strategisk långtidsplan för åren 2014-2018. Planen konkretiserar övergripande mål, fokus och strategier för perioden. Verksamhetsplan för innevarande år. Planen tydliggöra mål, prioriteringar och strategier för året med syfte att verksamheten på ett effektivt sätt styrs mot uppsatta mål i den strategiska planen. Bild 2, Folkbildning för förändring 4. Hur vet ni om er organisation gör framsteg? För att kvalitetssäkra att vårt stöd och vårt arbete fokuserar rätt samt ger resultat genomför vi uppföljning och utvärderingsarbetet på olika nivåer. Genom fältbesök hos våra samarbetsorganisationer i, nära och regelbunden dialog samt genom utvärdering och uppföljningsmöten har vi gos insikt om våra framsteg. Halvårsvis tar vi fram uppföljningsrapporter av utvecklingssamarbetet. Årligen redovisar vi en verksamhetsberättelse samt förser finansiärer med resultatrapporter om vår måluppfyllelse, vilket bidrar till att vi regelbundet både granskar och blir granskade mot våra egna planer (strategisk långtidsplan och verksamhetsplan) samt uppsatta mål i olika finansierade projekt. Vi gör även med jämna mellanrum ett antal olika externa och interna utvärderingar, stickprov samt intervjuer och enkäter för att säkerställa våra uppnådda resultat. En viktig del i uppföljningsarbete är riskanalys för att på ett bra sätt minimera och förbygga risker som kan komma att påverka måluppfyllelsen i våra planer och projekt. På detta sätt får föreningen en tydlig bild av verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och kan på så sätt även agera om vi ser att vår verksamhet inte leder till vad vi förväntat oss. 5. Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål? Vår kapacitet att nå våra mål är god. Vi har väl genomtänkta och tydliga strategier, fungerande uppföljningssystem samt en legitimitet hos allmänheten både i och i Sverige för de frågor vi driver. 4

gruppernas viktigaste resurser för att uppnå föreningens mål finns i vår lokala förankring, förtroende och goda relationer till folkrörelserna i samt i föreningens 50-åriga erfarenhet av att arbeta i. grupperna har således bred kunskap om, dess historia som underlättar för en god förståelse av aktuella politiska, ekonomiska och sociala situationerna på kontinenten. Våra samarbetsorganisationer samlar miljontals småbrukare och urfolk, vilket ger dessa organisationer legitimitet och inflytande i politiska debatter och processer nationellt, kontinentalt men även internationellt. Detta är en viktig och betydande kapacitet som grupperna via samarbetet har för att uppnå föreningens mål. Föreningens sakkunskaper är höga och bygger på forskning, egna rapporter och vittnesmål från våra samarbetsorganisationer. Genom utbildningar och informationsarbete utbildas föreningens medlemmar och har i sin tur kunskap och kapacitet att stärka upp vårt arbete i Sverige och hjälper till att når ut med våra frågor till en svensk allmänheten. Vi samarbetar och har goda relationer med många andra svenska organisationer vilket stärker vårt arbete i Sverige och underlättar för oss att ta plats i politiska debatter och i mediala forum. 6. Vad har ni åstadkommit så här långt? Under senaste året har vårt stöd och vårt arbete i och i Sverige bland annat åstadkommit följande: Genom gruppernas stöd har kvinnor och unga stärkt sitt deltagande både inom sina organisationer och i det politiska arbetet som organisationerna driver. Avgörande för denna utveckling har varit de ledarskapsutbildningar som grupperna sedan lång tid gett stöd till. Under de senaste åren har andelen kvinnor och ungdomar även ökat på utbildningarna. Under 2017 genomförde ungdomar inom småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina sitt första kontinentala möte. Där formulerade de gemensamma förslag och krav samt utbytte erfarenheter från de olika nationella kontexterna. Inom den regionala urfolksorganisationen Pueblo Kayambi, i Ecuador syns en ökad närvaro av ungdomar samt ett ökat intresse för deras frågor och rättigheter. De positiva attitydförändringar om värdet av jämställdhet bland män som vi konstaterade under 2016 har fortsatt att förändras i positiv riktning. Det märks bland annat i form av ökad representationen av latinamerikanska, kvinnliga representanterna under La Vía Campesinas globala möte, som hålls var fjärde år. Under mötet drev kvinnorna på för att nätverket på global nivå ska arbeta utifrån en tydligare feministisk analys. En analys som de latinamerikanska, feministiska rörelserna under de senaste åren drivit på extra starkt. Under 2017 har vi, i enbart Bolivia, kunnat bidra till att ytterligare 628 kvinnor ökat sin kapacitet genom att lära sig om sina rättigheter som urfolkskvinnor som bidrar till ett ökat engagemang i kampen för rättvisa. Detta tack vare vårt nya samarbete med urfolkskvinnoorganisationen Bartolina Sisa. Sverige Föreningen har under året fortsatt skapat en medial och politisk debatt om hur svenska AP-fonderna investerar ibland annat. Detta är viktigt då diskussioner i riksdagens pensionsgrupp debatterar regelverket för hur AP-fonderna får investera. Ett positivt resultat av vårt arbete i frågan är ett ökat intresse från politiker om frågan. Vi har även fått igång en diskussion om alternativa system för livsmedelsproduktion och import där de mänskliga rättigheter och miljön inte kränks och bidragit till att öka kunskapen om glyfosatförbudet inom EU, naturens rättigheter samt om den ökade hotbilden mot MR- försvarare i framförallt Honduras och Guatemala. 7. Sammanfattningsvis Sammantaget kan sägas att det gångna året bidragit till att stärka vår och våra samarbetsorganisationers kapacitet att skapa förändring både internt och externt och att förutsättningarna att vi ska nå föreningens målsättningar som finns formulerade i föreningens Strategiska långtidsplan 2019-2023 är goda. 5