KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL OMRÅDET DEN PLACERAS I EN FALLSTUDIE AV STORTORGET I MALMÖ ELIN SANDKVIST

KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL OMRÅDET DEN PLACERAS I EN FALLSTUDIE AV STORTORGET I MALMÖ ELIN SANDKVIST Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola 91-120 hp Hälsa och samhälle Masterprogrammet i Kriminologi Maj 2014 205 06 Malmö

KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL OMRÅDET DEN PLACERAS I EN FALLSTUDIE AV STORTORGET I MALMÖ ELIN SANDKVIST Sandkvist, E. Kameraövervakningens effektivitet i förhållande till området den placeras i. En fallstudie av Stortorget i Malmö. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2014. Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012. Utifrån en jämförelse av tidigare forskning, nationella och internationella kameraövervakningsprojekt samt omständigheterna kring Stortorget i Malmö kan det konstateras att uppsatsens huvudresultat är att kameraövervakning som brottspreventiv insats är mycket komplex. Exakt under vilka omständigheter som kameraövervakning är effektivt är svårt att säga eftersom flera olika faktorer spelar roll och påverkar. Detta öppnar upp för fler studier inom området. Ju mer kunskap vi har om olika typer av brottsprevention desto större chans har vi att skapa effektiva insatser i framtiden. Nyckelord: Kameraövervakning, situationell brottsprevention, trygghet, brottsstatistik, Malmö 2

THE EFFICIENCY OF CAMERA SURVEILLANCE IN RELATION TO THE AREA WHERE IT IS PLACED A CASE STUDY OF STORTORGET IN MALMÖ ELIN SANDKVIST Sandkvist, E. The efficiency of camera surveillance in relation to the area where it is placed.a case study of Stortorget in Malmö. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2014. Throughout the years it has been suggested that crime is product of offender, victim and the environment in which they exist. Some places attract crime more than others and the knowledge about these places has contributed to making the connection between crime and place more and more explored by researchers. Malmö Områdesundersökning 2012 stated in one of their conclusions that crime preventive interventions should be adjusted to the area where it is implemented. On this basis and with the camera surveillance at Stortorget in Malmö as a case study, this thesis tries to examine under what circumstances (based on structure, criminality and the perceived level of disturbances) camera surveillance is effective and how this knowledge could be used in future crime prevention work. The data consists of statistics from crime reports and data from Malmö Områdesundersökning 2012. Through a comparison between previous research, national and international camera surveillance projects and the circumstances around Stortorget in Malmö, it can be stated that the main result of this thesis is that camera surveillance as a crime prevention effort is very complex. Exactly under what circumstances camera surveillance is effective is difficult to conclude since many factors play their parts. This opens up the possibility for further studies within the field. The more knowledge we gain on camera surveillance and different types of crime prevention, the better chances we stand to create effective efforts in the future. Keywords: Camera surveillance, situational crime prevention, security, crime statistics, Malmö 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1. Avgränsningar och definitioner... 7 2. Bakgrund... 8 2.1. Om kameraövervakning... 8 2.1.1. Hur förebygger kameraövervakning brott och hur effektivt är det?.. 8 2.2. Kameraövervakningen på Stortorget i Malmö... 9 2.3. Malmö Områdesundersökning 2012... 10 2.4. Syfte och frågeställningar... 10 3. Kunskapsläget om kameraövervakning... 11 3.1. Tidigare forskning... 11 3.1.1. Erfarenheter från tidigare övervakningsprojekt i Sverige... 13 3.2. Kameraövervakning och teoretiska utgångspunkter... 14 4. Tillvägagångssätt - Metod och datamaterial... 16 4.1. Data från Malmö Områdesundersökning 2012... 17 4.1.1. Analys av materialet... 18 4.2. Anmälningsstatistik... 18 4.2.1. Analys av materialet... 18 4.3. Metodproblem... 19 4.4. Reliabilitet och validitet... 20 4.5. Etiska överväganden... 21 5. Resultat... 22 5.1. Gamla staden, Davidshall och Lugnet... 22 5.2. En samlad beskrivning av brottsligheten i aktuella områden... 22 5.3. Gamla staden... 24 5.3.1. Upplevd nivå av ordningsstörningar... 24 5.3.2. Brottslighet... 25 5.4. Davidshall/Lugnet... 26 5.4.1. Upplevd nivå av ordningsstörningar... 26 5.4.2. Brottslighet... 27 5.4.3. Skillnaden mellan område och typ av ordningsstörning... 29 6. Analys... 30 6.1. Områdena Gamla staden och Davidshall/Lugnet... 30 6.1.1. Struktur, brottslighet och ordningsstörningar... 30 6.2. Övervakningskamerors effektivitet i förhållande till område... 32 7. Diskussion... 35 7.1. Resultaten i en kontext... 35 7.2. Förslag för framtida forskning... 36 8. Slutsats... 37 4

9. Referenser... 38 Bilagor... 41 Bilaga 1 Brottskoder... 41 Bilaga 2 Fråga ur Malmö Områdesundersökning 2012... 42 Bilaga 3 Täckningsområde kameraövervakning... 43 5

1. INLEDNING Genom åren har det konstaterats att brottsliga aktiviteter ofta samlas kring begränsade områden, situationer eller platser. Vid studier av brott är det därför rimligt att se på vad det är som gör att vissa platser och situationer attraherar brott mer än andra. De senaste 70-80 åren har sambandet mellan plats och brott blivit alltmer utforskat (Shaftoe, 2004). Man har till exempel konstaterat att man på många plan kan nå framgång i brottsprevention genom att modifiera omgivningen så att det, förenklat sett, försvårar för gärningsmannen att begå brottet. Platsen blir med andra ord inte längre attraktiv för brott (Lab, 2004). Kameraövervakning är en typ av situationell brottsprevention, som blivit en alltmer använd metod för att förebygga brott och ordningsstörningar, både i Sverige och i andra länder. Situationella insatser syftar alltså till att påverka förhållanden i miljön som främjar tillfälle till brott. Syftet med just kameraövervakning som brottsförebyggande åtgärd kan vara att till exempel avskräcka från brott, avbryta pågående brott, bidra till utredningar samt öka tryggheten i ett område (Blixt, 2003). Det finns idag relativt få exempel på kameraövervakning med syfte att förebygga brott på större allmänna platser (parker, torg, gator centrumkärnor) i Sverige. De mest kända exemplen är Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i Helsingborg. Att förebygga våldsbrottslighet med hjälp av kameror är dock inte lika vanligt som att förebygga stölder och skadegörelse (Blixt, 2009). Diskussioner om kameraövervakning medför ofta frågeställningar kring huruvida nyttan med kamerorna överväger risken att inkräkta på den personliga integriteten. I kameraövervakningslagen (2013:460) står det uttryckligen att övervakningsintresset ska överväga integritetsintresset för att kameraövervakning skall få bedrivas. Att kameraövervakning alltid skulle ha positiva effekter och förebygga brott är dock inte helt fastställt. Forskning på området har fått blandade resultat. Till exempel gjorde Welsh och Farrington (2002) en utvärdering av 44 kameraövervakningsprojekt. Denna utvärdering visade att endast ett fåtal projekt hade haft positiva resultat och detta gällde framförallt de projekt som utförts i Storbritannien. Storbritannien är det land där kameraövervakning överlag fått mest genomslagskraft (Lab, 2004). Kameraövervakning har alltså visat sig vara effektiv på vissa platser och situationer medan det i andra sammanhang inte har fått några effekter alls. År 2012 gav länsstyrelsen ut ett tillstånd för kameraövervakning på Stortorget i Malmö. Tillståndet skulle gälla i ett år, men sedan polisen rapporterat positiva resultat vill man nu förlänga tillståendet ytterligare tre år. Vad är det som gör att man lyckats med insatsen i Malmö? Att jämföra med är till exempel Stadsparken i Helsingborg där brottsnivån var opåverkad efter kameraövervakningen (Blixt, 2009). Denna uppsats ämnar att utifrån data från Malmö Områdesundersökning 2012 tillsammans med anmälningsstatistik försöka utreda omständigheterna på 6

och runt Stortorget i Malmö för att i ett senare led identifiera viktiga faktorer för att lyckas med kameraövervakning som brottspreventiv insats utifrån vilket område eller plats kamerorna placeras på. 1.1. Avgränsningar och definitioner Viktigt att hålla i åtanke är att denna uppsats inte är en utvärdering av kameraövervakningen på Stortorget i Malmö. Platsen används endast som en fallstudie för att närmare kunna avgöra under vilka omständigheter kameraövervakning har störst sannolikhet att nå effektivitet, det vill säga en minskning av brottsligheten i området. Omständigheter, är ett ord används genomgående genom hela uppsatsen. Omständigheter definieras i denna uppsats framförallt som de miljöfaktorer som karaktäriserar ett område. I begreppet inkluderas också brottslighet samt upplevd nivå av ordningsstörningar. Tillsammans med kameraövervakning diskuteras ofta dess påverkan på individers trygghet och otrygghet. Detta är något som har utelämnats i analysen i denna uppsats eftersom det framförallt är de båda områdenas karaktär som är av intresse. I uppsatsen ligger fokus på vilka omständigheter som karaktäriserar centrumområdet i Malmö, eftersom det är i detta område som Stortorget ligger. De stadsdelar som representerar centrumområdet är Gamla staden, Lugnet och Davidshall. Detta utvecklas närmare under kapitlet Tillvägagångssätt metod och datamaterial. 7

2. BAKGRUND 2.1. Om kameraövervakning Kameraövervakning (closed circuit television, CCTV) är en övervakningsteknologi som består av en eller flera kameror vars bilder sedan skickas till en central där bilderna antingen projiceras på bildskärmar eller spelas in. Kameraövervakning delas ofta in i två typer, passiv och aktiv. I den passiva övervakningen spelas bilderna in och kan spelas upp när ett brott har rapporterats. I den aktiva övervakningen finns en person på plats och ser på bilderna i realtid. Ofta ingår båda delarna i övervakningssystemet (Ratcliffe, 2006). Kamerövervakningslagen (2013:460) trädde i kraft den 1 juli 2013 och ersatte lagen om kameraövervakning samt den del som gällde kameraövervakning i personuppgiftslagen. Lagen avser att reglera och säkerhetsställa att integriteten bland allmänheten är skyddad på ett tillfredställande sätt när kameraövervakning bedrivs för att förhindra, avslöja, utreda brott samt för att förebygga olyckor. När kameraövervakning ska bedrivas på en plats som är tillgänglig för allmänheten krävs ett tillstånd, som utfärdas av Länsstyrelsen (Länsstyrelsen, 2014). 2.1.1. Hur förebygger kameraövervakning brott och hur effektivt är det? Trots att kameraövervakning, till skillnad från annan situationell prevention, inte bidrar till någon fysisk barriär, förhindrar tillträde till vissa ytor, försvårar åtkomst till lämpliga offer och brottsobjekt så bidrar övervakningskameror ändå till brottsprevention på många olika plan (Ratcliffe, 2006). När det finns en operatör som studerar bilderna från kamerorna i realtid blir det som ett extra öga som lätt kan fördela resurser beroende på var och hur brottet sker. Dessutom kan operatören hjälpa till att identifiera både gärningsmän, vittnen och målsäganden samt övervaka flyktvägar. När kamerorna bidrar till uppklarandet av brott samt till att ta fast en gärningsman får de desto större avskräckande effekt. Med hjälp av bildinspelningar är kamerorna också till stor del viktiga vid bevisinsamling (Brown, 1995). De resultat som följer av kameraövervakning är ofta beroende av plats och typ av brott tillsammans med förutsättningar i miljön. Huruvida kameraövervakning är en effektiv brottspreventiv metod är i litteraturen inte entydigt (Blixt, 2003). Vissa forskare hävdar att kameraövervakning är mer effektivt på bilparkeringar än i stadskärnor. Dessutom har det konstaterats att förbättrad belysning i många fall ger bättre brottspreventiva resultat än vad kameraövervakning har gjort. Tidigare utvärderingar som redovisat positiva resultat har ofta varit knapphändigt utförda och en frånvaro av kontrollområden och möjligheter till jämförelser (Farrington, Gill & Waples, 2007). Även Brottsförebyggande rådet (BRÅ) konstaterar att resultaten kring kameraövervakning i stadskärnor inte är samstämmig (Blixt, 8

2003). Troligen beror de varierande resultaten på lokala förutsättningar och på kompletterande insatser såsom bemanning och kamerornas funktion (Blixt, 2003). Brown (1995) menar dock att effekten av kameraövervakning på olika typer av brott beror på två faktorer. Den första är omständigheter i det område som övervakas. För det andra har det att göra med brottets natur, det vill säga om handlingen är impulsiv eller planerad. Troligen har kamerorna bäst effekt på de brott som är planerade och där övervakningen sker på ett begränsat område eller där kamerornas täckningsområde är mycket stort. Ett intressant konstaterande att kameraövervakning ofta efterföljs av att brottsanmälningarna ökar. Detta är dock som en följd av att polisen får bättre möjligheter att ingripa och följa upp. På så vis kan ökade anmälningar vara positivt ur preventiv synpunkt (Blixt, 2003). 2.2. Kameraövervakningen på Stortorget i Malmö Trots att det under de senaste åren satts in en mängd olika åtgärder för att försöka komma till rätta med den brottslighet som är förknippat med nöjeslivet och nattlivet i Malmö har detta inte varit tillräckligt. Ett beslut om kameraövervakning på Stortorget i Malmö gavs därför i september 2012. Tillståndet gäller för fem kameror som ska övervaka södra delen av Stortorget, mynningen till Lilla torg och Södergatan samt också den norra delen av Södergatan (se karta bilaga 3). Syftet är alltså att förebygga brott och ordningsstörningar. Kamerorna kommer att vara riktade mot sex platser som av polisen är utpekade som mikroplatser och som under lång tid har legat i topp när det gäller våld i offentlig miljö. Kamerorna ska var i bruk mellan 00.00-06.00 natt till lördag samt natt till söndag. Området som ska övervakas är mycket välbesökt under just dessa tider på dygnet. Nattöppna verksamheter drar till sig mycket besökare och dessutom är området i anslutning till ett av huvudstråken som leder till centralstationen i Malmö där tåg och bussar till resten av Skåne utgår ifrån. Kamerorna opereras av en operatör på LC-Syd (kommunikationscentralen Syd, i Skåne) som följer övervakningsbilderna i realtid samtidigt som det sker en bildinspelning. Med hjälp av bilderna i realtid kan operatören kunna styra resurser (poliser, vakter, fältarbetare osv.) på fältet för snabbare ingripanden samtidigt som inspelaningarna kan spela stor roll i utredningar. Eftersom området mestadels består av lokaler som besöks dagtid och krogar och dansställen som besöks nattetid är det de personer som söker sig till området för att ta del i nöjeslivet kvällstid som kommer att bli föremål för övervakningen. Det är också dessa som är i riskzonen för att bli utsatt för brott. Mellan juni 2011 och maj 2012 anmäldes 498 brott som kan härledas till det område där kameraövervakning nu sker. Av dessa var 196 stycken våldsbrott, 257 var egendomsbrott och 45 var narkotikabrott (Länsstyrelsen, Dnr 211 16844-12). 9

2.3. Malmö Områdesundersökning 2012 Malmö Områdesundersökning genomfördes med syfte att undersöka lokala variationer i otrygghet och utsatthet som ett underlag för att på ett bättre sätt kunna planera och utföra det trygghetsskapande arbete som sker i kommunen. Undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan Malmö Högskola, Malmö stad, Polisen samt Räddningstjänsten Syd. För att identifiera lokala problemområden gjordes analyser på mindre geografiska områden (delområden i Malmö stad) (Ivert, Chrysoulakis, Kronkvist & Torstensson-Levander 2013). Undersökningen avser att beskriva och analysera variationer av trygghet mellan och inom olika områden i Malmö, för att bättre förstå de skillnader som finns mellan stadens olika delar (Ivert mfl., 2013, s. 6). Studien visade att den upplevda otryggheten har ett samband med utsattheten för brott samt upplevelsen av ordningsstörningar. Otryggheten är alltså högre i de områden där fler utsätts för brott. Det finns dock markanta variationer mellan olika delar av Malmö. För att öka tryggheten och minska brottsligheten landande undersökningen i fem centrala slutsatser. Utav dessa lyder den femte i ordningen följande (Ivert mfl., 2013): Kunskapen om koncentrationen av problem till vissa områden och de skilda orsakerna till sådana koncentrationer bör ligga till grund för arbetet att utforma strategier och fördela resurserna till verksamheten. (Ivert mfl., 2013, s. 136) 2.4. Syfte och frågeställningar Utifrån Malmö Områdesundersökning 2012 får vi alltså veta att brottspreventiva strategier bör anpassas efter det område där de ska sättas in. Vilka strategier är det då som fungerar för vilka områden? Polisen är mycket nöjda med resultatet av kameraövervakningen på Stortorget i Malmö, vilket tycks betyda att omständigheterna i miljön tillsammans med brottspreventiva insatser i form av kameraövervakning är en lyckad kombination. Syftet är därmed att undersöka när kameraövervakning är effektivt baserat på skillnader i olika områdens omständigheter. Genom att jämföra egenskaperna, med fokus på anmäld brottslighet, struktur och ordningsstörningar, i de delområden som utgör centrumområdet (Gamla staden och Davidshall/Lugnet) med tidigare forskning finns en önskan om att kunna skapa en bild av varför kameraövervakning nått lyckade resultat på Stortorget i Malmö. I ett senare led hoppas jag att detta ska bidra med intressanta inputs för framtida brottspreventivt arbete. Arbetet kommer att ledas utifrån följande frågeställningar: - Vilka likheter och skillnader finns i områden med och utan kameraövervakning (Gamla staden vs. Davidshall/Lugnet) med avseende på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar? - Utifrån kunskapen från tidigare kameraövervakningsprojekt och i förhållande till kunskapen om Gamla staden och Davidshall/Lugnet, var bör kameror placeras? 10

3. KUNSKAPSLÄGET OM KAMERAÖVERVAKNING I detta kapitel om tidigare forskning presenteras den kunskap och de lärdomar som dragits om kameraövervaknings effektivitet i olika projekt som genomförts eller utvärderats i Europa och i USA. Även några av de svenska kameraprojekt som utvärderats presenteras. Kapitlet avslutas med några teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera och analysera resultaten av kameraövervakning. Kunskapen som forskningen lett till kommer sedan att ställas mot situationen i centrumområdet i Malmö för att i ett senare led kunna dra slutsatser kring under vilka omständigheter kameraövervakning har bäst chans att nå positiva resultat. Teoridelen hålls medvetet relativt kortfattad och som en del av kunskapsläget om kameraövervakning. Anledningen till detta är att de teoretiska utgångspunkterna endast kommer att användas för att ge en extra ingång och förutsättning för analys. Resultatet kommer alltså inte helt förklaras utifrån de teorier som presenteras. 3.1. Tidigare forskning Hur och när kameraövervakning fungerar som bäst är av forskningen inte helt fastställt. Genom utvärderingar och meta-analyser har många forskare försökt utreda omständigheterna kring olika kameraövervakningsprojekt. Welsh och Farrington (2009) gjorde en meta-analys för att förstå kameraövervakningens påverkan på brott. Till exempel ville man förstå om kameraövervakning fungerade effektivt eller inte beroende på skillnader i situationer eller typer av brott. Analyserna gjordes på anmälningsstatistik i experiment- och kontrollområde. Efter en gallring av litteraturen landade forskarna slutligen i 22 övervakningsprojekt. 19 av dessa visade att kameraövervakning har en liten men signifikant effekt på brott. 11 av dessa projekt genomfördes i stadskärnor. En intressant slutsats från Welsh och Farrington (2009) är att mest effekt på brott hade de kameror som var inblandade i projekt i Storbritannien. I USA hade kamerorna mindre effekter. Dessutom visade studien att kameraövervakning i första hand har effekt på att förebygga brott som till exempel sker på bilparkeringar framför att till exempel förebygga våldsbrott. Vid de tillfällen som kamerorna gav bäst effekt fanns även kompletterande insatser såsom förbättrad belysning. Detta kan vara en av anledningarna till att resultaten skiljer sig åt mellan Storbritannien och USA. I USA hade man inga andra interventioner som kompletterade kamerorna. Man hade också kortare uppföljningstid, men den tänkbara följden att insatsen inte hunnit nå sin fulla effekt. En ytterligare skillnad är den kulturella kontexten. I Storbritannien finns en mycket högre acceptans och medvetande om kameraövervakning bland allmänheten (Welsh & Farrington, 2009). 11

Även när det gäller skillnader mellan städer från samma land kan kulturella kontexter och attityder komma att spela roll. I en jämförelse mellan två skotska städer (Airdrie och Galsgow), där den ena är en storstad och den andra en mindre stad fann man att i Airdrie sjönk brottsligheten och möjligheterna att upptäcka brott ökade. I Glasgow däremot var resultaten det omvända. Brottsantalet ökade och upptäckterna minskade. Här spelar dock en mängd olika faktorer roll och inte bara kamerornas funktion. Till exempel är syftet med kameraövervakningen olika och även timingen av när kamerorna sattes in ser annorlunda ut. I Glasgow hade brotten sedan en tid tillbaka varit på tillbakagång och kanske är det då naturligt med en ökning (Ditton, 1999)? Slutsatsen av studien i Skottland är att kameraövervakning fungerar olika i olika situationer. I Burnley i nordvästra England, där kameror sattes upp i tre centrumområden, gavs positiva resultat. Brottsligheten minskade och verkade dessutom ha effekt på alla typer av brott (Armitage, Smyth & Pease, 1999). Andra forskare (Farrington, Gill & Waples, 2007; Ratcliffe, Taniguchi & Taylor, 2009) har konstaterat att kameraövervakning ofta kan vara effektivt på vissa platser medan det är mindre effektivt på andra. Farrington m.fl. (2007) studerar 14 olika kameraövervakningsprojekt i England. Kamerorna finns utplacerade i stadskärnor, sjukhus och parkeringar. Effektiviteten var högst på parkeringar, vilket också konstaterats av Welsh och Farrington (2009). Hur implemteringen av insatsen görs tillsammans med en ordentlig utvärdering av brottslighetens mönster och karaktär är två faktorer till att lyckas med insatsen, menar Farrington mfl. (2007). Ratcliffe mfl. (2009) utvärderade kameraövervakning i Philadelphia, USA och även här var resultatet blandat. Sammantaget kunde övervakningskamerorna förknippas en 13 procentig minskning av brottsligheten. Dock var det endast några platser som stod för de positiva effekterna. På andra platser var effekterna av kamerornas närvaro obefintliga. Även Brown (1995) rapporterar om olika utfall för övervakningskamerornas effektivitet beroende på var och hur insatsen byggs upp. Genom tre fallstudier i städerna Newcastle, Birmingham och King s Lynn, försöker Brown ta reda på likheter och skillnader mellan de tre olika stadskärnorna som är föremål för studien. Målet var att se hur kameror kan påverka brott på allmänna platser beroende på omgivning och miljö. I Newcastle upon Tyne karaktäriserar centrumområdet av ett lågt boendeantal och ett stort nöjesliv. Polisen opererar de kameror som finns i centrumområdet genom övervakning dygnet runt. Kamerorna hade mest effekt på stölder men hade överlag en stark avskräckande effekt. Effekten var ihållande för brottstyper som rån och skadegörelse med annars försvagades effekten efter en tid. Kanske berodde den ihållande effekten på den ökade möjligheten att upptäcka dessa typer av brott tack vare den ökade upptäcktsrisken (Brown, 1995). Birmingham är Englands andra största stad och dess centrumområde är mycket likt Newcastle. Projektet i Birmingham var ett av de första i landet. Syftet med kamerorna var att överlag göra staden säkrare. Övervakningskamerorna täckte 12

framförallt shoppinggator och bilderna spelades främst in, men möjligheten att växla till realtid fanns. Det fanns dock en operatör tillgänglig dygnet runt. En av nackdelarna med kamerorna i Birmingham var att det på flera ställen fanns hinder i omgivningen som begränsade bildvyn. Resultatet i Birmingham visade att brotten minskat på de platser där övervakningskameror installerats. Framförallt av brottstyperna rån och stöld från person. Däremot finns det tecken på att brottsligheten flyttats till platser som inte täcks in av kamerorna. En viktig poäng är att kamerorna hjälpt polisen i det dagliga arbetet trots att de kanske inte fungerat helt tillredställande gällande att förebygga brott. Till exempel har polisen nu bättre förutsättningar att hindra allmänna störningar och dessutom har tryggheten tyckts öka i staden (Brown, 1995). Den tredje staden som ingick i Browns (1995) studie är King s Lynn. Denna stad är till skillnad från de två tidigare en äldre, historisk marknadsstad omgiven av åkermark. Syftet med kamerorna som sattes upp i staden var framförallt att förebygga rån och skadegörelser som skedde i ett av stadens industriområden, med fokus på bilparkerinar. Kameror sattes även upp i centrum. Övervakningskamerorna opererades dygnet runt och bilderna visades i realtid. Effekten av kamerorna i King s Lynn var att brotten minskade i alla brottstyper. Mest effekt noterades på rån medan det var en mindre effekt på överfall och bilbrott. Kamerorna fick positiva effekter även på polisernas arbete eftersom de nu kunde ingripa i tid och fördela resurser dit de behövdes. En viktig slutsats från jämförelsen är att övervakningskamerorna når sin fulla potential när de kombineras med ett kontrollsystem, det vill säga att bilderna från kamerorna studeras i realtid tillsammans med inspelningar. Detta gör att polisens svar på ordningsstörningar kan dirigeras och fördelas efter var de behövs och med hjälp av inspelningarna kan samla in bevis i efterhand (Brown, 1995). Cerezo (2013) har utvärderat ett kameraövervakningsprojekt i kuststaden Malaga i södra Spanien. Här sattes kameraövervakningsprojektet in år 2007. Centrumområdet där kamerorna sitter är mycket likt Newscastle och Birmingham, som beskrivs av Brown (1995). Boendeantalet är lågt och området karaktäriseras av restauranger, affärer, nattklubbar, kontor och många platser är endast tillgängliga för fotgängare. Kamerorna fungerar främst med hjälp av inspelningar, men det finns också möjlighet att se bilderna i realtid. Ett år efter att kamerorna installerades kunde man konstatera att brottsligheten minskat marginellt. Minskningen är dock inte signifikant, men det finns en skillnad mellan experiment- och kontrollområde. Framförallt är det egendomsbrotten som har minskat. De personer som visats i området är dock nöjda med kamerorna och deras effektivitet. Detta var extra tydligt bland affärsinnehavare (Cerezo, 2013). 3.1.1. Erfarenheter från tidigare övervakningsprojekt i Sverige År 2001 gav Länsstyrelsen tillstånd till två kameraövervakningsprojekt, ett på Möllevångstorget i Malmö och ett i Stadsparken i Helsingborg. Detta var de två första försöken till kameraövervakning på gator och torg sedan det skedde en lagändring 1998, då intresset att förebygga och utreda brott fick en mer betydande 13

roll i förhållande till integritetsfrågan. Möllevångstorget i Malmö är mycket centralt beläget och runt torget finns en mängd affärer och nöjesställe. Dessutom sker torghandel på dagarna. I området finns blandade bostäder (både hyres-, bostads- och äganderätter) och omflyttning är stor. Syftet med kamerövervakning på torget var att avbryta pågående brottslighet, öka möjligheter att upprätthålla ordning och säkerhet samt att dokumentera brott. Det sattes upp tre kameror som täckte in hela torget och var igång mellan 21-06. Bilderna spelades främst in och endast ett fåtal gånger användes bildmaterialet för bevakning i realtid (Blixt, 2003). Stadsparken i Helsingborg är även den centralt belägen. Den omgärdas av hyresbostäder och närings- och serviceverksamheter. I jämförelse med Möllevångstorget är den socioekonomiska statusen högre bland de boende runt om parken. I en trygghetsundersökning utsågs Stadsparken till den mesta otrygga platsen i Helsingborg. Innan kameraövervakningen beviljades sattes en rad andra insatser, framförallt situationella i form av till exempel förbättrad belysning, in i parken. Under en tid lät man även ett vaktbolag patrullera i parken. Syftet med kameraövervakningen var här att förebygga brott, öka tryggheten, identifiera gärningsmän samt att avbryta pågående brottslighet. 5 kameror övervakade stråk och gångvägar mellan 21-06 samt 19-07 under vinterhalvåret. Främst används inspelat material (Blixt, 2003). På Möllevångstorget blev effekterna av kameraövervakningen att brottsligheten minskade tydligt. Framförallt gällde minskningen brott på person, men det skedde även en nedgång av anmälda brott av typen stöld. Brottsligheten minskade även de tider då kamerorna inte var igång. Efter första halvåret började dock brotten öka igen. Troligen som en följd av säsongsbetonade trender, det vill säga att brottsligheten naturligt skiljer sig åt mellan exempelvis sommar och vinter. Det kan också ha varit en följd av att brottsligheten i hela Malmö ökade. Redan före kameraövervakningen var brottsligheten i Stadsparken överlag lägre än på Möllevångstorget. Efter att kameraövervakningen satts in var brottsligheten i Stadsparken oförändrad. Med kunskapen om att brottsligheten i Stadsparken var som högst två år innan kamerorna satts upp och att ett antal andra insatser föregick kameraövervakningen tros dessa spela stor roll för att brottsligheten minskat eller hålls oförändrad. På Möllevångstorget upplevde såväl boende och besökande att problemen minskat något, trots att besökande upplevde problemen värre än de boende. I Stadsparken upplevs problemnivån, av boende och besökande ungefär lika. Dock är det en stor andel som upplever att problemen har minskat trots att brottsligheten är oförändrad. En viktig slutsats av utvärderingen av dessa svenska projekt är att för att nå ett lyckat resultat är en mer kontinuerlig övervakning via monitorer (Blixt, 2003). 3.2. Kameraövervakning och teoretiska utgångspunkter Brott är en produkt av person och dess omgivning. Genom att förstå omständigheter, brottsmönster och trender kan vi lära oss mycket om brott (Felson & Clarke, 1998). Rutinaktivitetsteorin av Cohen and Felson (1979) förklarar 14

varför brott varierar över tid och rum. Enligt teorin ska tre element föras samman i tid och rum när människor utför sina dagliga aktiviteter för att brott ska uppstå. De tre elementen är en motiverad gärningsman, lämpligt brottsobjekt/offer och en avsaknad av en kapabel väktare. Dessa element förs samman genom individers rutinaktiviteter, det vill säga sådana dagliga aktiviteter såsom skola, arbete, fritidsaktiviteter (Cohen & Felson, 1979). Variationer över tid ska då förklaras genom att de tre elementen sammanförs mer eller mindre frekvent genom att även rutinaktiviteter förändras (Dolmén, 2002). Av de tre elementen lägger Cohen och Felson mest vikt vid lämpligt brottsobjekt samt kapabel väktare (1979). Det är troligt att kameraövervakning når sina effekter genom att påverka något eller några av dessa element. Till exempel skulle kameraövervakning ta bort en motiverad gärningsman genom att öka risken att bli upptäckt. Ett annat alternativ är att möjligheten för polisen att se bilderna i realtid och därmed reagera och fördela insatser bidrar till att det på platsen tillförs en kapabel väktare. Slutligen skulle kamerorna också kunna fungera genom att göra platsen där ett lämpligt brottsobjekt vistas säkrare och därmed göra det mindre åtråvärt (Brown, 1995). Enligt Dolmén (2002) kan man utifrån teorin också utgå ifrån att vissa brottstyper påverkas mer än andra av ändrade rutinaktiviteter. Att en övervakningskamera skulle innebära att det sker en förändring brottsobjektets lämplighet har troligen mer påverkan på stöldbrott än på våldsbrott. Troligen är det också de mer planerade brotten som påverkas av förändringar i både rutinaktiviteter och de tre elementen snarare än de mer spontana brotten. En annan teoretisk utgångspunkt är den rationella handlingsteorin av Cornish och Clarke från 1986. Denna teori är användbar eftersom den kompletterar rutinaktivitetsperspektivet i den mening att den ger en djupare bild av gärningsmannens handlande. I detta perspektiv utgår man ifrån att en potentiell gärningsman har ett val, det vill säga att begå brottet eller inte. Valet baseras på tidigare erfarenheter som gärningsmannen bär med sig och genom rationella överväganden kring huruvida nyttan överväger risken så görs valet att begå brott eller inte. Enligt teorin att det bästa sättet att förebygga brott är att genom siutationell prevention, det vill säga genom att påverka omständigheter i miljön så valet att begå brott inte längre ses som det mest attraktiva valet (Cornish & Clarke, 2008). Med hjälp av kameraövervakning skulle risken att begå brottet och bli upptäckt öka och därmed avskräcka den potentiella gärningsmannen från att genomföra den brottsliga handlingen (Brown, 1995; Armitage, 2002). 15

4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT - METOD OCH DATAMATERIAL Syftet med denna uppsats är att försöka utreda under vilka omständigheter som kameraövervakning är effektivt baserat på områdets struktur, brottslighet samt den upplevda nivån av olika typer av ordningsstörningar bland de boende. Med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie kommer kunskapen sedan att användas för att diskutera hur man i framtiden på bästa sätt utformar brottspreventiva insatser i form av kameraövervakning. För att utreda vad som är gynnsamma omständigheter för kameraövervakning används olika informationskällor. De olika källorna har olika roller i att förklara när kameraövervakning har varit effektivt på andra platser, både i Sverige och utomlands. Tidigare forskning bidrar till kunskapen om andra kameraövervakningsprojekt medan anmälningsstatistik tillsammans med data från Malmö Områdesundersökning 2012 bidrar till att kartlägga hur omständigheterna ser ut i de studerade delområdena som tillsammans utgör centrumområdet i Malmö. Stortorget ligger i det delområde i Malmö som heter Gamla staden. För att få en heltäckande bild av hur och varför situationen runt Stortorget ser ut som den gör känns det relevant att även se på omkringliggande områden. Information har därför inhämtats om de delområden som ligger inom centrumområdet i Malmö, det vill säga det område som ligger ungefär i mitten av stadsområde Norr. Dessa delområden är Gamla staden, Davidshall samt Lugnet. Davidshall och Lugnet har i analyserna slagits ihop i syfte att få två mer jämförbara områden både vad gäller karaktär samt geografisk yta. Genom att jämföra Gamla staden med Davidshall/Lugnet skapas en bild av vad skillnaden är mellan ett område med kameraövervakning (Gamla staden) och ett område utan kameraövervakning (Davidshall/Lugnet) som i övrigt är relativt lika varandra. Fakta om de aktuella områdena har hämtats ur Malmö Stads områdesfakta från 2008 (Malmö Stad, 2014). Det har inte varit möjligt att få tag på områdesfakta från senare år. Detta kan ha en viss påverkan på resultatet, men det finns anledning att tro att områdena inte förändrats så pass mycket i sin karaktär att det får signifikant betydelse. Om man till exempel ser på den uppskattade ökningen av populationen från 2008 till 2014 är denna väldigt liten. Nedan följer en karta (karta 1) över hur de aktuella delområdena (Gamla staden och Davidshall/Lugnet) är lokaliserade i förhållande till varandra samt till andra delområden i stadsområde Norr. Materialet till uppsatsen består av data insamlat av andra forskare och myndigheter och därav kommer resultatet följa av en sekundäranalys. Det finns både för- och nackdelar med en sekundäranalys. Den första och kanske främsta fördelen är att en sekundäranalys är mycket tids- och kostnadsbesparande eftersom tid och pengar då inte behöver läggas på att samla in ny data. Genom att använda redan insamlat material behöver man inte heller störa allmänheten som 16

ofta blir förfrågade om att delta i diverse undersökningar. Men nya analyser utnyttjas materialet till max (Bryman, 2008). Karta 1. Karta över delområdena i stadsområde Norr, Malmö 4.1. Data från Malmö Områdesundersökning 2012 Malmö Områdesundersökning byggdes på ett utskick av postenkäter. 7965 enkäter skickades ut i november 2012 till boende i Malmö mellan 18-85 år. I december och januari 2013 skickades det ut påminnelser och slutligen returnerades 4200 enkäter. I Gamla staden besvarade 75 personer enkäten och i Davidshall/ Lugnet besvarades enkäten av 84 (45+39) personer. Den genomsnittliga svarsfrekvensen i dessa tre områden är 52,65 procent. Frågorna i enkäten är uppdelat kring fem frågeområden; Trivsel, social sammanhållning och informell social kontroll, Lokala problem, Otrygghet, oro och upplevd risk för brott, Utsatthet för brott och Förtroende för lokala myndigheter. I denna uppsats behandlas bara en mindre del av materialet och de data som analyseras bygger på de frågor som ansetts vara viktiga för att förstå omständigheterna i Malmös centrumområde utifrån ett fokus på kameraövervakningen i förhållande till struktur samt upplevelsen av olika typer av ordningsstörningar. Därför har fokus legat på den fråga som bidrar till kunskap om de boendes upplevelse av nivån av ordningsstörningar. Upplever du något av följande(nedskräpning, skadegörelse, ungdomsgäng osv.) vara ett problem i ditt bostadsområde? Denna fråga ligger inom området Lokala problem. För att se frågans exakta utformning se bilaga 2. 17

4.1.1. Analys av materialet En av frågeställningarna i denna uppsats syftar till att ge en beskrivande bild av omständigheterna i området kring Stortorget i Malmö, det vill säga vilka skillnader och likheter som finns mellan Gamla staden och Davisahall/Lugnet. Just detta delmaterial syftar till att skapa bilden av de boendes upplevelse av olika typer av ordningsstörningar. För denna beskrivande bild användes resultatet i Malmö Områdesundersökning 2012. Medelvärde för uppfattningen om både sociala och fysiska ordningsstörningar, andelen respondenter som väljer att avstå från aktiviteter på grund av rädsla för att utsättas för brott samt siffror angående nivån av utsatthet i de olika områdena användes. Även om siffrorna är desamma så sätts de nu i ett nytt sammanhang vilket ger dem ytterligare mening och djup. Som ett komplement till resultaten från de analyser som hämtats ur Malmö Områdesundersökning 2012 gjordes en jämförelse mellan Gamla staden och Lugnet/Davidshall för att se om det finns några skillnader mellan den upplevda nivån av ordningsstörningar i de olika områdena. Chi-2 test användes för att undersöka om områdena skiljer sig signifiaknt åt i relation till de olika typerna av ordningsstörningar. 4.2. Anmälningsstatistik För att få en bild av hur brottsligheten ser ut kring Stortorget och i delområdena Gamla staden samt Davidshall/Lugnet har brottstatistik i form av registrerade anmälningar använts. Data är hämtad ur polisens RAR-register (Rationell anmälningsrutin) som består av polisanmälda brott. Data hämtades för åren 2009-2013 över delområdena Gamla staden, Davidshall och Lugnet. Alla brott som begåtts på gatorna som avgränsar områdena tillsammans med de brott som begicks inom gränserna har varit av intresse. År 2012 och 2013 är av extra intresse eftersom det är dessa år som kameraövervakning på Stortorget bedrivs och det var också under år 2012 som Malmö områdesundersökning genomfördes. För att kunna se mönster över tid har även data från och med år 2009 samlats in. Det har gjorts en avgränsning av brottstyper framförallt utifrån brott som sker mot person men också mot omgivning. För exakta brottskoder se bilaga 1. Anledningen till att dessa begränsningar gjordes är för att det framförallt är denna typ av brottslighet som man vill komma åt med hjälp av kameraövervakningen på Stortorget. Av samma anledning har brott som sker inomhus och stöld uteslutits. Brottskoderna hämtades ur Kodning av brott. Anvisningar och regler. Version 10.0 (BRÅ, 2011). Sedan 2011 har dokumentet ändrat namn till Klassificering av brott. Anvisningar och regler. Version 1.0. De valda brottskoderna har dock inte förändrats (BRÅ, 2013). Datan inhämtades via kontakt med personal på polisen i Malmö. 4.2.1. Analys av materialet Anmälningsstatistiken har sammanställts årsvis och sedan även gatuvis. Detta ger en bild över vilka gator som är mest brottsutsatta och när detta sedan kombineras med en kartbild kan vi se hur dessa brottsutsatta platser ligger i förhållande till 18

varandra. Sammanställningen visar också hur brottsligheten har förändrats över en femårsperiod. De olika brottskoderna har slagits ihop till tre olika kategorier utefter de brott som sker mot person, de brott med syfte att tillgripa ett objekt samt de brott som gör skada på en fysisk miljö. Detta är en egen indelning som gjorts utefter syftet med denna uppsats. Kategorierna ska alltså inte förknippas vid för polisens egna brottskategorier, trots att benämningen är snarlik. Vidare visar analyser av materialet variationer i brottstyper, vilka brottstyper som är vanligast i de aktuella områdena och även hur variationer ser ut över tid. Viktig att hålla i åtanke är att anmälningsstatistiken inte används för att mäta brottsligheten före och efter kameraövervakningen inleddes på Stortorget. Den används endast för att ge en bild av brottslighetens mönster och karaktär i centrumområdet. 4.3. Metodproblem Det finns många fördelar med att använda andra forskares material och använda en sekundäranalys. Det finns dock också en del problem eller frågeställningar som är viktiga att ta hänsyn till. Till att börja med så saknar man en kunskap om materialet och varför det byggts upp som det gjorts (Bryman, 2008). I denna uppsats löstes detta dock genom att endast en begränsad mängd data valdes ut för vidare analys. Det är vidare svårt att säga något om datans kvalitet eftersom enkätundersökningar gör att man är utelämnad till respondentens vilja att besvara sanningsenlig på frågorna. Dessutom kan språkkunskaper och andra erfarenheter som gör respondenter mer eller mindre villiga att svara på enkäten påverka urvalet (Bryman, 2008; Dolmén, 2002). Vad gäller Malmö Områdesundersökning så är denna ett resultat av en studie genomförd av rutinerade forskare vilket talar för att data och undersökningen är av god kvalitet. I rapporten har bortfall, reliabilitet och validitet diskuterats vilket också tyder på att materialet är tillförlitligt. Trots ett relativt stort bortfall har författarna konstaterat att respondenterna ses som representativa för hela Malmös befolkning eftersom de i stor utsträckning liknar populationen i stort. När man använder brottstatistik gäller det att vara medveten om hur den ska tolkas och vilka hinder den kan medföra. En viktigt aspekt är att kriminalstatistiken faktiskt inte säger något om den faktiska verkligheten, i detta fall brottsligheten. Den säger endast något om den verklighet som består av brotten som anmälts till polis, tull eller åklagare. Det finns ett stort mörkertal i brottsligheten som man inte kan säga något om. Dessutom finns det risk att statistiken innehåller felkällor i form av felklassificeringar av brott, felskrivningar eller felbedömningar av händelsen. Det är dock mer sällsynt med sådana fel när det gäller våldsbrott, skadegörelse och stölder eftersom dessa brottstyper kräver en högre detaljnivå när de rapporteras (BRÅ, 2006). Vid studier av brottstatistik över tid är det viktigt att ta i beaktande att årsvisa svängningar kan bero på allt ifrån tillfälliga förändringar i brottslighetsnivån, förändringar i anmälningsbenägenhet eller mer riktade interventioner som ökar 19

anmälningarna. Det behöver alltså inte betyda något för den faktiska brottsligheten (BRÅ, 2006). Så länge det finns en medvetenhet om dessa begränsningar i statistiken finns det fördelar med att använda brottsstatisk vid en sekundäranalys. För det första är det tidsbesparande att använda information insamlad av någon annan. För det andra ger det också tillgång till en stor mängd material och till en population som annars skulle vara svår att nå. Genom att använda data som samlats in i annat syfte än just forskning gör dessutom att graden av subjektivitet minskar. Datan kommer alltså inte att påverkas av forskarens egna förväntningar eller åsikter (Bryman, 2008). 4.4. Reliabilitet och validitet Hur bra mäter egentligen anmälningsstatistik verkligheten och den verkliga brottsligheten? Många faktorer kan påverka stastiken, både dess kvalitet och också vilka brott som registreras. Till exempel kan olikheter i sättet att registrera brotten samt anmälningsbenägenhet påverka. Kameraövervakning som preventiv insats skulle till exempel kunna göra att fler brott upptäcks och därmed anmäls. Den registrerade brottsligheten skulle då öka vilket ger kameraövervakningen en negativ effekt. I denna uppsats är de anmälda brotten före och efter kameraövervakningens början inte av lika stor relevans som det är vid till exempel en utvärdering, utan anmälningsstatistiken används för att ge en övergripande bild över hur brottsligheten ser ut i det aktuella området. En ytterligare faktor som påverkar anmälningsstatistikens reliabilitet är att data från polisen inte innehåller exakta platsangivelser. En lång gata kan därmed se ut att ha hög brottslighet trots att det kanske är endast en liten del av gatan där brotten koncentreras. Detta kan ha större betydelse vid analys av just mikroplatser, men blir ett mindre problem i denna uppsats eftersom syftet här är att ge en bild av och analysera en övergripande bild av omständigheterna i området. Det är alltså mer intressant att se i vilka delar av området där de flesta brotten sker snarare än exakt plats. Ett frågetecken som uppstått vid sammanställningen av den anmälningsstatistik som använts för denna uppsats är att den visat sig innehålla en del felkällor. Några av brotten har registrerats under år tidigare än 2009. Trots att det fanns en önskan om att endast brott anmälda under 2009-2013 skulle tas med har alltså några andra årtal smugit sig in. Några registreringar har innehållit fler än en anmälning per brott. På några brott har dessutom adress och platsangivelser varit otydliga och inte möjliga att lokalisera. Alla dessa faktorer har påverkat den siffra över anmäld brottslighet som ligger till grund för analys. Detta påverkar reliabiliteten i uppsatsen men eftersom det inte är det exakta antalet anmälda brott som är det intressanta utan snarare brottsmönstrer som helhet borde detta inte påverka resultatet. 20

4.5. Etiska överväganden Brott och utsatthet för brott är för många känsliga ämnen och om information hanteras oaktsamt kan individers integritet skadas. När det gäller datamaterialet i denna uppsats har några etiska överväganden behövts ta i beaktande. Vid genomförandet av Malmö Områdesundersökning gav respondenterna sitt godkännande till att delta i undersökningen genom att besvara och returnera enkäten. Eftersom materialet nu, trots återanvändning, fortsatt behandlas anonymt och med försiktighet borde inte detta skapa några problem. Den anmälningsstatistik som använts för uppsatsen har gett information om brottstyp och gata. Det förekommer alltså inga personuppgifter eller exakta adresser. Det finns ingen möjlighet att identifiera det enskilda fallet mer än utifrån brottstyp samt att det är ett av de brott som skett på aktuell gata. På flera av gatorna har det skett många brott av samma typ vilket ytterligare försvårar identifieringen av det enskilda fallet. I analys och resultat kommer fokus dessutom att ligga på koncentrationer av brott, det vill säga de platser där många brott samlas. På så sätt finns det anledning att tro att data i det här fallet inte skulle påverka den personliga integriteten. Den personliga integriteten är dock något som är mycket väldiskuterat just när det gäller kameraövervakning. I Malmö har man dock gjort bedömningen att övervakningsintresset på Stortorget är större än integritetsintresset (Länsstyrelsen, Dnr 211 16844-12). Det finns dock en annan aspekt kring att utreda omständigheterna och brottsligheten i ett avgränsat område. Till exempel skulle de boende eller besökande i området känna sig mer otrygga genom att det utreds på vilka platser brottsligheten är hög. Eftersom kameraövervakning redan bedrivs på Stortorget borde de som vistas där redan vara medveten om att det är ett problemområde och därför borde inte en djupare analys av området påverka tryggheten mer än tidigare. Tidigare forskning har dock visat att situationell brottsprevention och framförallt kameraövervakning, inte påverkar trygghet åt det negativa hållet (Blixt, 2003; Brown, 1995). Med denna kunskap kan man anta att inte heller andra analyser eller utredningar kring omständigheter om centrumområdets problemområden borde påverka tryggheten åt det ena eller andra hållet. Det finns också ett stort forskningsintresse kring kameraövervakning. Eftersom det används alltmer runt om i världen finns det ett behov av att veta hur, när och varför det fungerar. 21