Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning

Relevanta dokument
ZINK- OCH KOPPARFORMER I BOTTENASKOR FRÅN AVFALLSFÖRBRÄNNING

Kisaska - geokemiska egenskaper

Metallåtervinning från avfallsaska

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 53/04

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Geokemisk modellering av metallers löslighet

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly

Zinks förekomstformer i aska studerade med en röntgenabsorptionsspektrometrisk metod

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Underlag för val av referenssubstans för zink inför klassning enligt Avfallsförordningen RAPPORT F2007:03 ISSN

SOIL PNEC calculator

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Varudeklaration gummiklipp,

Vatten Avlopp Kretslopp

PM F Metaller i vattenmossa

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Förekomstformer för zink i flygaska

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Laboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut Linköping, telefon , telefax Totalhalt

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Utmaningar vid bygget av Sveriges genom tidernas störste infrastrukturprojekt inom Forskning, Synkrotronljusanläggningen MAX IV Laboratoriet

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Sammanfattning. Inledning

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Prislista. Fasta bränslen och askor

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Metallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

BILAGA NR 8. Laboratorieanalyser - Ytvatten

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Strontium och våra ben. Martin Fahlén

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Sammanställning fältnoteringar och analyser

1986L0278 SV

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. Det elektromagnetiska spektret

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Utvärdering av Ekobackens deponi

Pågående korrosionsforskning på SKB

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Gitter är endast en samling av identiska matematiska punkter som ger information om symmetri och enhetscell.

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

Järnsand. Då myndigheterna bestämde sig för att vår biprodukt är ett avfall och ingen mindre än ringa risk kom på besök. Renare Mark 24 November 2016

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Transkript:

Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning Charlotta Tiberg, SGI Carin Sjöstedt, SLU Karin Karlfeldt-Fedje, Renova Anette Hälldal, Vattenfall 2019-04-05

Syfte Att identifiera huvudsakliga zink- och kopparformer i bottenaskor från avfallsförbränning genom direkta mätningar med röngtenabsorptionsspektroskopi (XAS). Testa XAS för att identifiera och om möjligt kvantifiera tungmetallers förekomstformer.

Varför? Formerna av zink och koppar har betydelse för klassning av askor som avfall. Vilka former finns? Vad kan man utesluta? Liknar askor från olika anläggningar varandra Allmänintresse för askproducenter. Askor från flera olika anläggningar behövdes.

Askor Sex askor från olika anläggningar för förbränning av hushållsavfall ingick. Totalhalter av olika ämnen i askorna. Prov Zn Cu Fe Al Si ph mg/kg TS G-A, slaggrus 5 867 6 533 103 333 57 000 173 333 9,4 G-B, slaggrus 4 633 7 767 110 000 47 333 190 000 10,0 G-C, slaggrus 4 900 3 550 76 000 55 500 190 000 9,4 FB-D, fluidbädd 3 700 4 650 47 500 39 500 265 000 11 G-E, slaggrus 4 400 2 650 105 000 50 500 205 000 10,8 G-F, slaggrus 4 000 2 350 97 000 56 000 165 000 10,4 Ungefärligt innehåll (vikt-%) 0,4-0,6 % 0,3-0,7 % 9-10 % (5 %) 4-7 % 16-20 % (26 %)

Röntgenabsorptionsspektroskopi, X-ray absorption spectroscopy (XAS)

X-ray absorption spectroscopy (XAS)

SSRL- Stanford Synchrotron Radiation Lightsource

Synkrotron Elektroner accelereras till nära ljusets hastighet. Avger energi i form av strålning (röntgen). Experimentstationer runt ringen, tex för XAS. Schéma de principe du synchrotron, Synchrotron le Solei https://commons.wikimedia.org/wiki/main_page

XAS - X-ray absorption spectroscopy, Röntgenabsorptionsspektroskopi Använder att olika grundämnen absorberar energi (röntgenstrålning) av olika, väl definierade, våglängder. https://www.maxiv.lu.se/about-us/public-media/pressrumpress-room/infografikinfographics/

XAS - X-ray absorption spectroscopy, Röntgenabsorptionsspektroskopi Mäter på ett ämne i taget. Bestrålar sitt prov med ett energiintervall som omfattar absorptionsenergin för ämnet. Mäter energin för och efter provet. Får ett spektrum som man kan tolka. Strålning in Prov Strålning ut

XAS spektrum EXAFS är delen bakom absorptionskanten Klipper ut och bearbetar för att få tydligare spektrum

85 χ(k)*k 3 Cinder 1_1 30 EXAFS-analys 75 Cinder 1_3 25 Cinder 1_1 65 Cinder 2_1 Cinder 1_3 Genom jämförelse med referensspektra Genom att göra en modell som ger ett liknande spektrum 55 45 35 Cinder 2_3 Haematite 20 15 Cinder 2_1 Cinder 2_3 25 Magnetite 10 Haematite 15 Goethite 5 Magnetite 5 Ferrihydrite -5 k/å -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 0 Ferrihydrite R(Å) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tiberg et al., 2017

Resultat

Koppar Cu-metall Cu2O Inte uppenbart lika någon referens. Kopparspektra för askor är lika. Ett slaggrus och fluidbäddsaskan avviker lite. k 3 EXAFS CuO Cu(OH)2 CuCr2O4 Cu-fulvosyra Cu-ferrihydrit G-B G-F G-C G-E G-A FB-D G-E_osort 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 k (Å -1 )

Zink Inte uppenbart lika någon referens. Zinkspektra ser liknande ut. Aska lakad vid ph 6,5 avviker.

Slutsatser om koppar Slutsatser om zink Större mängder CuCl eller CuS kan uteslutas. CuO och Cu-metall i alla askorna. Cu-metall 10-45 % av Cu, mer i FBaskan och en av rosteraskorna. Faser som kan finnas i mindre mängd är bland annat Cu(OH) 2 och Cu 2 O samt Cu adsorberat till ytor på järn(hydr)oxider och organiskt material. Större mängder Zn-metall, ZnCl, ZnS eller ZnCO 3 kan uteslutas. Zn troligen 18-43 % som zinkoxid (ZnO) i rosteraskor, mindre i FB-aska, max 15 %. Övriga möjliga faser: willemit, hemimorfit, gahnit, olika former av Zn(OH) 2, franklinit (endast lite), samt Zn adsorberat till järn(hydr)oxid. Lakning vid ph 6,5 löser upp mineral (troligen ZnO).

XRD-mätningar Kan identifiera kristallina huvudmineral, detektionsgräns runt 4%. Huvudfaser: Kvarts Medelhöga halter: Fältspater (Muskovit) Låga halter: Kalcit, Magnetit, Hematit, Ca-Mg-silikat Spårhalter: Muskovit Signifikant amorf andel

Vidare möjligheter med XAS-teknik Motsvarande mätningar kan göras för andra metaller (till exempel bly) XAS-mätningar (bulk) i kombination med andra analyser ger ytterligare information XRD, röntgendiffraktion ger huvudsakliga kristallina former (har vi redan gjort) XAS-mätningar på askor som lakats vid olika ph Färre former kvar lättare att identifiera Räkna på mineral som kan vara övermättade Mikro-XRF och mikro-exafs XRF ger en karta över ämnen i provet EXAFS i mikroskala färre former per mätning SEM-EDS, elektronmikroskopi med identifiering av grundämnen Bilder av mineralkorn och vilka ämnen de består av.

Rapport och vetenskaplig artikel Publicerats av Energiforsk och Avfall Sverige. Vetenskaplig artikel skriver vi på nu.

Tack! charlotta.tiberg@swedgeo.se