INSYN I EU POLITIKEN Inre marknaden Från kris till möjlighet människor och företag på väg mot ökat välstånd En bättre fungerande inre marknad är nyckeln till tillväxt i EU. Michel Barnier, EU:s inremarknadskommissionär
INNEHÅLL Varför behöver EU en inre marknad?.... 3 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Hur förvaltar EU den inre marknaden?... 5 Vad gör EU?.... 7 Vad händer framöver?... 12 Läs mer...12 Du kan läsa och ladda ner broschyrerna här: http://europa.eu/pol/index_sv.htm Hur fungerar europeiska unionen? Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bedrägeribekämpning Digitala agendan Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi EU:s budget EU:s utvidgning Fiske och havsfrågor Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Invandring och asyl Miljö Näringsliv Regionalpolitik Rättvisa, medborgarskap och grundläggande rättigheter Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utveckling och samarbete Insyn i EU politiken: Inre marknaden Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i augusti 2013 Omslag och foto på sidan 1: istockphoto.com/melhi 12 sidor 21 29,7 cm ISBN 978-92-79-24631-9 doi:10.2775/81468 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavarna.
I n r e m a r k n a d e n 3 Varför behöver EU en inre marknad? EU:s inre marknad gör att människor och företag kan röra sig och bedriva handel fritt i EU:s 28 medlemsländer. I praktiken betyder det att du kan jobba, studera och pensionera dig i ett annat EU land. Som konsument får du ett större urval av varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser, och du får ett bättre skydd vare sig du handlar hemma, utomlands eller på nätet. För företagen, stora som små, blir det enklare och billigare att bedriva verksamhet över gränserna och att konkurrera internationellt. Den inre marknaden växer Under de drygt 20 år som den inre marknaden har funnits har den växt från 345 miljoner konsumenter 1992 till för närvarande över 500 miljoner. Även värdet på varuhandeln mellan EU länderna har ökat från 800 miljarder euro 1992 till 2,8 biljoner euro 2011. Under samma period tredubblades dessutom handeln mellan EU och omvärlden från 500 miljarder euro 1992 till 1,5 biljoner euro 2011. De fyra friheterna Hörnstenarna för den inre marknaden är den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital, som kallas de fyra friheterna och som fastställs i EU fördraget. Fördraget ger EU institutionerna befogenhet att anta lagar (i form av förordningar, direktiv och beslut) som har företräde framför nationell lagstiftning och som är bindande för de nationella myndigheterna. EU kommissionen har en viktig funktion när det gäller att föreslå EU lagstiftning. Kommissionen ser också till att EU fördragen följs och att EU lagstiftningen verkställs på rätt sätt i hela EU av både enskilda, myndigheter och andra EU institutioner. Den inre marknaden: fakta och siffror Störst BNP av alla ekonomier i världen 500 miljoner konsumenter, 20 miljoner små och medelstora företag 28 medlemsländer Symbol för den europeiska integrationen Världens största exportör och importör av livsmedel och foder 7 procent av världens befolkning 20 procent av den globala exporten och importen Den inre marknaden stärks genom en gemensam valuta En marknad fungerar bättre om alla använder samma pengar. Det första steget mot en gemensam valuta togs den 1 januari 1999 då euron skapades. Tre år senare sattes eurosedlar och euromynt i omlopp. I dag används euron av konsumenter och företag i sjutton EU länder, som tillsammans bildar det så kallade euroområdet. Euron har stått emot statsskuldskrisen och behållit sin köpkraft även när EU hjälpte länder med stora skulder. euron används också som internationellt betalningsmedel och är en av världens största valutor tillsammans med US-dollarn och den japanska yenen. I början av 2014 kommer Lettland att införa euron som artonde land. EU:s inre marknad ger dig ett större urval av varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser, oavsett om du handlar hemma, utomlands eller på nätet. istockphoto/sturti
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 4 En politik under utveckling Europeiska enhetsakten från 1987 var den första större omarbetningen av 1950-talets Romfördrag som skapade den gemenskap som senare skulle bli EU. Enhetsakten skulle framför allt sätta fart på den europeiska integrationen och den gemensamma marknad som redan fanns. Reglerna för de europeiska institutionernas verksamhet ändrades och de fick nya befogenheter på en rad områden. EU ledarna enades om en plan och en tidtabell för ett antal nya regler som skulle fullborda den inre marknaden. Målet nåddes den 1 januari 1993 då den inre marknaden blev verklighet för de dåvarande tolv medlemsländerna. I dag omfattar den inre marknaden 28 länder. Genom avtal mellan EU och Island, Liechtenstein och Norge gäller de flesta inremarknadsregler också i dessa länder (EES-området), utom bestämmelserna om fiske och jordbruk. Man kan dessutom resa utan pass och gränskontroller mellan 22 länder i det så kallade Schengenområdet. Men den inre marknaden har ännu inte uppnått sin fulla potential. Med tanke på den aktuella krisen är det viktigare än någonsin att vi angriper de områden där den inre marknaden ännu inte fungerar som den ska för att göra det lättare för människor och företag. Vi kan bland annat förbättra regelverket och tillsynen över de finansiella tjänsterna, inte minst i banksektorn. Viktiga sociala och ekonomiska faktorer står också på spel. Den åldrande befolkningen gör att det behövs mer ekonomisk trygghet. Samtidigt ökar användningen av it-verktyg och internet i alla åldersgrupper och allt fler människor handlar på nätet. Lagstiftningen måste gå hand i hand med denna utveckling. Finansmarknaderna blir allt mer integrerade och beroende av varandra, och det blir allt vanligare att man använder internetbank och elektroniska transaktioner. Därför krävs skärpta regler och strängare tillsyn på EU nivå. Opinionen Människor i EU är i allmänhet nöjda med att den inre marknaden erbjuder ett större urval av varor, fler jobb och konkurrens på lika villkor. Detta framgår av en eurobarometerundersökning från 2011. Å andra sidan uppfattas den inre marknaden som något som endast gynnar storföretagen, försämrar arbetsvillkoren och inte är till fördel för fattiga och missgynnade människor. Undersökningen visar att den inre marknaden är långt ifrån fullbordad, och att över en tredjedel av alla européer (35 procent) inte känner till dess fördelar. Bortom krisen Den ekonomiska och finansiella krisen har slagit hårt mot EU. Den har lett till sex på varandra följande kvartal med ekonomisk tillbakagång och hela 19 miljoner människor är arbetslösa. Krisen har påverkat EU länderna olika, nödvändiggjort krisstöd till fem länder och blottlagt strukturella svagheter i flera länder. Den har också skadat de offentliga finanserna och skakat allmänhetens förtroende för banksektorn. Men krisen är inte slutet. EU kan gå stärkt ur krisen genom att bättre samordna sin ekonomiska politik, förbättra den inre marknaden, införa enhetliga regler för finanssektorn och låta den övervakas av ett enda tillsynsorgan. Att fullborda och återvinna förtroendet för den inre marknaden är ett viktigt led i arbetet med att åter få EU på rätt spår mot ekonomisk återhämtning. Konsumenter och företag använder euron som gemensam valuta i 17 (snart 18) länder, som tillsammans bildar det så kallade euroområdet. istockphoto/claudio Arnese
I n r e m a r k n a d e n 5 Hur förvaltar EU den inre marknaden? Kommissionen har flera verktyg för att se till att den inre marknaden fungerar väl för alla. De senaste 20 åren finns det två parallella tendenser. För två decennier sedan löste man problem främst genom att anta ny lagstiftning eller vidta rättsliga åtgärder mot EU länderna. I dag är arbetet mer ambitiöst och pragmatiskt och bygger på att kommissionen, EU länderna, enskilda och företag samarbetar för att få den inre marknaden att fungera i praktiken. Internet och it-verktygen gör det dessutom mycket enklare och snabbare att samla in synpunkter från de aktörer som berörs av nya regler. När ny lagstiftning har antagits, övervakar myndigheterna hur den genomförs och tillämpas. För att kunna arbeta effektivt måste de nationella myndigheterna vara sammankopplade över gränserna, så att de kan lösa eventuella problem tillsammans. Feedback från processens olika steg samlas in och utvärderas, så att beslutsfattarna kan avgöra om det krävs ny lagstiftning eller om gällande lagar behöver ändras eller upphävas. Samråd med allmänheten När EU står inför ett vägskäl, vill kommissionen ofta ha synpunkter från allmänheten, näringslivet, handelsorganisationer, fackföreningar och andra aktörer. Synpunkterna samlas in med hjälp av så kallade offentliga samråd, vanligtvis på nätet. De tillfrågade kan i skrift berätta om sina erfarenheter och lämna förslag. Kommissionen beaktar synpunkterna i sina lagförslag och ser sedan till att lagarna verkligen genomförs och verkställs i hela EU. Resultattavla för hur EU reglerna genomförs EU reglerna måste införas i nationell lagstiftning för att fungera. Med hjälp av en resultattavla för den inre marknaden betygsätter kommissionen sedan 1998 EU ländernas arbete med att genomföra och verkställa relevant lagstiftning. I det nätbaserade rapporteringssystemet kan man se hur bra eller dåligt ett land har gjort ifrån sig. En tabell visar resultaten med olika färger grönt för länder över genomsnittet, gult för genomsnittet och rött för länder under genomsnittet, dvs. länder som måste skärpa sig. Trots den aktuella ekonomiska oron fortsätter EU länderna att genomföra så gott som alla EU regler. Bara 0,6 procent av direktiven för den inre marknaden genomförs inte i tid. Rättsliga åtgärder vid överträdelser EU länderna ansvarar själva för att EU lagstiftningen genomförs korrekt och i tid. Kommissionen ska se till att länderna uppfyller sina skyldigheter. Om ett land bryter mot EU rätten kan kommissionen ingripa och försöka att rätta till situationen. Om inget annat hjälper kan kommissionen överlämna ärendet till EU domstolen i Luxemburg. Ett sådant överträdelseförfarande omfattar flera formella steg och börjar normalt med att kommissionen inleder en undersökning som svar på ett klagomål. Kommissionen kan också inleda en undersökning på eget initiativ om man misstänker att det finns problem. Kommissionen och landet utbyter synpunkter för att lösa problemet. Om detta inte går kan kommissionen be EU domstolen att avgöra om det föreligger en överträdelse eller inte. Domstolen kan emellertid varken ogiltigförklara de nationella åtgärder som bryter mot EU rätten eller tvinga landet att betala skadestånd till de drabbade. Det är i stället det berörda landet som måste vidta de åtgärder som krävs för att följa EU rätten. Om landet fortsätter att bryta mot EU rätten, kan kommissionen åter vända sig till domstolen och begära att landet döms till vite i form av ett standarbelopp eller i form av periodiska betalningar som löper tills överträdelsen upphör. Domarna blir ofta vägledande (prejudikat), eftersom de klargör hur gällande lagar ska tolkas. Domstolen har exempelvis upprepade gånger fastställt att så kallade gyllene aktier i privatiserade företag, dvs. aktier som ger staten vetorätt, är olagliga eftersom de hindrar den fria rörligheten för kapital. En konsumentvänlig konkurrenspolitik EU:s konkurrens- och inremarknadspolitik går hand i hand, eftersom konkurrensreglerna ska se till att företagen konkurrerar på lika villkor. På så sätt får konsumenterna ett större urval av varor och tjänster till lägre priser och av bättre kvalitet. Det finns flera konkurrensärenden där kommissionens ingripande direkt har gynnat EU:s konsumenter. Ett exempel är telekomsektorn, där mobiloperatörerna tog ut för höga priser för att vidarebefordra samtal från en annan operatörs nät (upp till tio gånger mer än för samtal i det fasta nätet).
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 6 Tillsynsmyndigheterna på telekomområdet fick 2009 i uppdrag av kommissionen att se till att dessa priser bygger på den faktiska kostnaden. Kommissionen har bötfällt en rad operatörer för deras konkurrensbegränsande affärsmetoder, vilket har lett till billigare mobilsamtal och öppnare prissättning i hela EU. För mer information om EU:s konkurrenspolitik, se broschyren om konkurrens i den här serien. Information Att upplysa allmänheten och näringslivet om de rättigheter och möjligheter som den inre marknaden erbjuder är en av kommissionens viktigaste uppgifter. Internet gör det lättare att snabbt sprida aktuell information på alla EU språk. På webbplatsen Ditt europa hittar du användarvänlig och praktisk information för allmänhet och företag. Där kan du läsa om allt från resehandlingar till passagerares rättigheter, hur du öppnar ett bankkonto i ett annat EU land och vad du gör om du behöver gå till doktorn vid en tillfällig vistelse i ett annat EU land. Företag kan lära sig om skatter och redovisning och hur man söker lån och bidrag från banksektorn och EU stödda riskkapitalfonder. Praktisk hjälp EU tillhandahåller inte bara information utan hjälper på olika sätt människor och företag att verkligen få ut så mycket som möjligt av den inre marknaden och lösa konkreta problem. Om du köper varor eller tjänster i ett annat EU land, Island eller Norge och behöver råd, kan du alltid vända dig till ett europeiskt konsumentcentrum. Centrumen ger kostnadsfritt praktiska tips om hur du kan spara pengar och undvika problem. De har också experter som kan hjälpa dig att fylla i klagomålsblanketter och i första hand nå en uppgörelse i godo. EU inrättade 2006 ett nätverk för konsumentskyddssamarbete. Nätverket hjälper nationella myndigheter i alla EU länder att tillsammans motarbeta skadliga affärsmetoder som bryter mot EU:s konsumentskyddsregler vid transaktioner över gränserna, t.ex. genom att utbyta relevant information. Sedan starten har nätverket tagit hand om över 1 200 förfrågningar om ömsesidig hjälp och över 200 larm. Solvit-nätverket hjälper företag och enskilda att hitta snabba och pragmatiska lösningar på problem som beror på att nationella myndigheter tillämpar EU rätten felaktigt. De vanligaste problemen gäller erkännande av yrkeskvalifikationer, tillgång till utbildning, uppehållstillstånd och socialförsäkringar. Söker du jobb? Varför inte arbeta utomlands? Den inre marknaden ger alla EU medborgare rätt att arbeta och studera i andra EU länder. istockphoto/wdstock Företag som vill etablera sig i andra EU länder kan informera sig om relevanta krav och förfaranden hos de så kallade kontaktpunkterna centrala informationstjänster på nätet i det egna landet eller i andra EU länder. För att få tillgång till ett stort utbud av gratis företagsrådgivning, t.ex. experthjälp om EU:s lagstiftning om den inre marknaden om allt från patent- till skattefrågor, kan europeiska entreprenörer dessutom vända sig till Enterprise Europe Network, som har strax under 600 medlemsorganisationer i över 50 länder.
I n r e m a r k n a d e n 7 Vad gör EU? För att gjuta nytt liv i den europeiska ekonomin efter krisen prioriterar EU arbetet med att fullborda den inre marknaden. Kommissionen har därför tagit fram två så kallade inremarknadsakter med åtgärder för att stärka ekonomin och skapa jobb. Prioriterade åtgärder för ny tillväxt I april 2011 antog kommissionen den första inremarknadsakten med tolv initiativ som ska stimulera den europeiska ekonomin och bana väg för ökad tillväxt, konkurrenskraft och social utveckling. Kommissionen sammanställde initiativen efter att ha gått igenom yttranden och slutsatser från andra EU institutioner samt runt 850 bidrag från en fyra månader lång offentlig debatt. Varje åtgärd följdes sedan snabbt upp med konkreta lagförslag eller lagändringar för att förbättra vardagen för konsumenter, arbetstagare och företag, framför allt småföretag. Ett mål var att förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag som ofta har en konkurrensnackdel, eftersom de saknar resurser att anställa personal, lansera nya produkter och bygga upp infrastruktur. Kommissionen föreslog därför enhetliga regler för riskkapitalfonder i EU. Sedan juli 2013 hjälper de nya reglerna fonderna att locka fler kapitalåtaganden och växa ännu mer och på så sätt förbättra tillväxtutsikterna för driftiga företag. En annan prioriterad fråga i den första inremarknadsakten är hur man ökar arbetstagarnas rörlighet i EU, eftersom det fortfarande är svårt att hitta lämpliga sökanden för många högkvalificerade jobb. Kommissionen föreslog därför ett europeiskt yrkeskort för att hjälpa enskilda att enklare och snabbare få sina yrkeskvalifikationer erkända i hela EU. istockphoto/monkey Business Images Den europeiska industrin blir mer konkurrenskraftig om företagen kan sälja sina produkter överallt på den inre marknaden. Fler tillväxtinitiativ I oktober 2012 lade kommissionen fram en andra inremarknadsakt med ytterligare tolv initiativ. Initiativen kan grupperas efter fyra tillväxtfaktorer, nämligen integrerade nät, människors och företags rörlighet över gränserna, digital ekonomi och åtgärder som stärker sammanhållningen och gagnar konsumenterna. Tanken är att den inre marknaden är en tillgång som vi måste använda för att få vår sociala marknadsekonomi konkurrenskraftig och blomstrande igen. Kommissionen har följt upp initiativen med konkreta åtgärdsförslag på varje område. I mars 2013 kom förslag till nya regler som ska sänka kostnaden för utbyggnaden av snabbt internet med 30 procent. Reglerna bygger på beprövad praxis i Frankrike, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. EU initiativet överlåter dock åt medlemsländerna att själva lösa de flesta organisatoriska frågor.
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 8 För att öka konsumentförtroendet föreslog kommissionen i februari 2013 dessutom nya säkerhetsregler för konsumentvaror på den inre marknaden och skärpte marknadsövervakningen av andra produkter än livsmedel, särskilt när det gäller produkter som importeras från länder utanför EU. Målet är att hindra skadliga produkter från att nå konsumenterna och att öka spårbarheten, så att de lätt och snabbt kan hittas och dras tillbaka från marknaden om det blir problem. När europaparlamentet och ministerrådet har antagit de nya reglerna, kommer de att verkställas av de nationella tillsynsmyndigheterna. Myndigheterna ska samarbeta närmare och samordna sina produktsäkerhetskontroller, särskilt vid EU:s yttre gränser. En inre konsumentmarknad Den inre marknaden är bra för EU:s 500 miljoner konsumenter, som har rätt att köpa sina varor och tjänster från en vilken handlare som helst (på samma villkor och med samma avtalsförpliktelser i hela EU). Ju bättre val de kan göra, desto mer bidrar de till att stärka den inre marknaden och stimulera konkurrens, innovation och tillväxt. Internet I dag tar vi internet för givet, men många av de nät och tjänster som har utvecklats de senaste 20 åren har kommit till därför att EU har fört en så förutseende och flexibel strategi när det gäller internet. Numera kan du beställa hem de senaste prylarna och kläderna från hela världen. Företag i olika EU länder kan lätt samarbeta för att ge dig bättre service och ett större urval. Med hjälp av internet har du dessutom mer makt över tjänsterna, eftersom du kan skicka mejl eller lägga ut en bedömning på nätet. Men internet ger inte bara ett större varu- och tjänsteutbud utan kan också bredda kulturutbudet. Tack vare EU:s inremarknadspolitik har du via webbplatsen europeana.eu tillgång till digitala versioner av europeisk litteratur, film, konst och andra kreativa verk. Mer konkurrens på energimarknaden Tack vare de senaste årens lagstiftning om den inre marknaden, i kombination med konkurrenslagstiftningen, är det inte längre statsägda företag som har monopol på de nationella energimarknaderna utan de är öppna för alla leverantörer, även från utlandet. Hushåll och företag kan därför fritt välja leverantör. Ökad handel över gränserna inom energisektorn bidrar också till att förhindra försörjningsstörningar och elavbrott i EU länderna. Flera europeiska energiföretag har dessutom etablerat sig i andra EU länder och ökar på så sätt konkurrensen mellan leverantörerna. istockphoto/squaredpixels Tack vare den inre marknaden kan hushåll och företag välja energileverantör.
I n r e m a r k n a d e n 9 istockphoto/squaredpixels I EU:s inremarknadslagar fastställs säkerhets- och miljökrav för hela EU. Studier och jobb utomlands I dag erkänns de flesta av ett EU lands examensbevis och yrkeskvalifikationer också i de andra EU länderna. EU program som Erasmus och Leonardo ger dessutom hundratusentals studerande möjlighet att läsa och praktisera utomlands varje år. EU:s initiativ på området gynnar inte bara enskilda utan stärker också den europeiska ekonomin. Enligt en eurobarometerundersökning tycker 56 procent av EU:s invånare att den fria rörligheten för personer är det bästa med EU. Majoriteten tror också att rörligheten är bra för ekonomin. Hållbar och säker industri Förutom fri rörlighet för varor garanterar inremarknadslagstiftningen också att man har samma säkerhets- och miljökrav för olika produktkategorier i hela EU. Även detta gynnar konsumenterna. Produkterna har nämligen blivit mycket säkrare. När du som konsument ser en CE-märkt produkt, betyder det att tillverkaren garanterar att varan uppfyller kraven i gällande lagstiftning och att den får säljas i hela EU. Det gynnar både företagen, som vill sälja i olika länder, och konsumenterna, som kan vara säkra på att det de köper är säkert och motsvarar gällande normer. Fördelar för europeiska företag Alla företag i EU har tillgång till 28 nationella marknader och 500 miljoner potentiella kunder. Det ger större företag skalfördelar och mindre företag möjlighet att ta sig in på nya marknader. Driftiga företag är särskilt viktiga för den europeiska ekonomin, eftersom de skapar 85 procent av alla nya jobb i EU. De tillhör också de mest innovativa företagen och är därför viktiga för att ta EU ur krisen. Fördelarna med den inre marknaden hjälper företagen också att konkurrera i länder utanför EU. Den inre marknaden underlättar näringsverksamheten i EU på olika sätt. Ett exempel är att länderna erkänner varandras normer, vilket garanterar att de nationella tekniska bestämmelserna inte står i vägen för den fria handeln med varor i EU. Det betyder att om en produkt tillverkas eller saluförs enligt gällande regler i ett EU land, får den också säljas i alla andra EU länder. Man uppskattar att inremarknadslagstiftningen har minskat pappersarbetet för EU:s företag med 25 procent sedan 2007. Mer innovation En verklig inre marknad förutsätter att vi tar bort eller i möjligaste mån minskar konkurrensbegränsande affärsmetoder och begränsningar för den fria rörligheten och samtidigt skapar förutsättningar som främjar innovation och investeringar. Skydd av immateriella rättigheter är därför en av den inre marknadens grundbultar. För att göra det lättare och billigare för företag att vara verksamma i flera medlemsländer infördes gemenskapsvarumärket 1993. I praktiken betyder det att företagen betalar mindre för att registrera ett märke. Gör man det via internet blir det ännu billigare. Företagen behöver dessutom snart bara söka ett enda patent för sina uppfinningar, som sedan gäller i 25 EU länder, i stället för att ansöka om patent i vart och ett av länderna. Detta kommer att minska kostnaderna och pappersexercisen för näringslivet och särskilt gynna småföretagen.
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 10 Finansiella tjänster: bättre reglering och tillsyn Finanskrisen har visat att vi behöver en bättre reglering, större öppenhet och bättre tillsyn på EU:s finansiella marknader, för både aktörer och produkter. Bankerna bedriver mer och mer verksamhet över gränserna, helt i enlighet med målen för den inre marknaden och den fria rörligheten för kapital. Internationaliseringen har gjort bankerna effektivare, samtidigt som reglering och tillsyn fortfarande sköts mest på nationell nivå. Mycket har vi redan uppnått. Enligt EU:s ändrade kapitalkravsdirektiv måste alla banker från och med den 1 januari 2014 ha större och bättre kapitalreserver. De nya reglerna kommer att göra de europeiska bankerna mer solida. De står bättre rustade att klara av eventuella förluster och att hantera de risker som är förknippade med deras verksamhet. Dessutom införs tak för chefernas bonusar. BILLIGARE MOBILSAMTAL UTOMLANDS 300 250 200 Dataöverföring utomlands (per MB) Samtal i utlandet (per minut) Sms i utlandet istockphoto/tan Wei Ming Att vinna tillbaka allmänhetens förtroende för finanssystemet är en av drivkrafterna bakom den planerade bankunionen med enhetliga regler för alla banker i euroområdet. Andra initiativ gäller bland annat nya tekniska standarder för derivathandel utanför reglerade börser (förordningen om infrastrukturen på de europeiska marknaderna, som trädde i kraft i augusti 2013). Det finns dessutom planer på att utöka reglerna för investeringstjänster, t.ex. mäklarverksamhet och portföljförvaltning, och att stärka konsumentskyddet genom bättre tillgång till bankkonton och tydligare information om avgifterna. Regleringen kräver lämplig tillsyn på europeisk nivå för att man ska kunna hantera gränsöverskridande risker och problem. Därför inrättade EU 2011 tre nya organ, nämligen europeiska bankmyndigheten, europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Dessutom inrättades en europeisk systemrisknämnd som ska kartlägga de risker som kan sprida sig till hela finanssektorn. Nämnden ska också se till att riskerna inte äventyrar den finansiella stabiliteten. Eurocent, exkl. moms 150 100 50 0 2007 2010 2014 Eurotaxan är det högsta tillåtna priset i EU. Den första taxan infördes 2009. Taxan för dataöverföring infördes 2012. EU har lycktas sänka roamingavgifterna med över 80 procent sedan 2007.
I n r e m a r k n a d e n 11 Nytt förtroende för banksektorn Euroområdets statsskuldskris har visat att det krävs mer långtgående reformer för att bryta den ödesdigra kopplingen mellan banksektorn och statskassorna. Om ett lands statsskuld blir för stor och kreditvärdigheten sjunker, drar detta också med sig bankerna, eftersom de brukar vara statens största långivare. Om i stället bankerna får problem, då måste eventuellt staten gå in med pengar för att rädda dem. Det räcker inte med vanliga regler för att bryta den här kopplingen och vinna tillbaka allmänhetens förtroende för bankerna. Framför allt i de länder som har euron som gemensam valuta krävs det en mer långtgående och integrerad finansiell tillsyn. Därför ställde sig EU ledarna i juni 2012 bakom idén om en bankunion med enhetliga regler för alla banker i euroområdet. Visionen fick en mer konkret form i kommissionens plan för en ekonomisk och monetär union från november 2012. Från och med slutet av 2014 kommer alla banker och andra långivare i euroområdet att övervakas av europeiska centralbanken enligt den så kallade gemensamma tillsynsmekanismen. EU länder utanför euroområdet kan också delta om de vill. Enligt planerna ska det också inrättas en ny europeisk fond som banksektorn själv ska finansiera och som ska hjälpa till att omstrukturera konkursmässiga banker. Om pengarna från bankernas aktieägare och långivare inte räcker, och om fonden ännu inte har tillräckliga resurser, kan en bank undantagsvis rekapitaliseras direkt, dvs. den kan få nytt kapital som ett led i räddningsplaner för banker som annars skulle gå i konkurs. Detta kan ske genom europeiska stabilitetsmekanismen, EU:s permanenta brandvägg, i stället för via medlemsländerna. Att upprätta en trygg, ansvarstagande, konsumentvänlig och tillväxtfrämjande finanssektor i EU är en fortsatt prioritering, och flera viktiga lagförslag är på gång. Det gäller bland annat nya regler för tjänstepensionsfonder, strukturreformer för banksektorn och nya regler för innovativa betalningstjänster, t.ex. via kort, internet och mobila system. Även om reformerna ännu måste finjusteras, finns det en tydlig vilja hos EU ledarna att inleda en ny era med stabil ekonomisk tillväxt som bygger på en stark och tillförlitlig finanssektor. Enligt ett förslag från kommissionen från juli 2013 ska systemet kompletteras med en gemensam rekonstruktionsmekanism för avveckling av konkursmässiga finansinstitut till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna. Sedan augusti 2013 gäller dessutom strängare regler för statligt stöd. Enligt de nya reglerna måste långivare med ont om pengar först be sina ägare om hjälp innan de får ansöka om statligt stöd. istockphoto/justin Horrocks Det är viktigt att banksektorn är stabil särskilt när man köper bostad.
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Vad händer framöver? 12 NA-70-12-012-SV-C Trots alla framsteg har EU:s inre marknad fortfarande en rad brister som måste åtgärdas, framför allt inom tjänster och energi. För att enskilda och företag ska få ut så mycket som möjligt av den inre marknaden måste problemen lösas på EU nivå. istockphoto/peepo Under kommande år vill kommissionen också främja EU:s sociala ekonomi generellt, och särskilt utvecklingen av sociala företag, dvs. företag som inte bara strävar efter vinst utan i första hand vill tillgodose allmänintresset på arbetsmarknaden, i samhällsfrågor och när det gäller miljön. EU kan också komma att få en roll när det gäller att uppmuntra så kallad gräsrotsfinansiering på internet för att möta små och nya företags finansieringsbehov. I juni 2013 arrangerade kommissionen en första workshop för att titta på olika frågor i samband med gräsrotsfinansiering. En uppföljning med en studie om tänkbara politiska initiativ är på gång. Europa behöver nya företag. Läs mer XX Överblick över EU:s inremarknadspolitik på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/internal_market/index_en.htm XX Förteckning över offentliga samråd: http://ec.europa.eu/yourvoice/consultations/index_sv.htm XX Information om EU lagstiftning och förslag om finansiella tjänster och kapitalmarknader: http://ec.europa.eu/internal_market/top_layer/financial_capital/index_en.htm XX Webbplatsen Ditt europa för allmänhet och företag: http://europa.eu/youreurope/ XX Vägledning till Enterprise europe Networks tjänster för småföretag samt exempel på företagare som fått hjälp: http://een.ec.europa.eu XX Frågor om EU? Ring europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11 http://europedirect.europa.eu ISBN 978-92-79-24631-9 doi:10.2775/81468