Årsredovisning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning Helår 2017
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 6 2.1 Viktigaste händelserna under perioden... 6 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion... 6 2.2.1 Vårdöverenskommelsen (VÖK)... 8 2.2.2 Prestationer... 9 2.2.3 Akutmottagningar... 9 2.2.4 Remisser... 11 2.2.5 Somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppenvård... 12 2.2.6 Planerad och oplanerad öppenvård... 12 2.2.7 Vårdplatser och beläggning... 13 2.2.8 Planerad och oplanerad slutenvård... 14 2.2.9 Vårdgaranti och tillgänglighetssatsningar... 16 2.3 Verksamhetens miljöarbete... 21 2.4 Folkhälsa... 23 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård... 23 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete... 25 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017... 26 2.8 Systematiskt förbättringsarbete... 27 2.9 Inköp... 29 3 Mål och fokusområden... 30 3.1 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter... 30 3.1.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 30 3.1.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 31 3.1.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 32 3.2 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna... 33 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras... 33 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska... 34 4 Personal... 35 4.1 Chefsförutsättningar... 35 4.2 Sjukfrånvaro... 35 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys... 37 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 2 (69)
5 Ekonomiska förutsättningar... 43 5.1 Ekonomiskt resultat... 43 5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård... 46 5.1.2 Intäktsutveckling... 46 5.1.3 Kostnadsutveckling... 48 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans... 52 5.3 Eget kapital... 53 5.4 Investeringar... 53 6 Bokslutsdokument och noter... 57 7 Övrig rapportering... 62 7.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige... 62 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse... 62 7.2.1 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2017... 62 7.2.2 Medicinska framsteg... 63 7.2.3 Patientsäkerhetsarbetet... 65 7.2.4 Läkemedelsarbetet... 68 7.2.5 FoUUI... 68 7.2.6 Produktivitetsindikatorer... 68 Bilagor Bilaga 1: Regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden 2017 Bilaga 2: Vårdöverenskommelsen 2017 Bilaga 3: Prestationer 2017 Bilaga 4: Akutmottagningar 2017 Bilaga 5: Läkemedelsarbetet 2017 Bilaga 6: FoUUI rapport 2017 Bilaga 7: Produktivitetsindikatorer 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 3 (69)
1 Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har upplevt ännu ett år av stor efterfrågan av vård inom samtliga verksamheter. Vårdproduktionen av öppenvårdsbesök översteg både budgeterad och föregående års nivå. Däremot understeg antalet slutenvårdstillfällen inom somatik och psykiatri både budgeterad och föregående års nivå. Enligt CMI (Case Mix Index) var varje vårdtillfälle tyngre än både föregående år (4 procent) och jämfört med budget (13,9 procent). Inom öppenvården var CMI oförändrat mot föregående år men låg betydligt över budgeterad nivå (8 procent). Det är en del i en pågående medicinsk utveckling där allt mer vård kan erbjudas i avancerad öppenvård samtidigt som de patienter som är i behov av slutenvård har allt mer avancerade vårdbehov. Besöken till sjukhusens akutmottagningar var något färre än föregående år, i genomsnitt har 555 personer per dag sökt akutsjukvård, en minskning med 0,8 procent jämfört med föregående år. Under hösten fortsatte det långsiktiga förbättringsarbetet på sjukhusets akutmottagningar. Flera insatser har gjorts och nu införs t.ex. en förstärkt läkarbemanning på eftermiddagar och kvällar på Sahlgrenskaakuten. Ledtiderna har förbättrats. SU har bedrivit ett intensivt arbete med att öppna fler vårdplatser. Sjukhuset arbetar dessutom aktivt med en övergång från slutenvård till avancerad öppenvård. Utveckling och förbättring av vården sker kontinuerligt inom sjukhuset. Här följer ett urval av medicinska framsteg. Vården av patienter med Hepatit C har förbättrats, genom nya läkemedel. SU har det enda laboratoriet i Norden som kan göra typning av Hepatit C virus (HCV). I somras utsågs klinisk mikrobiologi till nationellt referenslaboratorium med huvudansvar för fem funktioner (Borrelia, Hepatit, Herpes, viral gastroenterit och bakterier hos patienter med Cystisk fibros.) Totalt i världen finns nu fyra patienter som genomgått operationer med hjärnstyrda armproteser (robotarmar), samtliga genomförda inom SU. Avdelningen för Reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska Akademin har av The European League Against Rheumatism (EULAR) utsetts till Center of Excellence in Rheumatology 2017-2022. I höstas togs en MR-hybridsal och angiorobotsalar samt vanliga operationssalar i det ultramoderna Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) i bruk. BoIC kombinerar den senaste bildtekniken med den främsta medicinska kompetensen i landet för att ge invånare i Västra Götalandsregionen (VGR) en bättre, snabbare och säkrare vård. Användningen av MR-hybridsalen fokuseras initialt på hjärntumörkirurgi och förväntas förbättra radikalitet vid denna typ av ingrepp. En omfattande förändring med anpassning till normtalet av antal medarbetare per chef har genomförts under året. Ett systematiskt arbete med en rad riktade aktiviteter för att kontinuerligt utveckla kompetensförsörjningsprocessen pågår, för att harmonisera med förändrade behov och ekonomiska ramar. Ledningsgruppsutveckling, duo-coaching (chefsstöd) samt chefsutvecklingsprogram är exempel på aktiviteter för att förbättra karriär- och kompetensutvecklingen. Att implementera karriärutvecklingsmodeller för olika yrkesgrupper har pågått under året. Modellerna tydliggör möjligheten för medarbetaren att utvecklas i sitt yrke. Åtgärder för att möta behovet av specialistkompetens pågår bland annat genom satsningar på utbildningsbefattningar. Rekrytering och introduktion av nya yrkeskategorier för att nivåstrukturera arbetsuppgifterna i det patientnära arbetet har fortsatt. Goda exempel på workshifting sprids inom sjukhuset. Antalet nettoårsarbetare ökade med 530 jämfört med föregående år, vilket främst beror på arbetet med workshifting och normtalet. Nya eller utökade uppdrag har inneburit en volymökning motsvarande ett 140-tal nettoårsarbetare. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 4 (69)
Sjukhuset redovisar ett negativt resultat om 326 mnkr (-74 mnkr för 2016), en avvikelse om 2 procent av omsättningen. Trots att SU producerat DRG-poäng och besök utöver beslutade volymer i vårdöverenskommelsen (VÖK) 2017 nådde sjukhuset inte upp till beslutad ersättningsnivå i VÖK 2017 och därmed inte heller i tilläggsöverenskommelsen (TÖK) 2017. Anledningen till avvikelsen är att priserna (exklusive DRG-ersättning) justerades ned inför 2017 som en ambition att överensstämma mer med vårdöverenskommelsen. Högre personalkostnader än budgeterat till följd av svårigheter att rekrytera inom vissa specialiteter, extra satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare samt höga övertids- och merkostnader var främsta orsaken till avvikelsen. Till följd av kapacitetsproblem har sjukhuset kraftigt ökade kostnader för köpt vård. Även läkemedelskostnaderna översteg budget delvis beroende på nya behandlingsmetoder. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 5 (69)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Viktigaste händelserna Tillgänglighet: Antalet väntande patienter på första besök till läkare har väsentligt förbättrats. Genom en rad åtgärder som genomförts och pågår inom alla verksamhetsområden har köerna minskats. Mässlingsutbrott: Under december konstaterades ett fall av mässling. Personen besökte både vårdcentral och akutmottagning på SU i smittsam fas. Flera sekundärfall har sedan dess inträffat och närmare 30 personer har diagnosticerats med mässling. För att begränsa smittspridning har omfattande kontaktspårning och postexpositionsprofylax genomförts i flera omgångar på SU. Detta har inneburit ett mycket stort arbete för berörda verksamheter. Kompetensförsörjning: Samtliga verksamhetsområden inom SU lyfter behovet av att kunna bemanna med rätt kompetenser. Utmaningarna kring rekrytering påverkar utbudet av vårdplatser, möjligheter att genomföra operationer i tid samt väntetider generellt. Genom ett framgångsrikt arbete med bland annat workshifting och optimering av vårdnivåer, har många nyrekryteringar gjorts. Akututvecklingscentrum: Under hösten har en SU-övergripande utvecklingsenhet etablerats. Genom ett gediget förbättringsarbete har ledtiderna för akutmottagningarna förkortats och till följd av kortare vistelsetider har även patientsäkerheten förbättrats. Största utmaningarna Bemanning av specialistutbildad personal: Sjukhuset har fortsatta utmaningar i att rekrytera och behålla medarbetare med relevant kompetens för sjukhusets sjukvårds-, utbildnings- och forskningsuppdrag. Trots ett gott rekryteringsläge, så tar det tid och belastar driften att få de nyanställda fullt upplärda. Deltagande i större utvecklings- och byggprojekt: Stora ny- och ombyggnadsprojekt pågår i olika projektfaser. Projektmedverkan av ordinarie personal påverkar på sjukhusets ekonomi, produktivitet och medför stora logistiska utmaningar kring evakueringslokaler. Operationskapaciteten: Sjukhuset har en betydande obalans mellan operationskapacitet och patienternas behov. Bemanningssituationen inom delar av operationsverksamheten har varit ansträngd och periodvis har operationssalar tvingats att hållas stängda. Sjukhuset lyckades att nå vissa av tillgänglighetsmålen men behöver öka produktionen ytterligare. Ekonomi i balans: Bruttokostnadsutvecklingen visade på en ökning om drygt 6 procent under året. Kostnadsnivån inom sjukhuset måste sänkas och det innebär bland annat ett begränsat utrymme för löneökningar 2018. Beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar på en kostnadsökningstakt om 3,6 procent i genomsnitt, att jämföra med en uppräkningsfaktor i SUs budget för 2018 om 2 procent. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion SU producerar fler öppenvårdsbesök inom både somatik och psykiatri jämfört med både budgeterad och föregående års nivå. Däremot understeg antalet slutenvårdstillfällen inom både somatik och psykiatri både budgeterad och föregående års nivå. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 6 (69)
Att öppenvården ökar beror till del på en önskvärd förskjutning från slutna till öppna vårdformer. Planerade besök ökar (1,2 %) och oplanerade besök minskar (-1,4 %) jämfört med föregående år, vilket tyder på att det är ett medvetet förändrat arbetssätt från slutna till öppna vårdformer som ligger bakom förändringen. Vidare framgår att antal unika individer har ökat inom öppenvården med 2 % från föregående år, det vill säga fler patienter har fått vård på färre antal besök. Att antal vårdtillfällen i slutenvården minskar kan till del förklaras av att det genomsnittliga vårdtillfället har blivit mer komplicerat, vilket visar sig i relativt oförändrade DRG-poäng kopplat till minskat antal vårdtillfällen. Enligt CMI var varje vårdtillfälle tyngre än både föregående år (4 %) och jämfört med budget (13,9 %). Med hänsyn till detta framstår slutenvården som relativt oförändrad i omslutning mot föregående år. Källa: Vegadatabasen Enligt regionala riktlinjer sker redovisningen av prestationer med en månads fördröjning. För en komplett redovisning av aktuell period innehåller denna rapport även prestationsutfallet för innevarande månad. Utfallet är kompletterat med bedömningar för de utskrivna vårdtillfällen som saknar diagnos- och åtgärdsregistreringar samt för öppenvårdsbesök som saknar komplett registrering. Sammanställning sammanvägda prestationer Sammanvägt Perioden totalt Förändring utfall fg år Differens budget Prestationstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % 2017 2017 2016 VGR 222 102 214 995 218 256 3 846 1,8% 7 107 3,3% EJ VGR 20 540 18 286 20 130 410 2,0% 2 255 12,3% SU TOTALT 242 643 233 280 238 386 4 256 1,8% 9 362 4,0% De sammanvägda prestationerna har ökat med 1,8 % i jämförelse med föregående år. Årets prestationer redovisas i bilaga 3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 7 (69)
2.2.1 Vårdöverenskommelsen (VÖK) I vårdöverenskommelsen, VÖK, definieras 2017 års inriktning, volymer och ersättning för vård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag och förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar följande vård till invånare i Västra Götaland: Akutsjukvård Imperativ vård, vård som måste utföras i närtid Planerad vård Vårduppdragen utförs på följande vårdnivåer: Länssjukvård Regionsjukvård Rikssjukvård enligt uppdrag samt vård av rikssjukvårdskaraktär SUs uppdrag omfattar också: Vård till invånare i Region Halland enligt samverkansavtal Rikssjukvård enligt uppdrag till invånare i Sverige Öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset, i enlighet med patientlagsstiftningen från 2015, Forskning, utveckling och undervisning, FoUU, med finansiering genom regionbidrag Uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, med finansiering genom regionbidrag Rättspsykiatrisk vård I vårdöverenskommelsen fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. I VÖK har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Fortsatt utbyggnad av allergivaccinationer Ordnat införande av läkemedel och metoder (år 3) Satsningar på jämställda löner Friskvårdsbidrag och tobakssamordnare Fria läkemedel för barn och unga Resurser för satsning på barnsjukvård respektive cancersjukvård Reumatologisk rehabilitering Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ökade kostnader för valfrihetsvården och ekonomisk kompensation för beslut i regionen som påverkar sjukhuset. Sjukhuset har under året fått förstärkningar för protonstrålning och glukosmätare och insulinpumpar. Tilläggsöverenskommelse har tecknats med Hälso- och sjukvårdsnämnderna, HSN, om så kallat "brutet tak", det vill säga ökad produktion - mot ersättning - utöver angivna volymer och ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Tilläggsöverenskommelser har också tecknats för satsningar på prehospital psykiatrisk resurs, sjuksköterskebemanning vid mottagning för personer med missbruk/beroende och psykiatrisk samsjuklighet samt ACT team för stadsdelarna Centrum och Väster i Göteborg. Sjukhuset har Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 8 (69)
dessutom ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2017. Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar av psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år ett och två. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2017 har fastställts. Uppföljning av särskilda volymer sker i bilaga 2. 2.2.2 Prestationer Antalet vårdtillfällen som producerats inom slutenvården både inom somatisk och psykiatrisk vård var färre än budgeterade och färre än föregående år. Samtidigt produceras fler besök än budgeterat och jämfört med föregående år. En del av förklaringen är en önskad förskjutning från slutna till öppna vårdformer. Vårdtyngden har ökat. Enligt CMI, genomsnittligt DRG per vårdtillfälle, framgår att varje vårdtillfälle är tyngre än både föregående år (4 %) och jämfört med budget (13,9%). Inom öppenvården är CMI (genomsnittligt DRG per besök) oförändrat mot föregående år men betydligt över budget (8 %). 2.2.3 Akutmottagningar Söktrycket är fortsatt högt för akutmottagningarna under året. Akutmottagningarna exklusive psykiatri har haft 202 401 vårdkontakter under hela 2017, detta motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 555 patienter per dag, vilket är i nivå med förra årets nivåer (-0,8 %). Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 9 (69)
Källa: Elvis Några pågående åtgärder för att möta inflödet till akuten är att utforma modeller för strukturerad hänvisning till primärvård, utbildning av akutläkare, direktinläggningsspår, uppbyggnad av kompetens och bemanning av akutsjuksköterskor för att till exempel självständigt kunna behandla patienter. Nedan beskrivs läget och genomförda åtgärder på de olika akutmottagningarna. Östra sjukhuset Under slutet av november öppnade Närhälsan en Närakut på Östra sjukhuset och patienter hänvisas via triage dit när det gäller okomplicerade åkommor. Inför och efter öppnandet har Akutmottagning Barn haft ett tätt samarbete med Närhälsan för att ta fram gränssnitt och följa upp patientflöden och utfall. Hittills har det nyliga öppnandet och begränsade öppettider gjort att någon tydlig effekt inte kunnat ses på barnakuten men när öppettiderna efter årsskiftet utökas och Närakuten kan ta emot fler patienter förväntas detta kunna påverka barnakutens patientantal och ledtider positivt. Barnakuten har arbetat med workshifting, där sjuksköterskor handlägger en allt större andel av patienterna utan att de behöver vänta på läkare, och under året har 31 % av besöken kunnat handläggas på detta sätt. Korttidsvårdsavdelning Slottis har under hösten genomfört en verksamhetsförändring och tagit emot akuta patienter, vilket har förbättrat situationen. Överbeläggningar har minskat, liksom utlokalisering av patienter till andra avdelningar inom VGR. BUP akutvårdsavdelning bedriver, som första BUP-akut i landet, ett pilotprojekt med triagering av akutsökande patienter. Till akutmottagningen på Östra sjukhuset har patientinflödet under 2017 fortsatt ökat även om ökningen ser ut att ha planat av. Totalt antal besök under 2017 ser ut att bli strax över 50 000. Ett ökat inflöde har pågått under många år och akutmottagningen kan inte fullt ut kompensera för detta trots de kontinuerliga verksamhetsförbättringar som genomförs. Under 2017 genomförde IVO en granskning av akutmottagningen, dels baserad på frågor och dels en oanmäld inspektion. Slutgiltig bedömning har ännu inte kommit, men enligt den första rapporten ansåg inspektören att det var 100 % lugn miljö för väntande patienter och att Hälso-och sjukvårdspersonal finns placerade centralt i lokalen med god översyn över de patienter som behöver tillsyn. Akutmottagningens flöde har förbättrats under året genom användande av omsorgskoordinator, ledningsläkare och slutenvårdskonsult. Det förändrade arbetssättet har bland annat inneburit att färre patienter har behövt läggas in i sluten vård. För att förbättra ledtider finns det pågående och lyckosamma projekt, till exempel med direktinläggning från ambulans, samt att akutens sjuksköterskor fått mandat att direktinlägga stabila patienter. Antalet och andelen inskrivna patienter minskar successivt vilket till del kan förklaras av förändrat arbetssätt på akutmottagningarna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 10 (69)
Mölndals sjukhus På akutmottagningen på Mölndals sjukhus minskade antal besök jämfört föregående år, från 45 554 till 44 325. Minskningen har skett framför allt inom Ortopedi. Samtliga verksamheter inom området har arbetat med och bidragit till att förbättra ledtider på akutmottagningen. En del aktiviteter har skett områdesövergripande, till exempel höftfrakturprocessen, och en del på enhetsnivå. Verksamheten har försökt möta de akuta behov som uppstår i samband med att patienten besöker akutmottagningen. Det är framför allt vid besvär i rörelseorganen som kompetensen har nyttjats. Vid jämförelse av antal patienter som träffat arbetsterapeut eller fysioterapeut i samband med besök på akutmottagning har antalet ökat från 2 320 till drygt 2 600 patienter under året. Hela ökningen återfinns inom fysioterapeutiska insatser på Mölndal. Syftet är att korta ledtiderna och förbättra omhändertagandet. Sahlgrenska sjukhuset Genom ett förändringsarbete på akutmottagningen Sahlgrenska sjukhuset har ledtiderna förbättrats och till följd av kortare vistelsetider har även patientsäkerheten förbättrats. Införandet av en ny fördelningsrutin för patienter med identifierat behov av sluten vård har inneburit ett snabbare avflöde från Akutmottagningen. Nu fördelas patienterna till samtliga slutenvårdsavdelningar inom Sahlgrenska två gånger per dygn. Tid till vårdplats har mer än halverats sedan januari 2017. Akutmottagningen Sahlgrenska arbetar till nästa år med att utveckla en mer selektiv triageringsmodell där patienter med ett verkligt medicinskt behov av läkarbedömning identifieras och därmed ökar möjligheten till förbättrad måluppfyllelse av ledtiderna. Psykiatri Akutmottagningen psykiatri har haft 13 317 vårdkontakter 2017 vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 36 patienter, en ökning mot föregående år (1,9 %). Avseende total genomloppstid på Psykiatrisk akutmottagning har 64 % av patienterna lämnat enheten inom 4 timmar (måltal: 90 %), 73 % av de sökande har triagerats inom 10 minuter (måltal: 90 %) och 37 % av patienterna har träffat en läkare inom 60 minuter (måltal: 90 %). Jämfört med motsvarande period 2016 har antalet sökande ökat med 2 %. Ett antal åtgärder har historiskt prövats för att nå måltalen, såsom resurstillskott, anpassning av resursfördelning utifrån tidsmässiga sökmönster och läkare i triage, men dessa har inte haft tillräcklig effekt. Enligt plan ska psykiatriska intensivvårdsplatser, PIVAplatser, införas på psykiatrisk akutmottagning under 2018 och bemanningen av specialistläkare ska förstärkas, vilket sammantaget förväntas påverka ledtiderna positivt. Se bilaga 4 för mer information om akutmottagningarna. 2.2.4 Remisser Inkomna remisser har ökat med 9 813 (5,2 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från regionen, 10 308 (5,9 %). Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 495 (-4,3 %). Tabellen nedan visar de tio verksamhetsområden som har haft störst ökning i förhållande till föregående år. VO med störst nominell ökning i antal remisser 2017 2016 Förändring antal Förändring i % Ögonsjukvården 31 990 29 265 2 725 9 % Affektiva 6 775 5 414 1 361 25 % Hudsjukvården 15 885 14 749 1 136 8 % Urologi 7 141 6 232 909 15 % Medicin Östra sjukhuset 4 761 3 961 800 20 % Neurologi 4 675 4 008 667 17 % Ortopedi 15 934 15 403 531 3 % Medicin Mölndals sjukhus 2 663 2 172 491 23 % Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 11 (69)
VO med störst nominell ökning i antal remisser 2017 2016 Förändring antal Förändring i % Medicin Sahlgrenska sjukhuset 12 172 11 784 388 3 % Kirurgi Sahlgrenska sjukhuset 4 767 4 389 378 9 % Källa: Cognos SU-remisser, internremisser, ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Inflödet av remisser har varit högt också inom allergisjukvård, hjärtsjukvård, barn- och ungdomspsykiatri samt onkologi inklusive cancergenetisk mottagning. 2.2.5 Somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppenvård I tabellen nedan framgår att antal öppenvårdsbesök har ökat inom både somatik (0,3 %) och psykiatri (4,1 %). Orsaken är en önskad förskjutning från slutna till öppna vårdformer. Antal slutenvårdstillfällen och antal vårddagar är färre inom både somatik och psykiatri. Varje slutenvårdstillfälle har blivit allt tyngre, vilket visar sig i det ökade antalet DRG-poäng i förhållande till minskat antal vårdtillfällen. Ackumulerat månad 2017 2016 Förändring antal Förändring i % Besök - Antal 1 060 574 1 057 074 3 500 0,3 % Besök - Unika individer 303 921 298 093 5 828 1,9 % Somatik Vårdtillfällen - DRG-Poäng 109 553 109 422 131 0,1 % Vårdtillfällen - Antal 87 793 91 180-3 387-3,9 % Vårdtillfällen - Vårddagar 426 782 456 319-29 537-6,9 % Besök - Antal 328 837 315 473 13 364 4,1 % Psykiatri Besök - Unika individer 28 394 27 331 1 063 3,7 % Vårdtillfällen - Antal 8 576 8 807-231 -2,7 % Vårdtillfällen - Vårddagar 130 706 134 562-3 856-3,0 % Totalt Besök - antal 1 389 411 1 372 547 16 864 1,2 % Vårdtillfällen - Antal 96 369 99 987-3 619-3,8 % Källa: Vegadatabasen Enligt regionala riktlinjer sker redovisningen av prestationer med en månads fördröjning. För en komplett redovisning av aktuell period innehåller denna rapport även prestationsutfallet för innevarande månad. Utfallet är kompletterat med bedömningar för de utskrivna vårdtillfällen som saknar diagnos- och åtgärdsregistreringar samt för öppenvårdsbesök som saknar komplett registrering. 2.2.6 Planerad och oplanerad öppenvård Besöken har ökat i jämförelse med föregående år. Den planerade vården med 20 117 besök (1,8 %) medan den oplanerade vården har minskat med 3 254 besök (-1,4 %). Källa: Cognos RDB Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 12 (69)
Ökningen av öppenvårdskontakter har skett generellt över sjukhuset och är en del i verksamheternas utveckling av vården, där gradvis alltmer sker i öppenvård. Den planerade vården ökar bland annat inom verksamhetsområdena Allmänpsykiatri, Barnpsykneurohabilitering, Ögonsjukvården samt Geriatrik, Lungmedicin och allergologi där öppnandet av KOL centrum bidrar. Öppenvårdsproduktionen har minskat inom Infektion, vilket beror på färre asylsökande patienter samt effektiviserad behandling av patienter med hepatit B och C. Läkarbesök inom Barn och ungdomspsykiatrin minskar med anledning av färre specialistläkare. Det ställer krav på att de befintliga läkarna handleder och samordnar annan personal i högre utsträckning. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under 2017 har sjukhuset haft 79 057 sådana kontakter mot föregående års 70 330, en ökning med 8 727 besök (12,4 %). Några exempel på denna expanderande vårdform kan vara hemmonitorering av pacemakers, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital bildgranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Källa: Cognos RDB Sjukhus 2.2.7 Vårdplatser och beläggning Sjukhuset har 2 055 fastställda vårdplatser. Under året har i genomsnitt 1 685 vårdplatser varit disponibla motsvarande cirka 82 %. Vårdplatser Fastställda vårdplatser Antal Disponibla Vårdplatser 31-dec-17 Medelvärde Medelvärde 28 dec 2017, 28-dec-17 nov 2017 dec 2017 varav UK Område 1 345 282 270 240 1 Område 2 665 605 589 570 23 Område 3 288 222 210 182 13 Område 4 72 77 72 65 1 Område 5 288 219 193 164 5 Område 6 397 319 314 285 4 Summa SU 2 055 1 727 1 647 1 506 47 Källa: VVU Metod: Antal fastställda vårdplatser redovisas sista dagen i innevarande månad. Fastställda vårdplatser avser både 5 och 7 dygnsvård. Antal disponibla vårdplatser redovisas som ett medelvärde innevarande och föregående månad. Medelvärdet bygger på både 5 och 7 dygnsplatser, medelvärdet påverkas av antal helger per månad. Antal disponibla vårdplatser redovisas även på en dag, sista vardagen i månaden (tisdag torsdag). Manuella justeringar är gjorda för kända avvikelser i utsökningsverktygen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 13 (69)
Att vårdplatser är stängda beror till del på planerade åtgärder men största orsaken är kompetensförsörjningsproblem. Platssituationen har vid flera tillfällen varit ansträngd på bland annat Kirurgi Östra, Geriatrik, Ortopedi och Psykiatri. Till följd av detta har beläggningsgraden på vårdavdelningarna generellt varit hög under året. Sex vårdplatser är stängda på medicinska akutvårdsavdelningen (MAVA) och fem vårdplatser är stängda på den gastroenterologiska akutvårdsavdelningen, GAVA. Rekrytering av personal pågår och några vårdplatser beräknas kunna öppna på GAVA i början av 2018. Rekrytering av sjuksköterskor till MAVA har varit framgångsrik och planen är att kunna öppna vårdplatser under våren. Inom verksamhet Beroende har en slutenvårdsavdelning varit stängd under större delen av året. För att kompensera detta har fyra extra platser på avdelning 368 öppnats, nettominskningen av vårdplatser har blivit totalt tio. Barnsjukvården ökat med 19 vårdplatser sedan i våras. Verksamhetsområde Infektion har under året utökat med sex disponibla vårdplatser. Medicinmottagningarna på Mölndals sjukhus har kunnat öppna nästan alla fastställda vårdplatser under hösten. Neurologins avdelning 15 har under hösten ökat sina disponibla vårdplatser från 11 till de 16 fastställda vårdplatserna samt ökat dagvårdsplatser för behandlingspatienter. För att effektivt använda befintliga vårdplatser har det fokuserats på kompetent rond i rätt tid, tidig utskrivning och effektivt utnyttjande av korttidsplatser. I samband med workshifting har flera avdelningar rekryterat farmaceuter, administrativ personal, undersköterskor och sjukvårdsbiträden för att avlasta sjuksköterskorna. Parallellt utvecklas avancerad dagvård, inom många verksamhetsområden, till exempel Onkologi, Neurosjukvård och Kardiologi. Medicinskt utskrivningsklara Vårddygnen för medicinskt utskrivningsklara patienter har liksom föregående år varit höga. De utskrivna patienterna i år har genererat 43 605 vårddagar, varav 2 479 psykiatri, vilket motsvarar i genomsnitt 120 vårdplatser. Av dessa var cirka sju psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en ökning av totalt antal dagar med 2 304 (5,6 %). Medicinskt utskrivningsklara vårddagar 2017 2016 Förändring antal Förändring i % Somatik 41 126 37 558 3 568 8,7 % Psykiatri 2 479 3 743-1 264-51,0 % Totalt 43 605 41 301 2 304 5,6 % 2.2.8 Planerad och oplanerad slutenvård Antal vårdtillfällen minskar fortsatt mot föregående år. Den oplanerade slutenvården minskade med 4,2 % och den planerade slutenvården minskade med 2,0 %. Minskningen kompenseras av ökad öppenvårdsverksamhet. Vården har parallellt utvecklats i snabb takt och trots utvecklingen för vårdtillfällen förbättras tillgängligheten avseende förstabesök och vård och behandling. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 14 (69)
Källa: Cognos RDB Sjukhus Inom sjukhuset har det skett en övergång från sluten till avancerad öppenvård. Ökningen har skett bland annat inom barnmedicin, neurologi, onkologi och reumatologi. Detta medger att ett ökande antal patienter erbjuds avancerade behandlingar och utredningar i öppen vård i stället för inom sluten vård. Detta är en önskvärd utveckling med stor potential att ytterligare öka vårdkvalitet och kostnadseffektivitet. Viss planerad vård får stå tillbaka på grund av rekryteringsproblem av specialistsjuksköterskor, t.ex. inom barnsjukvård och specialistkompetenta läkare inom t.ex. viss psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Vårdens omställning de närmaste åren innebär en utveckling av den nära vården med mer hemsjukvård och en ökad specialisering av vårdplatser på sjukhus. Tillgänglighet till operation och IVA samt post-op är flaskhalsar för delar av SUs verksamheter. Bemanningssituationen inom operation har under året varit ansträngd och verksamheten har därför tvingats hålla operationssalar stängda. Bristen på operationskapacitet på Sahlgrenska sjukhuset påverkar benign kirurgi t.ex. plastikkirurgins, handkirurgins, ryggkirurgins och neurokirurgins produktion, negativt. Tillgång till barnintensivvårdsplatser har också begränsat operationskapaciteten. Omfattande åtgärder är vidtagna för att kunna öka operationskapaciteten, utöka öppettider, öka utbildningsinsatser och öka nyttjande av mottagningspersonal. Operationskapaciteten kommer att förbättras eftersom nya interventionssalar i BoIC-huset togs i bruk under senhösten, bland annat med ökad kapacitet för kardiologiska interventioner och neurokirurgiska operationer. För optimalt utnyttjande krävs rekrytering av bland annat anestesipersonal. Det har också varit en ökad samverkan med vårdgivare med tillgänglig kapacitet som t.ex. Angereds närsjukhus, där kirurger från SUs olika verksamheter opererar, se nedan. Operationer utförda på Angereds Närsjukhus Specialitet Antal ackumulerat DRG-vikt ackumulerat 2017 2017 Kolorektteam Östra 243 60,5 Gynekologi 163 32,65 Ortopedi 193 63,33 Neurokirurgi 147 169,11 Handkirurgi 100 32,79 Totalt 846 358,37 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 15 (69)
Förlossningar Antal förlossningar är 732 färre än föregående år samma period. Utfallet är lägre än både verksamhetens och mödravårdscentralernas prognos. Avvikelsen mot utfall och prognos är sannolikt ett uttryck för normal variation. All förlossningsvård är nu samlad på Östra sjukhuset med positiva samordningsvinster vad gäller bemanning och vården av för tidigt födda barn. Transplantationer Antalet utförda transplantationer under 2017 har varit 318, vilket är åtta fler transplantationer än föregående år. Antal organtransplantationer på barn har varit lägre i perioden än genomsnittet de senaste åren. Produktionen är avhängigt tillgången på organ och nya metoder för att tillvarata fler organ leder på sikt till att fler transplantationer kan genomföras. 2.2.9 Vårdgaranti och tillgänglighetssatsningar Antal väntande mer än 90 dagar på första besök och operation/behandling Antal väntande Utfall perioden 2017 Utfall perioden 2016 Avvikelse 2017 mot 2016, antal Utfall föregående månad 2017 Avvikelse innevarande månad mot föregående månad 2017, antal Första besök 7 127 13 483-6 356 6 867 260 Operation/behandling 6 104 5 175 929 6 020 84 Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Tillgänglighet förstabesök kommentar Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på första besök har till följd av systematiskt arbete kunnat minskas dramatiskt med nästa 7 000 jämfört med förra året. En viss ökning sågs efter sommaren, men har kunnat minskas under hösten. 63 % av patienterna väntade på första besök inom ögonsjukvård, ortopedi samt Barn- och ungdomspsykiatri. Verksamheterna arbetar med att förbättra mottagningsstrukturen. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, december 2016 - december 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 16 (69)
Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, december 2016 - december 2017 Antal genomförda förstabesök under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL Första besök Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa 2017 6 232 6 175 7 038 5 844 7 356 6 360 4 808 6 147 6 703 7 677 7 482 5 808 77 630 2016 5 524 6 364 6 199 6 468 6 691 5 791 3 853 5 198 6 276 6 526 7 043 5 933 71 866 Förän dring 12,8% -3,0% 13,5% -9,6% 9,9 % 9,8% 24,8% 18,3% 6,8% 17,6% 6,2% -2,1% 8,0% Tillgänglighet operation/behandling - kommentar Av de patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling väntade 50 % på operation inom ortopedi, allmänkirurgi och handkirurgi. Tillgänglighet till operationssalar och intensivvård är de främsta flaskhalsarna. Stora insatser har vidtagits för att öka operationskapaciteten, öppettiderna och samverkan med vårdgivare med tillgänglig kapacitet. Ökningen av antalet väntande till operation och behandling är framför allt en effekt av ökningen till första besök. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, december 2016 december 2017. Målvärdet för 90 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2017, markeras i diagrammet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 17 (69)
Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, december 2016-december 2017 Antal genomförda operation/behandling under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL Operation/ Behandling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa 2017 2 507 2 782 2 911 3 3 125 2 151 974 1 824 2 750 3 244 3 582 2 837 31 814 127 2016 2 414 2 828 2 980 3 2 664 2 249 910 1 694 2 972 2 987 2 830 2 683 30 246 035 Förändring 3,9% -1,6% -2,3% 3,0% 17,3% -4,4% 7,0% 7,7% -7,5% 8,6% 26,6% 5,7% 5,2% Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Nov Dec Nov Dec Allmän kirurgi 19 5 74 % 100 % Gynekologi 1 0 100 % 89 % Hudsjukvård 71 48 100 % 100 % Lungmedicin 37 27 97 % 100 % Ortopedi 3 5 67 % 67 % Urologi 122 64 95 % 84 % Öron-näs-halssjukvård 43 30 98 % 97 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Rapportering av ledtider för de införda standardiserade vårdförloppen befinner sig fortfarande i ett etableringsskede och ytterligare kvalitetssäkring av de uppgifterna behövs innan de presenteras i större skala. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 18 (69)
Basvolymer och regional tillgänglighetssatsning i egen regi VGR följer sedan 2014 planerad produktion första besök och behandling inom vårdområdena Allmän kirurgi, Handkirurgi, Hud, Ortopedi, Plastkirurgi, Urologi, Protes, Rygg. Övriga ögon, ÖNH och Katarakt. Dessa verksamheter redovisar de största tillgänglighetsproblemen. Basvolymer är fastställda i VÖK 2017 per vårdområde och periodiserade per månad. SU rapporterar månadsvis antal väntande och utförd vård i jämförelse med plan per vårdområden i Produktions- och Kapacitetsplanering, PK. För att få ersättning för utförda tillgänglighetssatsningar ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Samtliga verksamheter med tilläggsuppdrag producerar över sin planerade basvolym. Budgeterat värde för 2017 års regionala tillgänglighetssatsning med utökad egenproduktion omfattas av 7680 första besök och 5 400 operationer. Av dessa har 6216 första besök respektive 4748 behandlingar utförts. Det innebär att SU produktionsutfall sammantaget inte utför hela den planerade tilläggsvolymen. Av första besök utförs 97,6% av plan och av behandlingar utförs 96,6% av plan. Utöver egna tilläggsuppdrag har SU även fått möjlighet att, inom ramen för regionala tillgänglighetssatsningar, vidarebefordra ortopedi- och allmän kirurgipatienter till Alingsås sjukhus samt ortopedi till Skaraborgs sjukhus. Besök Verksamhet Plan 2017 Utfall januari - december 2017 Basvolym VG Planerad vård Utfall antal Regional tillgänglig hetssatsni ng Avvikelse jmf periodens plan Volym utöver basvolym Utfall andel av planerad vård Allmän kirurgi 1 500 600 2 100 2 137 37 637 101,8 % ÖS Allmän kirurgi 1 900 1 100 3 000 2 973-27 1 073 99,1 % SS Gynekologi 8 100 0 8 100 8 816 716 Handkirurgi 2 350 400 2 750 2 766 16 416 100,6 % Hud 16 081 2 280 18 361 17 363-998 1 282 94,6 % Ortopedi 7 100 1 500 8 600 8 489-111 1 389 98,7 % Plastikkirurgi 2 333 700 3 033 2 790-243 457 92,0 % Ögon 9 700 0 9 700 9 001-699 ÖNH 9 500 0 9 500 9 577 77 Urologi 3 100 1 100 4 200 4 062-138 962 96,7 % Totalt 61 664 7 680 69 344 67 974-1 464 6 310 97,9 % Allmän Kirurgi Östra sjukhuset och Handkirurgi producerar över sin basvolym inklusive planerad tilläggsvolym. Övriga producerar över basvolym, men utför inte hela den planerade tilläggsvolymen. Ögon, Ortopedi och Handkirurgi arbetar med handlingsplaner för att öka antalet första besök genom bland annat kvällsmottagning, flödesmottagning, köpt vård och att andra yrkeskategorier utför första besök samt genomgång och uppdatering av planeringslistan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 19 (69)
Operationer Verksamhet Plan 2017 Utfall januari - december 2017 Regional Avvikelse jmf Volym Andel av Basvolym Planerad tillgänglighets Antal periodens utöver planerad VG vård satsning plan totalt basvolym vård Allmän kirurgi 1 580 30 1 610 1 863 253 283 115,7 % ÖS Allmän kirurgi 1 820 580 2 400 2 147-253 327 89,5 % SS Gynekologi 3 920 0 3 920 3 507-413 Handkirurgi 1 600 400 2 000 1 857-143 257 92,9 % Övrig Ortopedi 3 330 550 3 880 3 845-35 515 99,1 % Protes 580 400 980 1 017 37 437 103,8 % Rygg 570 250 820 581-239 11 70,9 % Plastikkirurgi 2 610 400 3 010 3 022 12 412 100,4 % Katarakt 1 960 1 040 3 000 2 833-167 873 94,4 % Övriga ögon 1 660 850 2 510 2 486-24 826 99,0 % ÖNH 3 400 200 3 600 3 539-61 139 98,3 % Urologi 1 040 700 1 740 1 708-32 668 98,2 % Summa 24 070 5 400 29 470 28 405-652 4 335 97,8 % Allmän Kirurgi Östra sjukhuset, Protes och Plastikkirurgi producerar över sin basvolym inklusive planerad tilläggsvolym. Övriga producerar över basvolym, men utför inte hela den planerade tilläggsvolymen. Ett riskområde som direkt påverkar ekonomi, produktion och tillgänglighet är rekryteringsproblematik avseende operationssjuksköterskor, vilket medfört stängda operationssalar. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Regional plan för 2017 är att sjukhusen inom VGR ska utföra 675 obesitasoperationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan Frölunda specialistsjukhus och SU, reglerat i TÖK december 2015. Under januari till december 2017 har SU utfört 180 obesitasoperationer, vilket innebär 55 % av helårsplanen. Utfallet för motsvarande period år 2016 var 244 operationer, vilket innebär en minskning med 20 %. Koloskopier År 2017 fick SU tillgänglighetssatsningen för koloskopier utökad från 1395 till 1839 koloskopier motsvarande 2016 års utfall utöver avtalad basvolym. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har för perioden januari till december 2017 har SU utfört 5 502 koloskopier och beställd volym har därmed kunnat fullgöras under året. I jämförelse med föregående år är utfallet nästintill oförändrat, då 5 507 koloskopier utfördes. Gastroskopier Under 2017 har SU utfört 5 893 undersökningar (5 962 undersökningar 2016). Externa produktionsuppdrag, köpt vård VGR har i enlighet med beslut i regionstyrelsen upphandlat specificerade volymer besök inklusive operation för ögonsjukvård kataraktkirurgi och ortopedi ryggkirurgi. Verksamheterna avropar vård enligt plan. Det finns även rangordningsavtal inom hudsjukvård och övrig ortopedi som verksamheterna utnyttjat för att förbättra tillgängligheten. Köpt vård redovisas under avsnitt ekonomi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 20 (69)
2.3 Verksamhetens miljöarbete REGIONALT MÅL ÅR 2020 MÅL SU STYRTAL MÅLTAL 2017 UTFALL 2017 VGRs transporter är fossilfria och energieffektiva. VGRs energianvändning är energieffektiv och fossilfri. Resursanvändningen inom VGR stödjer en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom VGR tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. VGR ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö. VGR ska minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt. VGR ska minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser. Transporter Minska antalet resta mil med privat bil i tjänsten jämfört med 2016. Energi Minska onödig energianvändning från utrustning. Produkter och avfall Öka användningstiden för inredning Minska matsvinnet från produktionskök genom att göra relevanta och effektiva beställningar. Kemikalier Minska användningen av kemikalier och kemiska produkter på SU substitutionslista jämfört med 2016 (exkl. laboratorier). Minska användningen av kemikalier och kemiska produkter på SIN-listan jämfört med 2016. Läkemedel Rationell användning av antibiotika Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat Medicinska gaser Minska mängden utsläppt lustgas med 75 % jämfört med 2009 Minskning av antal resta mil i tjänsten med privat bil. -2 % -9 % Andel enheter som genomfört stickprovskontroll enligt rutin under året. Ökning av antal bokade annonser i Tage jämfört med 2016 Minskning i g/portion jämfört med 2016 Minskning Minskning inom laboratorieverksamhet Antibiotika på rekvisition (antal DDD) per 100 vårddygn (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Andel patienter med afebril UVI som fått kinoloner (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Andel diklofenac + selektiva COX-2-hämmare av alla COX-hämmare på recept respektive rekvisition (DDD) (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Minskning av utsläppt mängd lustgas i kg koldioxid-ekvivalenter 40 % 52 % 10 % 29 % -10 % -3 % 0 % Detta mål följs upp 2018-2 % 8 % 56 69 <15 % 14,80 % Minskning -50 % Minskning Recept: 24,8 % (25,5 % 2016) Rekvisition: 43,7 % (51,2 % 2016) -61 % Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 21 (69)
Transport SU har minskat antalet resta mil med privat bil i tjänsten med 9 % jämfört med 2016, vilket är ett mycket positivt resultat. Dock krävs fortsatt arbete för att klara VGRs mål att till 2020 ha fossilfria och energieffektiva transporter. En av åtgärderna inom VGRs klimatväxlingsprogram är inköp av elassisterade cyklar för tjänsteresor. 69 cyklar har hittills placerats ut på olika verksamheter inom SU, fördelat över samtliga områden. Under år 2017 har många verksamheter satsat på Skype- och videokonferenser för att öka andelen resfria möten. Till exempel görs vårdplanering med kommunen via Skype. Energi Energismarta avdelningar är ett pilotprojekt som drivits under 2017 med pengar från VGRs klimatväxlingsprogram. Totalt har fem sjukhusavdelningar deltagit, varav tre från SU (Operation 2 på Östra sjukhuset samt Onkologmottagningen och Transplantation på Sahlgrenska sjukhuset). På avdelningarna har stora energibesparande åtgärder identifierats som nu kan föras vidare inom andra delar av SU och VGR. SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetsel. Under 2016 togs första steget i detta arbete då alla avdelningar/enheter skulle identifiera utrustning som kan eller ska stängas av när den inte används. 63 % av avdelningarna/enheterna på SU genomförde detta. Nästa steg har varit att följa upp detta arbete och genom stickprov kontrollera att utrustning som kan stängas av är avstängd när den inte används. Under 2017 har de flesta områden uppnått målet och på hela SU uppfylls målet med god marginal. Detta är mycket positivt då stickproverna är ett bra verktyg för att upptäcka onödig energianvändning och minska elkostnader. Erfarenheter från Energismarta avdelningar visar att det troligtvis finns en stor potential i de avdelningar/enheter som ännu inte genomfört identifieringen av utrustning. Produkter och avfall Under 2017 har antalet bokade annonser i Tage, den interna bytesmarknaden för inredning, ökat, och målet uppfylls med råge. Tage startade som ett pilotprojekt på SU, men under hela 2017 har samtliga förvaltningar i VGR haft möjlighet att använda Tage. SUs mål att minska matsvinnet uppfylls inte för år 2017. Under 2017 har resultaten varierat både inom och mellan SUs sjukhustomter. Under 2018 planeras ett projekt för att testa olika åtgärder för att minska matsvinnet. Kemikalier SUs substitutionslista använts som ett verktyg för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Listan, som finns tillgänglig för sjukhusets personal, innehåller produkter som ska undvikas och lämpliga substitut om det finns. Under 2017 gjordes ett arbete för att uppdatera listan. Först 2018 följer vi upp användningen av kemikalier på SUs substitutionslista. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. 2014-2015 minskade användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier med 5 %. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om läkemedel. Utfallet för styrtal Andel patienter med afebril UVI som fått kinoloner gäller kvartal 4 2017. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 22 (69)
Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 61 % sedan 2009. Lustgasdestruktorer installerades under 2016 kopplat till förlossningsverksamheten på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, och har varit i drift under hela 2017. Under 2017 samlades all förlossningsverksamhet på Östra sjukhuset. För att klara regionens mål om 75 % minskade lustgasutsläpp till 2020 krävs fler åtgärder, eftersom lustgas används även på andra ställen än i förlossningsverksamheten. Verkningsgraden på destruktionsanläggningen är knappt 70 % (insamlingsförmågan är 70 % och effektiviteten 95 %). 2.4 Folkhälsa Inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har sjukhuset fokus på systematiskt arbetet med levnadsvanor för att minska skillnader i hälsa. Under året har fyra av sex områdesledningar informerats om sjukhusets intensifierade systematiska arbete med levnadsvanor. Fem av sex områden har utsett verksamheter som startar och flera enheter har påbörjat arbetet. För att öka medvetenheten om och ge stöd för patienten att vara delaktig i sin vård har information om hälsolitteracitet spridits, det vill säga förmåga och färdighet att förvärva, förstå, värdera och använda information som bidrar till bibehållen eller förbättrad hälsa. Under året har sjukhuset haft ett stort deltagande i de regionala samtalsmetodikutbildningarna. Kunskap om samtalsmetodik vid t.ex. hälsolitteracitet har spridits. Samtalskort (teach-back, förstå mig rätt) har spridits. Öppna föreläsningar för allmänheten fortsätter, där ett område per år ansvarar för programmet. 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Under året har en uppföljning av arbetet med sjukhusets värdegrund påbörjats. I värdegrunden ingår att erbjuda ett jämlikt bemötande för alla patienter oavsett bakgrund. Inte minst i samband med #metoo-diskussionerna i samhället har sjukhuset och dess styrelse betonat att det råder nolltolerans för diskriminering och trakasserier. Uppföljning av vården görs via kvalitetsregister där skillnader mellan patientgrupper och sjukhus kan noteras och åtgärdas. Så långt det är möjligt redovisas könsuppdelad statistik och resultat från kvalitetsregister. En plan för hur SU ska delta i det regionala arbetet med mänskliga rättigheter i VGR För varje människa är antagen. Fokus kommer att ligga på framför allt barns rättigheter och rätten till frihet från våld. Därutöver utvecklas en metod för att integrera ett människorättsperspektiv i risk- och händelseanalyser. Inom sjukhuset är Etiskt forum samordnare för arbetet och utgör stöd och resurs för verksamheterna. Flera föreläsningar som är öppna för alla medarbete har hållits under året. Dessa har varit välbesökta och uppskattade. Bland annat har man presenterat rapporten Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa för alla. Man har också informerat om HBTQ-diplomering och hur vården kan vara öppen för alla inför Pridefestivalen, där också sjukhuset var representerat. Även barnperspektivet har belysts i föredrag. Ett ökat antal verksamheter har genomgått HBTQ-diplomering. I samarbete mellan Interreligösa rådet gavs föreläsning om det mångkulturella och mångreligiösa Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 23 (69)
perspektivet. På sjukhuset finns väl utarbetade rutiner för att papperslösa och asylsökande ska få vård på lika villkor Flera verksamheter arbetar med förbättrad informationsöverföring till icke-svensktalande. Tolk anlitas vid behov och informationsmaterial översätts till flera språk. Bildstöd används i ökad omfattning som komplement i kommunikationen. Platser erbjuds till läkare och studenter från andra kulturer i syfte att de ska integreras i den svenska sjukvården. Införande av standardiserade vårdförlopp (SVF) för fler diagnosgrupper fortsätter, som ett verktyg för mer jämlik vård i landet. Den regionala strukturerade processen för ordnat införande av läkemedel och metoder bidrar till en jämlik vård. Dock noteras en viss tidsfördröjning regionalt jämfört med övriga landet. SVF gäller cancerområdet och parallellt pågår en diskussion om undanträngningseffekter gentemot andra patientgrupper. Tillgång till multidisciplinära konferenser och att alla patienter bedöms på en sådan konferens är en viktig del i jämlik vård, som följs i kvalitetsregister. Dessa förekommer frekvent inom cancerområdet men alla patienter bedöms inte på multidisciplinär konferens. Inom barnverksamheterna tillhandahålls föräldrautbildningar på flera olika språk via tolk och man ger extra stöd till föräldrar med funktionsnedsättning med exempelvis kuratorskontakt, transporter och fler återbesök. Barnombud finns på samtliga verksamhetsområden som vårdar barn och dessa arbetar med att barn får lika vård och information. I arbetet med värdebaserad vård och andra förbättringsarbeten läggs stor vikt vid att de patienter och närstående som deltar i referensgruppen ska vara så representativa som möjligt avseende etnicitet, genus och sexuell orientering. Dialog och erfarenhetsutbyte sker kontinuerligt med patientföreningar. Flera verksamheter har under året drivit utvecklingsarbeten i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård. Konsulter inom olika specialiteter, t.ex. infektion och geriatrik bidrar till att specialiserad vård ges oavsett vårdavdelning. Ett ökat antal verksamheter arbetar med ett personcentrerat arbetssätt (PCA). En arbetsgrupp finns etablerad och ett aktivt informationsspridningsarbete har genomförts till olika ledningsgrupper, samt för personal vid t.ex. Kvalitetsdagarna och genom föreläsningar. Två broschyrer är framtagna; en kort introduktion till ett personcentrerat arbetssätt och en lathund för att starta sitt arbete med PCA. Workshops är genomförda i flera omgångar och verksamhetsteam har börjat arbeta med förbättringsarbete. Ett samarbete är etablerat med funktionen Hälsofrämjande sjukhus. Andelen patienter inom slutenvård som fått en vårdplan upprättad mäts månadsvis på samtliga slutenvårdsenheter. Vårdplaner är en viktig del för att kunna säkerställa en jämlik vård. Andelen har ökat under året från 52 % i januari till 68 % i december. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 24 (69)
2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete SUs plan för Intern styrning och kontroll (diarienummer 2017 04825) och Regional strategi för säkerhetsarbetet i VGRs verksamheter 2013 2016 utgör tillsammans med förvaltningsspecifika dokument grunden för SUs säkerhetsarbete. Under 2017 har säkerhetsavdelningen tagit fram en specifik verksamhetsplan för säkerhetsarbetet på SU. Den har fastställts av sjukhusdirektören. Fyra nya rutiner till stöd för verksamheten har tagits fram under 2017. Rutin - Förebyggande arbete inom personsäkerhet har reviderats. SUs skalskyddsriktlinjer håller på att revideras. I slutet av 2017 tillsattes en projektanställd på Säkerhetsavdelningen. Denna person ska under 2018 arbeta med en säkerhetsrevision på varje enskild enhet inom SU. Målet är att stödja och stärka enheternas säkerhetsarbete genom att kartlägga nuläge och lämna förslag till förbättringar av säkerheten. SUs säkerhetsarbete i förhållande till de sju målen som är beskrivna i Regional strategi för säkerhetsarbetet i VGRs verksamheter 2013 2016: 1. Förebyggande arbete inklusive klassificering av lokaler. SUs förbyggande arbete är omfattande. Utbildning i brandskydd, personsäkerhet och krisberedskap erbjuds årligen ett stort antal medarbetare. SU har sedan länge en Skalskyddsriktlinje som vi hänvisar till avseende lokaler. I nybyggnationer är det Västfastigheters modell för zonindelning som används tillsammans med ovan nämnd riktlinje. SU har ett systematiskt sätt att avvikelserapportera och gör händelseanalyser vid inträffade vid oönskade händelser. 2. Säkerhetsarbete är en ledningsfråga. SUs säkerhetsavdelning presenterar säkerhetsarbetet och avrapporterar säkerhetsläget för ledningen vid två tillfällen varje år. Aktuella säkerhetsfrågor tas också till sjukhusledningen för beslut. SUs ledning rapporterat säkerhetsarbetet till den politiska ledningen årligen. Inventering av risker och sårbarheter hanteras i de dagliga säkerhetsarbetet och enligt SUs plan för Intern styrning och kontroll. Årligen tas en handlingsplan fram för att hantera SUs krisberedskapsarbete. 3. Västfastigheter och fastighetsbunden säkerhet. SU Säkerhetsavdelning har ett gott samarbete med Västfastigheter. Västfastigheter har tagit ett rejält kliv framåt i ansvarsfrågan. Dock återstår en hel del för att rutiner i samarbete med verksamheten ska fungera. 4. Regionservice och administrativa säkerhetstjänster. SU använder Regionservice för ett antal säkerhetstjänster inom våra sjukhus. Det har dock inte skett någon utveckling av dessa tjänster. 5. Risk och krishantering och handlingsplaner. SU upprättar årligen en krishanteringsplan. Förvaltningsövergripande RSA och MVA analyser har genomförts under 2017. Ett antal verksamhetsbaserade riskanalyser har också genomförts. Övningar i krishantering har utförts. I samband med större händelser i Göteborgsområdet under 2017, t.ex. EU-toppmötet har SUs särskilda sjukvårdsledningar befunnit sig i stabsläge. Eftersom de senaste händelserna inte inneburit någon ökad belastning av sjukvården så har dessa stabslägen fungerat som övningstillfällen vilket har varit mycket nyttigt för organisationen. 6. Säkerhetskultur och personsäkerhet. Säkerhetskultur är en del av verksamhetsutvecklingen inom SU. I samtliga säkerhetsutbildningar lyfts vikten av att ha en god säkerhetskultur fram. I dessa delar har vi inte nått målet. SUs ledning tog ett beslut 2015 om att avdelningar ska hållas låsta, oavsett tid på dagen, om det är möjligt för att verksamheten ska fungera. SU har i dag cirka 50 % följsamhet till beslutet. Frågan kommer att hanteras ytterligare i den säkerhetsrevision som nämnts ovan. Avvikelsehantering inom säkerhetsområdet fungerar tillfredsställande och lärande av avvikelser, risk- och händelseanalyser görs i allt högre utsträckning. Personsäkerhetsutbildningar hålls årligen ett antal inom SU. Under 2017 utbildades cirka 1 300 personer teoretiskt och ytterligare cirka 1 600 personer praktiskt. Efterfrågan på utbildningar var Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 25 (69)
större än vad vi haft möjlighet att ge. Tanken var att Enheten för samhällsskydd och beredskap, ESB, (f.d. PKMC), skulle utbilda handledare för förvaltningarna i VGR. Det har inte fungerat under 2017 och SU kommer därför att ta över utbildningar av handledare i egen regi. 7. Rätt och riktig information i rätt tid. (Informationssäkerhetsavdelning inom ehälsostrategisk avdelning på SU). ehälsostrategisk avdelning har under 2016 certifierats inom ISO 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet. Detta har bland annat lett till nya och uppdaterade sjukhusövergripande rutiner och informationsklassning på avdelningen. Intranätet har uppdaterats så att medarbetare lättare ska hitta information och rutiner kring bland annat ITavbrott. Riskanalyser genomförs enligt rutin vid införande av nya system. Avvikelser inom informationssäkerhetsområdet anmäls, åtgärdas och följs upp i allt högre utsträckning. 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Enligt SUs plan för intern styrning och kontroll (ISK) 2017 ska en övergripande uppföljning av planen göras minst två gånger per år. Styrelsen för SU kan på förekommen anledning alltid begära en mer fördjupad uppföljning av något av planens riskområden. Nedan redovisas den uppföljning av planens kontrollåtgärder som skett till styrelsen för SU under 2017. En uppföljningsrapport redovisades på styrelsemötet 2017-05-27. Uppföljningsrapporten avsåg uppföljning kontrollåtgärder av styrelsens samlade uppdrag, vilka redovisas i SUs plan för ISK 2017. Rapporten omfattade en bilaga om SUs insatser för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sjukhus. Rapporten visade att de kontrollåtgärder som planerats genomförts enligt plan. Styrelsen informerades även om pågående processutveckling av genomförande av riskanalyser och utveckling av former för intern-/egenkontroll inom områdena ekonomistyrning, medicinsk administration och patientsäkerhet/kvalitet. Respektive linjechef ansvarar för beslut om omfattning och genomförandet av insatser som gäller för perioden 2017-2018. På styrelsemötena informerades styrelsen löpande om patientsäkerhet och avvikelser, vilket också var en stående punkt på styrelsemötena under 2017. Chefläkare rapporterade bland annat om aktuella lex Maria-ärenden och väsentliga avvikelser som identifierats och hanterats under aktuell period. Rapporteringen är kopplad till åtgärder avseende patientsäkerhet i SUs plan för ISK 2017. Styrelsen beslutade om plan för ISK 2018 på styrelsemötet 2017-12-01, i enlighet med förvaltningens förslag på revideringar och kompletteringar. Inför beslutet informerades styrelsen muntligt bland annat om planens inriktning och dess mest väsentliga förändringar jämfört med föregående periods plan, med motivering till föreslagna förändringar. En uppföljning av plan för ISK 2017 genomfördes på operativ nivå, i samband med beredning av underlaget till styrelsens riskanalys, och har beaktats i samband med beredning av kontrollåtgärder i 2018 års plan. Riskområden och förbättringsområden som identifierats under 2017 Styrelsen genomförde en riskanalys av styrelsens samlade uppdrag, 2017-09-29, som ligger till grund för del av styrelsens plan för ISK 2018. I samband med detta identifierade styrelsen ett ökat behov av kontrollåtgärder, särskilt vad gäller identifiering och förstärkt bevakning av särskilda riskområden. Detta gäller särskilt verksamhetsområden som redovisar väsentliga avvikelser när det gäller produktion, tillgänglighet, kompetensförsörjning och ekonomi. Med anledning av detta genomfördes en översyn av utformning av kontrollåtgärder baserade på styrelsens riskanalys om dess samlade uppdrag. Styrelsen beslutade 2017-12-01 om SUs plan för ISK för 2018 som inkluderar förstärkt uppföljning av kontrollåtgärder. Inför beredning av förslag på plan för ISK 2018, genomfördes en utvärdering av styrelsens riskanalys som låg till grund för 2017 års plan för ISK. Denna översyn visade på ett behov av mer detaljerat beslutsunderlag, som stöd i samband med styrelsens genomförande av riskanalysen (särskilt relevant Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 26 (69)
i samband med värdering av risknivå per identifierat riskområde). Utvärderingen identifierade även ett behov av att inkludera en riskanalys avseende följsamhet till centrala regionala styrdokument, såsom policys, riktlinjer och handlingsplaner. Detta som komplement till styrelsens riskanalys avseende regionfullmäktiges mål och fokusområden fastställda i budget 2018 respektive reglementet för styrelsen. De utvecklingsområdens som identifierats beaktades i samband med beredning av plan för ISK 2018. Enligt revisionens bedömningar och rekommendationer i granskningsrapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser: Delstudie 2 finns en utvecklingspotential ifråga om styrelsens ledning och styrning och SU generellt sett. Koncernkontoret har även lämnat förslag på utvecklingsområden, som dels avser beskrivningen av sjukhusets kontrollmiljö dels konkretisering av styrelsens uppföljning av kontrollåtgärderna i dess plan för intern styrning och kontroll. Styrelsen har beaktat revisionens respektive koncernkontorets synpunkter i samband med beredning av SU:s plan för ISK 2018. 2.8 Systematiskt förbättringsarbete Sjukhusets systematiska kvalitetsarbete är viktigt för vårdens utformning. Sjukhusets har sedan fler år en egen modell för kvalitetsutveckling, FOKUS-modellen, som samlar flera verktyg för verksamhetsutveckling i en verktygslåda och även beskriver hur förbättringstavlor, så kallade FOKUS-tavlor, kan användas i det verksamhetsnära utvecklingsarbetet. Strukturen bygger på att chefer och medarbetare tillsammans uppmärksammar och löser de problem som finns i verksamheten för att aktivt förbättra sitt arbetssätt och vården för patienter. En modell för utbildning i förbättringskunskap för första linjens chefer har testats på område 3 och kommer att erbjudas sjukhusets alla första linjens chefer. Även andra områden har utbildats i förbättringskunskap och SUs FOKUS-modell. Kvalitetsbarometern Kvalitetsbarometern, SUs övergripande verktyg för egenkontroll, har inför 2017 reviderats och kommer fortlöpande att revideras vartannat år. Uppföljning görs per område och verksamhet i dialogmöten och vid patientsäkerhetsronder. Med Kvalitetsbarometern kan verksamheterna på ett enkelt sätt få en överblick över hela sjukhusets kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Det är lätt att se var styrkor och brister finns och var man ska sätta in extra resurser. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 27 (69)
Värdebaserad vård Inom SU finns en central funktion för processtöd till verksamheternas uppstartsarbete med värdbaserad vård (VBV), det så kallade Värdekontoret, bestående av en medicinsk ansvarig och flera logistiker. Totalt har 36 diagnosgrupper startat sitt värdebaserade arbete sedan 2013 varav 31 har haft projektstöd från värdekontoret och fem med kompetens att arbeta självständigt. Startade diagnosgrupper: Prostatacancer Hepatit C Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Höftprotes Osteoporos Kvinnor som avbryter sin graviditet Bipolär sjukdom Diabetes typ 1 och 2 i samband med Reumatoid artrit barnafödande Läpp-käk och gomspalt Esophagusatresi Emotionellt instabilt personlighetssyndrom Ankyloserande spondylit Akut lymfatisk leukemi hos barn Kraniofaciala missbildningar Ätstörningar Knäprotes Omhändertagna enlig LRV KOL För tidigt födda v. 30-34 Barn med medfödda hjärtfel Bröstcancer Katarakt Patienter med tetraplegi (Care) Normalförlossning Aortastenos Patienter med akuta buksmärtor. Benartärsjukdom Alkoholberoende Cochlea-implantat Kronisk njursjukdom Femurfrakturkedjan Ryggmärgsskada, Livmodercancer Misstanke om demenssjukdom Systembehandlad Psoriasis Av dessa startade 10 grupper under 2017: Benartärsjukdom, Alkoholberoende, Cochlea-implantat och Kronisk njursjukdom avslutade projektfasen under maj och juni 2017. Under hösten startade fem patientgrupper. Femurfrakturkedjan, Ryggmärgsskada, Livmodercancer, Misstanke om demenssjukdom och Systembehandlad Psoriasis. Arbetet fortgår på skiftande sätt i dessa grupper. Den första och hitintills enda symtomgruppen som spände över tre områden och fem verksamheter, Akut buksmärta, avslutades med flera identifierade förbättrings områden. Exempel på mått från de grupper som startade 2017: Benartär: Ledtid Medeltid från mottagning till färdig utredning Din uppfattning av din vård (PREM) Medelkostnad per patient Cochlea: Hab- och rehabplan Ledtider Ny teknik Ryggmärgsskada: Hur många använder rehabplanen Patienters nöjdhet Ledtid till sårvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 28 (69)
Uppföljning enligt SU-modellen för VBV, i form av en strukturerad självutvärderande analys med kompletterande intervjuer i fem av grupperna avslutades under våren. Analys gjordes gällande patientmedverkan, vårdprocess, medarbetarinvolvering, förbättringsarbete, benchmarking, resultatorienterat arbetssätt samt ledning och styrning på verksamhets- och områdesnivå. Resultat från 16 av 27 tillfrågade patientgrupper har inkommit. Samtliga 16 svarande fortsätter sitt värdebaserade arbetssätt och har regelbunden uppföljning av resultat i styr- och ledningsgrupp. Gällande patientmedverkan ligger nivån i genomsnitt på 1,6, med 2 grupper på nivå 3, som har patienten som partner i processteamet. Samtliga kan rapportera totalkostnad och nio grupper har identifierat särkostnader och kostnadsdrivare för patientgruppen. Värdekontoret har i övrigt genomfört ett flertal efterfrågade utbildningsinsatser för personal på skiftande verksamheter inom SU, såsom fysioterapi och arbetsterapi på Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset och Högsbo sjukhus. Värdekontoret har under året haft två tillfällen med erfarenhetsutbyte med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Utbytet gällde arbetssätt ekonomisk uppföljning och patientmedverkan. Medicinskt ansvarig deltog med muntlig rapport i seminarium om värdebaserad vård och tillitsbaserad styrning, tillsammans med den av regeringen tillsatta Tillitsdelegationen. En extern utredning av metodiken genomfördes under hösten. 2.9 Inköp SU implementerade under våren och sommaren VGRs nya inköpspolicy. Information gavs på samtliga områdes- och verksamhetsledningsgrupper, totalt 66 grupper. Utöver det har det, tillsammans med Koncerninköp hållits elva dialogmöten med 340 deltagare från SUs olika verksamheter. En nulägesanalys har genomförts på varje område med syfte att se vilka områden och verksamheter som behöver extra stöd i att följa gällande regelverk och rutiner. Implementeringen avslutades i mitten av augusti och trenden under hösten 2017 har varit ökad leverantörstrohet. Genomsnittet för höstens månader ligger på 92,5 % med en topp i december på 94 %. Totalt för helåret har troheten ökat från 86,9 % vid årets början till 90,3 % vid årets slut. Vårens lägre utfall drar ned året som helhet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 29 (69)
3 Mål och fokusområden Sjukhuset har i sitt uppdrag, i enlighet med gällande budget i VGR, att arbeta med prioriterade mål och fokusområden. En sammanfattande bedömning är att många aktiviteter pågår och andra har genomförts under året. Nedan följer en kortfattad redogörelse av arbetet med prioriterade mål och fokusområden med exempel på aktiviteter för högre måluppfyllelse. Se bilaga 1 för en mer detaljerad redovisning av genomförda och planerade aktiviteter. 3.1 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Ett stort arbete pågår inom sjukhuset, ett urval av pågående aktiviteter: Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna Förändra heldygnsvården så att vården utgår från bättre evidens, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och närstående. Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos patienter med psykisk ohälsa Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer Förbättra vägarna in i psykiatrin så att det är lättare att söka hjälp Tillämpa nya behandlingsprogram inom beroendevården ihop med kommuner Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin 3.1.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Många aktiviteter pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nedan följer ett utdrag av pågående och planerade aktiviteter för bättre måluppfyllelse. Aktivitet och enhet BUP öppenvård Har jourtelefon klockan 08.00 och 16.30 varje vardag Har receptionstelefon tre timmar per dag Konsultation-/rådgivningstelefon två dagar i veckan Sjuksköterskerådgivning i telefon fyra dagar i veckan Pilotmottagning för Mina Vårdkontakter i syfte att öka tillgängligheten Utredningspaket med sammanhållen utredning där utredning ska vara genomförd inom fem veckor. Utvärdering hösten 2017 Alla patienter ska ha individuell vårdplan med tydligt uppföljningsdatum samt kontinuerlig utvärdering för att främja genomströmningen Snabbtider, dispensär, avseende läkar- och sjukskötersketider Infört jourveckor som roteras mellan enheterna Mölndal, Härryda och Partille för att förbättra tillgängligheten för joursökande Införa fokusveckor avseende utredning respektive behandling i avsikt att korta köer Status Klar Klar Klar Klar Pågår Pågår Pågår Pågår Klar Planerad Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 30 (69)
Aktivitet och enhet Arbetar med sammanhållen utredning för att effektivisera arbetet Nyrekryterad flera medarbetare för att öka tillgängligheten Nya rutiner gällande omhändertagande av akuta frågor och besök på mottagningen BUP slutenvård Avdelningen har en god tillgänglighet och överbeläggningar har minskat sedan fyra akuta platser öppnats på Korttidsvårdsavdelningen BUP DBT-team Enheten har utökats med en terapeut och teamet består av fyra medarbetare BUP Läkare Enheten arbetar med att säkerställa att specialistläkare finns tillgänglig/knuten till varje enheten inom BUP Status Pågår Pågår Klar Klar Klar Klar 3.1.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Under 2017 har ett stort arbete lagts ner på att förtydliga vilka regionala indikatorer som är rimliga att följa. Tidigare har den nationella psykiatrikompassen använts som ett kvalitetsmått, men denna har av olika anledningar varit svår att använda sig av i styrningen av verksamheterna. Måltal för varje utfallsmått finns och följs på olika sätt inom de olika verksamhetsområdena. 3.1.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa För psykiatrin är samarbetet med såväl primärvård som kommuner helt avgörande för att kunna ge befolkning en sammanhållande och sömlös vård. En rad insatser krävs för att åstadkomma ovanstående. Flera är under etablering medan andra väntar på att genomföras. 3.1.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens delaktighet är väsentlig för en god och säker vård. Synpunkter på vårdens utformning är en betydelsefull del av sjukhusets systematiska kvalitetsarbete. Exempel på fler aktiviteter återfinns i bilaga 1. Kvalitetsdagarna för SU arrangerades den 7 och 8 mars, med temat Trygghet i vården och präglades av stort patientfokus, med patientengagemang i projektgrupp och som föreläsare. Utvärdering av Café i entré hösten 2017 gjordes via en kandidatuppsats och resultatet togs med i planeringen av kvalitetsdagarna 6-7 mars 2018. Arbetet pågår för att säkerställa det gemensamma basutbudet i 1177 Vårdguidens e-tjänster ska finnas tillgänglig för patienterna inom samtliga verksamheter. 3.1.2.1 Uppfylla vårdgarantin SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer för att förbättra tillgängligheten. Under 2017 har arbetet för ökad tillgänglighet och strävan att uppfylla vårdgaranti intensifierats genom separat styrning och redovisning av verksamheternas data, såväl övergripande som till enskilda verksamheter. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med gällande ekonomiska ramar klara både den medicinskt prioriterade vården, som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin. Se även avsnitt om Tillgänglighet. 3.1.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Ett ökat antal verksamheter på sjukhuset arbetar med ett personcentrerat arbetssätt (PCA) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 31 (69)
sjukhuset stödjer regionens fokusområde bland annat genom att ett aktivt informationsspridningsarbete har genomförts inom SU. Workshops är genomförda i flera omgångar ett samarbete är etablerat med funktionen Hälsofrämjande sjukhus arbetet utvärderas fortlöpande både genom kvalitetsmått och genom upplevelse av arbetssättet. 3.1.2.3 Förbättra akutvårdskedjan SU har genomfört, genomför och planerar en lång rad satsningar på akutsjukvården för att korta ledtider, öka kompetensen och förbättra patientupplevelsen där de viktigaste redovisas i punktform nedan. Arbetet med utvecklingen av akutsjukvården på SUs alla akutmottagningar drivs och koordineras av Akututvecklingscentrum. Pågående och planerade aktiviteter redovisas i bilaga 1. 3.1.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras En god och ständigt förbättrad medicinsk kvalitet är huvudmålet för samtliga verksamheter. Detta kan ske genom att skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta med forskning och verksamhetsutveckling, vilket också kommer att leda till att organisationen använder sina resurser på ett effektivare sätt. 3.1.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbetet under året har drivits enligt fastställd aktivitetsplan för kvalitet- och patientsäkerhet, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen: Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens När det gäller vårdrelaterade infektioner och olämpliga läkemedel till äldre, har måltalen för året uppnåtts. För övriga fokusområden har målen inte uppnåtts, dock har planerade aktivitet genomförts. Se särskild redovisning under punkt Patientsäkerhetsarbetet samt fördjupning i bilaga 1. 3.1.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den inventering som gjordes under februari av medicinska kvalitetsmått i alla verksamheter för att säkerställa att handlingsplaner tagits fram inom alla områden har följts upp vid områdes- och verksamhetsdialogmöten. En övergripande uppföljning gjordes under hösten i Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet samt sjukhusledning med den regionala Kvartalen som stöd. Kvarstående problemområden ses dock inte minst avseende samordning inom sjukhuset. En plan för intensifierat arbete med uppföljning av medicinsk kvalitet inom sjukhuset är framtagen. Se vidare i bilaga 1. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 32 (69)
3.1.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Akutverksamheten på Östra har gjort ett stort arbete för att optimera samarbetet med den sedan i november startade Nivå 2 närakuten. Arbete pågår gällande samarbete kring provsvar så att Närhälsan ska kunna läsa provsvar i LabBest. Mobila team för vård och behandling i hemmet finns inom område 3 och område 2. Det senaste startade teamet på Medicin/Geriatrik/Akuten Östra sjukhuset har även en forskare knuten till projektet för vetenskaplig utvärdering. Arbete pågår för start av ytterligare mobila enheter. ASIH i Göteborg är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs kommun och SU där man vårdar svårt sjuka patienter i hemmet. Geriatrikkonsult finns på Sahlgrenska sjukhuset som arbetar mot kirurgi och på Mölndals sjukhus mot ortopedkliniken. Palliativkonsulter finns som arbetar regelbundet på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset samt på Mölndals sjukhus vid behov. 3.2 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras SU arbetar systematiskt med kompetensförsörjningsprocessen för att ge förutsättningar för att ha rätt person med rätt kompetens, på rätt plats, i rätt tid för att kunna tillgodose patientens behov och nå verksamhetens mål. Detta arbete behöver vara i ständig utveckling för att harmoniera med förändrade behov och ekonomiska ramar. En rad riktade aktiviteter, bland annat inom nedanstående tre områden pågår för att förbättra möjligheterna till karriär och kompetensutveckling. 3.2.1.1 Satsa på ledarskap Ledningsgruppsutveckling - Pågår Anpassning till normtalen - Pågår Chefsstöd - Pågår Sahlgrenska Universitetssjukhusets chefsutvecklingsprogram - Pågår Chefsrekryteringsprocessen - Klar Chefsutvecklingsinsatser Klar 3.2.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Uppgiftsväxling (workshifting) och nya arbetssätt Pågår Under tredje kvartalet 2017 har workshops och seminarier på tema workshifting hållits på sjukhuset. Satsningen, som fortsätter, är en förutsättning för att goda exempel på workshifting ska spridas och förvaltas inom organisationen. Rekrytering och introduktion av nya yrkeskategorier i det patientnära arbetet har pågått under 2017 och fortsätter utifrån verksamheternas behov. 3.2.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Karriärutvecklingsmodeller - Pågår Utbildningsbefattningar - Pågår Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 33 (69)
Yrkesintroduktion - Pågår 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetet med insatser för att arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska har skett genom hälsofrämjande, förebyggande och återskapande arbete på sjukhusövergripande nivå, på arbetsplatsnivå och på medarbetarnivå. De arbeten som skett på sjukhusövergripande nivå har fokus på områdena nedan. Organisatorisk och social arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet Stöd för rehabiliteringsarbetet 3.2.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utvärdera och uppdatera arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud Pågår Skapa förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö Pågår Genomföra aktiviteter som möjliggör en kompetensförsörjning dygnet runt med förbättrad schemaplanering Pågår Fortsätta arbetet från projekt rehabilitering - Klar Identifiera och pröva riktade insatser för att arbeta hälsofrämjande och förebygga sjukskrivningar Pågår Genomförande av medarbetarenkät 2017 Klart 3.2.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Fortsätta genomförandet av TUM-processen i verksamheterna Klar Utveckla samarbetet med Hälsan & Arbetslivet för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och återskapande Pågår Fortsätta arbetet med sjukhusets värdegrund som ett led i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser Pågår Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 34 (69)
4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar Sjukhuset har arbetat intensivt med att nå normtalet för antalet medarbetare per chef. För att nå normtalet har olika former av chefskap prövats, enheter delats, gemensamt chefskap införts och några verksamheter har fått godkännande att införa ett femte chefsled. Målet har varit att nå normtalen för alla aktuella enheter vid årsskiftet 2017/2018, men på några enheter står man mitt i processen med exempelvis rekrytering av nya chefer och har inte fått alla på plats innan årsskiftet. De enheter som har mindre än tio medarbetare har inte prioriterats under året. Av sjukhusets drygt 500 arbetsplatser hade 479 nått normtalet i december 2017. Normtalsarbetet kommer även under våren 2018 att vara fortsatt prioriterat för att nå målet. Omfattningen av de organisatoriska förändringarna har varit stora och krävt mycket dialog med chefer, HR, medarbetare och fackliga representanter före genomförandet. Kommunikationen, planeringen och samverkan har getts mycket tid och lett till att alla kvarvarande berörda enheter inte hunnit bli helt klara med anpassningen, men processerna har startat. Inom kvinnosjukvården och vissa delar av barnsjukvården planeras även stora geografiska organisationsförändringar i samband med att ett nytt barnsjukhus byggs vilket påverkat och i vissa fall försenat normtalsarbetet. Detsamma gäller för de verksamheter som planeras flytta in i BoIC-huset. Handlingsplaner finns dock för dessa verksamheter. Uppföljning av de förändringar som gjorts under 2015 och 2016 har pågått parallellt med att nya enheter har gjort sina anpassningar. Eftersom detta är en omfattande och viktig förändring har vi parallellt med de organisatoriska förändringarna behövt fylla på med kunskap, lärande och erfarenheter i olika forum. Sjukhuset har bland annat utbildat duo-coacher som bidragit till att cheferna i ett gemensamt chefskap fått förutsättningar att komma igång så effektivt som möjligt med sitt samarbete. 4.2 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2017 och 2016; ackumulerat. Data: Cognos UDP 2018-01-10 Sjukhusets sjukfrånvarotrend över året följer i huvudsak utvecklingen inom såväl riket som inom VGR. Efter högre sjukfrånvaronivåer i början av året har sjukfrånvaron sjunkit fram till sommaren för att efter det öka något under hösten. Jämfört med motsvarande period föregående år har den Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 35 (69)
ackumulerade sjukfrånvaron minskat med 0,3 procentenheter. För december var sjukfrånvaron -0,5 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Under 2016 steg sjukfrånvaron jämfört med 2015 med ungefär motsvarande procentenheter som den 2017 har sjunkit jämfört med 2016. Sjukfrånvaron 2017 har därmed varit i paritet med sjukfrånvaron 2015. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2017 Period 2016 Differens 2017/2016 Kvinnor 7,7 % 8,0 % -0,3 % Män 3,8 % 4,0 % -0,2 % Kort (under 60 dagar) 3,7 % 3,8 % -0,1 % Lång (över 60 dagar) 3,2 % 3,5 % -0,2 % Totalt 6,9 % 7,2 % -0,3 % Data: Cognos UDP 2018-01-10 Minskningen av sjukfrånvaro på 0,3 procentenheter återfinns inom både den korta sjukfrånvaron (1-59 dagar), som minskade med 0,1 procentenheter, och den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar), som minskade med 0,2 procentenheter. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön, ackumulerat per augusti 2017. Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,3 % 4,7 % 6,9 % Undersköterskor m.fl. 10,8 % 8,4 % 10,4 % Läkare 3,6 % 1,6 % 2,7 % Administratör, vård 9,5 % 5,8 % 9,4 % Rehabilitering och förebyggande 6,8 % 5,3 % 6,6 % Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 7,6 % 3,6 % 6,7 % Utbildning, kultur och fritid 5,7 % 9,2 % 6,4 % Teknik, hantverkare 9,6 % 2,5 % 4,3 % Kök, städ, tvätt 10,0 % 7,9 % 9,8 % Administration 6,0 % 2,2 % 5,3 % Huvudgrupp 7,7 % 3,8 % 6,9 % Data: Cognos UDP 2018-01-10 Sjukfrånvaron var 2017, för de större kategorierna, högst inom kategorierna undersköterskor med flera (10,4 %) och administratör, vård (9,4 %). Lägst var sjukfrånvaron för läkare (2,7 %). Jämfört med 2016 minskade sjukfrånvaron, för de större kategorierna, huvudsakligen inom kategorierna administration (-0,5 procentenheter), läkare (-0,3 procentenheter), undersköterskor m.fl. (-0,3 procentenheter) och sjuksköterskor, barnmorskor (-0,3 procentenheter). Ökning av sjukfrånvaron har skett inom kategorierna sjukhustekniker/labpersonal, inklusive BMA (+0,4 procentenheter) och administratör, vård (+0,1 procentenheter). Fördelat per ålder minskade sjukfrånvaron 2017 jämfört med 2016 för anställda äldre än 40 år. För kvinnor, yngre än 40 år ökade sjukfrånvaron marginellt. För den långa sjukfrånvaron ökar sjukfrånvaron tydligt med stigande ålder, för den korta sjukfrånvaron är fördelningen jämnare med undantag för åldersgruppen 20-29 år som redovisade högst sjukfrånvaro. Sjukhuset arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämjande arbetet har arbete med förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef genomförts. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. Införandet av dokumentationssystemet HälsoSAM ger en bättre överblick på de åtgärder som Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 36 (69)
behöver göras och har gjorts samtidigt som det på sikt kommer underlätta analysarbetet. 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare (antal och %), 2017 i jämförelse med 2016. 2017-12 2016-12 Förändring Antal Antal Antal % Månadsanställda 16 788 16 354 434 2,7 % Nettoårsarbetare 14 478 13 948 530 3,8 % Data: Cognos UDP 2018-01-09 Antalet månadsanställda var i december 434 fler jämfört med motsvarande månad 2016. Antalet nettoårsarbetare var i december 530 fler jämfört med motsvarande månad 2016. Ökningen är till del ett resultat av workshifting med rekrytering av undersköterskor och servicepersonal som avlastning för kategorier med rekryteringsproblematik samt ökat antal chefer till följd av arbetet med normtalet. En fortsatt ökning av antalet läkare kan också ses. Högre närvaro som ett resultat av sänkt sjukfrånvaro (+38 nettoårsarbetare) och minskad föräldraledighet (+38 nettoårsarbetare) har också påverkat personalvolymen. Ytterligare en faktor med möjlighet till påverkan av personalvolymen, både för administrativa och vårdtjänster, är det ökade behovet av rapportering samt registrering i olika vårdsystem. Som exempel kan nämnas registrering av patienter som ingår i det standardiserade vårdförloppet där ett antal verksamheter valt att registrera data i en ny modul i kvalitetsregistret INCA kallad SVF-INCA. Dubbelregistrering motsvarar 15-40 minuter per patient. Antal nettoårsarbetare. Utfall 2017 och 2016 samt budgeterat utrymme 2017 Not: Definition av nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165.Budgeterat utrymme 2017 är den beräknade möjliga personalvolymen respektive månad, utifrån ekonomiskt utrymme för löner och sociala avgifter motsvarande månad. Värdet är baserat på personalvolym, personalmix samt den ackumulerade budgetavvikelsen för löner och sociala avgifter. Värdet är ett ackumulerat medelvärde. Data: Cognos UDP 2018-01-11 Ökningen av nettoårsarbetare återfinns i huvudsak inom verksamheterna Medicin, Sahlgrenska sjukhuset (+74), Barnmedicin (+63), Kirurgi, Sahlgrenska sjukhuset (+ 27) samt Barn- och Ungdomspsykiatrin (+25). Ökningen inom Medicin på Sahlgrenska sjukhuset är till del dels ett resultat av öppnande av ny avdelning och dels ett resultat av utökat uppdrag. Volymökningen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 37 (69)
Barnmedicin är i huvudsak ett resultat av rekryteringar i syfte att öppna vårdplatser som tidigare varit stängda till följd av bemanningsproblematik. Volymökningen inom Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset är i huvudsak ett resultat av ökad bemanning inför öppnande av vårdplatser. Ökningen inom Barn- och Ungdomspsykiatrin har till viss del skett till följd av rekrytering till tidigare vakanser men även till följd av riktade satsningar såsom ätstörningar, självskadebeteende och traumaproblematik. Personalstruktur Nettoårsarbetare, antal och andel per personalgrupp, 2017 i jämförelse med 2016. Netto årsarbetare 2017-12 2016-12 Förändring Antal Andel Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor 4 409 30,5 % 4 323 31,0 % 86-0,5 % Undersköterskor m.fl. 3 129 21,6 % 3 002 21,5 % 127 0,1 % Läkare 2 367 16,3 % 2 247 16,1 % 120 0,2 % Administratör, vård 830 5,7 % 833 6,0 % -3-0,2 % Rehabilitering och 981 6,8 % 980 7,0 % 1-0,2 % förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal 1 104 0,5 % 1 054 0,5 % 49 0,0 % inkl BMA Utbildning, kultur och fritid 76 0,3 % 71 0,3 % 6 0,0 % Teknik, hantverkare 46 0,4 % 46 0,5 % 0-0,1 % Kök, städ, tvätt 59 3,4 % 71 3,0 % -12 0,4 % Administration 1 476 7,6 % 1 321 7,6 % 155 0,1 % Huvudgrupp 14 478 100,0 % 13 948 100,0 % 530 0,0 % Data: Cognos UDP 2018-01-09 Utifrån personalstrukturen har störst ökning av nettoårsarbetare, jämfört med motsvarande månad föregående år, skett inom kategorierna administration (+155), undersköterskor med flera (+127) och läkare (+120). Volymökningen i gruppen administration är till största delen ledningsarbete (+79) där majoriteten utgörs av enhetschefer (+42) samt vårdenhetschefer och biträdande vårdenhetschefer (+28). Ökningen är en konsekvens av arbetet med normtalet. Övriga volymökningar inom administration (+76) är i huvudsak kanslister (+43). Volymökningen av kanslister är fördelad på ett flertal av sjukhusets verksamheter och är delvis ett resultat av rekryteringsproblematik avseende medicinska sekreterare. Ökningen av undersköterskor med flera är till del kopplad till workshifting som en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi och till del ett resultat av rekryteringsproblematik avseende sjuksköterskor. Volymökningen i gruppen läkare är i huvudsak överläkare (+96) och ST-läkare (+58). Ökningen av antalet överläkare beror på att överläkarutnämningsprocessen har setts över och i samband med det har fler specialistläkare än normalt utnämnts till överläkare. Som en konsekvens av utnämningarna har antalet specialistläkare minskat (-40). Volymökningen inom ST-läkare är jämfört med föregående år huvudsakligen ett resultat av rekrytering men delvis även ett resultat av minskad frånvaro (+11), ökningen är jämnt fördelad mellan sjukhusets verksamheter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 38 (69)
Förändring av personalmixen per kategori 2017 jämfört med 2016. Redovisas som förändring av andel. Data: Cognos UDP 2018-01-09 Som ett resultat av ovan redovisade utveckling har personalmixen förändrats med en ökad andel ledningsarbete (+0,4 procentenheter), handläggare och administratörer (+0,3 procentenheter) samt läkare (+0,2 procentenheter). Även andelen undersköterskor med flera har ökat (+0,1 procentenheter). Andelen sjuksköterskor, barnmorskor har minskat (-0,5 procentenheter). Förutom förändringar i personalmixen sker även förändringar i åldersfördelningen på sjukhuset i riktning mot fler yngre medarbetare. Jämfört med för fyra år sedan har andelen anställda under 40 år ökat med +4,5 procentenheter. Utvecklingen ser lika ut för alla personalkategorier, för de större personalkategorierna har andelen anställda under 40 år ökat mest i kategorierna rehabilitering och förebyggande (+8,5 %), administratör, vård (+7,4 %) och undersköterskor med flera (+7,1 %). Sjukhuset arbetade under 2017 utifrån fastställd rutin avseende hantering av ofrivilligt deltidsanställda, vilket innebär bland annat att kvarvarande ofrivilliga deltider ska anmälas hos sjukhusets bemanningsservice för att ges möjlighet till ökad tjänstgöring. Antalet ofrivilligt deltidsanställda för 2017 var 25 (0,1 %) varav 1 man och 24 kvinnor, vilket är en ökning med 5 jämfört med föregående år. Utökade uppdrag Nya eller utökade uppdrag 2017 som inneburit volymökning 2017 jämfört med 2016. Aktivitet Volymökning (nettoårsarbetare) Sjuksköters kor Undersköters kor Läkare Admini stratör, vård Rehab. & förebygg Sjukhustekn/ Lab. BMA Statsbidrag flyktingsituationen Adminis tration Övriga TOTAL 14,0 5,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21,0 Psykiatrimedel 6,0 2,0 3,0 6,0 11,0 0,0 0,0 0,0 28,0 ASIH Mölndal 0,0 0,0 3,0 0,5 0,3 0,0 0,3 0,0 4,0 Psykiatri 2,8 3,0 3,0 0,0 3,7 0,0 1,2 0,0 13,7 Tillgänglighetssatsningar 7,0 3,0 12,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 23,0 Regionalt Traumacenter 8,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 Bättre akutsjukvård 8,0 13,0 3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,0 26,0 Satsning barn respektive 12,0 0,0 4,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,0 cancer Total 57,8 26,0 32,0 8,5 15,0 0,0 1,5 2,0 142,7 Not: Sammanställningen innefattande ett visst mått av bedömning. Data: Manuella uppgifter inhämtade från verksamheten. BMA Biomedicinsk analytiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 39 (69)
Under 2017 har nya eller utökade uppdrag inneburit en volymökning motsvarande cirka 140 nettoårsarbetare jämfört med 2016. Arbetade timmar Arbetad tid 2017 jämfört med 2016 uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Arbetade timmar 2017 2016 Utfall 2017/Utfall 2016 Differens Antal Utfall 2017/Utfall 2016 Differens i % Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) 11 767 11 545 222 1,9 % Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Data: Cognos UDP 2018-01-11 Antal arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter. Utfall per månad 2017 och 2016. Not: Heltidsekvivalenter motsvarar arbetade timmar (ordinarie arbetstid) inklusive timmar för timavlönade, mertid, övertid och arbetad tid under jour/beredskap delat med 165 timmar. Data: Cognos UDP 2018-01-11 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 222 jämfört med motsvarande period 2016. Arbete utfört av timanställda under 2017 motsvarade 372 heltider vilket var fem fler än 2016. Utvecklingen av månadsanställda och nettoårsarbetare bör med fördel ställas mot hur utvecklingen av den arbetade tiden ser ut. Den arbetade tiden per månad påverkas av antalet arbetsdagar respektive månad. Det kan göra direkt jämförelser med motsvarande månad föregående år missvisande men den generella volymtrenden är av intresse. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 40 (69)
Personalomsättning Personalomsättning i procent för tillsvidareanställda som lämnat SU, visas som rullande 12. Not: Med rullande 12 avses antalet som slutat senaste tolv månaderna delat i antalet tillsvidareanställda aktuell månad. Data: Cognos UDP 2018-01-11 Sjukhuset uppvisar i december en extern personalomsättning (personal som lämnar SU) för de senaste 12 månaderna på 11,2 % vilket är en minskning jämfört med föregående år på 0,1 procentenheter. Av den externa personalomsättningen är 6,5 % till följd av egen begäran vilket är en minskning jämfört med föregående år på 0,1 procentenheter. Störst omsättning till följd av egen begäran återfinns inom gruppen sjuksköterskor, barnmorskor (8,5 %). Omsättningen i gruppen sjuksköterskor, barnmorskor har dock sjunkit jämfört med föregående år med 0,5 procentenheter. Övertid Andelen övertid (enkel och kvalificerad) i förhållande till utförd tid uttryckt i ackumulerat medelvärde. Utfall 2017 och 2016. Not: Med enkel och kvalificerad övertid avses när heltidsanställd arbetstagare arbetar en eller två timmar före eller efter fastställd ordinarie arbetstidsförläggning. Data: Cognos UDP 2018-01-11 För 2017 var andelen övertid, i förhållande till den totala utförda tiden, i medeltal något lägre jämfört med motsvarande period 2016. Högst andel övertid, i förhållande till den totala utförda tiden återfanns inom kategorierna sjuksköterskor, barnmorskor (2,5 %) och undersköterskor med flera (2,4 %). Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 41 (69)
Personalkostnad Under 2017 har personalkostnaderna ökat med cirka 630 mnkr (6,9 %) jämfört med 2016. I förhållande till budget redovisade sjukhuset en negativ avvikelse på personalkostnader motsvarande -186 mnkr, fördelat på löner och sociala kostnader -117 mnkr, inhyrd personal -52 mnkr och övriga personalkostnader -17 mnkr. Avvikelsen på löner och sociala kostnader motsvarar i bemanning cirka 200 anställda, baserad på aktuell personalmix. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 42 (69)
5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 2017 var -326 mnkr. Avvikelsen motsvarar 2 % av omsättningen. Avvikelsen försämrades med -42 mnkr under december, framför allt beroende på högre kostnader än budgeterat för perioden. Trots att SU producerar DRG-poäng och besök utöver beslutade volymer i vårdöverenskommelsen (VÖK) 2107 når sjukhuset inte upp till beslutad ersättningsnivå i VÖK 2017 (- 45 mnkr) och därmed inte heller tilläggsöverenskommelsen (TÖK) 2017. Anledningen till avvikelsen är att priserna (exklusive DRG-ersättning) justerades ned inför 2017 med en ambition att dess skulle överensstämma mer med vårdöverenskommelsen. Utifrån förutsättningarna kombinerat med den komplexitet i variation och volym av produkter som SU har, var det svårt att fastställa rätt prisnivå per produkt som vid uppföljning under året visat sig vara för låg. Förutsättningarna var att SUs produktlista inte haft någon större översyn sedan 2010 i väntan på nytt KPP-underlag (Kostnad per patient). Ersättningsnivåerna i VÖK för de olika prestationsdelarna har inte helt justerats för den förskjutning som skett emellan sluten och kvalificerad öppenvård som tydligt visas i jämförelser med KPP. Vid en analys av utfallet per vårdnivå och vårdområde i VÖK, syns avvikelsen tydligast i utfallet för den mest kvalificerade vården. Ersättning utifrån vår prislista ger endast 71 % ersättning för högspecialiserad öppenvård och 82 % ersättning för rikssjukvården inom sluten vård. Konsekvensen blir ett intäktsbortfall på 15 mnkr respektive 125 mnkr. Vi har under året redovisat att länssjukvården minskar och då framförallt sluten akutsjukvård. Sammantaget blir nettoeffekten 94 mnkr i intäktsbortfall till följd av fel priser. Motsvarande avvikelse ses i jämförelse med KPP. Budget utfall SU 2017 Källa: Cognos Året som gått inleddes med relativt små ekonomiska avvikelser under första kvartalet. Underskott fanns i första hand avseende intäkter, där produktionen inledningsvis inte kom upp i förväntad nivå. Samtidigt med detta kom signaler från Västra Götalandsregionen om att ökad produktion skulle prioriteras. Sjukhuset gjorde, med detta som bakgrund, satsningar som innebar en ökad produktionstakt, och efter sommaren kunde vi tydligt se en ökad produktion i jämförelse med föregående år. I kombination med koncerngemensamma beslut om lönesatsningar utöver budget på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 43 (69)
stora personalgrupper innebar detta en hastigt ökad kostnadstakt under andra halvan av 2017, samtidigt som prissättningen på sjukhusets produktion inte gett full utväxling. Styrelsen antog därför i september ett åtgärdsprogram med syfte att få ner kostnadsnivån i första hand inom område 1,5 och 6 och att öka intäkterna från Västra Götalandsregionen. Åtgärdsprogrammet gav viss effekt, men långt ifrån tillräcklig, varför ett nytt, mer omfattade åtgärdsprogram kommer att initieras i inledningen av 2018. Intäkts- och kostnadsutveckling 2016-2017 Källa: Cognos Bruttokostnadsutvecklingen, rullande 12 månader, har successivt sjunkit sedan 2015 men har ökat kraftigt igen under det senaste halvåret och ligger nu på drygt 6 %. Det är mycket högre än vad budgeterade kostnader på årsbasis medger. Över tid måste intäkts- och kostnadsutveckling följa varandra för att det ska bli ekonomi i balans. Kostnadsnivån måste under det kommande året minska med cirka 2 procentenheter, vilket är det budgeten medger givet de intäkter som i dagsläget är kända för 2018. Omkring 70 % av bruttokostnadsutvecklingen hänför sig till ökade personalkostnader där såväl antalet nettoårsarbetare som kostnaden per arbetad timma varit högre än budget. Andra kostnadsslag med en hög kostnadsutveckling under 2017 är IT-tjänster, patientmåltider, lokalvård och röntgentjänster, se vidare under avsnitt 5.3.1. Intäktsutvecklingen under året var vid årsskiftet 4,5 % mätt i "rullande-12". Intäktstappet i december beror på att sjukhuset i december 2016 fick stora engångsintäkter, vilket inte skedde under december 2017. SUs budgetavvikelse 2013-2017 Källa: Raindance ekonomisystem *2016: Differens mot godkänd avvikelse 2016 (-75 mnkr) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 44 (69)
Finansiell ställning Nyckeltalen visar att den finansiella ställningen har försämrats sedan år 2013. Soliditeten, andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, har därmed successivt minskat och är vid årsskiftet ungefär -11 %. Möjligheten för sjukhuset att själva finansiera ny- och reinvesteringar har minskat de senaste 5 åren (se självfinansiering av investeringar i tabell nedan) vilket också innebär att låneskulden ökar betydligt. Så länge räntan är låg innebär en ökad låneskuld inte så stora ekonomiska påfrestningar, men risken för framtida kostnader ökar ju större låneskuld SU har. Ju mindre de ekonomiska marginalerna är, desto svårare får SU att agera vid oförutsedda händelser. Nyckeltal Finansiella nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Soliditet (%) 5,4 % 3,1 % -0,1 % -2,7 % -10,8 % Självfinansiering av investeringar 67 % 67 % 38 % 42 % -1 % (%) Låneskuld (tkr) 424 266 352 784 989 571 1 082 452 1 340 833 Källa: Raindance Ekonomiskt resultat per område Under 2017 var SUs resultat -326 mnkr, men områdenas avvikelser mot budgeterat resultat varierade. Samtliga områden, förutom område 4 och gemensam administration, redovisade underskott vid årets slut. Område 1: Budgeterat resultat: -10 mnkr. Avvikelse mot budget: -119 mnkr. Området har en stor ekonomisk avvikelse som framför allt består höga personalkostnader till följd av extra satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare, köpt vård på grund av kapacitetsbrist och höga läkemedelskostnader till följd av nya behandlingsmetoder. Område 2: Budgeterat resultat: +10 mnkr. Avvikelse mot budget: -17 mnkr. En stor del av den negativa avvikelsen förklaras av ej fullt finansierat löneavtal, ofinansierad ny jourlinje via bemanningsföretag till följd av koncentration av förlossningen till Östra sjukhuset samt dyra bemanningslösningar under semesterperioden. Område 3: Budgeterat resultat: -10 mnkr. Avvikelse mot budget: -15 mnkr. Den negativa avvikelsen beror till stor del på läkemedelskostnader inom Ögon och personalkostnader inom An/Op/IVA. Område 4: Budgeterat resultat: +25 mnkr. Avvikelse mot budget: +31 mnkr. Ett stort överskott återfinns inom personalbudget, vilket till stora delar beror på svårigheter att rekrytera medarbetare inom flera personalkategorier. Efterfrågan av områdets tjänster har varit hög, vilket har visat sig i ökade intäkter. Däremot är externa intäkter från försäljning lägre än budget vilket beror på de nya regionala gemensamma prislistorna för diagnostik. Område 5: Budgeterat resultat: +10 mnkr. Avvikelse mot budget: -96 mnkr. Området har haft en hög produktion av vård för VG-patienter, och detta har medfört högre kostnader än budgeterat för bland annat personal, material, tjänster och köpt vård. Område 6: Budgeterat resultat: -20 mnkr. Avvikelse mot budget: -79 mnkr. Det är framför allt höga kostnader för läkemedel, personal, material och köpt vård som bidragit till den negativa budgetavvikelsen. Den positiva utvecklingen på läkemedelsområdet, med viktiga genombrott i behandlingen av bland annat multipel skleros, cancersjukdomar och cystisk fibros, har varit en stor ekonomisk utmaning under 2017 liksom tidigare år. Personalkostnader har varit höga då området tvingats använda dyra lösningar för att hålla vårdplatser och produktion uppe. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 45 (69)
5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård Årsvärden Resultaträkning (mnkr) Utfall 1712 Budget 1712 Utfall 1612 Avvikelse budget/utfall Förändring utfall/utfall % Såld vård internt 11 475 11 477 10 964-2 5 % Såld vård externt 1 107 1 041 1 068 66 4 % Patientavgifter 157 171 168-14 -7 % Driftbidrag från nämnd inom 1 032 892 865 140 19 % regionen Övriga erhållna bidrag 1 546 1 526 1 574 20-2 % Försäljning av tjänster 613 640 607-27 1 % Hyresintäkter 4 1 3 3 41 % Försäljning av material och 25 28 27-2 -7 % varor Övriga intäkter 35 68 26-33 32 % Verksamheten intäkter 15 993 15 844 15 303 149 5 % Personalkostnader, inkl. inhyrd -9 868-9 683-9 235-185 7 % personal Köpt vård -300-159 -278-141 8 % Läkemedel -1 818-1 715-1 773-103 3 % Verksamhetsanknutna tjänster -511-516 -469 5 9 % Övriga tjänster, inkl. -530-552 -513 22 3 % konsultkostnader Material och varor, inkl. -1 289-1 361-1 360 72-5 % förbrukningsmtrl Lokal- och energikostnader -1 105-1 105-1 031 0 7 % Lämnade bidrag -28-19 -24-9 19 % Avskrivningar -323-309 -301-14 7 % Övriga kostnader -515-386 -362-129 42 % Verksamhetens kostnader -16 287-15 806-15 344-481 6 % Finansiella intäkter/kostnader -32-38 -33 6 Bidrag, speciella beslut över 0 0 0 budget Resultat -326 0-74 -326 5.1.2 Intäktsutveckling Totala intäkter uppgick till 15 993 mnkr, vilket var 149 mnkr högre än budgeterat. Intäkter - utfall i fasta priser Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 46 (69)
Källa: Raindance Intäktsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 3,5 % mellan 2016 och 2017. Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet tak. Nås inte ersättningstaket reduceras ersättningen. Vårdproduktion utöver basvolym ersätts till viss del enligt särskild tilläggsöverenskommelse (TÖK) om brutet tak. Trots att SU producerar DRG-poäng och besök utöver beslutade volymer i VÖK 2107 når sjukhuset inte upp till beslutad ersättningsnivå i VÖK 2017 (- 45 mnkr) och därmed inte heller i TÖK 2017. Anledningen till avvikelsen är att priserna, exklusive DRG-ersättning, justerades ned inför 2017 som en ambition att överensstämma mer med vårdöverenskommelsen. Sammantaget alla delar blir nettoeffekten 94 mnkr i intäktsbortfall till följd av felaktiga priser. Följande budgetavvikelser är värda att notera gällande vårdproduktionsersättning VGR: Ersättning för vårdproduktion bas -45 mnkr Ersättning brutet tak -115 mnkr Tillgänglighetssatsningar utöver plan +40 mnkr Ersättning för protonstrålning och +30 mnkr diabeteshjälpmedel Ersättning för diverse tilläggsöverenskommelser +25 mnkr Ersättning för höjd Ob-ersättning +38 mnkr Ersättning för köpt vård som inte fanns +50 mnkr budgeterad Budgetavvikelsen avseende såld vård externt var positiv och berodde på att sjukhuset tagit emot fler utomlänspatienter än förväntat. De verksamhetsområden som hade störst positiva avvikelser var Barnkardiologi (+26 mnkr) och Barnmedicin (+16 mnkr). Intäktsutfallet för patientavgifterna uppvisade ett underskott motsvarande 15 mnkr. Det har skett en ökning av budgeten för hela 2017 med motsvarande drygt 2 mnkr utan att någon höjning skett av patientavgifterna. I förhållande till utfall på helår 2016 är budgetökningen på helår 4 mnkr samtidigt som det sedan årsskiftet var slopade avgifter för patienter som är äldre än 85 år. Budgetavvikelsen för övriga intäkter var positiv och kan i huvudsak hänföras till: Tilläggssatsning Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus +30 mnkr Ersättning MS- och cancerläkemedel +31 mnkr Ersättning Innovationsfonden +18 mnkr Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 47 (69)
5.1.3 Kostnadsutveckling Totala kostnader uppgick till 16 319 mnkr, vilket var 475 mnkr högre än budgeterat. Kostnader - utfall i fasta priser Källa: Raindance Kostnadsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 5 % mellan 2016 och 2017. Utökade uppdrag, fler nettoårsarbetare, högre löneavtalsnivåer än budgeterat, dyra lösningar på personalsidan för att upprätthålla vårdproduktion och ökade kostnader för köpt vård är några av de viktigaste förklaringarna till utvecklingen. 5.1.3.1 Personalkostnader och bemanningsföretag Personalkostnader Ack. utfall perioden Avvikelse budget Ack. budget perioden 2017 2017 jämfört mot utfall Månadslön 5 743 5 912 169 Nettosemester 167 91-76 Jour 204 180-24 OB 244 219-25 Föräldraledighet 22 13-9 Sjuklön 118 81-37 Övertid 211 117-94 Sociala avgifter 2 930 2 910-20 Övriga personalkostnader 164 147-17 Inhyrd personal 64 12-52 Summa personalkostnader 9 867 9 682-185 Källa: Raindance ekonomisystem Personalkostnaderna var för perioden januari till december 185 mnkr högre än budget. Det har under året varit fortsatta svårigheter att rekrytera inom vissa specialiteter. Det leder till problem med att upprätthålla budgeterade prestationsnivåer och till dyra lösningar såsom anlitande av inhyrd personal samt höga övertids- och mertidskostnader. Personalkostnader per arbetad timme uppgick 2017 till 414 kr, vilket är 4,5 % högre jämfört med 2016. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 48 (69)
Källa: Cognos Nedan följer de viktigaste förklaringsposterna till den negativa avvikelsen avseende personalkostnader: Dyrare löneavtal än budgeterat Det regiongemensamma beslutet att i lönerevisionen för 2017 höja nivån för ett antal yrkesgrupper mer än den kompensation sjukhuset fått i år för löneökningar har inneburit en merkostnad för sjukhuset på cirka 79 mnkr under 2017, en kostnadsökning som inte var budgeterad. Dyra lösningar En åtgärd för att kunna behålla kritisk personal inom område 1 var att personal inom vissa verksamheter fick en 13:e månadslön utbetald om de var kvar på sin tjänst minst 12 månader. Kostnaden för detta under 2017 uppgick till drygt 27 mnkr. Kostnaden för övertid totalt under 2017 uppgick till 211 mnkr, vilket var cirka 31 mnkr högre än föregående år och 94 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för övertid med ersättning 300 % uppgick till 33 mnkr. Motsvarande belopp föregående år var 27 mnkr. Kostnaden för övertid med ersättning 500 % uppgick till 16 mnkr. Ingen övertidsersättning 500 % betalades ut under 2016. Ökat antal anställda Trots svårigheter att rekrytera inom vissa specialiteter var antalet nettoårsarbetare i december 530 fler jämfört med motsvarande månad 2016. Hela denna ökning ryms inte inom budgeterad personalvolym. Av ökningen med 530 nettoårsarbetare var antalet chefer 70 fler. Ökat antal chefer är en konsekvens av arbetet med normtalet, och leder förhoppningsvis i förlängningen till lägre personalomsättning och lägre sjukskrivningstal. Ökat nyttjande av bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag Utfall perioden 2017 Budget perioden Utfall perioden 2017 2016 Utfall helår 2016 Läkare 40 7 21 21 Sjuksköterskor 19 2 2 2 Övriga 5 3 5 5 Summa 64 12 28 28 Kostnaden för inhyrd personal var för perioden 64 mnkr, och det var 52 mnkr högre än budget och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 49 (69)
36 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Det är köp av läkartjänster och sjukskötersketjänster som har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Av kostnaden för övrig personal kan i stort sett hela kostnaden hänföras till köp av medicinska sekreterare. 5.1.3.2 Köpt vård Kostnader för köpt vård Utfall Budget Utfall Avvikelse Avvikelse Förändring perioden perioden perioden Budget budget i % 2017/2016 i % 2017 2017 2016 Köpt 80 3-77 -2 567 % 58 28 % vårdgarantivård Köpt 125 97-28 -29 % 123 2 % valfrihetsvård Övrig köpt vård 95 59-36 -61 % 97-2 % Summa 300 159-141 -89 % 278 7 % Intäkter köpt 47 garantivård Nettoavvikelse -94 Kostnaderna för den köpta vården uppgick 2017 till 300 mnkr. Det är 141 mnkr högre än budget och 22 mnkr högre än under 2016. Av köpt vårdgarantikostnaderna på 80 mnkr avser 47 mnkr köpt vård med central finansiering som SU får 100 % ersättning för. Nettoavvikelsen köpt vård blir därmed -94 mnkr. Intern kapacitetsbrist, fortsatt höga kostnader för köpt valfrihetsvård och kravet på att uppfylla vårdgarantin är de främsta orsakerna till den höga kostnadsnivån och budgetavvikelsen. 5.1.3.3 Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel Utfall Budget Avvikelse Utfall Avvikelse Förändring perioden perioden budget mot perioden 2017 i % 2017/2016 i % 2017 2017 utfall 2017 2016 Recept 1017 967-50 -5 % 989 3 % Rekvisition 801 748-53 -7 % 784 2 % Summa 1 818 1 715-103 -6 % 1 773 3 % Exkl. ordnat införande 1 589 1 481-108 -7 % 1 504 5 % Läkemedelskostnaderna för helår 2017 avviker negativt med 103 mnkr mot budget. Inkluderar man överenskommelsen med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS, angående ersättning för behandling av patienter utanför SU område (MS- och cancerpatienter), vilket motsvarar 31 mnkr på helår, landar läkemedelskostnaderna på -72 mnkr jämfört med budget. Läkemedelsrabatter för helår 2017: 58 mnkr (ingår i summeringen ovan), varav 39 mnkr avser Q1 tom Q3 2017 och resterande 18 mnkr avser 2016. Jämfört med utfallet 2016 innebär resultatet en kostnadsökning med 5 % exklusive ordnat införande (OI). Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom barnmedicin, ögon och neurosjukvård. Område 1: Negativ avvikelse 41 mnkr. Den största avvikelsen återfinns inom barnmedicin som har en ökad kostnad om 28 mnkr jämfört med föregående år. Den primära anledningen är ökat förskrivning av Translana och Spinraza. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 50 (69)
Barn och ungdomspsykiatrins neuropsykiatriska läkemedel fortsätter öka i takt med ökningen av patientinflödet. Område 2: Negativ avvikelse -8 mnkr. Jämfört med föregående år är kostnaden 5 mnkr högre. Kostnadsökningen jämfört med föregående år härleds främst till Affektiva och Beroende men viss kostnadsökning kan även konstateras inom Psykos. Psykiatri: Kostnad för ADHD läkemedel är den viktigaste orsaken till de ökade kostnaderna inom Affektiva och Beroende. Användningen av melatonin har ökat vilket används i hög utsträckning inom Affektiva där flertalet patienter har sömnproblem och där alternativa sömnläkemedel efterfrågas. Somatik: Verksamhet Medicin/Geriatrik/Akutsjukvård har under 2017 haft kostnader på cirka 5 mnkr utöver budget. Jämfört med utfall 2016 är dock kostnaderna oförändrade. Fortsatt höga kostnader ses för antikoagulantia, biologiska läkemedel vid inflammatoriska tarmsjukdomar samt hematologiska läkemedel. Område 3: Negativ avvikelse -14 mnkr, avvikelsen återfinns framförallt inom rekvisitionsläkemedel och kan hänföras till Ögon och Geriatrik. Vad gäller Geriatrik (-1 mnkr) är det främst Osteoporosenhetens läkemedel mot benskörhet (Prolea och Zoledronsyra) som har ökat i kostnad. Där har en ny upphandling skett vilket resulterat i ett högre pris. Verksamheten fick inte full finansiering för detta läkemedel när det gick över till VÖK i budget 2017. I år har inte upphandlad leverantör kunnat leverera läkemedlet och verksamheten har tvingats köpa ett dyrare läkemedel. Detta har området fått en ersättning för på 1 mnkr. Ögon har en fortsatt hög kostnad för injektionsläkemedel. Budgetavvikelsen för rekvisitionsläkemedel slutar på 12 mnkr över budget då behovet av att utföra injektioner överstiger beställd volym. Det läkemedel som främst används är Eylea som kan ges med glesare intervall jämfört med övriga läkemedel. Det är gynnsamt då det innebär att fler patienter kan behandlas med samma personalresurs som för närvarande utnyttjas maximalt. Område 4: Positiv avvikelse 10 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på läkemedelsrabatter motsvarande 23,0 mnkr som inte varit budgeterade. Samtidigt avviker kostnaden för smittskyddsläkemedel, främst hepatit C, negativt mot budget med 19 mnkr. Av dessa har 11 mnkr ersatts med intäkter för ordnat införande över budget. Område 5: Positiv avvikelse 4 mnkr. Större läkemedelsrabatter och patentutgångar, som har kommit tidigare än förväntat, förklarar den positiva avvikelsen. Område 6: Negativ avvikelse -40 mnkr. Avvikelserna är störst inom verksamhetsområdena Neurosjukvård, främst MS-läkemedel, (-26 mnkr), Medicin (-15 mnkr) bland annat hematologläkemedel, och Geriatrik, lungmedicin och allergologi (-17 mnkr) där bredspektrumantibiotika vid cystisk fibros och framförallt nya preparat för cancerbehandling har inneburit kraftigt ökade kostnader. 2017 har området en godkänd avvikelse för läkemedel på 20 mnkr. Posten, som ligger områdescentralt, gottskriver delar av verksamheternas överskridande. Området har också erhållit kompensation för MS- och cancerläkemedel för länssjukvårdspatienter utanför SUs upptagningsområde med 26 mnkr under året. Det totala utfallet för läkemedel 2017 uppgår till 624 mnkr vilket är en minskning med 3 mnkr jämfört med utfall 2016. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 51 (69)
5.1.3.4 Ordnat införande läkemedel Särskild ersättning, kostnader ordnat införande Årsanslag Anslag t.o.m. perioden 2017 Ersättning t.o.m. perioden 2017 Avvikelse anslag - ersättning Ordnat införande 112 112 102 10 Ordnat införande, hepatit C 63 63 71-9 Rörelseorganens sjukdomar 6 6 9-4 Regionalt solidariska 53 53 47 6 Summa 234 234 229 3 Nytt årsanslag ändrades i november från 220 mnkr till 234 mnkr för 2017. Kostnadsutfallet på ordnat Införande av läkemedel ligger något under beslutat anslag, vilket främst beror på att ordnade införande som ingår i etapp 1 2017 inte kom igång enligt plan, med största avvikelse för verksamhetsområde urologi, för Zytiga och Xtandi - läkemedel mot prostatacancer. Hepatit-C läkemedel avviker med - 9 mnkr. SU har fått ett preliminärt godkännande på att få fakturera utöver tak. RÖS, Rörelseorganens sjukdomar), avviker negativt med 4 mnkr mot årsanslag, vilket SU också kommer att få fakturera enligt utfall 2017. 5.1.3.5 Lokalhyror Lokalhyror, mkr Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse jmf med budget Utfall 2016 Lokalhyra Västfastigheter 744 760 16 705 Externa hyror 124 132 8 116 Totalt 868 892 24 821 Hyreskostnaderna redovisar ett positivt resultat med 24 mnkr (2,6 %) mot budget. Ett flertal av de budgeterade ekonomiskt drivna fastighetsinvesteringarna är förskjutna i tid framåt, vilket påverkar resultatet i positiv riktning. Även de externa hyrorna har utfallit lägre än budgeterat beroende på att indexering för hyreshöjning har blivit lägre än planerat och vi har lyckats förhandla oss till lägre hyror i några fall. 5.1.3.6 Material, varor och tjänster I jämförelse med föregående år har kostnaderna för material, varor och tjänster ökat med cirka 6 %. När det gäller material så är det framför allt kostnader för diabeteshjälpmedel, implantat och medicinteknisk utrustning som ökat mycket. Område 5 har haft ökade kostnader för operationsutrustning på grund av att Sterilcentralen återlämnar steriliserad utrustning i långsammare takt än tidigare rutiner. När det gäller köpta tjänster är det framför allt höga kostnadsökningar för patientmåltider, städning, röntgentjänster och IT-tjänster. Måltidspriset ökade inför 2017 med 9 % från Regionservice. Lokalvårdskostnaderna har ökat kraftigt, beroende på ökade städytor och ökad städfrekvens på många ytor. IT-konsultkostnaderna har stigit väsentligt, på grund av att flera nya IT-projekt är igång samtidigt och en engångskostnad för nytt IT-system för sterilteknisk utrustning. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans SUs styrelse antog 1 september 2017 ett åtgärdsprogram för att dämpa kostnadsutvecklingen och få Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 52 (69)
en ekonomi i balans. Åtgärderna omfattade en rad områden och är avsedda att verka på både kort och lång sikt. Nedan följer den ekonomiska effekten på 2017 avseende områdena i åtgärdsprogrammet: Åtgärdsplaner: Område 1, 5 och 6 har månadsvis gjort uppföljning av effekterna av de antagna åtgärdsplanerna. Effekten vid årsskiftet bedöms till cirka 37 mnkr för de tre områdena. De sammanlagda värdet av åtgärdsplanerna uppgick till 80 mnkr. Fokus på verksamhetsområden med de största ekonomiska utmaningarna: Arbete har genomförts med samtliga verksamhetsområden med genomgångar av de specifika förutsättningarna. I samband med detta har respektive verksamhetsområde erbjudits hjälp av sjukhusgemensamma resurser för att kunna få bättre förutsättningar att nå ekonomisk balans i budget 2018. Dialog med regionen för ökad ersättning: Sedan beslut om åtgärdsprogram har SU fått följande större tillkommande ersättningar för 2017: Statsbidrag för förlossningsvård: 21,9 mnkr Satsning på barnsjukvård: 30 mnkr Insulinpumpar och glukosmätare 20 mnkr Trots att åtgärdsprogrammets olika delar sammantaget genererat minskade kostnader och att SU fått ökade intäkter om sammanlagt 115 mnkr sedan september har sjukhusets ekonomiska underskott växt. Detta i första hand beroende på hastigt ökande personalkostnader. Ett nytt, mer omfattande åtgärdsprogram initieras i januari 2018. 5.3 Eget kapital Eget kapital 2017 2016 Belopp i tkr Ingående eget kapital -77 460-3 689 Bokslutsdispositioner 73 772 0 Årets resultat -325 735-73 772 Utgående eget kapital -329 423-77 460 SUs utgående eget kapital uppgick sammantaget i bokslutet 2017 till -329,4 mnkr. Årets resultat utgjorde -325,7 mnkr. Enligt beslut i regionfullmäktige i februari 2016 medgavs ett underskott för sjukhuset om högst -75 mnkr för räkenskapsåret 2016. I enlighet med detta beslut uppgår SUs ingående negativa egna kapital till 3,7 mnkr efter att 2016 års resultat räknats av. Återställande av återstående negativt eget kapital (-3,7 mnkr) kommer att ske under 2018. Inkluderat i årets resultat om -325,7 mnkr ingår ett intäktsbortfall till följd av felaktiga priser om 94 mnkr. För mer information kring SUs resultat och intäktsutveckling, se avsnitt 5.1. 5.4 Investeringar SUs behov att investera båda i fastigheter och utrustning har de senaste åren ökat för att kunna bemöta dagens och framtidens behov i diagnostik och behandling inom VGR. En stor andel av den ökande investeringen är SUs största fastighets- och utrustningsprojekt hittills, Regionalt Bild- och InterventionsCentrum (BoIC). Större byggprojekt Husbyggnationen för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning, färdigställdes och är sedan sommaren i verksamhetsdrift. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 53 (69)
Regionalt Bild- och InterventionsCentrum - Etapp 3, som omfattade resterande hälft i plan 1 och 2/3 samt hela plan 4, färdigställdes i december. Därmed är hela huset i verksamhetsdrift. Regionstyrelsen beslutade också i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, där husbyggnationen beräknas pågå till 2020. Program- och systemhandlingsarbetet för etapp 1 och 2, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och förväntas vara färdig i andra kvartalet 2018. Förstudien Sahlgrenska Life, Hus 1 och tillhörande förstudie avseende Om- och påbyggnad av Akutvårdshuset nominerades till VGRs investeringsplan. Andra omfattande ombyggnationer Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2017 är till exempel: Ombyggnad på Östra sjukhuset för flytt av förlossningsvården från Mölndals sjukhus. Ombyggnad av Operation 2 och 3 på Mölndals sjukhus som är en anpassning till ny sterilgodshantering. Byggentreprenaden för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset. Ombyggnad i Nya Vårdbyggnaden för en samlad neurosjukvård på Sahlgrenska sjukhuset. Ombyggnader för nya fryshotell på Sahlgrenska och Östra sjukhuset, tillhörande Gothia Forum. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras, utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Fastighetsinvesteringar, utfall i jämförelse med investeringsram Fastighetsinvesteringar, exklusive så kallade strategiska investeringar, uppgick till 76 mnkr. Utfallet är att jämföra med sjukhusets grundram 2017 om 115 mnkr, för ekonomiskt driven fastighetsinvestering. Utfallet för strategiska fastighetsinvesteringar blev 593 mnkr, som huvudsakligen handlar om utgifter i projekten under genomförande såsom Tillbyggnad Barnsjukhuset på Östra sjukhuset, R-huset på Mölndals sjukhus samt regionalt Bild- och InterventionsCentrum och Låghus Etapp 3b på Sahlgrenska sjukhuset. Investeringar i fastigheter 2017. Utfall och investeringsram i mnkr Utfall 2017 a) Investeringsram 2016 b) Fastighetsinvesteringar 76 115 Strategiska fastighetsinvesteringar 593 748 Summa 669 863 Not: Källa: a) Västfastigheters bokföring b) VGRs detaljerade investeringsplan 2016-2018 Fastighetsinvesteringar 2009-2017 exkl. strategiska i mnkr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 54 (69)
Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 430 mnkr. Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning på strategiska utrustningsinvesteringar med 110 mnkr, inklusive BoIC etapp 2 och 3 för 100 mnkr. Tidigare sparade medel om 29 mnkr skulle användas under 2017. Det innebär att SU totalt disponerade 548 mnkr i investeringsram. Fördelning av sjukhusets investeringsram och utfall för 2017 i mnkr Utrustningsinvesteringar Investeringsplan Bokfört t.o.m. 2017 december 2017 Prognos 2017 Områdesramar 37 34 37 Samplanering Bild o funktionsmedicin 57 69 60 Lab-medicin 22 26 30 Övervakning AN/IVA/IMA 30 19 28 Ultraljud 22 21 27 OP-salar 40 29 40 Smittrening 6 5 6 Sängar 3 3 3 Summa samplanering 180 172 194 Särskilda projekt och byggnadsrelaterat 184 201 175 Summa SUs egen ram 401 407 406 Tidigare sparade ramar 29 Totalt SUs egen ram inklusive tidigare sparade ramar 430 407 406 Strategiska utrustningsinvesteringar VGR MR-kameror VGR 17 25 Laserutrustning Thorax kirurgi 1 1 Masspektromi (HMRS) 8 Säkerhetsutrustning Rågården 1 NGS New Generation Sequencing 4 9 SPECT/CT till Klin fys 6 6 IMAC (RIS/PACS) 8 30 Strålbehandling, linjäraccelerator 13 18 Strålbehandling 3 3 5 BoIC, etapp 2 och 3 100 67 59 Summa strategiska utrustningsinvesteringar VGR 118 111 154 Totalt investeringar exkl. externfinansierade 548 518 560 Externfinansierade investeringar* 12 15 Totalt investeringar inkl. externfinansierade 548 529 575 *Investeringar finansieras av ALF, extern forskningsmedel eller bidrag. Jämfört med 2016 ligger investeringarna under 2017 (529 mnkr) 8 mnkr högre än förra året. I grafen nedan redovisas utfallet för utrustningsinvesteringarna under åren 2009 till 2017. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 55 (69)
Utrustningsinvesteringar 2009-2017 i mnkr Följande är exempel på större utrustningsinvesteringar som installerats under 2017: Utrustning till BoIC etapp 1-2 uppgick till 386 mnkr och till etapp 3 var kostnaden för utrustning 112 mnkr för perioden 2011-2017. Utrustning till Hus R i Mölndals sjukhus där forskning, utveckling och utbildning samlas på en och samma byggnad, till en kostnad om 20 mnkr (2014-2017). Byte av respiratorer genomfördes till en kostnad om 31 mnkr. En mindre linjäraccelerator till strålbehandling installerades för 13 mnkr. Utrustning BoIC-projektet etapp 1 och 2 BoIC etapp 1 och 2 har 550 mnkr i utrustningsinvesteringsram. Fem verksamheter, Sterilteknisk enhet, Radiofarmakacentralen, Klinisk fysiologi, Radiologi och Hybrid-och intervention är igång. Här ryms avancerade utrustningar för bildiagnostik och intervention som röntgen, magnetresonanstomografi (MR), ultraljud, datortomografi (CT) och positronemissionstomografi (PET). En cyklotron, som är den första i VGR, och som ska tillverka isotoper till PET-kameror, levererades och drifttestades i oktober-november 2016. Utrustning BoIC-projektet etapp 3 Utrustningsbudgeten till BoIC etapp 3 är totalt 250 mnkr, fördelat på 150 mnkr strategiska utrustningsinvesteringsmedel och 100 mnkr SU-egna investeringsmedel. Lös utrustning och inredning/möbler beställdes efter årsskiftet 2016-2017 för leverans under 2017. Verksamhetsstart på plan 01 och plan 2-3 kom igång enligt planerna i maj 2017 och för plan 4 i fjärde kvartalet 2017. Produktionsstart blev den 4 december för plan 4 och produktionen trappas upp under kvartal 1 2018. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 56 (69)
6 Bokslutsdokument och noter Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Resultaträkning Belopp i tkr Not Utfall 2017 Utfall 2016 Verksamhetens intäkter 1 15 993 136 15 303 378 Verksamhetens kostnader 2,3-15 963 562-15 043 431 Avskrivningar och nedskrivningar 4-323 116-300 647 Verksamhetens nettokostnader -293 542-40 700 Finansnetto 5-32 193-33 072 Årets resultat -325 735-73 772 Kassaflödesanalys Not Utfall 2017 Utfall 2016 Löpande verksamhet Årets resultat -325 735-73 772 Investeringsbidrag -12 237-10 783 Avskrivningar 323 116 300 647 Utrangeringar/nedskrivningar 247 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6 0 762 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital -14 609 216 854 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 8 175-13 840 Ökning-/minskning+ av kortfristiga -404 225-9 829 fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 185 813 4 541 Kassaflöde från löpande verksamhet -224 846 197 726 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar 7-528 248-525 991 Försäljningar anläggningstillgångar 8 0 5 368 Kassaflöde från investeringsverksamheten -528 248-520 623 Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga 255 995 103 598 skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 73 772 0 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 57 (69)
Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten 12 237 10 783 342 004 114 381 ÅRETS KASSAFLÖDE -411 090-208 515 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 580 712 789 230 169 627 580 712 Kontroll av årets kassaflöde -411 085-208 518 Differens 5-3 Balansräkning Not Utfall 2017 Utfall 2016 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 0 0 Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier 10 1 539 340 1 372 606 - pågående investeringar 11 200 215 162 069 Summa anläggningstillgångar 1 739 555 1 534 675 Omsättningstillgångar Förråd 86 212 94 387 Kortfristiga fordringar 12 1 067 898 663 673 Kortfristiga placeringar 13 2 415 2 306 Likvida medel 167 212 578 406 Summa omsättningstillgångar 1 323 737 1 338 772 Summa tillgångar 3 063 292 2 873 447 Eget kapital Eget kapital -77 460-3 689 Bokslutsdispositioner 73 772 0 Årets resultat -325 735-73 772 Summa eget kapital -329 423-77 460 Skulder Långfristiga skulder 14 1 395 810 1 139 815 Kortfristiga skulder 15 1 996 905 1 811 092 Summa skulder 3 392 715 2 950 907 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 063 292 2 873 447 Noter, belopp i tkr 2017 2016 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 156 711 168 174 Såld vård internt 11 474 624 10 964 210 Såld vård externt 1 106 744 1 068 490 Försäljning av tjänster, internt 388 622 374 308 Försäljning av tjänster, externt 224 390 232 574 Hyresintäkter 3 836 2 726 Försäljning av material och varor, internt 10 820 11 769 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 58 (69)
Noter, belopp i tkr 2017 2016 Försäljning av material och varor, externt 14 634 15 561 Statsbidrag 459 074 473 753 Investeringsbidrag 12 237 10 783 Övriga bidrag, internt 1 878 699 1 752 504 Övriga bidrag, externt 228 185 202 319 Övriga intäkter, internt 7 215 3 988 Övriga intäkter, externt 27 345 22 219 Totalt 15 993 136 15 303 378 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader 9 803 927 9 207 519 Inhyrd personal, bemanningsföretag 63 757 27 629 Köpt vård internt 7 986 655 Köpt vård externt 292 172 277 138 Läkemedel 1 818 299 1 772 728 Lämnade bidrag, internt 11 582 18 740 Lämnade bidrag, externt 16 457 4 890 Lokal- och energikostnader, internt 970 547 901 738 Lokal- och energikostnader, externt 134 440 128 993 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 251 235 225 474 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 259 914 243 649 Material och varor, internt 449 291 353 480 Material och varor,externt 839 239 1 006 622 Övriga tjänster, internt 387 741 359 960 Övriga tjänster, externt 142 087 152 686 Övriga kostnader, internt 262 350 206 571 Övriga kostnader, externt 252 538 154 959 Totalt 15 963 562 15 043 431 3. Personalkostnader, detaljer Löner 6 709 181 6 329 481 Övriga personalkostnader 164 481 151 885 Sociala avgifter 2 930 265 2 726 153 Totalt 9 803 927 9 207 519 4. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Maskiner och inventarier 323 116 300 647 Totalt 323 116 300 647 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 323 116 300 647 5. Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, externt 470 0 Övriga finansiella intäkter, externt 3 037 882 Totalt 3 507 882 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 34 273 32 743 Räntekostnader, externt 316 103 Övriga finansiella kostnader, externt 1 111 1 108 Totalt 35 700 33 954 Totalt finansnetto -32 193-33 072 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 59 (69)
Noter, belopp i tkr 2017 2016 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster inventarier 0 157 Totalt 0 157 Reaförluster inventarier 0 919 Totalt 0 919 Netto reavinster/-förluster 0-762 7. Investering i anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier 399 065 413 634 Årets pågående investering 129 183 112 357 Totalt 528 248 525 991 8. Försäljning anläggningstillgångar Försäljning maskiner och inventarier 0 5368 Totalt 0 5 368 9. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 724 724 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 724 724 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 724 724 Utgående ackumulerade avskrivningar 724 724 Utgående restvärde 0 0 10. Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 4 393 371 3 952 352 Nyanskaffningar 399 065 413 634 Omklassificeringar 91 037 107 406 Försäljningar/utrangeringar -139 188-80 021 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 4 744 285 4 393 371 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 3 020 766 2 794 011 Årets avskrivning och nedskrivning 323 116 300 647 Försäljningar/utrangeringar -138 941-73 892 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 6 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 3 204 947 3 020 766 Utgående restvärde 1 539 338 1 372 605 11. Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 162 069 157 118 Nyanskaffningar 129 183 112 357 Omklassificeringar -91 037-107 406 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 200 215 162 069 12. Kortfristiga fordringar Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 60 (69)
Noter, belopp i tkr 2017 2016 Kundfordringar, internt 147 461 66 184 Kundfordringar, externt 360 990 244 235 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 207 936 101 253 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 104 150 49 719 Övriga fordringar, internt 166 653 123 819 Övriga fordringar, externt 80 708 78 463 Totalt 1 067 898 663 673 13. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 2 415 2 306 Totalt 2 415 2 306 14. Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 54 977 57 363 Övriga långfristiga skulder, internt 1 340 833 1 082 452 Totalt 1 395 810 1 139 815 15. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt 19 319 21 396 Leverantörsskulder, externt 424 088 370 419 Semesterskuld 437 480 422 700 Löner, jour, beredskap, övertid 249 286 241 475 Upplupna sociala avgifter 302 958 290 131 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 4 327-9 961 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 326 098 279 830 Övriga kortfristiga skulder, internt 182 450 139 108 Övriga kortfristiga skulder, externt 50 899 55 994 Totalt 1 996 905 1 811 092 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 61 (69)
7 Övrig rapportering 7.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige Regionfullmäktige har ställt krav på en kortfattad återredovisning av beslut som riktar sig till SU. Regionövergripande styrdokument, policys och andra beslut i regionfullmäktige Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen (RS 2017-02037). Styrelsen har kontinuerligt informerats under året. Rese- och mötespolicy samt riktlinjer (RS 2016 02451). Ny rese- och mötespolicy gäller i Västra Götalandsregionen från och med 1 maj 2017. Policyn gäller tjänsteresor inom VGRs verksamheter och omfattar även de resor som sker på uppdrag av VGR. Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin 2017-2020. Revisionsrapporter Styrelsen behandlade under 2017 de av revisionens granskningsrapporter som berör SU. I de fall revisionen funnit väsentliga brister, t.ex. avseende följsamhet till regionala styrdokument, beslutade styrelsen om särskilda åtgärder för att säkerställa att identifierade brister hanterats. Följande granskningsrapporter låg till grund för beslut om särskilda åtgärder: Granskning av verksamhetsanpassad bemanning - läkares schemaläggning (Rev 29-2015) Granskningsrapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser - delstudie 2 (Rev 34-2015) Granskning av Bisysslor i Västra Götalandsregionen (Rev 2017-00167) Granskning av Ändamålsenlighet i regionens investeringsprocess (Rev 2016-00180) 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 7.2.1 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2017 Långsiktiga mål och mätetal Vi har akutsjukvård i toppklass Andel patienter med en genomloppstid på mindre än fyra timmar på akutmottagningen Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket Andel patienter som lämnar akuten inom 30 minuter efter beslut om inläggning Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid Andel prio1-larm som nås av ambulans inom 20 minuter Vi skapar värde för patienten Minskad total användning av antibiotika inom sjukhuset mätt i DDD/100 Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar som utskrivningsklara patienter blir kvar på sjukhuset 1) Andel patienter där riskvärdering gjorts enligt rutin för fallrisk Utfall mars 2017 Utfall augusti 2017 Utfall december 2017 Målvärde 2017 Målvärde 2018 59 % 62 % 63 % 80 % 90 % 99 % 99 % 98 % 95 % 95 % 33 % 38 % 34 % 50 % 80 % 67 % 70 % 66 % 80 % 85 % 86 % 84 % 82 % 90 % 90 % 69 67 68 % 56 50 5 385 7 259 6 104 < 2 500 < 1 000 3 596 2 676 3 240 <2 500 < 2 000 32 % 33 % 36 % 50 % 75 % Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 62 (69)
Utfall mars 2017 Utfall augusti 2017 Utfall december 2017 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel patienter med trycksår grad 2-4 i PPM ska minska 6,1 % 6,1 % 6,1 % < 5 % < 4 % Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor -20-160 -326 0 0 Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus 2) - - 7 2 1 Antal vetenskapliga publikationer 2) - - i.u 1 600 > 1 800 Antal disputationer 2) - - i.u > 45 > 55 Antal patienter per månad från andra regioner och länder 302 289 285 350 400 1 grön 13 grön 15 gröna Resultat gällande kvalitetsmått för behandlingar i 1 gul 7 gul 9 gula regionala Kvartalen 1 röd 8 röd 7 röda Grön Grön Andel studenter som är nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning - - 92 % > 92 % > 95 % *beroende på studentgrupp 2) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Resultat i medarbetarenkäten 2) - - 76 75 i.u 1) Underlaget beräknas på avslutade ärenden i SAMSA under vald tidsperiod 2) Mäts på årsbasis i.u - ingen uppgift 7.2.2 Medicinska framsteg Exempel på medicinska framsteg under året: Inom barnområdet har man börjat med intranasal sedering vid MR-undersökningar vilket inte kräver fasta, PVK eller samma övervakning. Man gör också reducerade MR-undersökningar istället för datortomografi vid huvudvärksutredningar för att undvika strålning. Man har inom neonatalvården infört syrgasbehandling mot prematuritetsretinopati, ROP, och man har utvärderat extremt högfrekvent ultraljud för tidig diagnostik av ytliga strukturer, som t.ex. hudtumörer, samt högupplösande rektalmanometri (HRAM) för nivådiagnostik av Hirschprung's sjukdom. Inom uterus transplantationsprojektet har sju kvinnor transplanterats och åtta barn har fötts. Vården av patienter med Hepatit C har förbättrats. Nya läkemedel ger möjlighet till utläkning av infektionen hos över 90 % av patienter med hepatit C. Samtliga kända patienter med allvarlig fibros (F2-F4) har erbjudits behandling enligt nationella rekommendationer. Ett samarbete mellan Infektion och Beroendeklinikerna med ökad tillgänglighet för undersökning med Fibroscan ger möjlighet till tidiga behandlingsinsatser för dessa patientgrupper. Typning av Hepatit C-virus (HCV) vid misstänkt resistensutveckling kan göras inom SU, som enda laboratorium i Norden. Klinisk mikrobiologi utsågs i juli till nationellt referenslaboratorium med huvudansvar för fem funktioner: Borrelia, Hepatit, Herpes, viral gastroenterit och bakterier hos patienter med Cystisk fibros. Dessutom med delansvar för mykologi, sexuellt överförda infektioner samt bakteriella tarmpatogener. Screening av samtliga patienter inom rättspsykiatrin för att förebygga risker för metabolt syndrom. Inom tarmsjukvården utvecklas metodik för diagnostik och behandling, bland annat har flera rekonstruktiva IBD-operationer utförts i samband med internationella kurser och workshops för IBDkirurgi. Ytterligare två operationer med hjärnstyrda armproteser, robotarmar, är utförda med gott resultat. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 63 (69)
Totalt i världen finns nu fyra patienter som genomgått denna typ av operation, samtliga inom SU. Behandling av fantomsmärta med så kallad virtual reality-teknik utförs och utvärderas i multicenterstudie. Värdebaserad vård inom elektiv höft och knäprotes har lett till kortare vårdtid, mindre oönskade händelser, som vårdrelaterade infektioner, urinvägsinfektioner med mera. Användningen av blodprodukter har också minskat och patienterna blivit nöjdare. Ökad andel osteoporosutredningar och behandlingar genom fokuserat arbete med frakturkedjan för patienter över 50 år. Antalet bentäthetsmätningar har under året ökat med nästan 900 patienter. En degenerativ process i perifera retina, Peripheral Exudative Haemorrhagic Chorioretinopathy, PEHCR, har uppmärksammats. Detta är ny kunskap som kan utvecklas till ny diagnos och därmed nya behandlingsalternativ. Ett strukturerat arbetssätt för bedömning av patienter med Saureus bakteriemi, SAB, har utvecklats inom infektion, där infektionskonsult bedömer patienter med SAB inom 24 timmar från provsvar. Liknande arbetssätt införs nu på flera andra universitetssjukhus i Sverige. Infektion har också tillsammans med akutmottagningen på Östra sjukhuset utarbetat en ny modell för tidig upptäckt av allvarliga akuta infektioner och strukturerat omhändertagandet. Arbetssättet utvärderas fortsatt under 2018. Högteknologisk utveckling sker inom diagnostiska, interventionella och opererande specialiteter genom att Operation 8, Hybrid och interventionsplanet tagits i bruk i Bild- och interventionscentrum. Bland annat har en unik intraoperativ MR tagits i bruk. Användning fokuseras initialt på hjärntumörkirurgi och förväntas förbättra radikalitet vid denna typ av ingrep. Robotteknik införs för leverresektioner och gallvägsrekonstruktioner. Strokevårdkedjan har ytterligare förbättrats. SU är nu ledande i landet när det gäller trombektomi. MR -vägledda bröstbiopsier har introducerats på SU och därmed i VGR. Behandlingen vid maligna sjukdomar har fortsatt att utvecklas, med bland annat immunmodulerande medel och målinriktade terapier vid lungcancer, Targeted Alpha Therapy, TAT, med klinisk utveckling av radionuklidterapi inom ovarialcancer och autolog stamcellstransplantation till äldre patienter med Multipelt Myelom. Innovativ utveckling har skett av minimal-invasiv isolerad hyperterm perfusion vid malignt melanom med koppling till immunoterapi. Avdelningen för Reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska akademin har av The European League Against Rheumatism, EULAR, utsetts till Center of Excellence in Rheumatology 2017-2022. 3D-fotografering, On-skin, av sår och expertis för sårbehandling, samt Med Tech4Health med syfte att konstruera hud med 3D-bioprintingteknik. Behandling med en vänsterkammarpump, LVAD, som ges patienter i väntan på hjärttransplantation kan nu även erbjudas som alternativ till medicinsk behandling för patienter som inte kan transplanteras. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 64 (69)
Införandet av hjälpmedel vid diabetes, Libre och kontinuerlig b-glukosmätning, ökar patienternas delaktighet i sin behandling. Måluppfyllelsen för kontroll av Hba1C har förbättrats, vilket leder till färre komplikationer. 7.2.3 Patientsäkerhetsarbetet Ett systematiskt arbete ses som en grund för patientsäkerhetsarbetet och sjukhuset arbetar kontinuerligt med att identifiera åtgärder och framför allt förebygga patientsäkerhetsrisker. Det sjukhusgemensamma arbetet har letts av en kvalitetsdirektör som underställt har chefläkargruppen, Kvalitetsstrategiska avdelningen, KSA och Verksamhet Läkemedel. Under året har en översyn av stabsfunktioner pågått. Kvalitetsdirektören samlar Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, FKP, där områdenas utvecklingschefer ingår, samt chefläkare och utvecklingschef KSA och verksamhetschef läkemedel. Arbetet under året har drivits enligt fastställd aktivitetsplan för kvalitet- och patientsäkerhet, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen: Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Därutöver finns flera övergripande aktiviteter t.ex. Din säkerhet på sjukhus, fortsatt arbete med aktiv avvikelsehantering samt att arbeta förebyggande enligt övriga delar i SKLs, Sveriges Kommuner och Landsting, åtgärdspaket, se nedan. Tvärprofessionella övergripande grupper finns för arbete inom de prioriterade områdena. Vid varje möte i FKP har läget för minst ett fokusområde presenterats, för diskussion om hur man kan stödja arbetet med förbättringar. Kunskapsstöd ges till chefer samt stöd i analys och uppföljning av data och stöd till förbättringsarbete. När det gäller vårdrelaterade infektioner och olämpliga läkemedel till äldre, har måltalen för året uppnåtts. För övriga fokusområden har målen inte uppnåtts, dock har planerade aktivitet genomförts. Ett arbete för uppföljning av lagefterlevnad inom patientsäkerhetsområdet har inletts. Relevanta lagar är identifierade och riskanalys pågår för dessa. Detta beräknas vara genomfört i en första omgången under 2018. En aktiv avvikelsehantering är basen i förbättringsarbetet och under året har sjukhuset fortsatt med tidigare startat program: Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation. I programmet ingick workshops för alla chefer och skapandet av en handbok. Temat har varit systemförståelse och hantering av synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Utvärderingarna har generellt varit positiva och dessa kommer att fortsätta att ges även under 2018. En patientsäkerhetskulturmätning genomfördes i oktober, samtidigt som arbetsmiljöenkäten, vilket ses som en betydande vinst. Förbättringsarbete utifrån resultatet genomförs inom ramen för det ordinarie systematiska patientsäkerhetsarbetet, men en övergripande gemensam analys kommer att genomföras under första kvartalet 2018. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 65 (69)
Patientenkät har genomförts inom rehabilitering öppen specialistvård. Resultatåterkoppling sker i januari 2018. Regional händelseanalysutbildning har genomförts under kvartal fyra. En stor övergripande händelseanalys av ett elavbrott har genomförts och ett flertal övergripande riskanalyser med analysledning från KSA. Arbetet med patientsäkerhetsronder som genomförs i alla verksamheter under ledning av respektive områdeschef, utvecklingschef och chefläkare fortsätter. Stora insatser har gjorts för att utbilda inom patientsäkerhetsområdet, exempelvis ST-läkare, nya ATläkare och de verksamheter som efterfrågar. En engångsutbildning i sjukvårdsjuridik för ST-läkare har tagits fram och getts vid ett par tillfällen, av chefläkare och sjukhusjurister tillsammans, med gott gensvar. Utbildningen kommer framöver att erbjudas tre gånger årligen. Ett sjukhusgemensamt program, Din säkerhet på sjukhus, för ökad patientsäkerhet och delaktighet har lanserats. Varje patient får vid inläggning en tryckt information om förebyggande åtgärder som patient och närstående själva kan vidta eller komma ihåg att fråga efter. Utvärdering görs med vetenskaplig metodik. Vårdrelaterade infektioner Målvärdet för vårdrelaterade infektioner, VRI, är nått för första gången och arbete pågår för att om möjligt ytterligare sänka värdet nästa år (Mål 2017 6, Q2: 5,8, Q3 5,9). Arbete pågår med antibiotikaronder som görs av infektionskonsulter, nu på nio vårdavdelningar inom fyra verksamhetsområden. Det är stor variation mellan olika verksamheter vad gäller hur stor andel patienter med afebril urinvägsinfektion, UVI, som behandlas med kinoloner. Infektionskonsulter och SjukhusStrama genomför riktade insatser mot de verksamheter som har störst förbrukning. Arbetet pågår. Beslut fattades i SUs ledningsgrupp våren 2017 att webbutbildning avseende VRI är obligatorisk för läkare som ordinerar antibiotika. Kommunikationsplan har tagits fram och arbetet pågår. Trycksår En tvärprofessionell sjukhusövergripande arbetsgrupp för trycksår etablerades hösten 2017. Gruppens medlemmar har hög formell och reell kompetens inom trycksårsförebyggande arbete. Under hösten har gruppen arbetat med och presenterat ett förslag på en evidens - och erfarenhetsbaserad rutin för gemensamt trycksårsförebyggande arbetssätt. Nu pågår arbetet med att initiera gemensamma utbildningar och aktiviteter. Arbete pågår för att andelen patienter med trycksår grad 2-4 i punktprevalensmätningar (PPM) ska minska från senaste mätningen om 6,1 % till målvärde 5 %. Förberedelser har gjorts under hösten för att under år 2018 kunna fortlöpande mäta trycksår, grad 1-4 uppkomna under vårdtiden, med avsikt att andel patienter med uppkomna trycksår ska nå målvärde 3 %. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 66 (69)
Fall Den sjukhusövergripande fallpreventionsgruppen följer mätningar sjukhusövergripande och verksamhetsnära som underlag för insatser och föreslår kontinuerligt åtgärder för att bidra till ökad följsamhet av rutin samt måluppfyllnad. Arbetet pågår. En webbutbildning finns tillgänglig för alla medarbetare i patientnära arbete för att öka den generella och specifika kunskapen om fall och fallprevention och arbete pågår för att medarbetarna ska genomföra denna. Andel patienter som fallriskvärderas mäts månadsvis och fallriskvärderingen ligger till grund för att göra en riskbedömning på de patienter som har risk att falla. Målvärdet för året var 50 %, vilket inte uppnåtts. Andelen patienter som fallriskvärderats förefaller ligga ganska konstant mellan 31-36 % under år 2017 men sjukhuset arbetar med åtgärder för att skapa en positiv trend. Flera verksamheter gör sedan tidigare Riskbedömning av fall vilket är en mer omfattande åtgärd och omställningen till fallriskvärdering pågår, därav sannolikt ett falskt lågt resultat. Verksamheterna får tillgång till sina resultat, både månadsrapporteringen och de standardrapporterna som nu tagits fram till följd av en strukturerad journal. Standardrapporterna kan bidra till stöd för verksamhetens förbättringsarbete i fallpreventionsprocessens alla steg. Ett analysstöd är under utarbetande för att underlätta för verksamheterna i analysen av sitt resultat, så arbetet pågår. SU deltog även i år i Socialstyrelsens kampanj Balansera mera under vecka 40 med föreläsningar, aktiviteter i entréer samt flashmo: #balanseramerasu. Läkemedelsrelaterade skador Det strategiska läkemedelsrådet inom SU leds av Verksamhet Läkemedel och innefattar representanter från alla områden och chefläkare. I rådet definieras viktiga förbättringsområden, vilka också följs upp i samarbete med funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet. Några av mätetalen, t.ex. andel utförda vård- och läkemedelsberättelser, har inkluderas i Kvalitetsbarometern i samarbete med Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, FKP, för att stimulera ett decentraliserat ansvarstagande. Tydlig information via vård och läkemedelsberättelser stödjer sjukhusets mål om en bättre akutvårdskedja och ett sammanhållet vårdsystem. Sjukhusövergripande har genomförandet av vård- och läkemedelsberättelser ökat från 26 % under 2016 till 38 % för december 2017 och det finns förhoppningar att med uppsatta arbetssätt nå 60 % det närmaste året eller åren. Andelen olämpliga läkemedel som förskrivs till äldre patienter minskar stadigt. Utfallet under året på 0,96 % innebar också att det uppsatta måltalet om 1 % nåddes för första gången. Även åtgärder för att öka andelen lämpliga sömnläkemedel till äldre visar en tydligt ökande trend. År 2017 anmäldes 24 läkemedelsrelaterade vårdskador enligt lex Maria, vilket var en ökning jämfört med 2016 då antalet lex Maria anmälningar var 9. Under 2017 registrerades 2 658 läkemedelsrelaterade avvikelser i MedControl Pro, MCP, i jämförelse med 2 444 avvikelser 2016. Av avvikelser registrerade i MCP 2017 var ordinationsfel (42,1 %) och administrationsfel (23,4 %) de helt dominerande. Övriga fel var beställning, förvaring, iordningsställande, fel i vårdens övergångar med mera. Under året har samverkansmöten mellan chefläkare och verksamhet Läkemedel fortsatt, med syfte att stärka det sjukhusövergripande patientsäkerhetsarbetet inom läkemedel. Se även separat avsnitt 7.2.4 om läkemedelsarbetet och bilaga 5. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 67 (69)
Antibiotikaresistens Fortsatt arbete inom SU Strama för att stärka kunskap kring rätt antibiotikaval pågår. Den ökande trend som setts för antibiotika på recept från förskrivare inom SU har brutits senaste året. För antibiotika på rekvisition ses en svag ökning av total förbrukning av parenterala antibiotika, medan användningen av perorala antibiotika visar en minskande trend. Den totala användningen av antibiotika inom slutenvården mätt i DDD/100 vårdplatser var 68,1, men målvärde för 2017 är 55. DDD är definierat av WHO och korrelerar inte med de dygnsdoser vi faktiskt ger. För betalaktamantibiotika har vi höjt antalet doser och den mängd antibiotika som ges under det senaste året i enlighet med nationella och internationella rekommendationer. I guidelines for antibiotic stewardship rekommenderar man istället day of therapy som mått. Det pågår ett regionalt arbete att istället försöka ta fram data för days of therapy istället vilket kommer vara mer rättvisande Ytterligare insatser krävs också för att komma närmare målet att använda förstahandspreparat vid samhällsförvärvad pneumoni där SU inte når målet och utfallet är oförändrat jämfört med föregående år. SjukhusStrama och Infektionskonsulter har pågående arbete mot akutmottagningar SU för att öka följsamheten till förstahandsval av antibiotika vid samhällsförvärvad pneumoni. För att nå målet 55 % behöver dock registrering i Infektionsverktyget bli mer stringent. Den webbaserade utbildningen vad gäller VRI syftar till detta. Den ökande trend som setts för antibiotika på recept från förskrivare inom SU har brutits senaste året. För antibiotika på rekvisition ses en svag ökning av total förbrukning av parenterala antibiotika, medan användningen av perorala antibiotika visar en minskande trend. 7.2.4 Läkemedelsarbetet Verksamhet Läkemedel har ytterligare utvecklat uppdraget som expertstöd för kvalitetsförbättringar i sjukhusets läkemedelsanvändning och försörjning under 2017. I det regionala läkemedelsarbetet har framtagande av läkemedelsrekommendationer och evidensvärdering i processen för ordnat införande varit i fokus. I bilaga 5 finns en fördjupad beskrivning av årets arbete. 7.2.5 FoUUI Ett av SUs mål är att bli landets ledande universitetssjukhus. För att nå dit är forskning och utbildning en viktig del. Forskningen ska utgå från patientens behov, integreras med vården och sker i samverkan med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Likaså är utveckling och innovation i ett vidare perspektiv viktigt. Genom dessa aktiviteter genereras ny kunskap och den omsätts i det dagliga arbetet. Verksamhetsförlagd utbildning av studenter inom de flesta av vårdens professioner sker vid sjukhus och är viktigt för att trygga den framtida kompetensförsörjningen i hela regionen. I bilaga 6 följer en kortfattad beskrivning av de olika verksamheterna inom dessa områden. 7.2.6 Produktivitetsindikatorer I enlighet med uppdrag från regionstyrelsen (RS 2017-01864) har ett arbete med att utveckla rapporteringen kring produktivitet genomförts och tio indikatorer för uppföljning av akutsjukhusens produktivitet har tagits fram. Indikatorerna har utvecklats av Koncernkontoret, stämts av med berörda sjukhusförvaltningar och i april beslutats av ekonomicheferna för dessa förvaltningar. Indikator 1 tar sjukhusen själva fram data, därav skiljer sig definitionerna åt på denna indikator. Övriga indikatorer 2-10 tas fram av Koncernkontoret. Resultaten av produktivitetsindikatorerna Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 68 (69)
presenteras månadsvis i ordinarie rapportering samt vid fyra tillfällen under 2018 i särskilda rapporteringen av högprioriterade områden till regionstyrelsen och sjukhusens styrelser. Resultat för SU presenteras i bilaga 7. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 69 (69)
Bilaga 1 3. Mål och fokusområden Sjukhuset har i sitt uppdrag, i enlighet med gällande budget i VGR, att arbeta med prioriterade mål och fokusområden. En sammanfattande bedömning är att många aktiviteter pågår och andra har genomförts under året. Nedan följer en mer fördjupad redogörelse av arbetet med prioriterade mål och fokusområden med exempel på aktiviteter för högre måluppfyllelse. 3.1 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov Fortsatt fokus på subspecialisering. Regionala och nationella ekonomiska satsningar har omsatts i pågående och planerade satsningar inom SU-psykiatrin. Detta gäller även modeller för kvalitetssäkring och uppföljning som modellen värdebaserad vård (VBV) här finns nu inom psykiatrin 8 grupper igång (Bipolär, ätstörning, Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/självskadebeteende, Neuropsykiatri, demens, schizofreni och rättspsykiatri) Psykiatri affektiva kommer att öppna den högspecialiserade enheten för mycket svåra självskadebeteenden under 2018, och dagvård för EIPS (i enlighet med RUP) införs under 2018. På Affektiva öppnade den regionala Psykiatrimottagning utmattningssyndrom (PMU) i november 2016 och en dagvård för ätstörning öppnade 2017. På verksamhetsområde Neuropsykiatri har man tillskapat en enhet för intensifierade öppenvårdsinsatser på Äldrepsykiatrisk mottagning, och även har ett centrum för Huntingtons sjukdom startat under 2017. En ny regiongemensam och åldersoberoende spelberoendemottagning kommer att tillskapas under 2018 inom Beroendekliniken, liksom en särskild resursmottagning för patienter med stora sociala och funktionsmässiga problem, i en politisk satsning som görs på hemlösa. Vidare avser Psykiatri psykos och beroendekliniken att öppna en specialiserad heldygnsvårdsavdelning med 14 platser för patienter med dubbeldiagnos, psykos och missbruk. Rekrytering och utbildning av medarbetare har genomförts till nya enheter (utmattningssyndrom, ätstörning och e-psykiatri) samt till redan etablerade enheter inom hela vuxenpsykiatrin inom SU. Nya metoder har införts såsom IPS (Individual Placement and Support som syftar till att patienter skall komma i arbete) samt utveckling av digitala tjänster och utbud. Verksamheternas utvecklande av resultatmått har även möjliggjort ett större fokus på insatser som förbättrar omhändertagandet av de olika patientgrupperna. Inom Psykiatri Psykos kommer arbetet med att införa moderna arbetsmetoder ytterligare att fortsätta under 2018, under 2017 har samtliga enheter fått en påfyllnadsutbildning i det arbetssätt som använts under flera år, RACT. En utbildningssatsning som nu även kommer att göras på Beroendekliniken. Särskilt fokus finns här på familj och närstående. Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna Alla verksamhetsområden har genomfört utbildningar för att förbättra bemötande i heldygnsvården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 1(16)
Bilaga 1 Personal har utbildats metodspecifikt i DBT (dialektisk beteendeterapi) och MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi), dessa metoder används för behandling av bland annat självskadepatienter. Alla medarbetare inom vuxenpsykiatrin på SU har genomgått det nationella utbildningsprogrammet SPISS (Suicidprevention i Svensk sjukvård). En utbildning för all behandlingspersonal har skett under hösten 2017 i metoderna Återfallsprevention och MET inom Beroendekliniken. Metoden ERGT har införts för patienter med självskadebeteenden. En webbaserad patient- och närståendeutbildning för patienter med Bipolär sjukdom har utvecklats. Behandlingsmetoden lugna rum har införts på några avdelningar. Nya NR (Nationella Riktlinjer) schizofreni är på gång (remisskonferens i januari-18) och nya NR missbruk/beroende håller på att implementeras. NR depression ångest och demens är också publicerade och ett arbete med Gap- analyser och utvärdering av effekten av de nya riktlinjerna kommer att hanteras inom verksamheterna under 2018. Den nya nationella och regionala satsningarna på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling börjar märkas i verksamheten, och de tidigare noderna för specifika grupper av patienter (som är en regional satsning utifrån den RUP (Regionala utvecklingsplanen för psykiatri)som togs fram 2014) kommer att successivt omvandlas till kunskapscentra i enlighet med dessa nya direktiv. Förändra heldygnsvården så att vården utgår från bättre evidens, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och närstående. Utbildning av personal genomförs och struktur för patient- och närståendeinvolvering implementeras, var god se tidigare punkter. En generellt högre kompetensnivå med till exempel specialistsjuksköterskor har på vissa avdelningar kompletterats med fler arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer. Heldygnsvårdens fysiska vårdmiljö behöver förbättras. Utökning av yrkeskategorier och förändrad vårdmiljö kräver resursförstärkning. En plan för hur heldygnsvårdens lokaler ska förbättras har upprättas. Den aktuella bemanningssituationen med flera vakanta sjukskötersketjänster har drabbat heldygnsvården och försvårat implementering av satsningar som gjorts i syfte att höja kvaliteten. Under 2017 har ett tillfällig ekonomiskt tillägg för sjuksköterskor inom heldygnsvården förbättrat möjligheten att fortsätta med planerade satsningar, tillägget kommer att förlängas under första halvan av 2018, men nu halverat. Ett antal kvalitetshöjande åtgärder har genomförts, till exempel införandet av standardvårdplaner och arbetssättet PCPC (Person Centered Psychosis Care). Ett arbete med att höja säkerheten har gjorts genom lokalförbättrande åtgärder och genom utbildning av personal samt användning av väktare/vakter på samtliga tomter. Inom Rättspsykiatrin pågår ett arbete att införa allmän inpasseringskontroll. Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos patienter med psykisk ohälsa Patienters totala sjukdomsbild och vårdbehov undersöks systematiskt ihop med primärvård och somatisk specialistsjukvård. Verksamheterna arbetar aktivt med att införa årlig hälsokontroll och hälsofrämjande insatser ska rapporteras i kvalitetsregister och följs regelbundet upp på vissa verksamhetsområden som ett led i kvalitetsmått för verksamhetsuppföljning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 2(16)
Bilaga 1 Psykos- och beroendeverksamheten har inrättat ett somatiskt team med en specialistläkare i allmänmedicin och en sjuksköterska. Allmänläkare är anställda inom Psykos och Beroende. Inom äldrepsykiatrin har man anställt geriatriker och inom rättspsykiatrin har man initierat flera satsningar med fysioterapi i heldygnsvården. I Rättspsykiatrin har den fysioterapeutiska forskningen påverkat utformningen av Hälsoplaner på ett positivt sätt. 2017 har Psykiatri Psykos valt som ett fokusområde; somatisk hälsa, och flera olika aktiviteter har genomförts på samtliga enheter. Dessa redovisades på FoU dag i december. Även finns på verksamhetsområdet ett forskningsprojekt om aktivitetsarmband som genomförs på en mottagning med stöd av medel från innovationsfonden. Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer Fortsatt arbete i rådande strukturer avseende inflytanderåd samt inom nya arenor som värdebaserad och personcentrerad vård. Arbetssätt som inkluderar metoder för delat beslutsfattande ska fortsatt implementeras för patienter med behov av insatser från flera huvudmän. Exempel på genomförda aktiviteter under året: Ett projekt med peer support har fortsatt inom psykosvården och på beroendekliniken och på affektiva, och ett beslut finns att anställa brukare till den nystartade högspecialiserade enheten för självskada och på mottagningen för spelberoende. I samarbete med brukarföreningen NSPHiG har en brukarrevision för patienter med bipolära syndrom samt ätstörningsproblematik genomförts. Det finns även en kontinuerlig närvaro av brukarrepresentanter i arbetsmöten kring några av de patientgrupper som ingår i den värdebaserade vårdsatsningen. Rättspsykiatrin har startat en egen brukarförening. Ett arbete med personcentrerad vård pågår inom Psykiatri psykos och under hösten 2017 har det initierats inom Psykiatri Affektiva och även på beroendekliniken. Inom rättspsykiatrin kommer arbetet med personcentrerat arbetssätt att intensifieras under hösten 2018. Förbättra vägarna in i psykiatrin så att det är lättare att söka hjälp Förfina samarbetet mellan remittenter, kontaktpunkten och de psykiatriska verksamheterna. I det kontinuerliga samarbetet mellan chefer inom PV och psykiatrin har en överenskommelse tagits fram som underlättar vårdens övergångar. En utredningsmottagning har startats inom psykosverksamheten vilket kortat tiden för bedömning av nya patienter. Tillämpa nya behandlingsprogram inom beroendevården ihop med kommuner Satsningen på utbildning och handledning i vård och stödsamordning i samverkan mellan kommun och sjukvård följs upp och vidareutvecklas fortlöpande. Flera integrerade verksamheter finns redan inom beroendevården och det planeras nu för ett integrerat ACT team i centrum. Planerna på ett mellanvårdsboende för missbruk eller psykiatrisk sidodiagnos har inte kunnat prioriteras. Ett projekt för att ge hemlösa bättre möjligheter att komma till vården och få behandling håller på att etableras, liksom ska det nu påbörjas en diskussion kring spelberoende. Den sprututbytesverksamhet som planeras i regionen kommer att behöva inkludera även insatser från kommunen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 3(16)
Bilaga 1 Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin Psykiatri Affektiva har gjort en satsning på FoU genom att anställa 2 nya personer i kombinationstjänst; 1 professor arbetar med ätstörning, 1 sjuksköterska som har lektorstjänst kommer under 2018 att bli docent. 1 ny kombinationstjänst har tillkommit på Psykiatri Psykos i samarbete med vårdhögskolan, och 1 ny kombinationstjänst i samarbete med psykologiska institutionen har tillkommit på Beroendekliniken. Båda dessa gäller lektorstjänster. Genomgång av hur stor del av budget som satsas på verksamhetsfinansierad FoU har genomförts med resultat som ligger runt 2 % för alla verksamhetsområden. En FoU chef har anställts på Neuropsykiatrin. En ny arbetsform för att främja forskning och utveckling inom verksamhetsområdena psykos och Beroende har skapats och en gemensam FUR grupp finns nu. Flera aktiviteter pågår för att säkra ett gott omhändertagande i hela kedjan från VFU till fortbildning för specialister. Nya kompetenser utifrån nya behov och workshiftning behöver anställas såsom behandlingspedagoger, socialpsykiatriska vårdare och specialistutbildade skötare. Exempel på genomförda aktiviteter under året: Karriärstegen för sjuksköterskor har lanserats inom samtliga verksamhetsområden och det pågår nu ett arbete att nivå gruppera medarbetare. Specialistutbildade sjuksköterskor, psykologer och skötare finns nu i verksamheten och har i viss utsträckning kunnat anställas på särskilda tjänster, och har fått utvidgade uppdrag. Antalet ST-läkare har utökats genom intern omfördelning av resurser. Alla psykiatriska verksamhetsområden har anställt sjukvårdsbiträden. 3.1.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Många aktiviteter pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nedan följer ett utdrag av pågående och planerade aktiviteter för bättre måluppfyllelse. Aktivitet och enhet Status BUP öppenvård Har jourtelefon klockan 08.00 och 16.30 varje vardag Klar Har receptionstelefon tre timmar per dag Klar Konsultation-/rådgivningstelefon två dagar i veckan Klar Sjuksköterskerådgivning i telefon fyra dagar i veckan Klar Pilotmottagning för Mina Vårdkontakter i syfte att öka tillgängligheten Pågår Utredningspaket med sammanhållen utredning där utredning ska vara genomförd inom Pågår fem veckor. Utvärdering hösten 2017 Alla patienter ska ha individuell vårdplan med tydligt uppföljningsdatum samt Pågår kontinuerlig utvärdering för att främja genomströmningen Snabbtider, dispensär, avseende läkar- och sjukskötersketider Pågår Infört jourveckor som roteras mellan enheterna Mölndal, Härryda och Partille för att Klar förbättra tillgängligheten för joursökande Införa fokusveckor avseende utredning respektive behandling i avsikt att korta köer Planerad Arbetar med sammanhållen utredning för att effektivisera arbetet Pågår Nyrekryterad flera medarbetare för att öka tillgängligheten Pågår Nya rutiner gällande omhändertagande av akuta frågor och besök på mottagningen Klar BUP slutenvård Avdelningen har en god tillgänglighet och överbeläggningar har minskat sedan fyra akuta Klar platser öppnats på Korttidsvårdsavdelningen BUP DBT-team Enheten har utökats med en terapeut och teamet består av fyra medarbetare Klar BUP Läkare Enheten arbetar med att säkerställa att specialistläkare finns tillgänglig/knuten till varje Klar enheten inom BUP Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 4(16)
Bilaga 1 3.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Majoriteten av åtgärder kräver regional samordning vilket betyder att SU behöver inta en aktiv roll i framtagandet av vägledande dokument, deltagande i regionala satsningar och framtagande av beslutsunderlag. En tät dialog med olika aktörer är avgörande för att lyckas förverkliga beslutade åtgärder. Insatser på alla nivåer behövs och vissa åtgärder förutsätter resurstillskott vilket till viss del kommer att möjliggöras av regionens psykiatrisatsning. Ytterligare tillskott kommer att krävas vilket behöver tydliggöras i vårdöverenskommelse (VÖK) samt i SUs interna budgetarbete. Under 2017 har ett stort arbete lagts ner på att förtydliga vilka regionala indikatorer som är rimliga att följa. Tidigare har den nationella psykiatrikompassen använts som ett kvalitetsmått, men denna har av olika anledningar varit svår att använda sig av i styrningen av verksamheterna. Måltal för varje utfallsmått finns och följs på olika sätt inom de olika verksamhetsområdena. Utdata har varit ett stort fokus under de senaste åren och resultatet av en satsning på att anställa kompetenta personer har kunnat redovisas i olika sammanhang. På Psykiatri Affektiva har man på hemsidan kunnat publicera resultat från de olika enheterna. På Psykiatri psykos används en månadsrapport för att återkoppla resultat. Se nedan för exempel. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 5(16)
Bilaga 1 3.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa För psykiatrin är samarbetet med såväl primärvård som kommuner helt avgörande för att kunna ge befolkning en sammanhållande och sömlös vård. En rad insatser krävs för att åstadkomma ovanstående. Flera är under etablering medan andra väntar på att genomföras. Nedan ges exempel på åtgärder: Sedan 2016 finns en reviderad och genomarbetad ansvarsfördelning mellan primärvård och vuxenpsykiatri. I detta ingår hur konsultation mellan vårdgivarna ska gå till. Ett tydliggörande av flöden och ansvar underlättar för såväl aktörer som patienter. Under 2017 har ett förtydligande arbetats fram i LGG (Ledningsgrupp för samverkan). En överenskommelse mellan primärvård och specialistpsykiatrin inom SU är fastställd i april 2017, där konsultfunktionen reviderats i syfte att underlätta vårdens övergångar. Samverkansmöten finns i olika konstellationer och nivåer. Temagrupp psykiatri arbetar på uppdrag av LGS och består av beslutsfattare inom psykiatri, primärvård och kommun. I geografiska närmiljöer finns NOSAM och samordningsförbund där även arbetsförmedlingen och försäkringskassan ingår. Verksamhetschefen för Affektiva har mött cheferna i samordningsförbunden regelbundet under 2015 och 2016 och dessutom har extra möten hållits med samtliga ingående personer i samordningsförbunden. Ett projekt riktat mot sysselsättning har påbörjats i denna konstellation. Temagrupp psykiatri träffas regelbundet och samarbetar kring flera olika projekt avseende utbildning men även direkta utförarverksamheter som mobila fältteamet, vilka är en resurs för Göteborg men också för Mölndal, Härryda och Öckerö. Teamet står till förfogande kring akuta bedömningar och svarar upp mot till exempel orosanmälningar från störningsjouren. Berosam är en undergrupp till temagruppen och arbetar med frågor som specifikt berör Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 6(16)
Bilaga 1 beroendeverksamheten och samverkan som är särskild viktig för dessa patientgrupper. Samarbetet med arbetsförmedlingen och Försäkringskassan sker på lite olika sätt beroende på vilken patientgrupp som är aktuell. En satsning på rehab koordinatorer finns inom framförallt Affektiva. Inom Psykos och Beroende finns arbetsspecialister dels i team (beroendemottagning Hisingen/ Beroendekliniken) dels i en specialiserad enhet för Arbetsinriktad rehabilitering (AIR/Psykiatri Psykos) Återkommande utbildningsinsatser har genomförts och planeras fortlöpande. Gemensam utbildning i SIP (Samordnad Individuell Plan) genomförs. Det nya Hälso- och sjukvårdsavtalet samt lagen om trygg och säker utskrivning ställer nya krav på samverkan och gemensamma diskussioner om hur avtal och lagar ska tolkas har genomförts. 3.1.4 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens delaktighet är väsentlig för en god och säker vård. Synpunkter på vårdens utformning är betydelsefull del av sjukhusets systematiska kvalitetsarbete. Exempel på aktiviteter: Vid verksamhetsförändringar och förbättringsarbeten involveras patienternas synpunkter genom t.ex. intervjuer, direkt medverkan i projektgrupper eller inbjudan av patient till ledningsgrupp. Kvalitetsdagarna för SU den 7 och 8 mars, hade temat Trygghet i vården och präglades av stort patientfokus, med patientengagemang i projektgrupp och som föreläsare. Café i entré genomfördes 21 september, där ledning och styrelse mötte patienter och närstående i sjukhusets entréer. Många verksamheter har egna patientenkäter som komplement till nationella enkäter. Akutprojektet har under året testat fokuserade patientenkäter en dag per månad istället för kontinuerlig mätning, vilket verkar ge högre svarsfrekvens. Arbetet pågår för att säkerställa det gemensamma basutbudet i 1177 Vårdguidens e-tjänster ska finnas tillgänglig för patienterna inom samtliga verksamheter. Personcentrerat arbetssätt är en del i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling med patienten i fokus och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bidrar till att minska skillnader i hälsa. Fler grupper involverade i värdebaserad vård, där patienter ingår i referensgrupperna Sjukhuset genomför löpande aktiviteter för att öka kunskap och kompetens kring bemötandefrågor med fokus på patienters och närståendes utsatthet. Kvällsföreläsningar för allmänheten genomfördes, bland annat med tema: cancer och levnadsvanor samt sola säkert för att öka kunskapen om hälsa i befolkningen. För att öka medvetenheten om och ge stöd för patienten att vara delaktig i sin vård har information om hälsolitteracitet spridits. Omfattande informationsinsatser har gjorts inför den nya lagen om klagomålshantering. samrådsmöten har hållits med såväl IVO som patientnämnd om ärendehantering. 3.1.4.1 Uppfylla vårdgarantin SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer för att förbättra tillgängligheten. Under 2017 fortsätter arbetet med utveckling av processer för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med gällande ekonomiska ramar klara både den medicinskt prioriterade vården, som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin. Se även tidigare avsnitt om Tillgänglighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 7(16)
Bilaga 1 Exempel på aktiviteter: Arbeten med förändrade mottagningsstrukturer pågår inom flera verksamheter, liksom arbete med resning av listor och workshifting. Översyn av avtal för möjlighet att skicka patient till externa verksamheter har gjorts. Patientmöten på distans är under uppstart för fysioterapi. 3.1.4.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Ett ökat antal verksamheter på sjukhuset arbetar med ett personcentrerat arbetssätt (PCA) och sjukhuset stödjer regionens fokusområde bland annat genom att: Ett aktivt informationsspridningsarbete har genomförts inom SU. Workshops är genomförda i flera omgångar. Dessutom är två broschyrer framtagna. En kort introduktion till ett personcentrerat arbetssätt och en lathund för att starta upp sitt arbete med PCA. Ett samarbete är etablerat med funktionen Hälsofrämjande sjukhus Arbetet utvärderas fortlöpande både genom kvalitetsmått och genom upplevelse av arbetssättet. Andelen patienter som fått en vårdplan slutenvård upprättad mäts månadsvis på samtliga slutenvårdsenheter på SU. För de somatiska vårdenheterna finns önskemål att justera befintlig vårdplan för att underlätta dokumentationen. 3.1.4.3 Förbättra akutvårdskedjan SU har genomfört, genomför och planerar en lång rad satsningar på akutsjukvården för att korta ledtider, öka kompetensen samt förbättra patientupplevelsen där de viktigaste redovisas i punktform nedan. Arbetet med utvecklingen av akutsjukvården på SUs alla akutmottagningar drivs och koordineras av Akututvecklingscentrum (tillsammans med enheterna och verksamheterna), en utvecklingsenhet som startade i augusti och som organisatoriskt befinner sig direkt under sjukhusledningen. Arbetet ersätter tidigare projektarbete Sedan våren ses en kraftig positiv trend på akutmottagningen SU/Sahlgrenska beroende på en rad riktade insatser, bland annat minskad dubbelinskrivning, ökad hänvisningsgrad, effektiviserad triage, ny arbetsmodell med planstyrt arbete och ny akutjournal, stream-team, samt en fördelningsrutin som gör att patienter som väntar slutenvårdsplats inte blir kvar lika länge på akutmottagningen. I december öppnade Närakuten Östra, något som kommer att påverka arbetssätt och flöden på akutmottagningarna på Östra och DSBUS. Arbetet med att rekrytera och utbilda akutläkare bedrivs mycket aktivt och SU har idag tre specialister och 39 ST-läkare i akutsjukvård. Pågående och planerade aktiviteter: Utbildning av akutläkare Upprättande av Ledningsläkare Direktinläggningar från ambulans och triage Närakut på Östra sjukhuset + DSBUS Stream-team Planstyrt arbete Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 8(16)
Bilaga 1 Ny akutjournal som stöder arbetssätt och process Öka hänvisning till rätt vårdnivå Införande av teamarbete Pilotprojekt teamtriage/tidig läkarkontakt på Östra sjukhuset Utveckling arbetssätt på Mölndals sjukhus Behandlingssköterskor Minska tid till avdelning på Sahlgrenska sjukhuset genom fördelning 2 gånger per dag samt övriga åtgärder Öppnande av ITVA-enheter (OBS-enheter) alla enheter Utveckling av beslutskompetens och -frekvens för läkargruppen Utveckling av digital akutjournal Nytt triagesystem Ny introduktionsmetodik för nya medarbetare Upprättande av SU-övergripande Akututvecklingscentrum 3.1.5 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras En god och ständigt förbättrad medicinsk kvalitet är huvudmålet för samtliga verksamheter. Detta kan ske genom att skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta med forskning och verksamhetsutveckling, vilket också kommer att leda till att organisationen använder sina resurser på ett effektivare sätt. 3.1.5.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbetet under året har drivits enligt fastställd aktivitetsplan för kvalitet- och patientsäkerhet, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen: Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Därutöver finns flera övergripande aktiviteter t.ex. lansering av informationsbladet Din säkerhet på sjukhus att ge till alla patienter som läggs in för ökad delaktighet, fortsatt arbete med aktiv avvikelsehantering samt att arbeta förebyggande enligt övriga delar i SKs (Specialist Kompetens) åtgärdspaket. Vid varje möte i funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet har läget för minst ett av dessa fokusområden presenterats, för diskussion om hur man kan stödja arbetet med förbättringar. När det gäller vårdrelaterade infektioner och olämpliga läkemedel till äldre, har måltalen för året uppnåtts. För övriga fokusområden har målen inte uppnåtts, dock har planerade aktivitet genomförts. Se särskild redovisning under punkt Patientsäkerhetsarbetet. Registrerade patientärenden SU 2017 Under året har antalet lex Maria anmälningar ökat jämfört med 2015 och 2016 och även registrerade avvikelser (se tabell) i MedControl Pro (MCP) har ökat med 7,7 % och antalet enskilda klagomål i MCP med 5 % i jämförelse med 2016. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 9(16)
Bilaga 1 Ökningarna kan bero på en större medvetenhet att rapportera inom de olika verksamheterna. 2013 2014 2015 2016 2017 Lex Maria 117 95 129 129 166 Kvinnor 55 53 65 67 81 Män 57 40 60 61 75 Övrigt 5 2 4 1 10 IVO Enskilda anmälningar 263 381 317 345 346 Kvinnor 162 211 178 202 199 Män 100 168 138 143 141 Övrigt 1 2 1 0 0 LÖF (Patientförsäkring) 689 689 779 816 773 Övriga ärenden Exp. för 143 141 150 139 125 patientärenden Avvikelser i MCP 18 200 19 813 22 536 25 418 27 386 Vårdskada kunnat inträffa i MCP 9448 8502 7151 10278 10534 Vårdskada inträffat, i MCP 1374 1399 1404 1795 1278 Klagomål i MCP 1 445 1 455 1 962 2 191 2 312 Patientnämnden 1 194 1 299 1 577 1 390 1 278 Den kraftiga ökningen av avvikelser rörande vårdskada eller risk för vårdskada som rapporterades första kvartalet planade ut under våren, men en viss ökning av rapporterade risker sågs dock sista kvartalet. Sammantaget har antalet rapporterade vårdskador minskat något medan antalet händelser med risk för vårdskador är svagt uppåtgående. 3.1.5.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den inventering som gjordes under februari av medicinska kvalitetsmått i alla verksamheter för att säkerställa att handlingsplaner tagits fram inom alla områden har följts upp vid områdes- och verksamhetsdialogmöten. En övergripande uppföljning är planerad under hösten i Funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet och sjukhusledning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 10(16)
Bilaga 1 Den regionala Kvartalen kommer att mer regelbundet användas vid uppföljning och verksamhetsutveckling. De indikatorer där resultatet för andra kvartalet markerats med rött i Kvartalen är: Andel typ 1 diabetespatienter över 18 år med blodtryck under 140/85, utfall 76.6 %, mål 90 % Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt, utfall 61,4 %, mål 85 % Intravenös antibiotika andel penicilliner av penicilliner+ cefalosporiner+piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker, utfall 55 %, mål 70 % Andel patienter inom sjukhusvård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner utfall 30,6%, mål 55 % Väntetid till operation av höftfraktur 24 timmar, utfall 50,5 %, mål 75 % Antal elektiva ljumskbråck utförda i dagkirurgi utfall 65,8 %, mål 80 % Väntetid på akutmottagningen, andel patienter bedömda av läkare inom 1 timmar utfall 33,9 %, mål 55 %. Glädjande är att vårdrelaterade infektioner nu sjunkit under målvärdet. En observation är att flera av indikatorerna i Kvartalen även redovisas som specifika parametrar in andra avsnitt. 3.1.5.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Akutverksamheten på Östra har gjort ett stort arbete för att optimera samarbetet med den sedan i november startade Nivå 2 närakuten. Närakuten tar lättare patientfall hänvisade både från akutintagen för barn och vuxna. Arbete pågår gällande samarbete kring provsvar så att Närhälsan ska kunna läsa provsvar i LabBest. Inom ramen för projektet Tidig hemgång bereds nyförlösta mödrar möjlighet till medicinsk uppföljning och omvårdnad i hemmet. Mobila team för vård och behandling i hemmet finns inom område 3 och område 2. Det senaste startade teamet på Medicin/Geriatrik/Akuten Östra har även en forskare knuten till projektet för vetenskaplig utvärdering. Arbete pågår för start av ytterligare mobila enheter. ASIH i Göteborg är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs kommun och SU där man vårdar svårt sjuka patienter i hemmet. På SU är läkare, dietister och kuratorer anställda medan kommunen sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Har fungerat i snart sju år och nu är även Mölndals kommun ansluten sedan i år. En utvärdering är gjord av KSA samt GR. Geriatrikkonsult finns på Sahlgrenska sjukhuset som arbetar mot kirurgkliniken och på Mölndals sjukhus mot ortopedkliniken. Palliativkonsulter finns som arbetar regelbundet på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset samt på Mölndals sjukhus vid behov. Allt fler verksamhetsområden får regelbundna besök och allt fler verksamhetsområden önskar vara delaktiga Vård- och läkemedelsberättelse är prioriterat område på SU Läkemedelsgenomgångar är prioriterat område på SU 3.2 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) arbetar systematiskt med kompetensförsörjningsprocessen för att ge förutsättningar för att ha rätt person med rätt kompetens, på rätt plats i rätt tid för att kunna tillgodose patientens behov och nå verksamhetens mål. Detta arbete behöver vara i ständig Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 11(16)
Bilaga 1 utveckling för att harmoniera med förändrade behov och ekonomiska ramar. En rad riktade aktiviteter, bland annat inom nedanstående tre områden pågår för att förbättra möjligheterna till karriär och kompetensutveckling. 3.2.1.1 Satsa på ledarskap Ledningsgruppsutveckling - Pågår Arbetet med Ledningsgruppsutveckling på verksamhetsnivå påbörjades under våren 2016 och har under 2017 utökats till att omfatta även ledningsgrupperna på områdes- och sjukhusnivå. Arbetet har fortgått enligt plan och till och med kvartal fyra 2017, har 35 av 60 ledningsgrupper startat. Den planerade insatsen kommer att vara klart kvartal fyra 2019. Anpassning till normtalen - Pågår Arbetet med anpassning till normtal för antal medarbetare per chef har pågått även under 2017. Inom ramen för detta arbete har enheter delats, ett antal femte chefsled har inrättats och enheter med gemensamt chefskap införts. Anpassning till normtalen planerades vara klar i december 2017, på grund av nedan redovisade orsaker återstår några verksamheter. Inom kvinnosjukvården och vissa delar av barnsjukvården planeras stora geografiska organisationsförändringar i samband med att nytt barnsjukhus byggs vilket har påverkat och i vissa fall försenat normtalsarbetet. Sjukhuset har under året även haft en successiv inflyttning av verksamheter till Bild- och interventionscentrum med följd att chefsstrukturen inte hunnit bli helt klar. Handlingsplaner finns dock för samtliga av dessa verksamhetsområden. Av sjukhusets drygt 500 arbetsplatser låg 479 inom normtalet vid årsskiftet. Av resterande 71 arbetsplatser är 38 arbetsplatser med färre än 10 medarbetare per chef. Chefsstöd - Pågår Parallellt med anpassning till normtalet och övrig chefsutveckling har sjukhuset erbjudit stöd till chefer i form av chefscoaching, handledning (individuellt eller i grupp), mentorskap samt duocoaching. Duo-coacherna är HR-specialister som genomgått specialutbildning och de har i första hand erbjudit sina tjänster till chefspar i ett gemensamt chefskap. Sahlgrenska Universitetssjukhusets chefsutvecklingsprogram - Pågår Under andra och tredje kvartalet förbereddes aktiviteter inför start under oktober 2017 av SU:s chefsutvecklingsprogram för första linjens chefer. Programmet är en fortsättning på sjukhusets pågående interna ledningsgruppsutveckling. Syftet är att genom kompetensutveckling rusta våra chefer för maximal handlingskraft i det ständiga förändringsarbete sjukhuset är och kommer att befinna sig i. Programmets innehåll är chefens uppdrag som arbetsgivare, att leda och driva förändringsarbete, chefens roll och handlingsutrymme, effektivt och hållbart chef- och ledarskap samt målstyrning. Målgruppen omfattar cirka 500 chefer och programmet kommer att pågå under de närmsta åren och leds av interna resurser. Under 2017 påbörjade 34 chefer programmet. Chefsrekryteringsprocessen - Klar Utveckling av sjukhusets chefsrekryteringsprocess har varit prioriterad under året. Med fokus på exempelvis urvalsprocessen inför uttagning till regionens chefskandidatprogram har sjukhuset säkerställt att de förutsättningar som krävs inför framtida chefskap överensstämmer med chefskandidatens förväntningar. Chefsutvecklingsinsatser - Klar Sjukhusets chefer har erbjudits och nominerats till ett flertal olika chefsutbildningar under året. Dessa utbildningar har varit Sjukvårdens ledarskapsakademis Mentor- o managementprogram (3 chefer), HUR-program utvecklingsprogram för verksamhetschefer på Sveriges universitetssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 12(16)
Bilaga 1 (4 chefer), VGRs Kandidatprogram för chef över chef (6 chefer), RUFF-programmet (4 chefer - pågående) och VGRs Chefskandidatprogram (15 medarbetare). Förutom dessa program har cirka 50 chefer även deltagit i Det personliga ledarskapet och Handelshögskolans Kvalificerade ledarskapsprogram. 3.2.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Uppgiftsväxling (workshifting) och nya arbetssätt Pågår Under tredje kvartalet 2017 har workshops och seminarier på tema workshifting hållits på sjukhuset. Satsningen, som fortsätter, är en förutsättning för att goda exempel på workshifting ska spridas och förvaltas inom organisationen. Rekrytering och introduktion av nya yrkeskategorier i det patientnära arbetet har pågått under 2017 och fortsätter utifrån verksamheternas behov. På SU har rekrytering av farmaceuter, som arbetar integrerat i vårdteamet på vårdavdelningar, pågått under 2017 och uppgår i december till ca 25. Satsningen har lett till flera positiva effekter såsom; avlastning av sjuksköterskorna så att de kan fokusera på omvårdnadsarbetet, ökat andelen genomförda vård- och läkemedelsberättelser, minskat antalet anmälningar till patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg med koppling till läkemedel. Inom delar av sjukhuset pågår rekrytering- och introduktion av sjukvårdsbiträde i det patientnära arbetet med syftet att förbättra arbetsmiljön samt introducera och inspirera unga människor till att vidareutbilda sig inom vårdyrken. Under 2017 har det utbildats cirka 30 sjukvårdsbiträden och ytterligare rekrytering pågår. En utvärdering av utbildningen visar på positiva effekter avseende arbetsmiljö och kvalitet på utbildningen. Inom verksamhet Anestesi/Operation/Intensivvård har ett antal workshiftingaktiviteter implementeras under 2017 såsom rekrytering av farmaceuter till intensivvårdsavdelningarna som avlastning för specialiserad vårdpersonal och rekrytering av bemanningsassistenter för hantering av schemaplaneringen. Administrativa uppgifter är flyttade från vårdpersonal till administrativa funktioner. Förberedelser för utbildningsinsatser med syfte att öka kunskapsnivån och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna är klara och utbildningen startar i februari 2018. Målsättningen är bättre nyttjande av befintlig kompetens med effekter på produktion, patientsäkerhet, och medarbetarnas arbetsmiljö. Fortsatt utbildning i vårdplanering för undersköterskor/skötare/barnsköterskor (SAMSA) som planerades under hösten 2017 har inte startat då arbetet är beroende av nya riktlinjer som förvaltningen behöver ta kring arbetsprocessen. Denna arbetsprocess styrs av ny lag om vård- och omsorgsplanering gällande från 1 januari 2018. 3.2.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Sjukhuset arbetar kontinuerligt med implementering av regiongemensamma karriärutvecklingsmodeller och arbetet löper enligt plan. Färdigformulerade regiongemensamma modeller där implementeringsarbete pågår: Sjuksköterskor/Barnmorskor Pågår Inriktning AnOpIVA Pågår Undersköterskor/barnsköterskor/skötare Pågår Biomedicinska analytiker Pågår Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 13(16)
Bilaga 1 Modeller som är påbörjade och ska formuleras och implementeras under 2018: Psykologer Planerad Medicinska sekreterare Planerad Fysio- och arbetsterapeuter Planerad Röntgensjuksköterskor Planerad Arbetet med karriärutvecklingsmodellerna syftar till att definiera verksamhetens behov av kompetens utifrån sjukhusets mål och uppdrag och tydliggöra vilken utveckling verksamheten strävar efter. Syftet med framtagande av karriärutvecklingsmodeller är också att tydliggöra och kommunicera, både för befintliga och potentiella medarbetare, de många karriär- och kompetensutvecklingsmöjligheter som finns för olika yrkeskategorier inom sjukhuset och regionen. Arbetet med implementeringen av modellerna är ett långsiktigt arbete varför det ännu inte går att mäta effekterna av detta. Utbildningsbefattningar - Pågår SU arbetar aktivt med att initiera åtgärder för att möta behovet av specialistkompetens. Detta sker bland annat genom satsning på utbildningsbefattningar och utökad dialog med lärosäten i regionen. Under 2017 har 102 medarbetare påbörjat studier till specialistsjuksköterskor och barnmorskor inom ramen för sin anställning. 31 undersköterskor, skötare och barnsköterskor går en specialistutbildning på yrkeshögskolan enligt samma villkor. Finansieringen av utbildningsbefattningarna utgörs till stor del av medel från Västra Götalandsregionen och är ett komplement till förvaltningens egen satsning. Utbildningsbefattningarna ska bidra till fördjupad kompetens i verksamheterna med patienten i fokus. Inför, under och efter avslutad utbildning ska ansvarig chef tillsammans med medarbetaren säkerställa att kompetensen kommer verksamheten till godo. Ett utvärderingsarbete har påbörjats och kommer att fortlöpa under 2018. Yrkesintroduktion - Pågår Sjukhuset satsar mycket på att våra nya medarbetare ska få en trygg start i arbetet. För sjuksköterskor startar Kliniskt basår i mars och september varje år. I mars påbörjade 165 nyutexaminerade sjuksköterskor det kliniska basåret och under september påbörjar ytterligare 138 sjuksköterskor basåret. Yrkesintroduktion för undersköterskor/skötare/barnsköterskor startade med 15 deltagare i april 2017. Ytterligare 35 medarbetare startade sin yrkesintroduktion i september. 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetet med insatser för att arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska har skett genom hälsofrämjande, förebyggande och återskapande arbete på sjukhusövergripande nivå, på arbetsplatsnivå och på medarbetarnivå. De arbeten som skett på sjukhusövergripande nivå har fokus på områdena nedan. Organisatorisk och social arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbete med att sprida goda exempel och metoder för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts under året. Bland annat genom utbildning i organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer och skyddsombud, framtagandet av stödmaterial för att arbeta med medarbetarundersökningens resultat och genom arbetsmiljöutbildningen. En rutin med syfte att förebygga och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 14(16)
Bilaga 1 hantera kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier har tagits fram, vilket är en viktig del av det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. Stöd för rehabiliteringsarbetet Ett digitalt stöd för chefer i rehabiliteringsprocessen, HälsoSAM har införts och har under hösten implementeras hos cheferna på sjukhuset. Detta arbete fortsätter också under våren 2018. HälsoSAM möjliggör en samlad dokumentation och ett processtöd för chefer. Systemet ska ge bättre förutsättningar för väl genomförda rehabiliteringsprocesser som möjliggör att medarbetare återgår tidigare i arbete efter sjukdom. Det ger också större möjlighet till analys både för den korta och långa sjukfrånvaron. 3.2.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utvärdera och uppdatera arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud Pågår Sjukhusets arbete med att uppdatera arbetsmiljöutbildningen har pågått under året och slutförs 2018. Samordning med övriga utbildningar för chefer kommer ske under 2018. Skapa förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö Pågår Arbetet med att skapa förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö har löpt enligt plan bland annat genom kunskapshöjande insatser för chefer, HR, skyddsombud och medarbetare. Genomföra aktiviteter som möjliggör en kompetensförsörjning dygnet runt med förbättrad schemaplanering Pågår Arbete har pågått med att stödja verksamheter som prövar aktiviteter som möjliggör en kompetensförsörjning dygnet runt via förbättrad schemaplanering. Arbetet fortsätter och utvärdering kommer att göras under 2019. Fortsätta arbetet från projekt rehabilitering - Klar Tillvaratagande av erfarenheterna från projekt rehabilitering har gjorts tillsammans med inblandade samarbetspartners. Identifiera och pröva riktade insatser för att arbeta hälsofrämjande och förebygga sjukskrivningar Pågår Arbetet med att identifiera riktade insatser för att arbeta hälsofrämjande och förebygga sjukskrivningar har påbörjats. Ett fokusresursteam bestående av olika vårdprofessioner ska, som en samlad resurs, aktivt samarbeta med utvalda enheter (fokus 24 enheter). Uppdraget omfattar att identifiera och genomföra förbättringsarbete inom verksamhetens mål och befintliga ramar. Grunden för arbetet är enhetens önskemål om att genomföra ett utvecklingsarbete där resursteamet fungerar som inspiration och metodstöd. Utgångspunkten är att en god arbetsmiljö skapar en välfungerande verksamhet där patienter erbjuds en god vård och medarbetare trivs. Genomförande av medarbetarenkät 2017 - Klart Under hösten 2017 genomfördes patientsäkerhetsenkäten och medarbetarenkäten. Svarsfrekvensen var 69,2 %, något högre jämfört med 2015 (68,9 %). Resultatet visade att index för hållbart medarbetarengagemang (HME) hade stigit till 76 från 73 (måltal 2017 var 75). Resultatet visade också att sjukhuset upplevs ha tydliga mål men att personalen upplever att det är svårt att prioritera och att målen kan vara svåra att nå med befintliga resurser eller nuvarande arbetssätt. 92 % av de svarande upplevde att arbetet är meningsfullt och många av medarbetarna (75 %) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 15(16)
Bilaga 1 upplevde att det är roligt att gå till arbetet och att sammanhållningen i personalgruppen är stark. Enkäten visade också generellt höga resultat för chefernas arbete. Arbete med att analysera resultatet och upprätta handlingsplaner i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår på enhetsnivå. Under våren 2018 kommer uppföljning av verksamheternas och områdenas arbete att genomföras för att identifiera eventuella behov av sjukhusgemensamma insatser. 3.2.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Fortsätta genomförandet av TUM-processen i verksamheterna Klar Förutsättningar är skapade för att TUM-processen ska kunna genomföras i verksamheterna genom att områdena har fått möjligheter att själva driva arbetet. TUM står för trivas, utvecklas och må bra och är ett utvecklingsprojekt där medarbetarnas hälsa sätts i fokus. Utveckla samarbetet med Hälsan & Arbetslivet för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och återskapande Pågår Utveckling av samarbetet med Hälsan & Arbetslivet har pågått för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och återskapande, bland annat genom skapa tydligare rutiner för våra roller och samarbetsformer och arbetet fortsätter under 2018. Fortsätta arbetet med sjukhusets värdegrund som ett led i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser Pågår Arbetet med att utifrån gemensamma värderingar skapa en tydlig och trivsam kultur på sjukhuset har fortsatt under 2017. Arbetet har varit inne i fasen där det handlar om att hjälpa medarbetarna att gå från att höra till att tro på att gemensamma värden kan vara ett stöd i det vardagliga arbetet. Successivt konkretiserar verksamheten värdegrundens innebörd mer och mer i relation till uppdrag och mål. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Årsredovisning 16(16)
Bilaga 2 Vårdöverenskommelsen 2017 uppföljning av särskilda volymer Transplantationssjukvård Transplantationsverksamheten är en verksamhet där tillgången på organ styr produktionen. Det finns en stor variation när organdonationer och transplantationer sker samt vilken typ av transplantation som utförs. Som stöd för verksamheten finns särskilda ersättningsmodeller för VGR patienter. För vuxna finns en basvolym fastställd per organ, se tabell 2. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med fastställda belopp för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Reglering görs i samband med årsbokslut. För barntransplantationer ersätts sjukhuset för faktiska patientspecifika kostnader. Från 2017 finns inga basvolymer för barnsjukvården. Det totala antalet transplantationer (vuxen och barn) uppgår till 318 för 2017, en ökning med 8 stycken jämfört med 2016, se tabell 1. Det har utförts 10 fler transplantationer på vuxna och 2 färre på barn, se tabell 2 och 3. Tabell 1: Totala antalet transplantationer utförda vid SU 2012-2017 SU Total 2012 2015 2016 2017 VG 119 147 122 138 Ej VG 171 207 188 180 Summa 290 354 310 318 Tabell 2: Antal utförda transplantationer inom vuxensjukvården Vuxna VG Ej VG Totalt Typ av organ Antal 2017 Basvolym 2017 Differens basvolym Antal 2016 Antal 2017 Antal 2016 Antal 2017 Antal 2016 Hjärta 12 12 0 14 18 13 30 27 Lungor 16 12 4 9 25 30 41 39 Njure 59 78-19 59 78 66 137 125 Lever 40 26 14 33 44 59 84 92 Flerorgan 1 3-2 2 9 7 10 9 Summa 128 131-3 117 174 175 302 292 Tabell 3: Antal utförda transplantationer inom barnsjukvården Barn VG Ej VG Totalt Typ av organ Antal 2017 Antal 2016 Antal 2017 Antal 2016 Antal 2017 Antal 2016 Hjärta 3 1 1 3 4 4 Lungor 1 0 0 0 1 0 Njure 3 1 2 4 5 5 Lever 3 3 3 6 6 9 Flerorgan 0 0 0 0 0 0 Summa 10 5 6 13 16 18 Förlossningssjukvård Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer över planerad nivå utgår en ersättning per prestation med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med 1 (2)
Bilaga 2 planeringsnivån sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2017 är 10 100 förlossningar. För 2017 utfördes 9 202 förlossningar för patienter från VGR vilket var en differens mot planeringstalet i vårdöverenskommelsen med -898 förlossningar. Antal förlossningar för VGR patienter har minskat med 672 stycken jämfört med motsvarande period för 2016. För externa patienter konstateras 60 färre förlossningar jämfört med motsvarande tid föregående år. Tabell 4: Antalet förlossningar fördelat på patienter från Västra Götaland och övriga regioner/landsting 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Planeringsnivå Differens utfall 2017-2017 planeringsnivå VG 10 118 9 793 9 748 9 727 9 874 9 202 10 100-898 Ej VG 282 253 245 312 361 301 Summa 10 400 10 046 9 993 10 039 10 235 9 503 10 100-898 Hälsoundersökning med mammografi Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till hälsoundersökning med mammografi. Undersökningsintervallet är 21 månader. SUs uppdrag har utökats med fyra primärområden i stadsdelarna Askim, Frölunda och Högsbo. Till mammografiscreening har samtliga aktuella kvinnor kallats inom fastställt kallelseintervall 21 månader. Av dessa har 86 % blivit undersökta och 97 % har fått svar inom fastställd svarstid, två veckor. Tabell 5: Antal utförda screeningundersökningar Indikator 2017 2016 Antal undersökningar 11 657 10 406 Andel undersökta (av kallade) 86 % 85 % Andel kvinnor som blir kallade inom fastställt kallelseintervall, 21 mån 100 % 100 % Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid, två veckor 97 % 97 % Valfrihetsvård Patienter folkbokförda i Västra Götaland har möjlighet utifrån Patientlag 2015, att välja och söka all öppenvård och sluten länssjukvård utanför Västra Götalandsregionen. SU har sedan 2011 haft det ekonomiska ansvaret för denna köpta utomregionala vård. Under 2016 ökade kostnader för valfrihetsvården avsevärt och i VÖK 2017 utökades SUs riktade uppdrag för valfrihetsvård med 43 mnkr till en budget på totalt 97 mnkr. Kostnaden för valfrihetsvården uppgår till 125 mnkr vilket innebär att sjukhuset haft kostnader på 28 mnkr utöver tillgängligt anslag. Tabell 6: Valfrihetsvård, kostnader i tkr Utfall 2017 Budget 2017 Budgetavvikelse Utfall 2016 124 913 97 043-27 870 123 659 124 913 97 043-27 870 123 659 2 (2)
Bilaga 3 Tabell Prestationer Totalt Januari - december 2017-2016 Perioden totalt Förändring utfall 17-16 Differens budget Budget Vårdkategori Utfall 2017 2017 Utfall 2016 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng (1 Länssjukvård 67 936 72 720 69 500-1 563-2,2% -4 784-6,6% Rikssjukvård Region 26 457 23 899 25 433 1 024 4,0% 2 558 10,7% Rikssjukvård Nationell 15 160 13 733 14 489 671 4,6% 1 427 10,4% SU TOTALT DRG-poäng 109 553 110 352 109 422 131 0,1% -799-0,7% Vårdtillfällen Länssjukvård 69 837 81 125 72 626-2 789-3,8% -11 288-13,9% Rikssjukvård Region 13 282 13 827 13 397-115 -0,9% -545-3,9% Rikssjukvård Nationell 4 674 5 758 5 157-483 -9,4% -1 084-18,8% SU TOTALT Vårdtillfällen 87 793 100 710 91 180-3 387-3,7% -12 917-12,8% varav antal ytterfall L o R 5 904 4 790 4 001 1 903 47,6% 1 114 23,3% Vårddagar Länssjukvård 324 910 386 477 347 817-22 907-6,6% -61 567-15,9% Rikssjukvård Region 65 731 74 544 69 065-3 334-4,8% -8 813-11,8% Rikssjukvård Nationell 36 141 38 419 39 437-3 296-8,4% -2 278-5,9% SU TOTALT Vårddagar 426 782 499 440 456 319-29 537-6,5% -72 658-14,5% varav utskrivningsklara dagar somatik 2) 41 126 26 232 37 558 3 568 9,5% 14 894 56,8% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng (1 18 421 15 952 18 255 167 0,9% 2 469 15,5% Läkarbesök 51 987 53 988 49 860 2 127 4,3% -2 002-3,7% Övriga besök 83 467 73 063 82 358 1 109 1,3% 10 404 14,2% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng (1 4 119 3 149 3 642 477 13,1% 970 30,8% Läkarbesök 526 323 526 821 530 173-3 850-0,7% -498-0,1% Övriga besök 398 797 345 844 394 683 4 114 1,0% 52 953 15,3% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 8 214 9 189 8 491-277 -3,3% -975-10,6% Vårddagar 124 629 131 441 128 080-3 451-2,7% -6 812-5,2% Läkarbesök inkl TB 56 688 36 631 51 498 5 190 10,1% 20 057 54,8% Övriga besök inkl TB 231 485 222 595 226 096 5 389 2,4% 8 890 4,0% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 362 183 316 46 14,6% 179 97,8% Vårddagar 6 077 5 856 6 482-405 -6,2% 221 3,8% Läkarbesök 6 421 5 503 6 631-210 -3,2% 918 16,7% Övriga besök 34 243 26 337 31 248 2 995 9,6% 7 906 30,0% Varav utskrivningsklara dagar psykiatri 2) 2 479 0 3 743-1 264-33,8% 2 479 Antal digitala kontakter somatik 53 918 0 46 396 Antal digitala kontakter psykiatri 25 139 0 23 934 Motsvarar viktat produktionstal 5 283 0 4 684 Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Föregående års DRG-poäng är justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.
Bilaga 3 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - december 2017-2016 Perioden totalt Förändring utfall 17-16 Differens budget Vårdkategori Utfall 2017 Somatisk sluten vård DRG-poäng (1 Budget 2017 Utfall 2016 antal % antal % Länssjukvård 64 794 69 392 66 064-1 270-1,9% -4 598-6,6% Rikssjukvård Region 22 777 20 879 21 967 809 3,7% 1 898 9,1% Rikssjukvård Nationell 8 481 6 781 7 919 562 7,1% 1 700 25,1% SU TOTALT DRG-poäng 96 051 97 052 95 950 102 0,1% -1 001-1,0% Vårdtillfällen Länssjukvård 66 632 77 373 69 133-2 501-3,6% -10 741-13,9% Rikssjukvård Region 11 565 12 157 11 626-61 -0,5% -592-4,9% Rikssjukvård Nationell 2 899 3 723 3 126-227 -7,3% -824-22,1% SU TOTALT Vårdtillfällen 81 096 93 253 83 885-2 789-3,3% -12 157-13,0% varav antal ytterfall L o R 5 555 4 515 3 771 1 784 47,3% 1 040 23,0% Vårddagar Länssjukvård 313 842 373 012 335 508-21 666-6,5% -59 170-15,9% Rikssjukvård Region 57 960 67 146 61 489-3 529-5,7% -9 186-13,7% Rikssjukvård Nationell 23 844 24 056 25 099-1 255-5,0% -212-0,9% SU TOTALT Vårddagar 395 646 464 214 422 096-26 450-6,3% -68 568-14,8% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng (1 17 225 15 120 17 063 162 1,0% 2 105 13,9% Läkarbesök 49 324 52 140 47 475 1 849 3,9% -2 817-5,4% Övriga besök 76 763 66 926 75 885 878 1,2% 9 837 14,7% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng (1 3 910 3 033 3 455 455 13,2% 877 28,9% Läkarbesök 493 212 500 327 498 998-5 786-1,2% -7 115-1,4% Övriga besök 382 890 336 184 377 953 4 937 1,3% 46 706 13,9% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 7 719 8 886 7 930-211 -2,7% -1 167-13,1% Vårddagar 119 780 129 437 123 574-3 794-3,1% -9 657-7,5% Läkarbesök inkl TB 55 254 35 898 50 220 5 034 10,0% 19 356 53,9% Övriga besök inkl TB 228 896 221 115 223 513 5 383 2,4% 7 781 3,5% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 308 168 260 48 18,5% 140 83,3% Vårddagar 5 691 5 816 6 130-439 -7,2% -125-2,1% Läkarbesök 6 065 5 403 6 270-205 -3,3% 662 12,3% Övriga besök 32 587 25 987 29 728 2 859 9,6% 6 600 25,4% Antal digitala kontakter somatik 50 476 0 43 303 Antal digitala kontakter psykiatri 24 817 0 23 613 Motsvarar viktat produktionstal 5 022 0 4 448 Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Föregående års DRG-poäng är justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.
Bilaga 3 Tabell Prestationer Övriga Januari - december 2017-2016 Perioden totalt Förändring utfall 17-16 Differens budget Vårdkategori Utfall 2017 Somatisk sluten vård DRG-poäng (1 Budget 2017 Utfall 2016 antal % antal % Länssjukvård 3 143 3 328 3 436-293 -8,5% -185-5,6% Rikssjukvård Region 3 680 3 020 3 466 214 6,2% 660 21,8% Rikssjukvård Nationell 6 678 6 952 6 570 108 1,6% -274-3,9% SU TOTALT DRG-poäng 13 501 13 300 13 472 29 0,2% 201 1,5% Vårdtillfällen Länssjukvård 3 205 3 752 3 493-288 -8,2% -547-14,6% Rikssjukvård Region 1 717 1 670 1 771-54 -3,0% 47 2,8% Rikssjukvård Nationell 1 775 2 035 2 031-256 -12,6% -260-12,8% SU TOTALT Vårdtillfällen 6 697 7 457 7 295-598 -8,2% -760-10,2% varav antal ytterfall L o R 349 275 230 119 51,7% 74 26,8% Vårddagar Länssjukvård 11 068 13 465 12 309-1 241-10,1% -2 397-17,8% Rikssjukvård Region 7 771 7 398 7 576 195 2,6% 373 5,0% Rikssjukvård Nationell 12 297 14 363 14 338-2 041-14,2% -2 066-14,4% SU TOTALT Vårddagar 31 136 35 226 34 223-3 087-9,0% -4 090-11,6% varav utskrivningsklara dagar somatik 2) 41 126 26 232 37 558 3 568 9,5% 14 894 56,8% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng (1 1 196 832 1 192 4 0,4% 364 43,7% Läkarbesök 2 663 1 848 2 385 278 11,7% 815 44,1% Övriga besök 6 704 6 137 6 473 231 3,6% 567 9,2% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng (1 209 116 187 22 11,7% 93 80,5% Läkarbesök 33 111 26 494 31 175 1 936 6,2% 6 617 25,0% Övriga besök 15 907 9 660 16 730-823 -4,9% 6 247 64,7% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 495 303 561-66 -11,8% 192 63,4% Vårddagar 4 849 2 004 4 506 343 7,6% 2 845 142,0% Läkarbesök inkl TB 1 434 733 1 278 156 12,2% 701 95,6% Övriga besök inkl TB 2 589 1 480 2 583 6 0,2% 1 109 74,9% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 54 15 56-2 -3,6% 39 260,0% Vårddagar 386 40 352 34 9,7% 346 865,0% Läkarbesök 356 100 361-5 -1,4% 256 256,0% Övriga besök 1 656 350 1 520 136 8,9% 1 306 373,1% Varav utskrivningsklara dagar psykiatri 2) 2 479 3 743-1 264-33,8% 2 479 Antal digitala kontakter somatik 3 442 3 093 Antal digitala kontakter psykiatri 322 321 Motsvarar viktat produktionstal 260 0 236 Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Föregående års DRG-poäng är justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.
Bilaga 3 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - deccember 2017 och 2016 Antal remisser 2017 2016 Förändring Förändring procent 51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 74 083 73 440 643 1% 90000-001 - Egen vårdbegäran 17 500 15 118 2 382 16% 90001 - BVC 2 738 2 621 117 4% 90002 - MVC 5 955 6 810-855 -13% 90003 - Skolhälsovård 2 519 2 886-367 -13% 90004 - Företagshälsovård 1 317 1 293 24 2% 90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 8 000 8 174-174 -2% 90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 3 111 2 493 618 25% 90007 - Optiker 6 650 6 364 286 4% 90008 - Kriminalvårdsanstalt 165 204-39 -19% 90009 - Övrig sjukvård 7 497 7 343 154 2% 90010 - Vårdcentraler 1 010 970 40 4% 99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt 4 446 3 952 494 13% AL - Allmänläkare 41 43-2 -5% HL - Husläkare 0 3-3 -100% Nya VC (6 siffriga) 84 049 82 041 2 008 2% PL - Privatläkare 54 52 2 4% Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler 51 922 46 794 5 128 11% Inremitterande Klinik inklusive internremisser 271 057 260 601 10 456 4,0% Remisser exklusive internremisser 196 974 187 161 9 813 5,2% Antal remisser (internremisser exkluderade) 2017 2016 Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län 759 867-108 -12,5% 03 - Uppsala Län 100 166-66 -39,8% 04 - Södermanlands län 115 113 2 1,8% 05 - Östergötlands län 214 249-35 -14,1% 06 - Jönköpings län 703 690 13 1,9% 07 - Kronobergs län 183 203-20 -9,9% 08 - Kalmar län 185 169 16 9,5% 09 - Gotlands län 39 35 4 11,4% 10 - Blekinge län 118 144-26 -18,1% 12 - Skåne län 745 934-189 -20,2% 13 - Hallands län 6 243 6 267-24 -0,4% 14 - Västra Götalands län 183 365 171 610 11 755 6,8% 17 - Värmlands län 633 618 15 2,4% 18 - Örebro län 147 193-46 -23,8% 19 - Västmanlands län 88 110-22 -20,0% 20 - Dalarnas län 113 119-6 -5,0% 21 - Gävleborgs län 89 101-12 -11,9% 22 - Västernorrlands län 130 104 26 25,0% 23 - Jämtlands län 91 125-34 -27,2% 24 - Västerbottens län 166 159 7 4,4% 25 - Norrbottens län 161 151 10 6,6% Övriga 2 587 4 034-1 447-35,9% Totalt 196 974 187 161 9 813 5,2% Övriga regioner och landsting 11 022 11 517-495 -4,3% VG 185 952 175 644 10 308 5,9%
Bilaga 4 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider på samtliga besök till akutmottagningarna, på SU. Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset ingår i resultatet. Sammanställningen visar gemensamt resultat samt särredovisat per akutmottagning. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Ögonakuten ingår inte heller i resultatet då de inte har möjlighet att följa sina ledtider på samma sätt som övriga akutmottagningar. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat 2017 jan-dec Ackumulerat 2016 jan-dec 2017/2016 Differens (antal) 2017/2016 Differens (%) Östra 51189 50341 848 2% DSBUS 51036 51183-147 0% Mölndal 44190 45525-1335 -3% Sahlgrenska 56280 56719-439 -1% Totalt 202695 203768-1073 -1% Totalt i år har 202695 patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är 1073 färre besökande, jämfört med samma period 2016. Under december 2017 besökte 16836 personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2017 december 2016 december 2017/2016 Differens (antal) TTT 24 min 38 min -14 min TTL 302 min 341 min -39 min TGT 07:46 08:34 00:48 Not: Mål 2017 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på 15-38 minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Sahlgrenska (15 minuter) och längst på akutmottagningen på Mölndal (38 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 225 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 362 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 0 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (9 h 26 min). 1 (3)
Bilaga 4 Antal och andel inom 4 timmar Nedanstående staplarvisar totalt antal patienter som besöker akuten i snitt per dag, samt hur många av dessa som blir klara och lämnar akuten inom 4 timmar (mörkblå del av stapel). Procentsatsen under diagrammet visar andel patienter som blir klara och lämnar inom 4 timmar. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 jan-nov 2017 dec 2017 63 % 66 % 63 % 61 % 62 % 60 % 60 % 61 % 63 % Antal och andel patienter inom 4 timmar per akutmottagning Nedanstående staplar visar antal patienter som besöker respektive akutmottagning i snitt per dag samt hur många av dessa som blir klara och lämnar akuten inom 4 timmar (mörkblå del av stapel). Procentsatsen i varje stapel visar andel patienter som blir klara och lämnar akuten inom 4 timmar 2 (3)
Bilaga 4 Tid till slutenvård - andel inom 30 minuter Hur stor andel av de patienter som skrivs in på SU och som lämnar akuten inom 30 minuter från det att de blivit klara på akuten. Procentsatsen ovanför stapel avser hela SU. Måltal visas som ett streck och ligger på 90 % Oplanerade åter inom 72 timmar Andel av patienterna som under går hem från akuten och oplanerat återkommer inom 72 timmar. Procentsatsen ovanför stapel avser hela SU. Måltal ska ligga mellan 1-5%, som framgår av de heldragna linjerna. 3 (3)