Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag

Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag till ett levande lantbruk Ålands landskapsstyrelse 1 Näringsavdelningen

Åland anslöt sig till Europeiska Unionen den 1 januari 1995. Som medlem i EU har vi både förpliktelser och förmåner. Ett av EU:s största projekt är att samordna insatserna för jordbruket och skapa förutsättningar för ett ekonomiskt och miljöanpassat jordbruk. Det europeiska jordbruket skall också vara konkurrenskraftigt i ett globalt perspektiv, både när det gäller pris och kvalitet. Ålands Landskapsstyrelse har i sitt program för stödåtgärderna till jordbruket framför allt prioriterat tre viktiga frågor, man vill att: - jordbruket bidrar till att bibehålla en levande landsbygd på Åland, - jordbruket drivs på en sund ekonomisk bas samt att - jordbrukets negativa påverkan på miljön minimeras. Åland har goda möjligheter att producera de renaste och delikataste livsmedel som konsumenterna världen över efterfrågar. Stödåtgärderna är ett av verktygen för att producera bra mat på våra breddgrader. De viktigaste verktygen har du som jordbrukare i din egen hand: yrkeskunnande, tradition, flit och omsorg. Innehåll Stöd till ett livskraftigt och miljömässigt jordbruk 4 LFA-kompensationsbidrag 6 Miljöstöd 7 - Miljöstödets basstöd 7 1. Delprogram för konventionellt jordbruk 8 2. Delprogram för ekologisk produktion 15 3. Delprogram för extensiv vallodling 16 4. Delprogram för naturbetesmarker 17 - Specialstöd 19 Bilagor 1-5 23-27 3

Stöd till ett livskraftigt och miljömässigt jordbruk PROGRAM FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING I LANDSKAPET ÅLAND 2000-2006 Miljöstödet och LFA-kompensationsbidraget baserar sig på innehållet i Program för landsbygdens utveckling i landskapet Åland 2000-2006, som Ålands landskapsstyrelse utarbetat utgående från EU:s regelverk. Dessutom ingår i programmet startstöd till unga lantbrukare. Varje medlemsstat i EU utarbetar sina egna landsbygdsutvecklingsprogram. Ålands program godkändes av Europeiska Gemenskapens Kommission den 5 oktober 2000. Programmet är i kraft under åren 2000-2006. Strävan till en sund jordbrukspolitik Europeiska kommissionen har inom Agenda 2000-reformen arbetat för att ge den nya jordbrukspolitiken ett antal nya uppgifter som skall ge ett miljöanpassat och ekonomiskt hållbart jordbruk. En sådan uppgift är att öka miljömedvetenheten hos jordbrukarkåren. Samtliga medlemsstater i EU skall därför genomföra en stödordning för miljövänlig odling, miljöstöd. De övriga jordbruksstöden skall också ta hänsyn till den gällande miljölagstiftningen. LFA-stödet (Less Favoured Areas) Med LFA-kompensationsbidraget vill man säkerställa en fortsatt markanvändning för jordbruksändamål på ett miljömässigt sätt. Avsikten är att bibehålla en livskraftig landsbygd och ett öppet odlingslandskap. 4

Stöden finansieras av Ålands landskapsstyrelse och EU Miljöstödet i landskapet Åland Målsättningen med miljöstödet är att - minska jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage - minska användningen av kemiska bekämpningsmedel - att utveckla extensiva odlingsmetoder såsom ekologiskt jordbruk - att bevara det öppna odlingslandskapet och småskaligheten - att bevara lönsamheten i småskalig odling. Miljöstödet och LFA-kompensationsbidraget finansieras både av Ålands landskapsstyrelse och av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (UEGFJ). Miljöstödet finansieras till 50% av EU under hela programperioden. EU:s finansiering för LFA-kompensationsbidraget varierar under programperioden mellan 35 och 44%. 5

LFA-kompensationsbidrag I syfte att kompensera höga produktionskostnader som beror på ogynsamma produktionsförhållanden har man inom EU inrättat en särskild stödordning, LFA-kompensationsbidrag. Allmänna villkor för beviljande av LFAkompensationsbidrag Bidrag kan beviljas till lantbrukare som besitter en gårdsbruksenhet på Åland och som själv är varaktigt bosatt i landskapet. Minst 3 hektar åkermark i fem år För att erhålla stödet skall lantbrukaren bruka minst 3 hektar åkermark och förbinda sig att fortsätta med jordbruksverksamhet i minst fem år efter den första utbetalningen av stödet. Lantbrukaren skall använda sig av goda odlings metoder som är förenliga med miljöskydd och bevarande av landskapet. Dessutom förutsätts att man tar hänsyn till miljölagstiftningen. Till goda odlingsmetoder hör - att man beaktar de lokala produktionsförhållandena - att marken bearbetas och gödslas på ett ändamålsenligt sätt - att man nyttjar sådana växtarter, -sorter och utsädesmängder med vilka det är möjligt att producera en skörde- och marknadsduglig skörd - flyghavrebekämpning - ett tillräckligt växtskydd - skörd av grödan. Hur stort är kompensationsbidraget? Till den lantbrukare som uppfyller stödvillkoren betalas årligen 1189 mark, 200 euro, för varje hektar åkermark som lantbrukaren har i sin besittning vid ansökningstidpunkten och som är i odling under det aktuella stödåret. 6

Miljöstöd Miljöstöd kan beviljas till lantbrukare som åtar sig att under minst fem år bedriva ett miljövänligt jordbruk på hela gårdsbruksenhetens odlade areal. Ett åtagande att bedriva miljövänligt jordbruk skall sträcka sig utöver normal tillämpning av goda odlingsmetoder. Miljöstödet är uppdelat i två delområden; basstöd och specialstöd. Basstödet riktar sig till samtliga lantbrukare och består i huvudsak av allmänna miljöförbättrande odlingsåtgärder. Specialstödet innehåller mera insatskrävande landskapsvårdsåtgärder. Miljöstödets basstöd Allmänna bestämmelser om miljöstödets basstöd Delprogram Miljöstödets basstöd är uppdelat i följande fyra delprogram: 1) delprogram för konventionellt jordbruk, 2) delprogram för ekologisk produktion, 3) delprogram för extensiv vallodling och 4) delprogram för naturbeten. En gårdbruksenhet kan omfattas av flera delprogram, men programmen kan inte kombineras med varandra på samma område. Allmänna villkor för beviljande av miljöstöd Miljöstöd kan beviljas till en lantbrukare som är varaktigt bosatt på Åland och som besitter en gårdsbruksenhet i landskapet. Lantbrukaren skall förbinda sig att under minst fem år (= förbindelseperiod) bedriva ett miljövänligt jordbruk. Förbindelsen avges i samband med den första stödansökan. 7

1. Delprogram för konventionellt jordbruk I delprogrammet för konventionellt jordbruk kan miljöstödets basstöd beviljas till lantbrukare som besitter en gårdsbruksenhet med minst tre hektar åker eller bedriver trädgårdsproduktion på minst 0,5 hektar. För att möjliggöra en gårdsvis anpassad kombination av olika miljöförbättrande odlingsåtgärder är delprogrammet för konventionellt jordbruk uppdelat i A. obligatoriska åtgärder B. frivilliga åtgärder A. Obligatoriska åtgärder De obligatoriska åtgärderna är i huvudsak växtproduktionsrelaterade och kan omfattas av samtliga gårdar med växtodling oberoende av produktionsinriktning och odlad gröda. För att erhålla stöd skall lantbrukaren uppfylla minst kriterierna för de obligatoriska åtgärderna. De obligatoriska åtgärderna består av: 1. Odlingsplanering 2. Markkartering 3. Reducerad gödsling 4. Skyddsremsor vid utfallsdiken och vattendrag 5. Test av växtskyddsspruta 6. Sprutförarutbildning 7. Hantering av stallgödsel 8. Utbildning i miljövänliga odlingsmetoder (två dagar) 9. Landskapsvård och biologisk mångfald 1. Odlingsplanering Skiftesvis planering är grunden för en miljövänlig odling. Odlingsplaneringen skall bestå av en plan för åkeranvändning, gödslingsplan och skiftesvisa anteckningar. ODLINGSPLANERINGENS 3 DELAR PLAN FÖR ÅKER- ANVÄNDNING I en skriftligt uppgjord plan för åkeranvändningen skall de planerade odlingsväxterna anges skiftesvis. Planen bör bygga på en växtföljd. En väl planerad växtföljd är i sig grunden för en lönsam produktion, ekologisk hållbarhet och minimering av miljöriskerna. Med en planerad växtföljd kan växtsjukdomar som sprids via marken i stor utsträckning förebyggas och användningen av kemiska bekämpningsmedel minskas. GÖDSLINGSPLAN I en skriftligt uppgjord gödslingsplan beräknas gödselgivan skiftesvis utgående från den odlade grödan och näringssituationen i marken. I gödslingsplanen skall följande uppgifter ingå 1) skiftets namn och signum, 2) skiftets areal, 3) jordart, 4) odlad gröda, 5) sort och förfrukt, 6) utsäde kg/ha, 7) näringsbehov; fosfor kg/ha, kväve kg/ha, kalium kg/ha, 8) använt handelsgödselmedel, 9) handelsgödsel kg/ha, 10) tillfört kväve, fosfor och kalium med handelsgödsel kg/ha, 11) stallgödsel ton/ha samt 12) tillfört kväve, fosfor och kalium totalt kg/ha. SKIFTESVISA ANTECKNINGAR Lantbrukaren skall årligen föra skiftesvisa anteckningar över skiftets basuppgifter och de årligen förverkligade odlingsåtgärderna. Genom att regelbundet anteckna iakttagelser och händelser på åkrarna får man värdefull dokumentation som kan användas som grund när gårdens produktion planeras. Följande basuppgifter skall antecknas för varje skifte: 1) skiftets namn och signum, 2) skiftets areal, 3) jordart, 4) dränering, 5) möjligheter till bevattning samt 6) markkarteringsresultat. Dessutom skall följande odlingsåtgärder och observationer årligen antecknas för varje skifte: 1) jordbearbetning på våren och datum, 2) odlad gröda och sort, 3) förfrukt, 4) utsäde kg/ha, 5) betningspreparat och mängd g/100 kg utsäde, 6) stallgödsel ton/ha och spridningsdatum, 7) handelsgödsel; sort och kg/ha, 8) totalt kväve kg/ha, 9) totalt fosfor kg/ha, 10) så datum, 11) använda bekämpningsmedel, bruksmängd/ha och bekämpningsdatum, 12) skördedatum och mängd/ha, 13) halmen skördad/nedbrukad samt 14) jordbearbetning på hösten. Dessa tre planer skall alla göras upp årligen före växtperioden, med början det första förbindelseåret. Planerna skall omfatta gårdens hela odlingsareal. 8

2. Markkartering På gårdar som erhåller miljöstöd skall samtliga åkrar vara markkarterade. En regelbundet utförd skiftesvis markkartering utgör grunden för en väl planerad gödsling. Markkarteringsresultatet anger tillgången på fosfor (P), kalium (K), kalcium (Ca) och magnesium (Mg) samt markens surhet (ph) och jordart. En markkartering skall utföras med minst fem års intervaller på varje skifte, dock minst en gång under förbindelseperioden. Åkrar som saknar ett markkarteringsresultat skall markkarteras under det första förbindelseåret. Åkrar som inte varit i odling skall markkarteras då området börjar odlas. 3. Reducerad gödsling Fosforgödsling Mängden fosfor som tillförs åkermarken skall beräknas utgående från markkarteringsresultatet och grödans uppskattade näringsbehov. Målsättningen är att fosfortalet skiftesvis så småningom skall stabiliseras till bördighetsklassen tillfredsställande förutom för sockerbets-, potatis- och grönsaksskiften där målsättningen är bördighetsklassen god. De högsta tillåtna fosforgivorna presenteras i bilaga 1. Om gården saknar ett markkarteringsresultat under det första förbindelseåret kan fosforgödslingen basera sig högst på bördighetsklassen tillfredsställande. Fosforutjämning Högre fosforgivor än de i bilaga 1 fastställda basgödslingsnivåer kan undantagsvis tillåtas. Mängden fosfor får dock inte under en fyraårig utjämningsperiod överskrida den mängd fosfor som de ovannämnda basgödslingsnivåerna under samma period skulle tillåta. Fosforutjämningsperioden kan inledas antingen då fosforgivorna överskrids eller underskrids. Tidpunkten för när perioden inleds och avslutas bör antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Utjämningen räknas alltid per basskifte. På skiften som lantbrukaren får i sin besittning under förbindelseperioden behöver inte de fosformängder som Växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh på Landsbygdskonsult - Åland och lantbrukare Jan Sundberg gör upp en odlingsplan. den tidigare odlaren använt på skiftet i fråga beaktas, förutom i fall där det är fråga om ett regelbundet byte mellan två lantbrukare på grund av växtföljd. Kvävegödsling Mängden kvävegödsel som tillförs åkermarken uträknas utgående från grödans behov, uppskattad skördemängd och det uppskattade kväveförrådet i marken. De högsta tillåtna kvävegivorna presenteras i bilaga 3, tabell 1, 2, 3 och 4. För grödor som inte finns med i bilagorna begränsas kvävegivorna av Landskapsstyrelsens beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (ÅFS 79/2000) det sk. nitratbeslutet. Gödsling med stallgödsel och andra organiska gödselmedel Vid beräkning av mängden kväve och fosfor skall näringen i stallgödsel och andra organiska gödselmedel beaktas. Av analysvärdet för fosforn beräknas 75% vara tillgängligt för växterna (i pälsdjursgödsel 40%). Endast denna del av stallgödselns fosfor räknas med till växtens fosforgiva. Av kvävet i urin, flytgödsel och fastgödsel räknas det lösliga kvävet med i kvävegivan. Av den stallgödsel som sprids på hösten räknas 50% av det lösliga kvävet med i kvävegivan. Om avfallsslam används som gödselmedel skall slammets innehåll av kväve och fosfor beaktas. Landskapsstyrelsen har fastställt bestämmelser för användningen av reningsverksslam inom jordbruket. Bestämmelserna omfattar bl.a. krav på lagring, transport, spridning och arbetshygien samt de högsta godtagbara tungmetallhalterna. 4. Skyddsremsor vid utfallsdiken och vattendrag Avsikten med skyddsremsorna är att minska ytavrinning från åkermark till vattendrag. Jord som rinner från åkermark 9

innehåller bl.a. fosfor som i vattendragen kan förorsaka övergödning och eutrofiering. Vid utfallsdiken skall en cirka en meter bred skyddsremsa anläggas eller lämnas så att en naturlig växtlighet kan spridas på remsan. Vid bäckar, sjöar och hav samt runt dricksvattenbrunnar i åkermark skall skyddsremsan vara minst tre meter bred. De tre meter breda remsorna skall anläggas genom insådd med flerårigt vallfrö. Skyddsremsorna skall anläggas eller lämnas under det första förbindelseåret. Skyddsremsor som anlagts eller lämnats under programperioden 1995-1999 måste inte anläggas på nytt. Bredden på skyddsremsan mäts från brytningen mellan slänten och åkerkanten. Skötsel av skyddsremsor Skyddsremsorna får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. I skyddsremsan får inte grävas öppningar som leder vatten från åkern till vattendraget. Om skyddsremsan inte finns på en sk. CAPträdesåker får växtligheten skördas och användas som bete. Om växtligheten slås men inte bärgas till skörd skall växtresterna föras bort. Vid en riklig förekomst av kvickrot, vass eller tistel kan punktbekämpning göras för att motverka att ogräset sprids längre in på åkern. Innan punktbekämpningen utförs skall en anmälan göras till landskapsstyrelsen. Flyghavre som förekommer på skyddsremsorna får bekämpas i enlighet med landskapslagen om bekämpning av flyghavre (68/1977). Om skyddsremsan är över tre meter bred skall den utgöra ett separat jordbruksskifte. Om skyddsremsa ansluter till vall kan lantbrukaren välja att inte räkna remsan som ett separat jordbruksskifte. Skyddsremsor som lämnas inom ramen för miljöstödets basstöd får inte vara bredare än sju meter. Skyddsremsa längs utfallsdike Sprutor som har testats under programperioden 1995-1999 skall testas på nytt inom fem år, dock minst en gång under den nya förbindelseperioden. Sprutor som inte testats under programpeioden 1995-1999 skall testas under det första förbindelseåret. 6. Sprutförarutbildning På gårdar som erhåller miljöstöd får bekämpningsmedel spridas endast av personer som genomgått en av landskapsstyrelsen godkänd sprutförarutbildning. Lantbrukare som under programperioden 1995-1999 genomgått en sprutförarutbildning vid Ålands Naturbruksskola behöver inte på nytt genomgå utbildningen. Lantbrukare som inte tidigare genomgått en sprutförarutbildning skall genomgå utbildningen under det första förbindelseåret. Som sprutförarutbildning godkänns även en under fem år gammal specialexamen i användning av giftiga bekämpningsmedel som ordnas av Kontrollcentralen för växtproduktion. 7. Hantering av stallgödsel Lagring Stallgödsel och pressaft från ensilageanläggningar skall lagras så att yt- och grundvattenförorening förhindras. Gårdar som är anslutna till miljöstödsprogrammet skall ha utrymmen för lagring av stallgödsel. Lagerutymmet skall räcka för stallgödsel som ansamlats i 12 månader, frånsett den spillning som under samma betessäsong blir kvar på betesmarken vid betesgång, eller som under växtsäsongen sprids i växande gröda. Vid beräkning av behövliga lagringsvolymer skall landskapsstyrelsens beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (79/2000) det sk. nitratbeslutet följas, se bilaga 5. På gårdar med ekologisk produktion tillåts stallgödselkomposter förutsatt att komposten är anlagd i enlighet med nitratbeslutet. 5. Test av växtskyddsspruta För att bekämpningsmedlet skall kunna spridas med god precision skall växtskyddssprutorna testas med minst fem års intervaller hos en av landskapsstyrelsen godkänd spruttestare. Kurs i stallgödselhantering Samtliga lantbrukare som ansluter sig till delprogrammet för konventionellt jordbruk och som bedriver en sådan husdjursproduktion som producerar mer än 25 m 3 stallgödsel under inneutfodringsperioden skall 10

delta i en kurs i stallgödselhantering. Kursen skall genomgås senast under det andra förbindelseåret. Stallgödselproduktionen räknas enligt volymriktvärden i bilaga 5. När stallgödselproduktionen på en gård beräknas skall såväl gårdens egna djur som andras djur som står i lantbrukarens husdjursbyggnader under den tid djuren är installade och utfodras inomhus beaktas. Stallgödselanalys Stallgödselns innehåll av kväve, fosfor och kalium skall analyseras. Analysen skall göras för varje gödselslag som produceras mer än 25 m 3 årligen under den tid djuren är installade och utfodras inomhus. Stallgödselproduktionen räknas enligt volymriktvärden i bilaga 5. När stallgödselproduktionen på en gård beräknas skall såväl gårdens egna djur som andras djur som står i lantbrukarens husdjursbyggnader under den tid djuren är installade och utfodras inomhus beaktas. Om en stallgödselanalys gjorts under programperioden 1995-1999 och analysen omfattar även fosfor och kalium skall en ny analys göras inom fem år, dock minst en gång under den nya förbindelseperioden. Om en stallgödselanalys saknas eller om den analys som gjorts under programperioden 1995-1999 inte omfattar fosfor och kalium skall en stallgödselanalys göras under det första förbindelseåret. 8. Utbildning i miljövänliga odlingsmetoder Samtliga lantbrukare som är anslutna till delprogrammet för konventionellt jordbruk skall genomgå en två dagar lång utbildning inom förbindelseperiodens tre första år. Under utbildningen går man igenom målsättningen med de enskilda åtgärderna i miljöstödsprogrammet och hur man bäst tillämpar dem på den egna gården. Den som har huvudansvaret för gårdens arbeten skall genomgå kursen. 9. Landskapsvård och biologisk mångfald På gårdar som är anslutna till delprogrammet för konventionellt jordbruk får dikeskanter, skyddsremsor och vägrenar inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Undantagsvis kan en punktbekämpning av kvickrot (flyghavre, vass, tistel) göras för att motverka att ogräset sprids längre in på åkern. För att bevara den öppna landskapsbilden får landskapsvårdsmässigt värdefulla åkrar inte beskogas. Åkerdiken skall hållas rena från sly och igenväxningsvegetation. 11

B. Frivilliga åtgärder De frivilliga åtgärderna kräver en större miljöinsats av den enskilda lantbrukaren och är mera beroende av produktionsinriktningen och förhållandena på gården. Utöver de obligatoriska åtgärderna kan lantbrukaren välja en eller flera av de frivilliga åtgärderna. En gård kan omfattas av flera frivilliga åtgärder. De kan inte kombineras med varandra på samma areal, med undantag för husdjursgårdar där Förbättrad användning av stallgödsel kan kombineras med ytterligare en frivillig åtgärd. I delprogrammet för konventionellt jordbruk finns följande frivilliga åtgärder: 1. förbättrad användning av stallgödsel, 2. fånggröda och vårplöjd mark, 3. flerårig extensiv vallodling, 4. konventionell odling utan kemiska bekämpningsmedel, 5. reducerad användning av bekämpningsmedel i potatisodling, 6. reducerad användning av bekämpningsmedel i sockerbetsodling, 7. integrerad produktion av frukt och bär samt 8. miljöanpassad grönsaksodling. Val av frivillig åtgärd Den frivilliga åtgärden skall väljas samtidigt som förbindelsen om att uppfylla de obligatoriska åtgärderna lämnas. Villkoren för den valda frivilliga åtgärden skall uppfyllas under hela förbindelseperioden. Arealen för den frivilliga åtgärden kan variera under förbindelseperiodens olika år. Likaså kan åtgärden omfattas av olika skiften under förbindelseperioden beroende av växtföljden på gården. För varje åtgärd har fastställts en minimiareal som årligen måste omfattas av den valda frivilliga åtgärden. Lantbrukaren kan frånträda den valda frivilliga åtgärden om produktionsinriktningen på gården ändrar eller om lantbrukaren slutligt upphör med den produktionsgren som åtgärden är kopplad till. Lantbrukaren kan välja en frivillig åtgärd under förbindelseperioden förutsatt att minst två år kvarstår av den ursprungliga förbindelseperioden. Potatisodling med minskad användning av bekämpningsmedel hör till de frivilliga åtgärderna. 1. Förbättrad användning av stallgödsel Syftet med denna åtgärd är att uppmuntra lantbrukare till att använda stallgödseln som produceras på gården på ett miljövänligt sätt. Den skall helst spridas jämnt över gårdens odlingsareal och på de åkrar där det lämpar sig bäst. Åtgärden kan väljas på gårdar med minst 0,5 djurenheter per hektar åkermark. För att erhålla stödet skall lantbrukaren årligen med början från det första förbindelseåret skiftesvis planera sin stallgödselanvändning. I planen utgår man från den verkliga mängden stallgödsel, åkerarealen som stallgödsel kan spridas på, den odlade grödan och skiftets behov av stallgödsel. I första hand skall man sträva efter att sprida stallgödseln på de skiften som behöver det mest. Om planen visar att åkerarealen på den egna gården inte räcker till för spridning av den stallgödsel som producerats på gården skall lantbrukaren ingå ett avtal med en annan lantbrukare som kan ta emot och sprida stallgödsel på sina åkrar. Dessa åkrar skall omfattas i planen. Lantbrukaren som mottar stallgödseln skall vara ansluten till miljöstödsprogrammet. Dessutom skall en växtnäringsbalans göras upp minst en gång under förbindelseperioden. Med växtnäringsbalans avses en balans som upprättas mellan tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen. Växtnäringsbalansen visar hur effektivt växtnäringen utnyttjas. 2. Fånggröda och vårplöjd mark Fånggröda Med en fånggröda avses en gröda som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor. Fånggrödan ger ingen ekonomisk avkastning utan dess huvudsakliga uppgift är att fånga upp växtnäringsämnen, främst kväve, under den del av året då marken annars skulle vara bar. Fånggrödan kan sås antingen i huvudgrödan på våren eller som renbestånd efter att huvudgrödan är skördad. Högst 10 procent perenna vallbaljväxter får ingå i utsädet. Fånggrödan skall sås före 1 augusti och den får brytas tidigast 1 april året efter sådd. Brytningen får inte ske med kemiska preparat. Fånggrödan får inte skördas, utnyttjas som bete eller användas till någon annan form av produktion. 12

Vårplöjd mark I tillvalsåtgärden vårplöjd mark kan stöd erhållas för mark som efter skörd av spannmål, sockerbeta och övriga rotfrukter, potatis, ärter, oljeväxter samt ettåriga trädgårdsväxter lämnas oplöjd på hösten. En reducerad bearbetning med kultivator, tallriksharv, s-pinnharv eller spadrullharv som lämnar en betydlig del av stubben eller annan växtmassa på markytan är tillåten på hösten. Vårbearbetningen får ske tidigast 1 april. 3. Flerårig extensiv vallodling Flerårig extensiv vallodling innebär att man kan odla hela eller delar av gårdsbruksenhetens vallareal extensivt. Vallarna får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Kvävegödslingen får ske med högst hälften av de mängder som finns i bilaga 3, tabell 2. Vallarna skall skördas till foder eller betas med ett tillräckligt antal djur så att grässvålen är väl avbetad vid växtperiodens slut. 4. Konventionell odling utan kemiska bekämpningsmedel Konventionell odling av spannmål och oljeväxter utan kemiska bekämpningsmedel kan stödas. Obetat utsäde skall användas. Användning av biologiska bekämpningsmedel är tillåten. 5. Reducerad användning av bekämpningsmedel i potatisodling Genom mekanisk ogräsbekämpning och blastdödning samt användning av lågdospreparat mot bladmögel går det att minska användningen av bekämpningsmedel i potatisodlingen. I tillvalsåtgärden reducerad användning av bekämpningsmedel i potatisodling får högst 3,5 kg aktiv substans per hektar användas. Mängden inkluderar både herbicider, pesticider och fungicider. 6. Reducerad användning av bekämpningsmedel i sockerbetsodling Rutinmässig användning av bekämpningsmedel i sockerbetsodling ersätts med behovsanpassade åtgärder. Först när man konstaterat förekomsten av ogräs eller skadegörare påbörjas bekämpningen. Lantbrukare som valt denna frivilliga åtgärd skall konstatera förekomsten och behovet av bekämpning före varje spruttillfälle. Observationerna och bekämpningsåtgärderna skall antecknas i en separat växtskyddsdagbok. För ogräsbekämpning får högst 1,5 kilo aktiv substans användas per hektar. Efter den 1 augusti får kemiska bekämpningsmedel inte användas. 7. Integrerad produktion av frukt och bär Integrerad produktion (IP) går ut på att - ta fram odlingssystem och -metoder som kännetecknas av hög kunskapsnivå, - effektivt utnyttja resurserna, - minska miljöbelastningen samt - skapa ekonomisk lönsamhet Användningen av kemikalier och gödselmedel minskas genom att beakta de naturliga faktorer som befrämjar odlingsväxtens välmående. Produkternas livsmedelssäkerhet prioriteras och odlarens arbetsmiljö förbättras. Foto Ulla Boman 13

Foto Soile Wartiainen Integrerad frukt- och bärproduktion innebär bl.a - att lantbrukaren upprätthåller sin yrkesskicklighet med hjälp av kurser och rådgivningstjänster - att lantbrukaren för dagbok över sina åtgärder och över händelserna i fruktträdgården - att markkartering utförs vid nyplantering och därefter med minst tre års intervaller. Gödslingen skall basera sig på en gödslingsplan och gödsel medel sprids endast så mycket som trädens tillväxt och produktion förutsätter. Därför sprids gödselmedlet endast på det vegetationsfria området under träden - att radmellanrummen besås med svagväxande grässorter. Gräset skall hållas kort under hela växtsäsongen - att lantbrukaren gör iakttagelser om förekomsten av skadegörare och deras naturliga fiender. Kemiska bekämpningsmedel får användas endast då tröskelvärdet för bekämpning överskrids - att endast bekämpningsmedel som är speciellt godkända i IP-odling används. Låga engångs doser innebär flere besprutningstillfällen Produktionen skall minst följa de riktlinjer för integrerad fruktproduktion som fastställts av landskapsstyrelsen och vara underställd och godkänd av den kontroll som ovannämnda riktlinjer förutsätter. 8. Miljöanpassad grönsaksodling I grönsaksproduktionen har traditionellt använts stora mängder gödsel och bekämpningsmedel för att trygga en kvantitativt och kvalitativt bra skörd. Genom noggrann planering och fältobservationer är det dock möjligt att minska användningen av gödsel- och bekämpningsmedel i dessa odlingar. I tillvalsåtgärden miljöanpassad grönsaksproduktion skall markkartering utföras regelbundet med minst 3 års intervaller. En markkartering som utförs i trädgårdsodling anger tillgången på fosfor (P), kalium (K), kalcium (Ca), magnesium (Mg), koppar (Cu), mangan (Mn), zink (Zn) och bor (B) samt markens surhet (ph) och jordart. Växtodlingen skall bygga på en växtföljd. De i bilaga 4 presenterade anvisningarna för växtföljd skall följas. Om nödvändigt kan planen justeras under förbindelseperioden. Användningen av bekämpningsmedel skall vara behovsanpassad. Bekämpning av skadegörare och växtsjukdomar får utföras endast då behovet konstaterats genom fältobservationer. Förekomsten av sjukdomar, skadegörare och skadegörarnas naturliga fiender skall antecknas i en separat observationsdagbok. Lantbrukare som väljer denna frivilliga åtgärd skall under förbindelseperioden delta i en grundkurs i miljöanpassad grönsaksproduktion. Kursen skall genomgås senast under det tredje förbindelseåret. 14

2. Delprogram för ekologisk produktion Vem kan erhålla stöd? För att kunna ansluta sig till delprogrammet för ekologisk produktion skall lantbrukaren årligen odla minst 3 hektar åkermark eller bedriva aktiv trädgårdsproduktion på minst 0,5 hektar. Ekologisk produktion skall bedrivas på minst hälften av gårdens odlade areal. Omfattar den ekologiskt odlade arealen trädgårdsproduktion kan en mindre andel av gården anslutas till delprogrammet. Arealen måste dock vara minst 0,5 hektar. Stödet kan beviljas både till lantbrukare som övergår till ekologisk produktion och till lantbrukare som redan är etablerade ekologiska odlare. Stödets storlek är beroende av i vilket odlingsskede åkern är och vilken gröda som odlas på åkern. Övergångsperioden är tre år på varje skifte. Lantbrukaren kan övergå till ekologisk produktion på en gång eller i etapper. Minst hälften av gårdens odlade areal måste vara omlagd inom tre år. Efter övergångsperioden utbetalas ett produktionsstöd. Lantbrukare som redan under programperioden 1995-1999 övergått till ekologisk produktion kan ansöka endast om produktionsstödet för den areal som redan är under ekologisk produktion. Vilka krav ställs på odlingen? Produktionen skall både under övergångs- och produktionsskede minst basera sig på bestämmelserna i Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 och vara underställd och godkänd av den kontroll som ovannämnda förordning förutsätter. På Åland sköts denna kontroll av Ålands landskapsstyrelse. I produktionsskedet måste avsalugrödor odlas på hela den areal som omfattas av basstödet för ekologisk produktion förutom på den areal som används som träda eller gröngödsling enligt en normal växtföljd. Med avsalugrödor avses produkter som används som livsmedel eller grödor som används som foder i husdjursproduktion. Avsalugrödorna skall avsättas som ekologiska produkter så långt som det är praktiskt möjligt. Vilka andra åtgärder krävs? Lantbrukarna skall ha en odlings- och miljöplanering. Planeringen skall bestå minst av - en växtföljdsplan, - en gödslingsplan, - en plan för åkeranvändning, Skiftesvisa anteckningar skall föras över skiftets basuppgifter och de årligen förverkligade odlingsåtgärderna. En markkartering skall utföras med minst fem års intervaller. Cirka 1 meter breda skyddsremsor skall lämnas längs utfallsdiken och 3 meter breda skyddsremsor mot sjöar och vattendrag i enlighet med bestämmelserna för delprogrammet för konventionellt jordbruk. För att bevara den öppna landskapsbilden får landskapsvårdsmässigt värdefulla åkrar inte beskogas. Åkerdiken skall hållas rena från sly och igenväxningsvegetation. Foto. Soile Wartiainen 15

Med hjälp av betande djur förhindras igenväxning av natursköna områden. Foto Soile Wartiainen Vilken utbildning krävs? Lantbrukare som saknar teoretiska kunskaper i ekologisk produktion skall under det första förbindelseåret delta i en av landskapsstyrelsen godkänd grundkurs i ekologisk produktion. Lantbrukare som under programperioden 1995-1999 genomgått en grundkurs i ekologisk produktion skall under den nya förbindelseperioden delta i minst en fortsättningskurs i ekologisk produktion. Val av frivillig åtgärd I delprogrammet för ekologisk produktion kan lantbrukaren välja en eller flera av följande frivilliga åtgärder - fånggröda - vårplöjd mark - förbättrad användning av stallgödsel Fånggröda och vårplöjd mark kan inte kombineras med varandra på samma areal. Ekologisk husdjursproduktion Ekologisk husdjursproduktion stöds genom ett höjt stöd för den foderareal som motsvarar antalet ekologiskt uppfödda husdjur på gården. Stödet är i första hand arealbaserat med djurtätheten per hektar som en ytterligare begränsande faktor. Minsta antal djur/ha anges i nedanstående förteckning. Antalet djur som berättigar till stöd för en hektar foderareal är: 1,0 mjölkko 1,5 am- eller dikor, ungnöt 8,0 tackor 2,0 suggor 3. Delprogram för extensiv vallodling Vem kan erhålla stöd? Stöd inom ramen för Delprogrammet för extensiv vallodling kan beviljas till lantbrukare som besitter en gårdsbruksenhet med minst en hektar åker. Vilka basåtgärder krävs? Gården skall ha en odlings- och miljöplanering som minst består av skiftesvisa anteckningar. För att bevara den öppna landskapsbilden får landskapsvårdsmässigt värdefulla åkrar inte beskogas. Åkerdiken skall hållas rena från sly och igenväxningsvegetation. Vilka regler gäller för besprutning, gödsling och djurtäthet? Vallarna får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Kvävegödslingen får ske med högst hälften av de mängder som fastställs i bilaga 3 tabell 2. En cirka en meter bred ogödslad skyddsremsa skall lämnas längs de diken som omger det jordbruksskifte som omfattas av delprogrammet för extensiv vallodling. Mot vattendrag skall skyddsremsan var minst tre meter. Djurtätheten på gårdbruksenheten får inte överstiga en djurenhet per hektar. Vistas djuren på bete minst fyra månader om året kan gårdbruksenhetens naturbetesareal medräknas vid uträkningen av gårdbruksenhetens djurtäthet. När djurtätheten uträknas skall koefficienterna i bilaga 2 användas. Produktionen skall ske minst i enlighet med Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 och vara underställd och godkänd av den kontroll som dessa regler förutsätter. På Åland utförs denna kontroll av Ålands landskapsstyrelse. 16

4. Delprogram för naturbetesmarker Vem kan erhålla stöd? Stöd inom ramen för Delprogrammet för naturbeten kan beviljas till lantbrukare som besitter en gårdsbruksenhet med minst en hektar naturbetesmark. En förutsättning för att lantbrukaren skall erhålla stöd för naturbeten är att också den åkermark som lantbrukaren har i sin besittning är ansluten till miljöstödets basstöd. Vilka djur och marker är stödberättigade? Stödet är i första hand arealbaserat med djurtätheten per hektar som en ytterligare begränsande faktor. Minsta antal djur/ha anges i nedanstående förteckning. DJURSLAG ANTAL DJUR/HA Vuxna nötkreatur 0,5 Ungnöt under 8 mån. 0,8 Tacka 1,8 Häst 0,5 Ponny 1,0 Stödet betalas årligen för den areal som antalet betande husdjur berättigar till. Marken skall utnyttjas med ett tillräckligt betestryck så att igenväxning av området förhindras. Kompletterande skötselåtgärder så som röjning, slåtter och putsning skall utföras för att bevara området i brukbart skick. Handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel får inte användas på området. Räkneexempel: För hur många hektar naturbeten en gård med 15 mjölkkor, 10 ungnöt under 8 månader, 20 tackor och en häst kan erhålla miljöstöd för räknas fram på följande sätt: 15 mjölkkor / 0,5 = 30 hektar 10 ungnöt/ 0,8 = 12,5 hektar 20 tackor/ 1,8 = 11,1 hektar 1 häst / 0,5 = 2,0 hektar Totalt 55,6 hektar. Stödet kan beviljas endast om det på gården verkligen finns 55,6 hektar stödberättigad naturbetesmark. I annat fall betalas stödet för den verkliga naturbetesarealen på gården. Om man vill veta hur många ungnöt eller tackor man måste ha på ett naturbete som är 5 hektar stort kan man räkna fram djurantalet enligt följande: Ungdjur = 5 hektar x 0,8 = 4 ungdjur eller Tackor = 5 hektar x 1,8 = 9 tackor 17

Foto Soile Wartiainen Basstödets belopp Till jordbrukare som uppfyller stödvillkoren betalas årligen basstöd för varje hektar stödberättigad område enligt följande: 1) DELPROGRAM FÖR KONVENTIONELLT JORDBRUK FIM/ha Euro/ha a) obligatoriska åtgärder - odlad mark *) 715 120,25 - flerårig grönträda 500 84,09 b) förbättrad användning av stallgödsel 393 66,10 c) vårplöjd mark 298 50,12 d) fånggröda 718 120,76 e) flerårig extensiv vallodling 590 99,23 f) konventionell odling utan kemiska bekämpningsmedel 295 49,62 g) reducerad användning av bekämpningsmedel i sockerbetsodling 691 116,22 h) reducerad användning av bekämpningsmedel i potatisodling 560 94,18 i) integrerad frukt- och bärproduktion 4.468 751,46 j) miljöanpassad grönsaksproduktion 2.211 371,86 2) DELPROGRAM FÖR EKOLOGISK PRODUKTION a) ekologisk produktion; spannmål, vall, övriga växter 1.800 302,73 b) ekologisk produktion; ettåriga trädgårdsväxter 3.600 605,47 c) ekologisk produktion; fleråriga trädgårdsväxter 5.265 885,50 d) ekologisk produktion; träda 500 84,09 e) övergång till ekologisk produktion; spannmål, vall, övriga växter 2.250 378,42 f) övergång till ekologisk produktion; ettåriga trädgårdsväxter 3.600 605,47 g) övergång till ekologisk produktion; fleråriga trädgårdsväxter 5.903 992,83 h) övergång till ekologisk produktion; träda 500 84,09 i) ekologisk husdjursproduktion 1.000 168,19 3) DELPROGRAM FÖR EXTENSIV VALLODLING 600 100,91 4) DELPROGRAM FÖR NATURBETEN 900 151,37 *) för mark som odlas med spannmål, ärter och oljeväxter och som omfattas av ett avtal om specialstöd för ekologisk produktion eller övergång till ekologisk produktion från programperioden 1995-1999 betalas stödet nedsänkt till 597 mk/ha (100,40 Euro/ha) 18

Specialstöd Specialstöd kan erhållas av lantbrukare som ingår minst ett femårigt avtal med Ålands landskapsstyrelse. Om lantbrukaren har åkermark i sin besittning skall åkermarken vara ansluten till något av basstöden. Stödet betalas årligen för den areal som fastställs i avtalet. Prioriterade naturbeten Specialstöd för prioriterade naturbeten kan beviljas för ängar, strandängar, lövängar och hagar. Ängar En äng är ett område utan träd eller med glest trädbestånd. Ängarna kan delas enligt fuktförhållandena i torra, friska och våta ängar. Ängarnas växtlighet består av flerårig gräsväxtlighet och örter. På torra ängar förekommer bl.a tjärblomster, gulmåra, backnejlika och blåklocka. På friska ängar är växtligheten frodigare. Typiska växter för friska ängar är ängsgröe, prästkrage, blåklocka, skogsklöver, kråkvicker och skogsnäva. Strandängar Strandängarna är öppna ängar med låg vegetation. Enstaka träd och buskar kan förekomma. Marken är fuktig och sank. Växtligheten består av från vattnet räknat bälten av säv, olika starrarter, tågväxter och på torrare delar olika gräsarter och arter så som strandkämpar, guldkämpar etc. Löväng: Lövängar kallas sådana glest trädbevuxna ängar från vars träd man gjort lövkvastar till vinterfoder åt kreaturen antingen genom hamling eller slyröjning. En löväng består av små dungar med lövträd och lövbuskar (runnor) omväxlande med öppna ängspartier (gläntor). Träd och buskskiktet har en krontäckning över 25%. För att området skall klassas som löväng måste följande kriterier uppfyllas: a) På området skall finnas träd och buskar i ett mosaikartat mönster, brutet av öppna gläntor av varierande storlek b) Trädbeståndet skall utgöras av lövträd, undantagsvis kan enstaka barrträd accepteras. Inom området skall finnas grupper av hamlade träd som tydligt kan avskiljas i landskapsbilden. c) Eventuella hasselrunnor bör finnas i spridda grupper i ängen d) Örtskiktets botten bör utgöras av en väl sammanhållen grässvål utan dominerande inslag av mossor. Artsammansättningen hos kärlväxtfloran liknar mycket på den i hagarna, dock ofta inslaget av mera krävande arter så som olika orkidéarter fläckvis påfallande. Hagar: Hagar är betade områden med glest eller tämligen glest trädbestånd. Vegetationen består av dungar av träd och buskar omväxlande med öppna ängsgläntor. Traditionella hagar kännetecknas av att trädbeståndets struktur är mera omväxlande än i ekonomiskogar och att de domineras av lövträd eller tall. I buskskiktet förekommer Foto Jörgen Eriksson 19

Foto Jörgen Eriksson På den nedre bilden visas en löväng i förfall. Askarna är förbuxna och skuggar marken så att inget längre växer. På den övre bilden visas samma löväng efter åtgärder. Man har hamlat askarna, röjt och fällt överåriga träd. Ljuset slipper ner till vegetationen och markfloran utvecklas starkt. Här trivs bl.a vitsippa, svalört och gullviva. hassel, olvon, try, måbär, brakved, en, etc. Här finns gott om gamla lövträd och murken ved. På hagmarkerna finns mera ängsväxtlighet än skogsväxter. Vanliga ängsväxter som förekommer på hagmark är olika gräs- halvgräs och på fuktigare ställen även starrarter, blåklocka, skogsnäva, hundfloka, kattfot, skogsklöver mm. I allt kan tusentals arter komma ifråga i denna naturtyp beroende på dess läge och markbeskaffenhet. Allmänna villkor Området som stödet omfattar skall under hela avtalsperioden betas med ett tillräckligt betestryck att igenväxning av området förhindras. Kompletterande skötselåtgärder så som röjning, slåtter, putsning och avbränning skall utföras för att bevara området i brukbart skick. På naturbetesmark som omfattas av avtalet får inte handelsgödsel eller bekämpningsmedel användas. Stödet betalas på basen av antalet betande husdjur enligt beräkningssättet i delprogrammet för naturbetesmark. Avtalsarealen skall vara minst en hektar stort. Den stödberättigade marken skall bestå av minst 0,25 hektar stora sammanhängande områden. Betestrycket och andra skötselåtgärder på naturbeten som ingår i avtalsarealen skall antecknas i ett beteskort. Återskapande (röjning) av naturbetesmarker Stöd kan beviljas för återskapande av gamla naturbetesmarker som vuxit igen med buskar och träd på grund av att de inte betats eller på grund av att betestrycket varit för lågt. Igenväxningen skall vara betydlig. Stöd beviljas inte för sådan röjning som utförs regelbundet i ett normalt betesbruk och som kan anses tillhöra goda odlingsmetoder. Stöd beviljas heller inte för sådant betesområde som erhållit miljöstödets specialstöd under programperioden 1995-1999. Syftet med röjningen är att betet skall kunna återtas i bruk varför betning med husdjur skall ingå i projektets senare del. Efter röjningen skall kvistar och ris köras bort från området eller brännas. Vid röjningen får inte kemiska bekämpningsmedel användas. Slåtter av naturängar Stöd för slåtter av naturängar kan beviljas för att komplettera eller helt ersätta avbetning med djur. Växtligheten skall slås på sensommaren efter att de flesta örter hunnit fröa av sig. Om växtligheten inte bärgas till skörd skall växtresterna köras bort från området. Efter slåttern får området betas av husdjur. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas på området. 20

Återskapande av löväng Avtal om stöd för återskapande av löväng kan omfatta gamla lövängar som övergått till andra naturtyper på grund av brist på hävd och vård. På området som omfattas av stödet skall det finnas rudiment som visar att området varit en löväng. Inom området skall det även finnas grupper av hamlade träd. Återskapandet av lövängen bör ske i etapper under flere år. Vid återskapandet av lövängar skall träden nyhamlas. Hävd av löväng Stöd kan beviljas för hävd av löväng Följande arbetsmoment skall ingå i hävden: 1) På våren utförs rydjning. Gammal förna och kvistar räfsas ihop allt efter behov, komposteras eller brännes. 2) Slåtter sent på sommaren, efter att de flesta örter har hunnit fröa av sig 3) Efter slåttern kan djur beta i ängen, betet kan helt eller delvis ersätta slåttern 4) Hamling kan ske i samband med eftersommarbetet och skall ske i etapper där vissa träd hamlas ena året och andra träd året därpå så att samma träd hamlas med cirka 3-5 års intervall. 5) På hösten utförs röjning genom att gamla träd tas bort, buskar gallras eller hasselrunnorna putsas ur. 6) På vintern skall området vila. Vid hävden får inte kemiska bekämpningsmedel användas. Extra breda skyddszoner Genom att anlägga skyddszoner strävar man till att förhindra att näringsämnen från åkermark hamnar i vattendrag, grundvatten eller sjöar. Behovet av skyddszoner är speciellt stort på åkrar som sluttar mot vattendrag, på strandåkrar där risken för ras är stor samt på åkrar som ofta översvämmas. Avtalsområdet för skyddszonerna skall omfatta åkermark på platser där risken för näringsläckage är stort. En skyddszon kan också anläggas på åkermark på ett viktigt grundvattenområde, exempelvis vid brunnar. Skyddszonen skall anläggas genom att flerårigt gräs sås på området. Området skall under hela avtalsperioden vara bevuxen med flerårig växtlighet. Gödsel eller kemiska bekämpningsmedel får inte användas på skyddszonen. Skyddszonen får heller inte användas som bete för husdjur. Om växtligheten slås måste växtresterna köras bort från skyddszonen och tas tillvara i gårdbruksenhetens kretslopp. Skyddszonen skall vara minst 10 meter bred och minst 0,1 hektar stor. Endast i motiverade fall kan skyddszonen vara över 25 meter bred. Foto Jörgen Eriksson 21

Gråa får av finsk lantras - en utrotningshotad ras. Bevarande av ursprungsraser Detta stöd utbetalas endast till utrotningshotade raser som finns med på FAO:s förteckning. På Åland gäller detta endast det gråa lantrasfåret. Allmänna villkor För att var berättigad till stöd för bevarande av ursprungsraser skall djuren vid ingången av avtalsperioden vara minst ett år gamla och ingå i gårdbruksenhetens jordbruksverksamhet. Fårets färg konstateras via fårkontrollregistret. Fåren skall vara registrerade i fårkontrollregistret och öronmärkta med öronklippning eller öronmärken. Tackorna skall betäckas årligen. För betäckningen får endast färgade baggar av lantrasfår användas. ÅTGÄRD MAXIMAL ÅRLIG PREMIE FIM EURO 1) prioriterade naturbeten 500 84,09 2) återskapande av naturbetsmarker 1.368 230,08 3) slåtter av naturängar 1.000 168,19 4) hävd av löväng 4.200 706,39 5) återskapande av löväng 5.280 888,03 6) anläggande av skyddszoner 2.623 441,15 7) bevarande av ursprungsraser 1.556 261,70 Stödbelopp Till lantbrukare som har ingått avtal betalas specialstöd för varje hektar eller djurenhet (de) som ingår i avtalet enligt följande: 22

Högsta tillåtna mängden fosfor (kg/ha) Bilaga 1 BÖRDIGHETSKLASS Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Spannmål -råg, vete 40 30 25 15 10 - -korn 43 33 28 18 13 - -havre 35 25 20 10 5 - -blandsäd korn/havre 39 29 24 14 9 - -helsädesensilage 50 40 30 20 15 Oljeväxter 40 30 25 15 10 - Baljväxter 40 30 25 15 10 - Vall -ettåriga fodervallar 50 40 30 20 15 - -vallens skyddssäd 65 55 45 35 25 - -vall anlagd på 55 45 35 25 15 - sommaren eller hösten -flerårig vall * bete 40 30 20 10 - - * övriga fodervallar 50 40 30 20 10 - -frövall 43 33 28 18 33 - Potatis 75 75 75 55 35 20 Sockerbetor -blasten nedplöjd 70 70 70 50 30 10 -blasten skördad 80 80 80 60 40 20 Skördenivå: spannmål 4000 kg/ha, oljeväxter 2000 kg/ha. Om skördenivån för spannmål och oljeväxter är 25% lägre skall de i tabellen presenterade fosformängderna minskas med 3 kg Fosforgödslingen kan justeras på basen av skördenivån enligt följande: - om skörden för spannmål och oljeväxter är 25% högre kan de i tabellen presenterade fosformängderna ökas med 3 kg - om skörden för spannmål och oljeväxter är 50% högre kan de i tabellen presenterade fosformängderna ökas med 6 kg Omräkningskoefficienter för djurenheter Bilaga 2 Djurslag Omräkningskoefficient Mjölkkor 1,0 Dikor 0,5 Kvigor, köttnöt, avelstjurar (>8 mån.) 0,37 Ungboskap (<8 mån.) 0,18 Sugga med grisar 0,5 Gödsvin, avelssvin, sinsuggor 0,14 Hästar 0,5 Ponnyer 0,37 Getter, getter med killingar 0,18 Får, tackor med lamm 0,11 Värphönor (>6 mån.) 0,011 Broiler, unghöns 0,0028 23

Tabell 1. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till spannmål och oljeväxter Bilaga 3 Gröda Ler- o mjäljordar Grova min.jordar Org. jordar Korn - Maud, Prisma, Inari, Tyra, Saana, Tofta, Viivi, Mentor 110 100 60 Scarlett, Kinnan, Kustaa, Filippa, Ida, Kymppi, Mette - Rolfi, Arve, Artturi, Hjan Eero, Thule, Erkki, Pohto 100 80 50 - Botnia, Hjan Pokko, Loviisa, Arra 90 70 40 Maltkorn, ölmalt - Prisma, Inari, Saana, Kustaa,Kymppi 90 80 Maltkorn, specialmalt - Hjan Pokko 90 80 - Pomo, Kilta 90 70 Havre - Salo, Katri, Belinda, Virma, Kolbu, Roope 110 90 60 - Freja, Suomi, Lisbeth, Puhti, Yty, Aslak, 110 90 50 Aarre, Sisko, Veli, Leila Vårvete - Bastian, Tjalve, Vinjett, Dragon, Mahti, Luja, Meri, 120 110 70 Manu, Heta, Satu - Reno, Runar, Ruso, Kadett 110 90 50 Vårrybs - Kova, Valo, Sisu, Kulta 120 100 70 Vårraps - Sponsor, Ebony, Kunto, Bullet, Hyola 130 110 Ärt och bondböna - Karita 50 50 - övriga sorter utan stödväxt 30-40 30-40 - övriga sorter med stödväxt 50-60 50-60 Råg, hösten - gödsling med långverkande gödsel 40 40 30 - gödsling med övriga gödselmedel 30 30 20 Råg, våren - Mader, Espirit 120 100 40 - Amilo, Akusti, Kartano, Riihi 110 90 40 - Ponsi, Anna, Hjan Jussi, Voima 100 80 40 - Sampo 80 60 30 Höstvete, hösten - gödsling med långverkande gödsel 40 40 - gödsling med övriga gödselmedel 30 30 Höstvete, våren - Gunbo, Tryggve, Urho, Folke, Kosack, Ramiro 130 110 - Hjan Ilves, Pitko, Aura, Otso 120 100 Rågvete, hösten Pergo, Ulrika, Moreno - gödsling med långverkande gödsel 40 40 30 - gödsling med övriga gödselmedel 30 30 20 Rågvete, våren 130 110 40 Skördenivå:4000 kg/ha spannmål, 3000 kg/ha baljväxter, 2000 kg/ha oljeväxter 24

Tabell 2. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till vall och grönfoderväxter Bilaga 3 Gröda Ler- o mjäljordar Grova min.jordar Org. jordar Slåttervall - hövall, vårspridning 100 100 100 - hövall, sommarspridning till återväxten 80 80 80 - vall med klöver, vårspridning 80 80 80 - vall med klöver, sommarspridning till återväxten 50 50 50 - klövervall, vårspridning 60 60 60 - klövervall, sommarspridning till återväxten 40 40 40 Ensilage- och grönfodervallar - fleråriga vallar, vårspridning 100 100 100 - fleråriga vallar, till andra skörden 100 100 100 - fleråriga vallar, till tredje skörden 50 50 40 - vall med klöver, vårspridning 80 80 80 - vall med klöver, till andra skörden 50 50 50 - klövervall, vårspridning 60 60 60 - klövervall, till andra skörden 40 40 40 - ettårigt rajgräs, vårspridning 100 100 90 - ettårigt rajgräs, till andra skörden 100 100 90 - ettårigt rajgräs, till tredje skörden 50 50 50 - grönfoderspannmål, vårspridning 100 100 100 - grönfoderspannmål + rajgräs, vårspridning 100 100 90 - grönfoderspannmål + rajgräs, till andra skörden 100 100 90 - grönfoderspannmål + rajgräs, till tredje skörden 50 50 50 - grönfoderspannmål + raps, vårspridning 120 120 120 - grönfoderspannmål + vicker, vårspridning 60 60 60 - helsäd, korn/havre, vårspridning 120 120 120 - helsäd, höstvete 140 140 140 Betesvall och grönfoderspannmål -fleråriga vallar, tre övergödslingar vårspridning 90 90 80 till andra skörden 80 80 70 till tredje skörden 50 50 40 - fleråriga vallar, fyra övergödslingar vårspridning 80 80 till andra skörden 70 70 till tredje skörden 40 40 till fjärde skörden 30 30 - grönfoderspannmål + rajgräs vårspridning 90 90 80 till andra skörden 80 80 70 till tredje skörden 50 50 40 Anläggning av vall på våren - skyddssäden skördas (tröskas) De sortvisa rekommendationerna sänks med 20-30% - grönfoderspannmål och/eller skyddssäd 100 100 80 till andra skörden 100 100 100 till tredje skörden 50 50 50 - skyddssäd, skördas som helsäd vårspridning 100 100 80 - anläggning utan skyddssäd vårspridning 80 80 70 till andra skörden 30 30 30 Anläggning av vall på sommaren sommarspridning 60 60 50 Anläggning av vall på hösten höstspridning före 1.9 30 30 30 Upplivningsgödsling till skydssäden på sommaren eller efter skörden av skyddssäden 30 30 30 Frövall - timotej, vårspridning 100 90 60 - ängssvingel,vårspridning 120 110 - hundäxing, vårspridning 100 90 - Westerworldiskt rajgräs, vårspridning 100 100 - rörflen, vårspridning 100 100 80 25