Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling

Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam HS i samarbete med Greppa Näringen Uppdaterad 2019

Grovfoderkvalitet

Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder Minst 11 MJ/kg ts Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts 150 g råprotein/kg ts 500 g NDF/kg ts 100-150 g indf/kg NDF < 27 g kalium/kg ts >2 g magnesium/kg ts >2 g fosfor/kg ts Om Majs eller HP-massa 10-11 MJ/kg ts Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts Minst 170 g råprotein/ kg ts Ca 500 g NDF/kg ts Ca 100 g indf/kg NDF om majs Ca 150 g indf/kg NDF om HP-massa Mineraler samma som till vänster Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige

Foderkvaliteten har stor betydelse Enheter per kg ts Tidig skörd: 11,7 MJ 160 g råprotein Medel skörd: 10,9 MJ 110 g råprotein Sen skörd: 10,2 MJ 90 g råprotein 25 kg ECM/ko Antal kor 50 100 Tidig Medel Sen Tidig Medel Sen skörd skörd skörd skörd skörd skörd Kraftfoderåtgång 139,5 350,5 432 279 701 864 kg/dag Kraftfoderkostnad 362,7 911,3 1166,4 725,4 1822,6 2332,8 kr/dag Kraftfoderkostnad kr/år 132.385 332.624 425.736 264.771 665.249 851.472 Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är 293 350 kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre! Källa: Linda Dahlberg, Växa Sverige

Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus) Per kg ts MJ Prot, g NDF, g Ts, % Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 30-50 Dikor, lakt 10-10,5 130-160 500-550 30-50 Kvigor 10-10,5 120-140 500-600 30-50 Stutar 10-10,5 120-140 500-600 30-50 Mjölkkor/ungtjur 11-11,5 130-160 500-550 30-50

Lämpligt vallfoder häst Avelshästar Högprest. Sporthäst Rid/sport Underhåll Energi MJ/kg ts 9-10 11 9,5 8 6-8 Råprotein g/kg ts minst 110 100 90-100 75-80 65-80 Smältbart råprotein g/kg ts 70 60-70 55-65 40-45 30-45 g smb rp/mj 7-9 6 6 5-6 5-6 Källa: Justina Olsson, Hushållningssällskapet

Hygienisk kvalitet Mått Värde Innebär ph < 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är ph-värdet inte ett intressant mått) Ammoniumkväve < 8% 80g/kg N Smörsyra <0,1% 1 g/kg ts Mjölksyra 3-12% 30-120 g/kg ts Ättiksyra <3% 30 g/kg ts Propionsyra <1% 10 g/kg ts Etanol <1% 10 g/kg ts Socker > 0 Källa: Skånesemin

Låg ts-halt ger risk för sporer Eller bild Perstorp Ts-haltens

Effekter av olika tillsatsmedel Se Ensileringsmedel Februari 2015 Thomas Pauly SLU.pdf DLG-testade preparat.

Ensileringsförluster Förlustorsak Ungefärlig förlust (%) Cellandning Aeroba bakterier Pressvatten (vid direktskörd) Fältförluster (vid förtorkning) Feljäsning Aerob nedbrytning under lagring Aerob nedbrytning vid uttagning 1 2 (oundviklig) 2 4 (oundviklig) 5 >7 (kan ev. undvikas) 2 >5 (oundviklig) 0 >5 (kan undvikas) 0 >10 (kan undvikas) 0 >15 (kan undvikas) Totalt: 7 >40 Källa: Zimmer, 1980

Källa: Ensilering av vallfoder, Svensk mjölk 2003 Inläggningstid

Grovfodersystem

För- och nackdelar med baljväxter Fördelar Billigt protein Flack energikurva Snabb nedbrytning Konsumtionshöjande Förfrukt Nackdelar Svårreglerade Lågt fiberinnehåll Smakfel Svårensilerade Låg ts Buffrande förmåga Låg sockerhalt Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin 20040914

31 % klöver, 5400 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

Rajsvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Engelskt rajgräs Rörsvingel Engelskt rajgräs Timotej Hundäxing Rödklöver Rödklöver Ängssvingel Blålusern Ängsgröe Foderlosta Vitklöver Alsikeklöver Avkastning olika arter i sortförsök 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Vall I Vall II Medel I-II Felopa Achilles Hykor Kentaur Swaj Birger Switch Luxor Titus Nancy Minto Nexus Kupol Kesto Bombus Frida Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige 2006-2015. Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

Källa: SW Seed Tidighet & härdighet

Rajsvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Engelskt rajgräs Rörsvingel Engelskt rajgräs Timotej Hundäxing Rödklöver Rödklöver Ängssvingel Blålusern Ängsgröe Foderlosta Vitklöver Alsikeklöver Vinterhärdighet sortförsök Skillnad i avkastning mellan vall 1 och vall 2 3 2 1 0-1 -2-3 Felopa Achilles Hykor Kentaur Swaj Birger Switch Luxor Titus Nancy Minto Nexus Kupol Kesto Bombus Frida -4 Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige 2006-2015. Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

Breddat skördefönster 10 dagars skillnad i tidighet Källa: SW Seed

Fiberinnehåll i olika arter Källa: SW Seed

Små frön kräver grund sådd!

105 Skörd vall I efter olika såmetoder. Försommartorka. Vältat före+efter sådd Vältat bara efter sådd 100 95 90 85 Radsått var för sig Vall bredsådd, korn radsådd Radsått blandat 105 Skörd vall I efter olika såmetoder. Ej försommartorka. Vältat före+efter sådd Vältat bara efter sådd 100 95 90 85 Radsått var för sig Vall bredsådd, korn radsådd Radsått blandat Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982

Skörd vall I efter olika insåningsgrödor 140 120 100 80 60 40 20 0 Renbestånd Baljväxtgrönfoder Korn Havre Havregrönfoder Westerwoldiskt Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar

Källa: BASF

Stärkelsehalt % Skördetidpunkt majs 39 38 37 36 35 34 33 33 34 35 36 37 38 39 Ts-halt % Källa: Sortförsök 2011-2015 södra Sverige

Majsodling, kostnader och åtgärder Kr/ha Kr/kg ts Miljönytta Medelkostnad 7000 1,00 Höjd utsädesmängd -420-0,03 J Sådd -150-0,01 Rätt kvävegiva -400-0,03 JJ Mindre flytgödsel -400-0,03 J Minska startgiva -125-0,01 J Billigare ogräsprep. -225-0,02 K Mekanisk ogräsbek. -250-0,02 JJ Fånggröda & vårbearb. -700-0,05 JJ SUMMA 4330 0,79 SUMMA åtgärder -2670-0,21

Lönsam ogräsbekämpning i ensilagemajs

Växtnäringsutnyttjande

Gödslingsrekommendationer kväve 2019 Vall Avkastning kg ts/ha 3 skördar 7 8 9 10 11 12 Gräsvall 160 180 200 220 240 Blandvall 20 % klöver 120 135 150 165 180 Blandvall 40 % klöver 70 80 90 100 110 4 skördar Gräsvall 210 230 250 270 290 310 Blandvall 20 % klöver 160 175 190 205 220 235 Blandvall 40 % klöver 95 105 115 120 130 140 Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019, Jordbruksverket

Kvävegödslingsstrategier till blandvall Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-5071 Färjestaden Beräkning Ola Hallin Kvävegiva Vall I-III Gödsel Produktions- Netto Arealbehov Råprotein kg ts/ha N kr/kg kostnad avkastning Kg N/ha 80% 10 kr/kg ts kr/(ha* år) Rel tal ha ha 40 40+0+0 29530 1200 0,88 4140 100 100 100 90 90+0+0 29860 2700 0,92 3730 90 99 104 110 40+35+35 31250 3300 0,95 3640 88 94 101 160 160+0+0 30430 4800 0,99 3180 77 97 94 160 60+65+35 32370 4800 0,98 3440 83 91 95 160 90+35+35 31760 4800 0,99 3280 79 93 99 190 90+65+35 32820 5700 1,00 3260 79 90 94 0 0+0+0 27320 0 0,89 3690 89 108 108 250 120+65+65 34340 7500 1,03 3070 74 86 87 Fast kostnad 3 200 kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år + K & P 1500 kr/ha & år + Slåtter & strängläggning 400 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost 0,50 kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,30 kr/kg ts

äs+klöver äs+klöver äs+klöver äs+klöver rs+klöver rs+klöver rs+klöver rs+klöver äs äs äs äs rs rs rs rs Avkastning kg ts/ha 17000 15000 13000 11000 9000 7000 5000 Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve Kväve till ängssvingel eller rörsvingel med och utan klöver rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel 0 90 180270 0 90 180270 0 90 180270 0 90 180270 Källa: L6-472. Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Gödsla sig till klöverhalt lätt Gödsla sig till proteinhalt svårt 80 180 Baljväxthalt % 70 60 50 40 30 20 10 0 kg N/ha 90 kg N/ha 180 kg N/ha 270 kg N/ha Råproteinhalt g/kg ts 170 160 150 140 130 0 1 2 3 Skörd 120 1 2 3 Skörd Försöksserie: L6-472

Kaliumgödsling 2019 Gröda Avkastning ton ts/ha Kaliumklass I II III IV V Slåttervall ts, vall I 6 120 80 40 0 0 Slåttervall ts, vall II 6 160 120 80 40 0 Slåttervall ts, vall I 8 160 120 80 40 0 Slåttervall ts, vall II 8 200 160 120 80 40 Fodermajs ts 10 150 120 80 50 40 Fodermajs ts 12 150 140 120 90 80 Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande. För varje ton ts som skörden ökar/minskar justera givan med 20 kg K/ton ts för vall och med 10 kg för majs, upp till 150 kg K Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019, Jordbruksverket

Kaliumgödsling Källa: Linda af Geijersstam, Mindre kalium räcker gott för majsen, Arvensis nr 1, 2014

Kaliumgödsling Kaliumbehovet motsvarar ton flytgödsel/ha enl. Avkastning vall 8 och majs 12 ton/ha nedan Markklass I II III IV V Nötflyt med 4 kg K/ton Vall 1 35 25 15 5 5 Vall 2 45 35 25 15 5 Majs 45 40 35 28 5 Nötflyt med 3 kg K/ton Vall 1 47 33 20 7 7 Vall 2 60 47 33 20 7 Majs 60 53 47 37 7 Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Fosforgödsling 2019 Gröda Avkastning ton ts/ha Fosforklass P-AL I II III IVa IVb V Slåttervall ts 6 25 15 10 0 0 0 Slåttervall ts 8 31 21 16 0 0 0 Fodermajs ts 10 35 30 25 20 15 15 Fodermajs ts 12 41 36 31 26 21 21 För varje ton ts som skörden ökar/minskar justera givan med 3 kg P/ton ts för vall och majs Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019, Jordbruksverket

Ammoniakförluster vid stallgödselspridning Ammoniakförluster (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 Temperatur Bredspridning, 6 m/s Bredspridning, vindstilla Släpslang, 6 m/s Släpslang, vindstilla Ytmyllning, 6 m/s Ytmyllning, vindstilla Källa: ALFAM, 2002

Stallgödseleffekten varierar Kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp. 30 ton nötflytgödsel/ha 2,7 kg N/ton 4,5 kg N/ton Effekt % 20 30 20 30 Vall vår 70 38 57 63 95 Vall sommar 40 22 32 36 54 Vall höst 40 22 32 36 54 Vårbruk 70 38 57 63 95 Höstsäd 25 14 20 23 34 Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil energi Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv

Metan Bildas om gammal gödsel som bakterieymp mycket lättillgängligt kol gödsel lagrad länge över 10 grader varmt ph över 5,5 syrefritt Flytgödsel- & kletgödsellager

Lustgas bildas om omväxlande syrefria och syrerika miljöer mycket nitratkväve mycket lättillgängligt kol fukt Ammoniak ger indirekt lustgas omrörning / vind hög temp högt ph Lustgas Gödslad mark! Mark utan gröda Packad/vattenmättad mark Gödselspridning Fastgödsel & djupströ Poröst svämtäcke

Stallgödsellager Töm brunnen inför sommaren Kort lagringstid Nedgrävd/skuggad brunn Täck helst med plast. Särskilt fastgödsel. Undvik poröst svämtäcke

Stallgödselspridning Gröda som kan ta upp kvävet Undvik höstgödsling Fördela fastgödsel Sprid inte på vattenmättad mark Snabb jordkontakt Svalt och fuktigt väder

Metan från flytgödsellager, vad påverkar?

Utlakning och denitrifikation beroende på jordart Utlakning (kg N/ha) Denitrifikation 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Sand Lättlera Styv lera

Ammoniak (NH 3 ) och lustgas (N 2 O) Bandspridning jämfört med täckt ytmyllning Dessutom: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1% (Rodhe & Pell, 2005)

Ammoniak från djurproduktionen Stall Lagring Spridning Flyt Fast Djup kvar till grödan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Foderstat Byggnad Täckning behållare Fyllning under täcke Torv i ströbädd Snabb nedbrukning Bandspridning Nedmyllare Spridningstidpunkt

Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning Gårdar med sämre mjölkkvalitet p.g.a. Stallgödsel, % 70 60 50 40 30 20 10 0 Ingen stallgödsel Vårspridning Efter 1a skörd Höstspridning Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003

Kör-/ packningsskador i gräs eller klöver

Rekommendation (källa SJV): Engångsgiva 10-15 kg/ha Stor del stallgödsel - mindre behov