Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket
JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad forskning Kunskap om ANNAN biodiversitet
Upplägg Svensk Fågeltaxering Hur går det för jordbruksfåglarna? Jordbrukspolitik och jordbruksfåglar Går det att göra något? Vad bör göras?
Svensk Fågeltaxering en del av den nationella miljöövervakningen Uppdrag: Följa populationsförändringar hos de svenska fågelbestånden
Systematiska och standardiserade räkningar efter år. efter år. efter år efter år efter år efter år efter år efter år År efter år efter år. efter år. efter år. efter år.
Projektets anonyma hjältar 2016: 620 ornitologer räknade 1628 rutter I huvudsak ideellt arbetande inventerare
Sverige inventeras såsom Sverige ser ut!
Antal 2.5 Stare, Sturnus vulgaris (3740, -2.5, ***; 2759, -3.3, ***) 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 1975 1985 1995 2005 2015
Utbredning Hur har det gått för fåglarna i jordbrukslandskapet?
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Trim index Trim Index Indikatorer för jordbruksfåglar EUs Farmland Bird Index Miljömålsindikatorn för MM 13 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Vanliga jordbruksfåglar Sedan 2002: tofsvipa, sånglärka, ladusvala, ängspiplärka, gulärla, buskskvätta, törnsångare, törnskata, råka, stare, pilfink, hämpling, gulsparv, ortolansparv (n = 14) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 + 3 = 3-7 FBI (Sommarpunktrutter) -34% Ett rikt odlingslandskap tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, sydlig gulärla, buskskvätta, stenskvätta (- fjällen), törnsångare, törnskata, stare, pilfink, hämpling, gulsparv (n = 13) FBI (Standardrutter) -25% MM 13 (Standardrutter) -10%
TRIM Index TRIM Index TRIM Index TRIM Index TRIM Index TRIM Index MM 13 Regionala trender 2 Norra Norrland 2002-2016 2 Södra Norrland 2002-2016 1,5 1,5 1 0,5 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 1 0,5 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Östra Svealand 2002-2016 2 Västra Göta-Svealand 2002-2016 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2 Södra Götaland 2002-2016 2 Östra Götaland 2002-2016 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Inte bara mörker i jordbrukslandskapet! Flyttningstid: Ljungpipare, måsar, stenskvätta, ärlor, piplärkor, starar. och gäss!
Orsaker till de häckande fåglarnas tillbakagång?
-24 % Arealen jordbruksmark i Sverige har minskat sedan 1975-18 % -16 % -9 % -5-10 %
Orsaker till de häckande fåglarnas tillbakagång? Ökad intensitet (på många sätt) Minskad variation (på alla skalor)
Jordbruksfåglar och jordbrukspolitik Faktiska samband det som har hänt! 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Intensifiering Sånglärka, Alauda arvensis (1269, -3.4, ***; 1196, -1.7, ***) Setaside Intensifiering 1975 1985 1995 2005 2015 Wretenberg et al. (2007) J. Appl Ecol.
Kontrafaktiska samband det som kunde ha hänt! Vilket FBI utan ersättningen för miljövänligt jordbruk? -5 % Modell I: Vad hade lantbrukarna gjort? Modell II: Hur hade det påverkat fåglarna?
Korrelationer! Det behövs storskaliga experiment för utvärdering av olika ekonomiska stöd!
Det går (rimligen) att göra något! 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Hämpling, Carduelis cannabina (198, -3.7, ***; 189, -1, NS) 1975 1985 1995 2005 2015 Storskaligt 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Storspov, Numenius arquata (376, -1.6, ***; 162, -2.2, ***) Setaside Setaside 1975 1985 1995 2005 2015
Kornsparv Småskaligt Åtgärdsprogram Fågelåkrar
What measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as reflected in the Farmland Bird Index? Åke Lindström, Ola Olsson, Henrik G. Smith & Martin Stjernman Litteraturgenomgång: Sverige och Europa Trendanalys: jordbruket och jordbruksfåglar Modellering: jordbruksfåglar och markanvändning (Blockdatabasen)
Förslag den korta versionen Mer djur på slätten och mer spannmål i skogsbygd! Förhindra fortsatt nedläggning! Tillför mer variation på alla skalor, i tid och rum
Julgransodling kan användas för att förbättra för jordbruksfåglar i utarmade jordbrukslandskap!
Annat händer spontant! 2.0 Gulärla (S), M. f. flava - (53, 5,3, ***) 1.5 1.0 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Från betesmark till åker
Bättre kunskap! För att fågelövervakningens data skall bli mer användbara krävs mer och bättre, spatialt explicita, habitatdata
Vad förklarar antalet stenskvättor? + åkermark + betesmark + stengärden + buskar och träd
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? kunskap åtgärder
Till landets alla fågelräknare för ovärderliga insatser! Tack!