Långsiktig plan för personalförsörjning

Långsiktig plan för personalförsörjning 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Sandra Backlund Utredare Bun Dnr 2014:219 December 2014

1 (34) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. SYFTE... 3 3. REDOVISNING... 4 3.1. Hur ser det långsiktiga behovet av personalförsörjning ut?... 4 3.1.1. Förskola och fritidshem... 4 3.1.2. Grundskola... 5 3.1.3. het... 7 4. ARBETET UNDER GÅNGNA ÅRET... 8 4.1. Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare... 8 4.1.1. Vad har gjorts?... 8 4.2. Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet... 9 4.2.1. Vad har gjorts?... 9 4.3. Kompetensutveckling för fler behöriga förskollärare och lärare... 10 4.3.1. Vad har gjorts?... 10 4.4. Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun... 10 4.4.1. Vad har gjorts?... 11 4.5. Konkurrenskraftig löneutveckling... 11 4.5.1. Vad har gjorts?... 11 4.6. Professionsutveckling... 11 4.6.1. Vad har gjorts?... 12 5. ARBETE FRAMÖVER... 13 5.1. Marknadsföring av Järfälla kommun... 13 5.2. Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet... 13 5.3. Kompetensutveckling för fler behöriga förskollärare och lärare... 13 5.4. Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun... 13 5.5. Konkurrenskraftig löneutveckling... 14 5.6. Professionsutveckling... 14 6. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 15 6.1. BILAGA Diagram över andel behöriga lärare per ämne... 15

2 (34) SAMMANFATTNING Behovet av en plan för personalförsörjning grundar sig i ett ökat behov av personal bland annat till följd av kommunens expansion. Samtidigt råder brist på lärare och konkurrensen om arbetskraften är hög. Järfälla kommun måste därför profilera sig som en intressant och attraktiv arbetsgivare för att kunna hävda sig gentemot andra arbetsgivare. Utifrån detta är det viktigt att barn- och ungdomsförvaltningen diskuterar och planerar hur förvaltningen på bästa sätt ska agera för att säkerställa behovet av kompetent personal. Detta är en reviderad version av den ursprungliga planen för personalförsörjning som barn- och ungdomsförvaltningen tog fram år 2013. I denna fastslogs ett antal områden som är viktiga att fokusera på över tid för att möjliggöra en god personaltillförsel. Dessa är: Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet Kompetensutveckling för fler behöriga förskollärare och lärare Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling Under det gångna året har barn- och ungdomsförvaltningen på olika sätt försökt att bygga en grund för det långsiktiga rekryteringsarbetet. Bland annat har förvaltningen arbetat för att synliggöra Järfälla kommun som en attraktiv arbetsgivare genom olika typer av marknadsföring. Deltagande i mässor och liknande sammanhang för att förmedla bilden av Järfälla som en skolkommun i framkant är exempel på sådana aktiviteter. Ytterligare ett arbete som är viktigt att nämna är den nya hemsidan Pedagog Järfälla. Hemsidan riktar sig till pedagoger och syftar till att främja professionsutveckling samt att fungera som en kanal för marknadsföring. En betydande insats som skapar goda utsikter vid framtida rekryteringar är det nystartade centrum för professionsutveckling (CPU). CPU är en form av övningsskola som initierats i samarbete med Södertörns högskola. CPU ska framförallt fungera som ett stöd för lärarstudenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Järfälla. CPU medför ett större antal lärarstudenter i kommunens verksamheter och knyter fler nyutexaminerade lärare till kommunen. Förvaltningen har kommande år för avsikt att arbeta vidare med marknadsföringsinsatser, professionsutveckling, CPU och att utveckla och sprida kännedom om Pedagog Järfälla. För att skapa möjlighet till avlastning och övrig skolutveckling finns planer på att gå med i projektet PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). Projektet leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att hjälpa skolor med både kartläggning och lämpliga åtgärder för att effektivisera verksamheten. Åtgärderna ses som ytterligare steg för att på sikt bidra till bra förutsättningar för en stabil personaltillförsel.

3 (34) 1. INLEDNING Lärarbrist och svårigheter att rekrytera behörig personal till förskola och skola är ett problem i många kommuner. Järfälla kommun är inget undantag. Pensionsavgångar i kombination med en redan befintlig brist på personal med rätt kompetens, leder till en märkbar konkurrens om arbetskraften. I likhet med andra kommuner gränsande till Stockholm, står Järfälla inför en expansion. Expansionen bidrar till att det totala behovet av arbetskraft ökar, vilket medför att konkurrensen förstärks. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsförvaltningen diskuterar och planerar hur förvaltningen på bästa sätt ska agera för att behovet av kompetent personal säkerställs. År 2013 genomfördes en utredning som syftade till att undersöka hur behovet av personal ser ut och att åskådliggöra grundprinciper om hur barn- och ungdomsförvaltningen på bästa sätt kan attrahera personal med rätt kompetens 1. Utredningen resulterade i en plan för personalförsörjning som var ett första steg i att skapa en medvetenhet och beredskap kring den framtida personalförsörjningen utifrån ett långsiktigt perspektiv. I planen betonades ett antal områden som viktiga att fokusera på över tid för att möjliggöra en god framtida personaltillförsel. Dessa områden är: Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö att skapa attraktivitet Kompetensutveckling för fler behöriga förskollärare och lärare Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling Planen omfattar barn- och ungdomsförvaltningens samtliga verksamheter och berör personalkategorier såsom förskollärare, fritidshemspersonal med pedagogisk högskoleutbildning, legitimerade lärare med ämnesbehörighet samt specialpedagoger. I denna reviderade plan för personalförsörjning kommer en beskrivning av rekryteringsbehovet att återges. Barn- och ungdomsförvaltningens arbete under det gångna kommer också att beskrivas, liksom hur arbetet kommer att fortlöpa kommande år utifrån områdena som nämns ovan. Dessutom presenteras statistik över andelen behöriga respektive obehöriga lärare i skolorna per årskurs och per ämne. Syftet med statistiken är att kunna jämföra utvecklingen över tid. Planen för personalförsörjning ingår i en grupp av ärenden med ett gemensamt syfte; att ge underlag för långsiktig planering, effektiviseringar och resultatförbättring. Utöver planen för personalförsörjning ingår nämndens årliga budget, kapacitetsplanen, program för resultatförbättring och kvalitetsredovisningen. Dessa större ärenden revideras varje år. 2. SYFTE Planen för personalförsörjning syftar till att åskådliggöra grundprinciper för hur barn- och ungdomsförvaltningen ska agera för att säkerställa att det finns personal i tillräckligt antal och med rätt kompetens i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Järfälla kommun måste hitta sätt att hävda sig i konkurrensen om arbetskraften och hur detta kan ske på bästa sätt beskrivs i planen. 1 Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning (Dnr Bun 2013/262)

4 (34) Planen återger hur barn- och ungdomsförvaltningen har arbetat konkret under gångna år utifrån grundprinciperna, men blickar även framåt och beskriver hur förvaltningen avser arbeta kommande år. 3. REDOVISNING 3.1. Hur ser det långsiktiga behovet av personalförsörjning ut? Enligt utredningen Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning (Dnr Bun 2013/262) beror det uppskattade personalbehovet främst på befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun, men också på personalomsättningen. Nedan visas siffror för hur detta påverkar personalbehovet och rekryteringsbehovet i förskolan, fritidshemmet och grundskolan. Läsaren hänvisas till omnämnd utredning för en mer fyllig och detaljerad analys av personal- och rekryteringsbehovet samt för information om övriga verksamhetsformer som inte omnämns nedan, exempelvis grundsärskolan och elevhälsan. 3.1.1. Förskola och fritidshem Det totala personalbehovet i förskolan och fritidshemmet kommer att öka under prognosperioden. Antalet årsarbetare ökar från cirka 780 till drygt 940 och antalet individer från knappt 950 till drygt 1 140. Figur 1 Personalbehov i kommunal förskola och fritidshem 2 Rekryteringsbehovet beror dels på hur personalbehovet förändras, dels på hur personalomsättningen inom ett verksamhetsområde ser ut. I tabellen på nästa sida visas att det förväntade rekryteringsbehovet i förskola och fritidshem år 2014 är cirka 115 personer för att sedan öka något och vara mellan 110-120 rekryteringar per år resten av perioden. Det genomsnittliga rekryteringsbehovet per enhet är cirka fem personer per år. 2 Till grund för personalbehovsprognosen ligger den prognostiserade utvecklingen av antalet barn i förskoleåldern. Prognosen bygger på ett antagande om oförändrad personaltäthet och oförändrad fördelning mellan barn i förskolor i kommunens respektive enskild regi.

5 (34) Figur 2 Rekryteringsbehov i kommunal förskola och fritidshem Barn- och ungdomsförvaltningen strävar efter att öka andelen årsarbetare i förskolan som har förskollärarutbildning. För närvarande är cirka 37 procent av personalen i förskolan utbildade förskollärare 3. Behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning ses därför som primärt och prioriterat framför andra personalkategorier inom förskolan (exempelvis barnskötare). Järfälla kommun strävar också efter att öka andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen, vilket medför ett behov av att rekrytera utbildad personal till fritidshemmen. I dagsläget har 33 procent pedagogisk högskoleutbildning 4. 3.1.2. Grundskola Inom grundskola arbetar år 2014 ungefär 1050 personer enligt tabellen på nästkommande sida, vilket totalt motsvarar knappt 900 årsarbetare. Personalbehovet inom grundskolan ökar med cirka 200 individer (från 1050 till 1250) och med cirka 150 årsarbetare (från 900 till 1050) fram till prognosperiodens slut. 3 Skolverkets siffror från 2013, se Skolverkets hemsida; Jämförelsetal 4 Skolverkets siffror från 2013, se Skolverkets hemsida; Jämförelsetal

6 (34) Figur 3 Personalbehov i den kommunala grundskolan 5 Rekryteringsbehovet grundar sig på det totala personalbehovet och personalomsättningen och beräknas enligt diagrammet nedan uppgå till drygt 130 personer per år i början av prognosperioden. Rekryteringsbehovet förväntas ligga stabilt fram till år 2016 då behovet prognostiseras sjunka något några år fram till år 2020 då det hamnar på drygt 120 personer. Utslaget per enhet är rekryteringsbehovet cirka 6 personer per år. Figur 4 Rekryteringsbehov i den kommunala grundskolan Rekryteringsbehovet kompliceras dock av det faktum att det finns lärare som saknar legitimation och därmed saknar behörighet att undervisa. För att analysera rekryteringsbehovet till grundskolan bör därför även tillgången på behöriga lärare med legi- 5 Som underlag för personalbehovet i grundskolan ligger den prognostiserade utvecklingen för antal barn i grundskoleåldern, 7-15 år och i förskoleklass, 6 år. Gruppen har prognostiserats öka med drygt 30 procent under perioden, vilket även motsvarar ökningen av personalbehovet.

7 (34) timation studeras. Att öka antalet behöriga lärare med legitimation är prioriterat utifrån lagstiftningens krav, men också utifrån ett kvalitetsperspektiv. 3.1.3. het Utifrån skollagens krav på behörighet och lärarlegitimation, innebär en stor andel obehöriga lärare ett orosmoment särskilt gällande årskurs 6-9 då endast behöriga lärare tillåts sätta betyg. Järfälla kommun är inte ensam om att brottas med problematiken kring behörighet och det finns en förhoppning om att kraven från nationellt håll kan komma att ändras. Men så länge det saknas en säkerhet kring ett sådant eventuellt utfall, måste kommunen se över var det finns brist på behöriga lärare och hitta vägar att hantera detta på. I bilagan redovisas andel behöriga lärare per ämne och per årskurs. Underlaget har hämtats från databasen KOLL, där personal inom förvaltningens verksamhetsområden registrerar sin kompetens och sina arbetsuppgifter. I databasen finns bland annat information om andel behöriga lärare per ämne i grundskolan. Siffrorna är hämtade ur databasen under maj månad 2014 och ger en ögonblicksbild av hur situationen ser ut. Cirka 73 procent av förvaltningens personal har registrerat sig i systemet, vilket medför ett mörkertal om cirka 27 procent. Bland den personal som registrerat sin kompetens, kan vissa ha erhållit legitimation efter registreringen. Av detta skäl bör man tolka siffrorna med en viss försiktighet, men de ger ändå en indikation om var det finns stort eller mindre behov av behöriga lärare. Det kan konstateras utifrån diagrammen i bilagan att de naturorienterande ämnena utmärker sig då det särskilt i högre årskurser finns ett behov av fler behöriga lärare. I vissa årskurser är hälften och ibland mer än hälften av lärarna är obehöriga. För samhällsorienterande ämnen och svenska påvisas inte ett lika stort av behov av fler behöriga lärare, men däremot i ämnena engelska, matematik och svenska som andraspråk påvisas ett behov i en del av årskurserna. I ämnena slöjd, musik och idrott och hälsa finns en stor andel behöriga lärare. Däremot finns en relativ stor andel obehöriga lärare i ämnena bild och hem- och konsumentkunskap, vilket framförallt gör sig gällande för de lägre årskurserna. Även om andelen behöriga lärare i vissa ämnen kan uppfattas låg, bör läsaren ha i åtanke att andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning fortfarande kan vara hög. Exempelvis kan en lärare som är behörig i två ämnen även undervisa i ett tredje ämne inom vilket läraren saknar behörighet. Dock finns ändå en pedagogisk och didaktisk kunskap hos läraren som säkerställer en viss kvalitet på undervisningen, även om lagens krav på behörighet inte är uppfyllt. Enligt Skolverkets siffror för år 2013 hade 84 procent av lärarna (heltidstjänster) i kommunen pedagogisk högskoleutbildning 6. 6 Skolverkets siffror från 2013, se Skolverkets hemsida; Jämförelsetal

8 (34) 4. ARBETET UNDER GÅNGNA ÅRET Barn- och ungdomsförvaltningen har arbetat målinriktat efter de områden som betonades i förra årets plan för personalförsörjning. Nedan ges en kort beskrivning av varför respektive område anses viktig för personalförsörjningen. Också återges en beskrivning av hur barn- och ungdomsförvaltningens arbete inom området har sett ut under det gångna året. 4.1. Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Marknadsföringen av kommunen som arbetsgivare spelar en betydande roll för personalförsörjningen. För att väcka ett intresse för Järfälla kommun som arbetsgivare, bör ett attraktivt varumärke kring en skolkommun i framkant skapas. Varumärket ska andas professionalism, utveckling och innovation. Attraktionsfaktorer som barn- och ungdomsförvaltningen i dagsläget har och som bör lyftas vid marknadsföring är: Goda möjligheter till professionsutveckling En utvecklingsinriktad koncern Här finns karriärtjänster Om dessutom varumärket kan förenas med ett gott rykte vad gäller arbetsmiljön i kombination med ett konkurrenskraftigt löneläge, bör det hållas sannolikt att intresset för kommunen som arbetsgivare växer. För att uppnå detta, krävs att barn- och ungdomsförvaltningen strävar efter att varumärket blir verklighet inom förvaltningens verksamheter. 4.1.1. Vad har gjorts? Vid all marknadsföring är det viktigt att synas. Därför har barn- och ungdomsförvaltningen under år 2014 bland annat deltagit som partner i konferensen Framtidens lärande 7 för att visa upp arbetet som sker med digitala verktyg i undervisningen. Genom konferensen och dess workshops möts kommuner, skolor och lärare som har ett särskilt intresse av skolans digitalisering. Under nästa års mässa kommer den nya utmärkelsen Guldtrappan att delas ut för första gången. Utmärkelsen riktar sig mot huvudmän som ligger i framkant vad det gäller digital skolutveckling och Järfälla är en av de kommuner som är nominerade. Skolledare från Järfälla deltar/har deltagit i Rektorsprogrammet, Rektorslyftet och Nordiska Skolledarkongressen vilket ger möjlighet till olika nätverk som har visat sig vara bra vid framtida rekryteringar. Järfälla deltar också i Skolverkets satsningar: Matematiklyftet, Naturvetenskap- och tekniklyftet och Läslyftet, vilket visar på en vilja till utveckling och förstärker varumärket om en skolkommun i framkant. Barnoch ungdomsförvaltningen har också skickat pressmedelanden för att marknadsföra kommunen. Dessa har bland annat handlat om nomineringar till utmärkelser och om hur kommunen arbetat med karriärtjänsterna. Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en ny hemsida för pedagoger i syfte att verka för professionsutveckling och som en kanal för marknadsföring: Pedagog Järfälla 8. På hemsidan lyfts goda exempel från verksamheterna i kommunen och ger information om forskning och debattinlägg. Syftet med hemsidan är att inspirera och motivera pedagoger som är verksamma i kommunen, men också att marknadsföra kommunen och attrahera pedagoger utanför Järfälla. 7 Järfälla satsar på framtidens lärande 8 Välkommen till Pedagog Järfälla! - Järfälla kommun

9 (34) Allt detta medför bra reklam för kommunen och innebär att Järfälla syns och skapar ett varumärke om en skolkommun i framkant. 4.2. Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet Genom att skapa en god arbetsmiljö ökar sannolikheten att befintlig personal väljer att fortsätta sin anställning i Järfälla kommun. Betydelsen av kommunens och förvaltningens rykte som arbetsgivare ska inte heller underskattas när det gäller att skapa ett varumärke som en tilltalande arbetsplats och därigenom öka chanserna vid rekrytering. Inom detta område bör förvaltningen sträva efter att skapa: Avlastning Former för erfarenhetsutbyten Strukturer för att medvetet hantera och motverka en alltför hög arbetsbelastning 4.2.1. Vad har gjorts? Det finns en rad centrala funktioner inom barn- och ungdomsförvaltningen vars syfte är att underlätta för verksamheterna. Bland dessa kan nämnas funktioner inom ekonomi, personalfrågor, kost, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling. Under 2014 har ytterligare funktioner inrättats i syfte att skapa avlastning däribland anställning av arkivarie och mer frekventa möten med intendenter i syfte att stödja deras arbete. Det finns även IT-pedagog och IT-tekniker anställda centralt för att stödja verksamheterna i IT-frågor. Skolwebben är det IT-system som verksamheterna använder i sin kommunikation med föräldrar och till viss del även mellan pedagoger. Det sker en ständig utveckling av Skolwebben. Genom att exempelvis möjliggöra för snabbare dokumentation av bedömningar kan pedagogers arbete effektiviseras och tid frigöras. Centralt stöd gällande miljöarbete och arbetsmiljöarbete har också utarbetats i form av gemensamma mål och strategier samt gemensamma rutiner och handlingsplaner. Med arbetsmiljöarbete avses här det lokala arbete som sker gällande arbetsmiljön i respektive verksamhet. Det finns en central samordnare som medverkar vid bland annat skyddsronder och tillsyn och som har till uppgift att ge verksamhetschefen stöd i det lokala arbetsmiljöarbetet. De gemensamma mallar och handlingsplaner som tagits fram rör just det lokala arbetsmiljöarbetet. Se exempelvis Trygghets- och arbetsro Handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola som har reviderats år 2014. Gällande miljöarbetet har gemensamma riktlinjer och inspiration till miljöarbetet tagits fram för att på liknande sätt underlätta arbetet som sker lokal på nivå. Tidigare omnämnd utredning, Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning, visade på att förskolor och skolor arbetar på olika sätt för att möjliggöra för planeringstid och för att hitta sätt att avlasta personal. En del verksamheter lyckas bättre än andra trots att förutsättningarna ter sig liknande. Det kan således finnas goda exempel på hur man kan organisera arbetet, vilka bör spridas. Det tycks därför finnas ett behov av att hitta former för erfarenhetsutbyten kring hur verksamheterna fördelar tid och organiserar sitt arbete. Det finns redan en rad olika nätverk såsom nätverk för likabehandling, IT, förstelärare och NT-ansvariga 9. Det finns även nätverk inom förskolan för pedagogombud, språk och matematik. Även skolledarna ingår i olika nätverk och har strukturerade erfarenhetsutbyten kring organisation och gemensamma utvecklingsfrågor. Dessutom arrangeras kompetensutvecklingsdagar för chefer för att utveckla det pedagogiska ledarskapet. 9 Ansvariga för utveckling av undervisning inom naturvetenskap och teknik

10 (34) Arbetsmiljökompassen är en enkätundersökning som utförs vartannat år om anställdas upplevelse av sin arbetssituation. Hanteringen av arbetsmiljökompassen ses som en del i att hantera och motverka en osund arbetssituation inom förvaltningens verksamheter. I föregående plan för personalförsörjning beskrevs att rutiner skulle tas fram för hantering av resultat i arbetsmiljökompassen som utmärker sig systematiskt och genomgående för verksamheterna. Syftet med rutinerna är att åtgärdsarbetet delvis skulle lyftas från den enskilda arbetsplatsen till förvaltningsnivå. Barn- och ungdomsförvaltningen har inte tagit fram sådana rutiner, utan ser det som ett förbättringsområde kommande år när resultaten för årets enkätundersökning redovisats. För att bidra till en god och hållbar arbetssituation har rektorer och förskolechefer erbjudits hälsokontroll och individuell handledning. Att just enhetscheferna har uppmärksammats beror på att de har en utsatt position med många komplexa uppdrag att hantera i en psykosocialt utsatt miljö samt att deras mående i hög grad påverkar verksamheten de leder. Resultatet får utvisa vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas på individ- eller gruppnivå. 4.3. Kompetensutveckling för fler behöriga förskollärare och lärare Att uppmuntra den personal som kan nå behörighet genom vidareutbildning är en nyckel i att möta behovet av behörig personal. I barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter finns det i dagsläget cirka 23 lärare som har mindre än 30 högskolepoäng kvar på lärarutbildningen. Förutsättningar och incitament bör skapas för att dessa personer ska kunna avsluta sina studier. Det kan även framöver bli aktuellt att se över hur ytterligare incitament till vidareutbildning kan se ut. Barn- och ungdomsförvaltningen bör: Aktivt uppmuntra den personal som genom vidareutbildning kan nå behörighet att fullfölja studierna. Informera om möjlighet till tjänstledighet vid studier. 4.3.1. Vad har gjorts? Det som nämns i punkterna ovan, det vill säga att uppmuntra och informera om möjlighet till vidareutbildning, sker i den dagliga verksamheten. En mer konkret åtgärd handlar om deltagande i Lärarlyftet II som är en satsning initierad av Skolverket. Lärarlyftet innebär att undervisande lärare erbjuds kurser och utbildningar så att de ska kunna få rätt behörighet och legitimation. Barn- och ungdomsförvaltningen har sökt statsbidrag för att kunna delfinansiera och därigenom underlätta för personal att delta i satsningen. 4.4. Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Att knyta studenter till kommunen och visa att Järfälla är en attraktiv och intressant arbetsgivare, ses som ett strategiskt viktigt område för att öka chanserna till en god personaltillförsel. Detta görs genom ett ökat nära samarbete med lärosätena och en välfungerande och väletablerad organisation kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Barn- och ungdomsförvaltningen bör: Möjliggöra för att fler VFU-studenter kan tas emot i Järfälla kommuns förskolor och skolor genom att fler handledare utbildas. Sträva efter att övningsskolor etableras i kommunen i syfte att möjliggöra fler VFU-placeringar samt i syfte att verka för ett nära och utökat samarbete med lärosätena.

11 (34) 4.4.1. Vad har gjorts? I samarbete med Södertörns högskola har ett centrum för professionsutveckling (CPU) startat i Järfälla. Den uppstartade verksamheten är en försöksverksamhet som ska pågå under minst fem år. CPU är en form av övningsskola och ska fungera som ett stöd för lärarstudenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Järfälla. CPU ska också erbjuda kompetensutvecklande seminarier för redan verksamma pedagoger i kommunen och bidrar på detta sätt till professions-utveckling. Genom samarbetet är Järfälla en av endast tre kommuner som tar emot lärarstudenter från Södertörns högskola. Detta innebär en ökning av lärarstudenter i kommunens verksamheter och medför också en nära anknytning till Södertörns akademiska miljö. Tack vare CPU tar Järfälla emot mer än dubbelt så många lärarstudenter än tidigare. Totalt finns 249 studenter placerade i Järfälla, vilket omfattar studenter som placerats sedan tidigare och nya placeringar som tillkommit under hösten. Normalt sett tas cirka 30-40 nya studenter emot under höstterminen, men under pågående hösttermin har redan cirka 90 nya studenter placerats. I kommunen finns även cirka 200 utbildade handledare. Under vårterminen kommer dock fler handledare att utbildas. Normalt utbildas cirka 30 handledare per termin, men till handledarutbildningen under vårterminen 2015 kommer 40 handledare att utbildas. På sikt finns en förhoppning om att CPU ska underlätta för rekrytering, då det medför att fler studenter och nyutexaminerade pedagoger har en relation till Järfälla. Barn- och ungdomsförvaltningen har också deltagit på en arbetsmarknadsmässa för studenter i Uppsala för att attrahera nya pedagoger. 4.5. Konkurrenskraftig löneutveckling En konkurrenskraftig löneutveckling blir nödvändig för att kunna attrahera kompetent personal till barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Sett till den nationella lärarkris som förväntas, kan ingen kommun blunda för löneläget om behöriga lärare ska finnas i undervisningen. Här krävs en medvetenhet om att lönerna måste vara konkurrenskraftiga. 4.5.1. Vad har gjorts? Löneförhandlingen är en avtalsfråga och omfattas av avtalsrörelsen gentemot de fackliga organisationerna. Barn- och ungdomsförvaltningen är medveten om löneutvecklingens vikt och har 2014 satsat på förskollärare, lärare och skolledare utöver det allmänna riktmärket. 4.6. Professionsutveckling Att skapa ett varumärke kring Järfälla kommun som en kommun i framkant gällande professionsutveckling, ses som en viktig attraktionsfaktor att lyfta vid marknadsföring av kommunen som arbetsgivare. I dagsläget finns ett utvecklat tänkande kring forskning och utveckling (FoU) och internationellt arbete och det pågår många relaterade aktiviteter i verksamheterna. Detta måste synliggöras och förmedlas utåt. Barn- och ungdomsförvaltningen bör: Verka för att barn- och ungdomsförvaltningen syns i olika sammanhang och att bilden av Järfälla som en intressant och utvecklingsinriktad skolkommun sprids. Utveckla en hemsida med fokus på FoU- och internationellt arbete, vilken kommer att finnas tillgänglig både internt och externt. Här avses möjligheter till professionsutveckling och aktiviteter knutna till kvalitets- och utveckl-

12 (34) ingsarbetet att synliggöras. Hemsidan ska utgöra en kanal för att sprida en bild av Järfälla som en intressant arbetsgivare. Direkt information till potentiella arbetssökande avses finnas. 4.6.1. Vad har gjorts? Pedagoger i kommunen erbjuds en rad olika kompetenssatsningar som ett led i att höja kompetens och skapa en kultur som bejakar professionsutveckling. Exempelvis erbjuds: Internutbildning för fritidspedagoger Matematiklyftet fortbildning i didaktik för lärare i matematik Läslyftet vänder sig till lärare och personal i skolbibliotek och syftar till att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga VIF/VIS riktar sig mot personal i för- respektive grundskolan och handlar om att bemöta barn med svårigheter att styra sitt beteende NT-satsning utvecklingssatsning inom naturvetenskap och teknik Föreläsningar och workshops på olika teman arrangeras av barn- och ungdomsförvaltningen och vänder sig till pedagoger i verksamheterna. Ytterligare ett område som främjar professionsutveckling och ökar attraktiviteten för läraryrket är karriärtjänster. I Järfälla finns nu cirka 80 förstelärare och en lektor som nyligen har anställts. Som nämndes under rubriken Marknadsföring av Järfälla kommun sker ett aktivt arbete med att delta i olika sammanhang som stärker bilden av Järfälla som en skolkommun i framkant. Under samma rubrik nämns även Pedagog Järfälla, som är en ny hemsida som barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram i syfte att främja professionsutveckling och som en kanal för marknadsföring. På hemsidan lyfts även det internationella arbete som sker i barn- och ungdomsförvaltningen och som betraktas som en form av professionsutveckling. Bland annat deltar Järfälla med fyra skolenheter i projektet Future School Leaders (FSL). Projektet är EU-finansierat och är ett samarbete mellan Järfälla, Stockholms Universitet, University of London och stadsdelen Southwark i södra London. Projektet fokuserar på framtida skolledare och återväxten i yrket.

13 (34) 5. ARBETE FRAMÖVER Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med att skapa en bra struktur och grund för rekrytering och framtida personalförsörjning. Mycket av detta arbete bedrivs kontinuerligt och som en naturlig del av barn- och ungdomsförvaltningens arbetssätt. Till detta hör vissa kompetensinsatser och nätverk som finns för erfarenhetsutbyten, vilka inte är tidsbestämda utan fortlöper över tid. Nedan redovisas hur mer specifika insatser kommer att se ut under kommande år. 5.1. Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Barn- och ungdomsförvaltningen kommer aktivt fortsätta medverka i nätverk, konferenser och liknande sammanhang för att synliggöra Järfälla kommun som en skolkommun i framkant i linje med den marknadsföringsidé som tidigare har beskrivits. Kommunens och enheternas webbsidor är viktiga skyltfönster för att visa upp verksamheten och vad som pågår på respektive enhet. Hemsidan Pedagog Järfälla kommer att underhållas och vidareutvecklas under året. Tanken är att hemsidan ska få en tydligare Järfälla-identitet genom att fler nyheter med anknytning till verksamheter i Järfälla ges plats på hemsidan. 5.2. Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet För att skapa möjlighet till avlastning och övrig skolutveckling utifrån ett organisatoriskt perspektiv finns planer på att barn- och ungdomsförvaltningen ska gå med i projektet PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). Projektet leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att hjälpa skolor med både kartläggning och lämpliga åtgärder för att effektivisera verksamheten. Det handlar framförallt om två saker: Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta Barn- och ungdomsförvaltningen ska också ta fram rutiner för hantering av resultat i arbetsmiljökompassen som utmärker sig systematiskt och genomgående för verksamheterna. Rutinerna bör innefatta att delar av åtgärdsarbetet lyfts från den enskilda arbetsplatsen till förvaltningsnivå. Detta ska ses som ett led i att hantera och motverka en osund arbetssituation inom förvaltningens verksamheter. 5.3. Kompetensutveckling för fler behöriga förskollärare och lärare Järfälla kommun deltar även nästa år i Lärarlyftet II och uppmuntrar och möjliggör för personal att delta i syfte att nå behörighet. 5.4. Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun CPU är en försöksverksamhet som sträcker sig över fem år och som startade höstterminen 2014. Det finns stor potential att utveckla konceptet i samarbete med Södertörns högskola. Hittills finns planer på att arrangera seminarier där både studenter och verksamma pedagoger deltar. Seminarierna syftar till att tydligare göra CPU till ett nav för professionsutveckling, både för studenter och verksamma pedagoger. Dessutom skapas kontaktytor som kan vara bra vid rekryteringar.

14 (34) 5.5. Konkurrenskraftig löneutveckling Kommande års avtalsrörelse avgör riktmärket för löneläget. Detta är en central fråga för personalförsörjningen och det bör finnas en uttalad strategi för hur löneutvecklingen bör se ut framöver. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer därför påbörja diskussioner om en sådan strategi kommande år. 5.6. Professionsutveckling Fortsatta satsningar på professions- och kompetensutveckling kommer också att ske dels för att främja att pedagoger fortsätter sina anställningar i kommunen, men också för att attrahera ny arbetskraft. Givetvis är syftet med dessa satsningar också att höja kvaliteten i våra verksamheter. Det finns även planer på att anställa ytterligare en lektor som kommer ha fokus på förskolan.

15 (34) 6. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Plan för personalförsörjning (Dnr Bun 2013/262) Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning (Dnr Bun 2013/262), Barn- och ungdomsförvaltningen, Järfälla kommun 6.1. BILAGA Diagram över andel behöriga lärare per ämne

16 (34) Bilaga Diagram över andel behöriga lärare per ämne I spindeldiagrammen som följer visas antal personal som är behöriga inom ämnet markerade med grönt och antal obehöriga inom ämnet markerade med rött. Diagrammet visar hur fördelningen ser ut av behöriga respektive obehöriga lärare per årskurs. Specifik årskurs visas av texten i utkanten av diagrammet. Exempelvis för årskurs 9 i diagrammet nedan är cirka 20 (se grön linje) lärare behöriga och cirka 16 (se röd linje) lärare obehöriga. Observera att skalorna på respektive diagram kan skilja sig åt. Matematik, årskurs 1-9 Totalt 222 personer undervisar i matematik i årskurs 1-9. Dessa 222 personer fördelas över årskurserna på 446 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 76 procent av undervisningstillfällena är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga och 24 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 5 Ämnesbehörighet per årskurs Matematik - årskurs 1 65 (92) 6 (8) Matematik - årskurs 2 60 (90) 7 (10) Matematik - årskurs 3 62 (87) 9 (13) Matematik - årskurs 4 35 (67) 17 (33) Matematik - årskurs 5 30 (70) 13 (30) Matematik - årskurs 6 30 (79) 8 (21) Matematik - årskurs 7 23 (64) 13 (36) Matematik - årskurs 8 16 (50) 16 (50) Matematik - årskurs 9 20 (56) 16 (44)

17 (34) Svenska, årskurs 1-9 Totalt 242 personer undervisar i svenska i årkurs 1-9. Dessa 242 personer fördelas över årskurserna på 473 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årskurs. Totalt 83 procent av undervisningstillfällena är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 17 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 6 Ämnesbehörighet per årskurs Svenska årskurs 1 68 (91) 7 (9) Svenska årskurs 2 64 (88) 9 (11) Svenska årskurs 3 66 (89) 8 (11) Svenska årskurs 4 41 (75) 14 (25) Svenska årskurs 5 38 (73) 14 (27) Svenska årskurs 6 35 (83) 7 (17) Svenska årskurs 7 25 (81) 6 (19) Svenska årskurs 8 29 (81) 7 (19) Svenska årskurs 9 28 (80) 7 (20)

18 (34) Svenska som andraspråk, årskurs 1-9 Totalt 87 personer undervisar i svenska som andra språk i årskurs 1-9. Dessa 87 personer fördelas över årskurserna på 197 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årskurs. Totalt 68 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 32 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 7 Observera bruten skala! Ämnesbehörighet per årskurs Svenska som andraspråk åk 1 28 (85) 5 (15) Svenska som andraspråk åk 2 27 (75) 9 (25) Svenska som andraspråk åk 3 21 (70) 9 (30) Svenska som andraspråk åk 4 10 (48) 11 (52) Svenska som andraspråk åk 5 9 (47) 10 (53) Svenska som andraspråk åk 6 14 (88) 2 (12) Svenska som andraspråk åk 7 8 (62) 5 (38) Svenska som andraspråk åk 8 7 (50) 7 (50) Svenska som andraspråk åk 9 10 (67) 5 (33)

19 (34) Engelska, årskurs 1-9 Totalt 178 personer undervisar i engelska i årskurs 1-9. Dessa 178 personer fördelas över årskurserna på 336 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 58 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 42 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 8 Ämnesbehörighet per årskurs Engelska åk 1 23 (49) 24 (51) Engelska åk 2 22 (55) 18 (45) Engelska åk 3 26 (55) 21 (45) Engelska åk 4 19 (54) 16 (45) Engelska åk 5 21 (51) 20 (49) Engelska åk 6 23 (70) 10 (30) Engelska åk 7 20 (66) 10 (34) Engelska åk 8 23 (72) 9 (28) Engelska åk 9 19 (61) 12 (39)

20 (34) Naturorienterade ämnen, årskurs 1-3 Totalt 101 personer undervisar i naturorienterande ämnen (NO) i årskurs 1-3. Dessa 101 personer fördelas över årskurserna på 162 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 73 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 27 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 9 Ämnesbehörighet per årskurs NO åk 1 39 (61) 16 (39) NO åk 2 40 (74) 14 (26) NO åk 3 40 (75) 13 (25)

21 (34) Teknik, årskurs 1-9 Totalt 129 personer undervisar i teknik åk 1-9. Dessa 129 personer fördelas över årskurserna på 223 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 52 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 48 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga Figur 10 Observera bruten skala! Ämnesbehörighet per årskurs Teknik åk 1 21 (50) 21 (50) Teknik åk 2 24 (57) 18 (43) Teknik åk 3 24 (62) 15 (38) Teknik åk 4 12 (43) 16 (57) Teknik åk 5 12 (44) 15 (56) Teknik åk 6 9 (56) 7 (44) Teknik åk 7 6 (55) 5 (45) Teknik åk 8 4 (44) 5 (56) Teknik åk 9 5 (56) 4 (44)

22 (34) Kemi, årskurs 4-9 Totalt 74 personer undervisar i kemi i årskurs 4-9. Dessa 74 personer fördelas över årskurserna på 153 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 58 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 42 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga Figur 11 Observera bruten skala! Ämnesbehörighet per årskurs Kemi åk 4 22 (63) 13 (37) Kemi åk 5 19 (58) 14 (42) Kemi åk 6 17 (68) 8 (32) Kemi åk 7 13 (65) 7 (35) Kemi åk 8 10 (45) 12 (55) Kemi åk 9 8 (44) 10 (56)

23 (34) Fysik, årskurs 4-9 Totalt 74 personer undervisar i fysik i årkurs 4-9. Dessa 74 personer fördelas över årskurserna på 151 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 63 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 37 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 12 Ämnesbehörighet per årkurs Fysik åk 4 22 (65) 12 (35) Fysik åk 5 21 (60) 14 (40) Fysik åk 6 19 (79) 5 (21) Fysik åk 7 13 (68) 6 (32) Fysik åk 8 12 (57) 9 (43) Fysik åk 9 8 (44) 10 (56)

24 (34) Biologi, årskurs 4-9 Totalt 85 personer undervisar i biologi i årskurs 4-9. Dessa 85 personer fördelas över årskurserna på 177 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 60 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 40 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 13 Ämnesbehörighet per årskurs Biologi åk 4 24 (67) 12 (33) Biologi åk 5 22 (58) 16 (42) Biologi åk 6 22 (76) 7 (34) Biologi åk 7 16 (67) 8 (33) Biologi åk 8 12 (48) 13 (52) Biologi åk 9 11 (44) 14 (56)

25 (34) Samhällsorienterade ämnen, årskurs 1-3 Totalt 106 personer undervisar i samhällsorienterade ämnen (SO) i årskurs 1-3. Dessa 106 personer fördelas över årskurserna på 169 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 72 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 28 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga Figur 14 Ämnesbehörighet per årskurs SO åk 1 41 (69) 18 (31) SO åk 2 39 (70) 17 (30) SO åk 3 42 (78) 12 (22)

26 (34) Geografi, årskurs 4-9 Totalt 87 personer undervisar i geografi i årskurs 4-9. Dessa 87 personer fördelas över årskurserna på 182 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 64 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 36 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 15 Ämnesbehörighet per årskurs Geografi åk 4 29 (73) 11 (27) Geografi åk 5 24 (60) 16 (40) Geografi åk 6 17 (61) 11 (39) Geografi åk 7 16 (64) 9 (36) Geografi åk 8 15 (63) 9 (37) Geografi åk 9 15 (60) 10 (40)

27 (34) Religionskunskap, årskurs 4-9 Totalt 85 personer undervisar i religionskunskap i årskurs 4-9. Dessa 85 personer fördelas över årskurserna på 191 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 71 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 29 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 16 Ämnesbehörighet per årskurs Religionskunskap åk 4 30 (73) 11 (27) Religionskunskap åk 4 25 (66) 13 (34) Religionskunskap åk 4 22 (73) 8 (27) Religionskunskap åk 4 20 (71) 8 (29) Religionskunskap åk 4 20 (74) 7 (26) Religionskunskap åk 4 19 (70) 8 (30)

28 (34) Historia, årskurs 4-9 Totalt 83 personer undervisar i historia i årskurs 4-9. Dessa 83 personer fördelas över årskurserna på 175 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 77 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 23 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 17 Ämnesbehörighet per årskurs Historia åk 4 30 (77) 9 (23) Historia åk 5 26 (67) 13 (33) Historia åk 6 23 (82) 5 (18) Historia åk 7 19 (83) 4 (17) Historia åk 8 19 (83) 4 (17) Historia åk 9 17 (74) 6 (26)

29 (34) Bild, årskurs 1-9 Totalt 139 personer undervisar i bild i årskurs1-9. Dessa 139 personer fördelas över årskurserna på 249 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 50 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 50 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 18 Ämnesbehörighet per årskurs Bild åk 1 22 (45) 27 (55) Bild åk 2 28 (55) 23 (45) Bild åk 3 25 (52) 23 (48) Bild åk 4 15 (41) 22 (59) Bild åk 5 9 (28) 23 (72) Bild åk 6 8 (73) 3 (27) Bild åk 7 6 (86) 1 (14) Bild åk 8 6 (86) 1 (14) Bild åk 9 6 (86) 1 (14)

30 (34) Hem och konsumentkunskap, årskurs 1-9 Totalt 14 personer undervisar i hem och konsumentkunskap i årskurs 1-9. Dessa 14 personer fördelas över årskurserna på 35 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 69 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 31 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 19 Ämnesbehörighet per årskurs Hem- och konsumentkunskap åk 1 1 (25) 4 (75) Hem- och konsumentkunskap åk 2 1 (50) 1 (50) Hem- och konsumentkunskap åk 3 2 (67) 1 (33) Hem- och konsumentkunskap åk 4 1 (33) 2 (67) Hem- och konsumentkunskap åk 5 6 (67) 3 (33) Hem- och konsumentkunskap åk 6 3 (100) 0 (0) Hem- och konsumentkunskap åk 7 0 (0) 0 (0) Hem- och konsumentkunskap åk 8 5 (100) 0 (0) Hem- och konsumentkunskap åk 9 5 (100) 0 (0)

31 (34) Musik, årskurs 1-9 Totalt 30 personer undervisar i musik i årskurs 1-9. Dessa 30 personer fördelas över årskurserna på 95 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 82 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 18 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 20 Ämnesbehörighet per årskurs Musik åk 1 12 (63) 7 (37) Musik åk 2 12 (80) 3 (20) Musik åk 3 10 (77) 3 (23) Musik åk 4 8 (80) 2 (20) Musik åk 5 8 (80) 2 (20) Musik åk 6 9 (100) 0 (0) Musik åk 7 7 (100) 0 (0) Musik åk 8 6 (100) 0 (0) Musik åk 9 6 (100) 0 (0)

32 (34) Slöjd, årskurs 1-9 Totalt 24 personer undervisar i slöjd i årskurs 1-9. Dessa 24 personer fördelas över årskurserna på 94 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 85 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 15 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 21 Observera bruten skala! Ämnesbehörighet per årskurs Slöjd åk 1 7 (13) 2 (87) Slöjd åk 2 13 (87) 2 (13) Slöjd åk 3 14 (88) 2 12) Slöjd åk 4 14 (93) 1 (7) Slöjd åk 5 14 (93) 1 (7) Slöjd åk 6 6 (86) 1 (14) Slöjd åk 7 4 (67) 2 (33) Slöjd åk 8 4 (80) 1 (20) Slöjd åk 9 4 (67) 2 (33)

33 (34) Idrott och hälsa, årskurs 1-9 Totalt 42 personer undervisar i idrott och hälsa i årskurs 1-9. Dessa 42 personer fördelas över årskurserna på 137 undervisningstillfällen. Några personer undervisar i ämnet i mer än en årkurs. Totalt 88 procent av dessa undervisningstillfällen är bemannad med lärare som är ämnesbehöriga. 12 procent är bemannad med lärare som inte är ämnesbehöriga. Figur 22 Ämnesbehörighet per årskurs Idrott och hälsa åk 1 12 (80) 3 (20) Idrott och hälsa åk 2 14 (82) 3 (18) Idrott och hälsa åk 3 13 (81) 3 (19) Idrott och hälsa åk 4 14 (82) 3 (18) Idrott och hälsa åk 5 12 (80) 3 (20) Idrott och hälsa åk 6 15 (94) 1 (6) Idrott och hälsa åk 7 13 (100) 0 (0) Idrott och hälsa åk 8 13 (100) 0 (0) Idrott och hälsa åk 9 14 (93) 1 (7)