När barn far illa Rutiner för anmälan
Inledning I Sverige har socialnämnden ansvar för att barn och unga får det stöd och den omsorg som de behöver, om vårdnadshavarna av olika skäl sviktar. Detta medför att socialnämnden är beroende av information från dem som kommer i kontakt med barn och unga. Vad säger lagen I socialtjänstlagens 14 kapitel 1 finns bestämmelser om vilka som har en skyldighet att ge socialtjänsten information, alltså göra en anmälan när ett barn eller ungdom misstänks befinna sig i en utsatt situation och kan behöva stöd från socialnämnden. Socialtjänsten och de som är anmälningsskyldiga har också ett särskilt ansvar att samarbeta så att barn och unga får det de behöver. Lagen är till för att hjälpa barn och ungdomar att få en trygg och säker uppväxtmiljö. Interna rutiner inom kommunens verksamheter Interna rutiner för hur en anmälan ska göras har arbetats fram av representanter från skola, elevhälsa samt individ- och familjeomsorg (IFO). Vi har utgått från aktuell lagstiftning, BBIC (barns behov i centrum), Socialstyrelsens material som behandlar anmälningsskyldighet samt handläggning av ärenden gällande barn och unga.
Allmänt om anmälan Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa. Vissa är skyldiga att anmäla, för andra är det en rekommendation. Anmälningsskyldiga Myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. De är också skyldiga att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av ett barns behov av stöd och skydd. Skyldiga att anmäla är: Anställda inom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom Anställda inom andra myndigheter inom hälso- och sjukvård, rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, kriminalvården, polismyndigheten och säkerhetspolisen Verksamma inom enskild verksamhet som handlägger uppgifter som berör barn och unga Vem bör anmäla? Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Misstanke eller kännedom är grund för anmälan Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Oavsett vad barnet befinner sig i för situation är det misstanken eller kännedomen om att barnet far illa som är utgångspunkten för om en anmälan ska eller bör göras till socialnämnden. En anmälan är ett sätt att uppmärksamma att ett barn och dess familj kan behöva hjälp Anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, utan kan utgå från sina egna iakttagelser och sin egen bedömning om ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Anmälaren behöver inte heller ta ställning till orsaken till att barnet far illa, det är socialnämnden som har ansvar att utreda situationen.
När ska jag anmäla? Regeringen har understrukit vikten av att det råder en samsyn rörande situationer och förhållanden som påverkar barns och ungas livsvillkor negativt. Situationer när ett barn riskerar att fara illa kan till exempel vara: När barnet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld Sexuella övergrepp, kränkningar När föräldrarna försummar att tillgodose barnets grundläggande behov Även barn som bevittnat våld inom familjen riskerar att fara illa och skall alltid utredas. Observera! Vid misstänkta brott mot barn till exempel sexuella övergrepp/misshandel av förälder, misstanke om hedersbrott, skall ingen kontakt tas med föräldrarna innan kontakt med Barn och familjeenheten. Anmälan skall göras omgående så att socialnämnden kan ge barnet behövligt skydd samt i förekommande fall anmäla brott mot underårig till polisen i övriga fall ansvarar förskola/skola för att polisanmälan görs. Stöd innan anmälan Ibland kan det kännas svårt som anmälare att veta om situationen att en anmälan ska göras eller inte. Då kan den som står inför att göra en anmälan behöva stöd från andra, sin chef, erfarna kollegor på arbetsplatsen eller genom att konsultera socialtjänsten. Skriftlig anmälan En anmälan skall göras skriftligt. Om anmälan är akut och inte kan vänta kan den lämnas muntligt och kompletteras med en skriftlig. Vid muntlig anmälan tecknas den ned av socialtjänsten och läses upp för anmälaren som godkänner att innehållet uppfattats korrekt. Anmälan efter kontorstid Ring 112, Larmcentralen, samtalet kopplas vidare till eller social beredskap i Östersund.
Vad händer efter en anmälan? Allt som kommer till socialnämndens kännedom dokumenteras. Detta innebär inte att alla anmälningar leder till utredning och insats för barnet i fråga. IFO, Barn och familjeenheten, fördelar ut inkomna ärenden vid behandlingsträff varje vecka. Vid brådskande ärenden fördelas ärendet omgående. Socialsekreteraren ska göra en skyddsbedömning inom 24 timmar och en förhandsbedömning inom 14 dagar. Efter anmälan kan ett anmälningsmöte initieras av socialsekreterare där man träffar anmälare samt berörda. Detta kan ibland anses vara olämpligt, men avgörs från fall till fall av handläggare. Under förhandsbedömningen bestäms om utredning skall inledas eller inte. Återkoppling om utredning öppnas eller inte kan göras till anmälare inom barnomsorg/skola/ sjukvård om det inte är uppenbart olämpligt. Vid brådskande ärenden då barn behöver omedelbart skydd, fattas beslut om insats direkt vid anmälan. Socialtjänsten ansvarar för barnets skydd och stöd Socialnämnden har en särställning i förhållande till andra myndigheter genom att den inte bara är en servicemyndighet utan även har möjlighet och skyldighet att utreda de problem som är knutna till ett barns sociala situation. När information från olika håll sammanställs hos socialtjänsten ökar möjligheterna att få en klar bild av barnets situation och att barnet får det stöd och skydd som han eller hon behöver. Hur lång tid tar en utredning? En utredning kan pågå under fyra månader. Under utredningstiden kan gemensamma träffar med vårdnadshavare, barn, skola och IFO äga rum om det finns ett samtycke från vårdnadshavarna. Föreligger inget sådant samtycke råder således sekretess och socialnämnden är därmed förhindrad att lämna information till skolan. Däremot kan IFO inhämta information från rektor/skolan, samt meddela att utredning pågår. Skolpersonalen skall fortsätta göra anmälningar om fortsatt oro föreligger. Vad händer när utredningen avslutas? När utredningen avslutas skall IFO meddela detta till uppgiftslämnaren. Finns samtycket från vårdnadshavare återkopplas även vilka insatser som erbjudits. En utredning är vanligtvis en process som innebär delaktighet från alla aktörer samt att behövlig information sker löpande på ett naturligt sätt.
Situationer när barn riskerar att fara illa Fysiskt våld Innebär att ett barn av någon annan orsakas kroppsskada, sjukdom, smärta eller blir försatt i vanmakt eller annat liknande tillstånd. Det kan innebära att en annan person slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på det eller tvingar in föremål i barnets mun. Det är också fysiskt våld och övergrepp att förgifta, bränna, skålla, riva, försöka dränka eller kväva barnet. Varje form av kroppslig bestraffning räknas också som psykiskt våld dels för att tvinga barnet till underkastelse, dels som del av övergreppet. Psykiskt våld Innebär att ett barn systematiskt, oftast under lång tid utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Även enstaka allvarlig företeelse kan innebära att et barn riskerar att fara illa. Orimligt hårda bestraffningar, förlöjligande, hån, nedvärdering, avvisande, utfrysning, orimliga krav, påtvingande isolering från sociala kontakter och åldersanpassade aktiviteter eller konstant vägran att lyssna till barnets synpunkter är ytterligare exempel på psykiskt våld. Som exempel på nedbrytande behandling kan nämnas fostran till asocialt beteende eller kriminalitet. Barn som bevittnar våld i sin närmiljö eller lever i en miljö där våld/ hot om våld förekommer, skall alltid utredas. Sexuella övergrepp Innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Sexuella övergrepp innebär att personen utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen utgår från den personens behov, att handlingen kränker barnets integritet, att handlingen sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för eller inte kan ge informerat samtycket till. Det finns stor variation mellan handlingar som ryms i begreppet sexuella övergrepp. Lättare former av icke fysisk kontakt som verbala sexuella anspelningar, att någon blottar sig inför barnet eller att titta på pornografisk film/video tillsammans med barnet kan vara både obehagliga och skämmande för barnet. Fysisk kontakt som t.ex. sexuellt betonade smekningar av bröst eller könsorgan inklusive onani på den andra personen, är andra handlingar som begås av personer som utsätter barn för övergrepp. Det kan även handla om fullbordade vaginala, anala eller orala samlag.
Kränkning Innebär att barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, oftast under lång tid, genom att en person i ord eller handling behandlar barnet på ett nedlåtande sätt eller angriper barnets personlighet. Kränkningar kan ske genom att exempelvis på ett förnedrande sätt kommentera barnets utseende, språk eller begåvning, förolämpa barnet fysiskt eller verbalt inför kamrater eller vuxna, läsa barnets dagbok, frysa ut barnet eller liknande. Att utsätta ett barn för fysisk eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp är alltid kränkande. Fysisk försummelse Innebär att barnets vårdnadshavare, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns fysiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att ge barnet god fysisk omsorg. Bristande omsorg Gäller alla aspekter av ett barns fysiska hälsa och utveckling, dvs. hygien, kost och omvårdnad, årstidsanpassade kläder, möjlighet till vila och sömn, skydd och husrum, tillsyn, förebyggande hälsovård, medicinsk vård inklusive tandvård samt skydd mot olycksrisker eller skadlig exponering. Till skadlig exponering räknas t.ex. att vistas i miljöer med droganvändning eller hög alkoholkonsumtion. Psykisk försummelse När barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, ofta under lång tid, genom att ett barns grundläggande behov av t.ex. uppmärksamhet, tillhörighet, fostran, vägledning, stimulans och utveckling inte tillgodoses. Hedersrelaterat våld och förtryck Kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om flickor som måste gå direkt hem efter skolan, som inte får vara med på lektionerna i alla skolämnen, eller som inte får välja sina vänner. Det kan också röra sig om pojkar som måste bevaka sina systrar varje dag i skolan, eller om unga kvinnor och män som inte får ha kärleksrelationer och sexuella relationer. Vidare kan det handla om unga personer som förmås eller tvingas att gifta sig mot sin egen vilja med någon som familjen eller släkten valt ut. De som bryter mot familjens normer och värderingar riskerar att bli bestraffade. I vissa fall måste de helt och hållet bryta med sin familj.
Barn- och tvångsäktenskap Kan antingen ske genom tvång eller att den unge till exempel genom påtryckningar förmås att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat samt att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande. Könsstympning av flickor och kvinnor Är förbjudet enligt lag i Sverige även om flickan blir könsstympad utanför Sveriges gränser. Könsstympning av flickor och kvinnor är en form av grov misshandel och övergrepp. Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Kommuntryckeriet februari 2019 Foto: Mostphoto Krokoms kommun Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom Tel. 0640-161 00 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se