Barn som far illa. Barn som far illa Tandvården och de utsatta barnen att vilja se och våga ta ansvar. Mål med kvällens föreläsning DEN ARGE

Transkript

1 Barn som far illa Tandvården och de utsatta barnen att vilja se och våga ta ansvar Gunilla Klingberg Barn som far illa? Mål med kvällens föreläsning Kunskap om Barn far illa Vad det innebär Regelverk Känna dig trygg att se och våga fråga Veta hur du ska gå till väga för att göra en orosanmälan Veta vem du kan rådfråga DEN ARGE På sikt ska detta leda till att fler orosanmälningar görs; att vi inte missar det vi borde sett Gro Dahle, Svein Nyhus VKV Barn som far illa Petter 7 år Man måste fundera i termer av evt omsorgssvikt Diskutera med kollegor, chef Följa bestämmelser och riktlinjer Barn som far illa vad är det??? Alla barn har rätt att växa upp i trygg och säker miljö Lagstiftning Socialtjänstlagen Krav på alla som arbetar med barn Barn under 18 år 1

2 Varför såg ingen? Oro för barn och familj? Vilka åtgärder vidtogs? Vilka personer möter familjer och barn i sitt arbete? Det kan väl inte vara så vanligt! Eller? Bara en bråkdel som leder till orosanmälan! Säker statistik saknas Osäkerhet hos många inom hälso- och sjukbård, tandvård mm om vad som gäller Obehag att gå vidare med orosanmälan Inte hos mig Kroppslig bestraffning i Sverige Jag känner den familjen Jag ska inte blanda mig i Pappan är patient hos mig Min man spelar tennis med pappan i familjen Vi bor på samma gata Mamman är lärare till mitt barn.. Föräldrar N= % knuffat, ruskat 3% slagit 0,4% allvarlig misshandel Elever skolår 9; N= % slagna i hemmet 3% slagna många ggr 5% allvarlig misshandel Hur vanligt? Fysisk misshandel Alltså inte ovanligt! Barn skolår 4, 6 och 9 N= % någon gång slagna i hemmet 3 % slagna med tillhygge 16 % av barn med sjukdom/ funktionsnedsättning kroppslig bestraffning 8 % frisk barn misshandelsbrott mot barn 0-17 år misshandelsbrott mot barn i åldern 0 6 år och misshandelsbrott mot barn i åldern 7 14 år Det är svårt att ta reda på den egentliga omfattningen av barnmisshandel eftersom våldet ofta inte polisanmäls när det gäller små barn. Skolan våld mellan jämnåriga Av de misstänkta för misshandel mot små barn är andelen kvinnor relativ hög jämfört med andra brott 39 procent av de misstänkta för misshandel mot barn 0 6 år är kvinnor (2013). Det är ofta en förälder eller styvförälder som anmälts som misstänkt. Statistik från BRÅ 2013 n.b. allt inte barn far illa 2

3 Riskgrupper Om våld mellan föräldrarna i hemmet Alkohol/drogmissbruk Utlandsfödda föräldrar eller barn (pojkar) Svag familjeekonomi socioekonomi Ensamstående föräldrar Barn med långvarig sjukdom - psykiska problem; ADHD - rörelsehinder - övervikt - Yngre barn mer än äldre (förskoleåldern) FN:s konvention om barnets rättigheter Antagen av FN s generalförsamling den 20 november FN:s barnkonvention 4 huvudprinciper alla barn har lika rättigheter, förbud mot diskriminering (art 2) principen om barnets bästa (art 3) rätt till liv och utveckling (fysisk hälsa, andlig, moralisk, psykisk och sociala utvecklingen) (art 6) rätt att uttryck sin åsikt och att få den respekterad (hänsyn ålder, mognad) (art 12) Rapport från Barnombudsmannen Identifierade tandvården som viktigt område 2008 Nordisk konferens 2009 Enkäter 2010 Uppföljning BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 3

4 BO:s rapport BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 BO:s rapport BR2010:02 4

5 Sammanfatta BO:s rapport Behov av kunskap Behov av utbildning Behov av rutiner Följa upp och kvalitetssäkra Tandvårdslag (1985:125) Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den ska 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder, 2. tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 3. vara lätt tillgänglig, 4. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 5. främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Akuta fall ska behandlas med förtur. Patienten ska upplysas om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2008:149). Socialtjänstlagen 14 kap 1 c Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Lag (2012:776). Socialtjänstlag 14 kap 1 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Alltså Det handlar om Som verksam inom tandvården har jag skyldighet att reagera och anmäla till sociala myndigheter om jag misstänker att ett barn far illa Jag har inte rätt att avvakta Jag ska inte bedöma eller döma Social myndigheter utreder Personer under 18 år När den som vårdar barnet aktivt eller passivt försummar att tillgodose barnets behov Orosanmälan 5

6 Orosanmälan Rutiner Du anmäler att du är orolig för ett barn Du anmäler inte en förälder eller en familj Ska finnas i verksamheten Känna till Följa Följa upp Socialstyrelsen har information Skåne För tandvården Finns att hämta på Även exempel på brev och blanketter 6

7 Våga lita på dig själv! Barn som far illa Våga se! Våga känna! Våga fråga! Våga lyssna! Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuella övergrepp Kränkningar Fysisk försummelse - Dental försummelse Psykisk försummelse Fysiskt våld barnets utsätts för t ex Skador i huvudhalsområdet vanligt! kroppsskada, sjukdom, smärta, försätts i vanmakt vuxen slår barnet, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river, biter, trampar, stampar, tvingar in föremål i barnets mun, förgiftning alla former av kroppslig bestraffning 64% av de barn som sökt akutmottagning etc pga övergrepp av annan hade skador i huvudet 6% skada på hals och nacke n.b. annan person innefattar även personer utanför familjen ss andra vuxna och andra barn/ungdomar Skador vid olycksfall Man slår sig på kroppsdelar som sticker ut 7

8 Skador vid misshandel Sällan skador från olycksfall i triangeln Huvud, ansikte, hals i minst 50% av misshandelsfallen Avvärjningsskador Ställen som vi som tandvårdspersonal inte alltid ser Skador i ansikte Frågor Naturlig förklaring? Lokalisation? Bara i munnen? Också i omgivande vävnader/extraoralt? Barnets respektive förälderns berättelse? Upprepade trauma? När sökt vård? Våga fråga! Münchhausen-syndrom by proxy Upplevelse att barnet är sjukt utan att det är det Ideliga kontakter med vården, bvc, vc, tvd inte hittar fel Begränsningar av barnets liv och utveckling pga hälsoproblem Aktivt skadar barnet eller framkallar symptom; förgiftningar Psykiskt våld barnet utsätts för t ex systematiskt nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling, avsiktligt känslomässigt lidande isolering från social miljöer, uppfostran i kriminalitet ej få göra sin röst hörd tvingas bevittna våld i närmiljön skadliga expositioner 8

9 Våld mellan vårdnadshavare Finns det barn? Våld i nära relationer Vuxen patient som söker för tandskada/trauma Vuxen patient med blåmärken i ansiktet Misstanke våld Finns det barn i hemmet? Orosanmälan! Sexuella övergrepp barnets utsätts för t ex alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person verbala sexuella anspelningar, blottning, titta på pornografi, sexuell beröring fullbordade vaginala, orala, anala samlag Kränkningar barnet utsätts för t ex förnedrande kommentarer ex om utseende, skolprestation, jfr syskon intrång i privatliv, läsa dagbok ord eller handling där barnet behandlas nedlåtande eller man angriper barnets personlighet flytande gräns mot psykisk barnmisshandel Fysisk försummelse barnet utsätts för t ex underlåter att tillgodose barnet grundläggande fysisk omsorg ej tillgodoser hygien, kost, omvårdnad, årstidsanpassade kläder, vila, sömn hälso- och sjukvård tandvård olämplig miljö, ex missbruksmiljö Dental försummelse Vårdnadshavare som inte ser till att barnet får tandbehandling trots kännedom om vårdbehov Upprepade uteblivanden! 9

10 Exempel ej undersökt barn Brev till vårdnadshavare Kallelse enligt rutin Personlig kontakt med vårdnadshavaren Om ej kontakt skicka brev om att höra av sig Om nytt ub, kontakt, fråga varför, ny tid Om nytt ub brev Om ub aktualisering/orosanmälan Blankett Omsorgssvikt Psykisk försummelse barnet utsätts för t ex psykiska hälsa och utveckling skadas eller äventyras genom att man underlåter att tillgodose barnets grundläggande behov av uppmärksamhet, tillhörighet, fostran, vägledning, stimulans, undervisning etc känslomässig likgiltighet, ej skolgång 10

11 Vad gör man? Rutiner Behov av rutiner Diskutera på kliniken Pedodontin stöd Utbildning Se till att alla på kliniken har kunskap om barns som far illa & anmälningsplikt Kunskap om hur man anmäler; blanketter Diskutera arbetskamrater emellan Lyft på terapimöten, APT För statistik! Dental omsorgssvikt vanligast?! Men Behöver tydlig rutin för uteblivanden Olika beroende på om man känner patienten sedan tidigare; förväntat frisk eller sjuk; tidigare undersökt; ålder Alltså alltid individuella avvägningar Blunda inte för andra former av misshandel och försummelse! Anmäla eller inte? Alltid ett beslut Vad händer om jag aktualiserar? För barnet För familjen För mig Vad händer om jag inte gör det? För barnet För familjen För mig Att inte anmäla är ett aktivt val också ett beslut! Att avvakta är också ett aktivt val och därmed ett beslut! Alltid reflektera över det man ser och hur man handlar 11

12 När du behöver aktualisera/orosanmäla Vad händer efter anmälan? Prata med kollega, chef, pedodontist Din chef kan hjälpa dig Dokumentera det du ser i journalen; foton, röntgen, berättelser var saklig Berätta för vårdnadshavaren Följ upp anmälan Socialtjänsten bedömer Tar kontakt med barn och familj Beslutar om det ska göras utredning Sekretess! Från 2013 möjlighet till samverkansmöte information om utredning inletts el ej, el pågår Vad kan hända med familjen? Olika former av stöd till familjen Stödsamtal Gruppverksamhet Kontaktfamilj, kontaktperson, hemma hosare Behandling familjebehandling Omhändertagande Hur gör man? Berätta lugnt och sakligt för vårdnadshavaren din skyldighet; handlar om barnet; du är orolig och aktualiserar sedan gör socialtjänsten en bedömning Neuralt rum Gärna någon arbetskamrat med, ex klinikchef Oftast fungerar detta bra! Många ser det som en hjälp, lättade. Vid akut risk för våld Om det finns ett akut hot mot barnens hälsa, bör vårdnadshavarna inte informeras om att du kommer att göra en anmälan. Vid uppenbar risk för fysiskt våld eller sexuella övergrepp bör du istället direkt ta kontakt med socialtjänsten och eventuellt försöka hålla kvar barnet på kliniken tills socialtjänsten övertar ansvaret för barnet. Det kan vara aktuellt med ett akut omhändertagande av barnet. Att bolla, rådgöra med socialtjänsten Man kan kontakta socialtjänsten för att få råd Om barnets identitet röjs måste socialtjänsten ta ställning till informationen som om en anmälan gjorts Namnge inte barnet, lämna inte information som gör det möjligt att identifiera barnet 12

13 Obehagligt att aktualisera Rutin vid hot Får inte avhålla oss för att göra en orosanmälan vid misstanke Skilj på upprörd vårdnadshavare och hot Ha med arbetskamrat gärna klinikchef Rutiner om hot på arbetsplatsen Stöd Inte ensam Information Närmsta chef Avvikelserapport Polisanmälan Arbetsmiljöverket 13